Liv & Längtan. nr 2 2014 mars. Glädjen

Liv & Längtan nr 2 2014 mars Glädjen

Den kvällen somnade jag med ett leende på läpparna Gläd er alltid i Herren, än en gång vill jag säga: gläd er! Filipperbrevet 4:4 Att välja glädje tänker jag är att på kvällen lägga sig med ett leende på läpparna och tänka idag var jag den jag är ämnad att vara! Att välja glädje är inte lätt kanske du tänker. Att vara glad jämt går ju inte Men jag tror att det går, just för att det är ett val du själv väljer att göra. För mig handlar glädje om en känsla, en varm och god känsla i hjärtat som hänger ihop med att få och ge. Glädje blir en relation mellan mig och någon eller något! Relationer är livsviktiga, de är livet självt tänker jag! Någon har sagt att ju mer medveten man blir om att man väljer glädje ju lättare kan man också känna glädje i livet! Med glädjen kommer också förmågan att se möjligheter och inte hinder. Att se det lilla i det stora och det stora i det lilla. Att se det fantastiska med att just jag är jag och du är du och det är så det ska vara! Jag vill berätta om ett samtal vid en lunch på en av Svenska kyrkans förskolor. Barnen sitter och pratar om att tycka om någon. Alla berättar de vem de tycker om. Jag tycker om henne och jag tycker om honom. Då frågar ett av barnen: - Pia, vem tycker du om då? - Jag tycker om dig och dig och dig och dig och alla de andra barnen och de vuxna här på förskolan svarar jag. Barnet är tyst en stund och utbrister sedan: - Då kan man verkligen förstå hur stor Guds kärlek och glädje är över alla människor som finns i världen. Pia Strömqvist Den kvällen somnade jag med ett leende på läpparna, glädje i hjärtat och tanken i dag var jag den jag är ämnad att vara. Pia Strömqvist, förskolechef för förskolorna Himlaliv, Pärlan och Ängeln pia.stromqvist@svenskakyrkan.se 2

Glädje och sorg båda Sorg och glädje båda bodde i mitt hjärta, sorg i ena kammarn, glädje i den andra. ur innehållet: Aktuellt sid 4 Från förskolan Pärlans invigning Kyrkipedia sid 5 Vad betyder evangelium? Vilka var evangelisterna och deras symboler? Louise stora glädje sid 6-7 Möt Louise Hoffsten i en personlig intervju om glädje och sorg Domkyrkoträffen sid 8 Glädjens mötesplats Frågor om Liv & Tro sid 9 Varför får man inte alltid vara glad? Vad innebär fastan? Församlingssidor sid 10-17 Haiti efter katastroferna sid 20-21 Nu startar årets fastekampanj Så skrev Runeberg i en dikt som dök upp i mina tankar då jag satte mig för att skriva detta. Glädje och sorg är varandras motpoler, men om sorgen inte finns förmår man då till fullo uppskatta glädjen? Louise Hoffsten berättar öppenhjärtigt om vad som skänker henne den största glädjen men också om hur glädje kan förvandlas till djupaste sorg när man mister någon. Hon myntar också ett för mig nytt begrepp: livskompost. Där kan man göra sig av med allt man inte vill ha i sitt liv och istället låta det växa något nytt, friskt och starkt. Kyrkan är full av glädje. I det här numret av Liv & Längtan blir det extra tydligt. Evangelium betyder ju glädjebud och varje söndag får vi ta del av det i gudstjänsten. Vad ger dig glädje? Musik är rena lyckopillret och håller oss friska, det kan vi läsa om både på sidan 10 och 14. Att möta andra människor är också en källa till glädje och i våra församlingar finns gott om mötesplatser där man möts av värme och omtanke. Gud är en källa till glädje och tröst för många människor. Jag har själv skrivit artikeln om Maria i Johannelund (sid 13) och mötet med denna fantastiska människa och hennes grundmurade förtröstan fyllde mig med glädje. Fastan är tid att tänka på dem som har det svårt, både här hemma och i världen. Att ge av sitt överflöd blir till glädje både för den som får och för den som ger. På sidorna 20-21 kan du läsa om Haiti efter katastroferna och om hoppet som trots misären spirar. Våren närmar sig och värmen återvänder till frusna händer och fötter. När ni läst klart Liv & Längtan föreslår jag att ni går ut en stund. Och gläds Maria Bruto Ellhar, Liv & Längtans redaktion maria.ellhar@svenskakyrkan.se Liv & Längtan ges ut av Linköpings domkyrkopastorat Nummer 3 2014 kommer 9 april Ansvarig utgivare: Peter Lundborg Redaktion: Royne Mercurio, Jonna Allvin, Maria Bruto Ellhar, Catharina Helmersson. E-post: linkoping.liv.langtan@svenskakyrkan.se Grafisk formgivning: Royne Mercurio Foto (om ej annat anges): Royne Mercurio Tryck: Scanweb / LTAB Distribution: NTM Miljö: Liv & Längtan är Svanenmärkt Kontakta Svenska kyrkan i Linköping Växel: 013-20 50 00 Mån-tors 08-12, 13-16.30, fre 08-12, 13-15.30 Fax: 013-20 50 21 Pastorsexpeditionen: 013-20 59 00 e-post: linkoping.info@svenskakyrkan.se Hemsida: svenskakyrkan.se/linkoping Facebook: facebook.com/svenskakyrkanlinkoping Liv & Längtan nr 2 2014 mars Omslagsbilden: Louise Hoffsten. Foto: Royne Mercurio Glädjen 3

Från Facebook & Instagram Therése Persson är ny studentpräst i Linköping (fast hon är ju inte ny i Svenska kyrkan i Linköping). Tillsammans med Douglas Scott finns hon på Campus Valla och även på Hälsouniversitetet. Läs mer på: kyrkanpauniversitetet.se facebook.com/svenskakyrkanlinkoping instagram.com/svenskakyrkanlinkoping Krematoriet har minskat koldioxidutsläppen med 53% Som ett led i kyrkoförvaltningens miljöarbete har krematoriet i Lilla Aska övergått från att använda vanlig eldningsolja till att använda biodiesel i form av RME (RapsMetylEster). RME, som är förnybart, tillverkas av rapsolja och minskar påverkan på växthuseffekten i jämförelse med fossil diesel genom att rapsplantorna tar upp koldioxid då de växer. Vid tillverkningen av RME bildas även biprodukten råglycerol, som är en intressant produkt för biogasproduktion, och det kan nämnas att större delen av kyrkoförvaltningens bilpark består av just biogasdrivna fordon. Tack vare övergången till RME har under 2013 koldioxidutsläppen från krematorieverksamheten minskat med 76743 kg CO2. En minskning med 53% sett till hela livscykelberäkningen. Med RME sker i princip inga klimatgasutsläpp vid förbränningen utan dessa sker i tidigare led, odling och tillverkning. Astrid och biskop Martin invigde Pärlan Den 2 februari invigdes Svenska kyrkans förskola Pärlan i Skäggetorp med fest, bandklippning och gudstjänst. Astrid och Biskop Martin klippte högtidligt invigningsbandet och sedan serverades internationell buffé för alla som ville vara med. I mars kommer barnen att börja i de nyrenoverade lokalerna i Skäggetorps kyrka. från Linköpings domkyrkopastorats andra förskolor Himlaliv i Johannelund och Ängeln på T1, den nya Pärlan-sången. Biskop Martin berättade om pärlorna i Frälsarkransen och att vi alla är värdefulla pärlor. - Du och du och du och du är en pärla, säger Martin och pekar på barnen. - Du är också en pärla, säger Edit och pekar på biskop Martin. Edit är en klok tjej :) Under invigningsgudstjänsten sjöng barn @ Nu byter vi e-postadresser till @svenskakyrkan.se Nu mailar du till fornamn.efternamn@svenskakyrkan.se * *några undantag finns - se församlingarnas webbplatser för exakta adresser

Kyrkipedia - en skattkarta till en värld full av kunskap och liv Matteus - ängeln Markus - Lejonet Lukas - oxen Johannes - örnen De fyra evangelisterna och dess symboler gestaltade av Erik Lundberg i S:t Lars kyrka. Evangelium, evangelisterna & symbolerna Vad betyder evangelium? Evangelium kommer från det gre kis ka ordet euangélion och betyder glatt budskap, glädjebud eller goda nyheter. Evangelium är kärnan av den kristna trons innehåll, glädjebudet om Jesus Kristus. De fyra första böcker i Nya Testamentet kallas för evangelierna och återger berättelserna om Je su liv. Evangeliet en ligt Mat teus, respektive Mar kus, Lu kas och Jo han nes är fyra oli ka sammanfattande versionerna av evangeliet så som de uppfattar det. Att använda or det evangelium för själva skrif ter na går till ba ka till 100-talet. Vilka var evangelisterna? Vilka var då de fyra som enligt kristen tradition ska ha nedtecknat Nya Testamentets fyra första böcker? Matteus var en tulltjänsteman och en av Jesus tolv lärjungar. Evangeliet skrevs på 70-talet e. Kr. Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga. (Matt 6:34, ur Bergspredikan) Markus var en nära medarbetare till aposteln Petrus. Evangeliet skrevs omkring 70 e. Kr. Här börjar glädjebudet om Jesus Kristus, Guds son. (Mark 1:1) Lukas var en grekisk läkare och medarbetare till aposteln Paulus. Evangeliet skrevs förmodligen på 80-talet e. Kr. Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. (Luk 2:1-2, början på Julevangeliet) Johannes var en fiskare och en av Jesus tolv lärjungar (ej att förväxla med Johannes döparen). Evangeliet skrevs förmodligen på 90-talet e. Kr. Johannes lär även ha skrivit Johannes brev och Uppenbarelseboken. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. Ty Gud sände inte sin son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom. (Joh 3:16-17, Lilla Bibeln) Evangelisternas symboler De fyra evangeliernas författare har varsin symbol eller väsen som anknyter till profeten Hesekiels syner i Gamla testamentet (Hes 1:4f) och även återfinns i Uppenbarelseboken (Upp 4:7). Ängeln (Matteus) eller egentligen den bevingade människan är en symbol för att Gud blir människa. Lejonet (Markus) är en symbol för kunglig makt. Oxen (Lukas) är en symbol för bön och offer. Örnen (Johannes) är en symbol för inspirationen av den Helige Ande. Källa: bibeln.se, Kyrklig ordbok och Wikipedia Fråga Kyrkipedia Kyrkan är full av symboler, uttryck och traditioner. Något som ger djup åt den som förstår dem, men som annars kan upplevas som konstigt och obegripligt. Har du frågor om något som du inte förstår i kyrkans värld? Skriv till Kyrkipedia: linkoping.liv.langtan@svenskakyrkan.se eller Liv & Längtan, Linköpings domkyrkopastorat, Box 2037, 580 02 Linköping. 5

Louise stora glädje! Det är onsdag kväll, snön ligger vit och jag fryser! Jag är på väg till Domkyrkan för att lyssna på en av mina stora idoler Louise Hoffsten. I kväll ska hon inte uppträda som sångerska, utan prata som en av vårens gäster i Studiecentrums serie Min stora glädje. Jag hoppas dock att hon har sitt munspel med sig och bjuder på en och annan blues Inne i kyrkan är det varmt och det kommer mycket folk. Louise inleder sin berättelse med den dag då hon i tonåren gick till posten för att hämta ut sitt första munspel och jag tänker Yes, jag gissade rätt! Munspelet är Louise stora glädje! Men när hon fortsätter sin berättelse inser jag att jag faktiskt gissat fel. Delad glädje Louise berättar öppenhjärtigt och med stor värme om sin pappa, Gunnar Hoffsten, som hon menar lärt henne allt inom musiken. Hon berättar om stunder hemma vid pianot, i pappas skivaffär och på sjukhuset när Gunnar drabbats av Alzheimers. De delade glädjen till musiken, humor och inställningen till att dela med sig till andra. Det är viktigt att ha någon att spela för, att dela med, säger Louise. Och citerar sedan sin pappa Det måste va roligt på bred östgötska. När jag efteråt får möjlighet att ställa några frågor till Louise undrar jag om jag uppfattat det hela rätt, är din pappa din stora glädje? Ja, pappa och min son Adrian, jag menar förälskad har man ju varit några gånger men det var först när jag fick barn som jag förstod vad kärlek var. 6 På andra sidan Fast Gunnar hade varit sjuk länge och Louise trodde att hon var förberedd så kom hans död som en chock. All lust och glädje försvann, musiken dog i mig när pappa dog. Hon berättar om sitt sorgearbete och att hon ville skriva en sång, men att hon behövde hjälp. Hjälpen kom från Peter LeMarc och resultatet blev På andra sidan Vättern. Jag frågar Louise om himlen ligger i Västergötland? Vättern blir en symbol för det kalla, mörka som man passerar när man dör, för att komma över på andra sidan. Jag tror inte på flum, reinkarnation och sådant. Jag ser döden som att man går över till just andra sidan. En människas gärningar finns alltid kvar, relationen med min pappa finns fortfarande fast han gått över till andra sidan. Jag kan fortfarande prata med honom och känna efter i mig hur han skulle tycka och svara på mina frågor. Ingenting är bortkastat Louise berättar om en resa hon gjort till Kenya, hon blev tillfrågad att följa med och sjunga för att samla in pengar till en skola. Hon bjuder på sina förutfattade meningar om matbrist och hur hon tog med nödproviant i form av kexchoklad. Hon berättar om mötet med barnen i slummen och om hur mycket glädje hon fann där bland människorna som inte hade någonting. Hon berättar med stor inlevelse att en man visade henne en komposthög, han samlade in mat- och växtavfall till sin hög där han sedan kunde odla mat till sin familj. Nothing is a waist! sa han. Louise kunde inte släppa tanken Livskomposten - att kasta allt bortkastat i livet på (Varför just jag? Vad skulle det här vara bra för?). Som det sedan kan växa något nytt, friskt och starkt ur. Jag frågar Louise vad hon kastar på sin livskompost. Oj oj oj, där kastar jag saker varje dag, säger hon och skrattar. Vad har du kastat där idag? Frustration och ilska över musikerkollegor som stjäl energi. Vad växer för gott där idag då? Glädjen över att få prata här i domkyrkan. Jag har hälsat på min mamma och mötet med min kamrat Åsa från gymnasiet. Jonna Allvin jonna.allvin@svenskakyrkan.se På andra sidan Vättern När jag vill tala med dig när jag behöver dig hur ska jag kunna nå dig säg snälla säg... Ditt skepp har lämnat hamn jag ropar ut ditt namn om du är där på andra sidan Vättern du är där på andra sidan Vättern Hur kan jag bära allting utan att ta farväl orden du alltid gav mig Sälj aldrig din själ Dom orden blev min sång jag sjunger gång på gång för dig, för dig på andra sidan Vättern där du är på andra sidan Vättern Tack för det mod du gav mig tack för din ärlighet och om du så slutat andas så tro mig, jag vet du finns där som en vind så fri som ingenting när du går där på andra sidan Vättern du är där på andra sidan Vättern Louise Hoffsten, Peter LeMarc

Håkan Asplund tänder ljusen och förbereder inför en begravning i Uppståndelsens kapell

Glädjens mötesplats Glädjen att träffas Domkyrkoträffen En glimt från Domkyrkoträffen Foto: Mats A Sverker Inger Lilja och Henry Braxell är två glada gäster på Domkyrkoträffen Det är måndag, klockan är tolv, och i Domkyrkans församlingshem är det aktivitet. Domkyrkoträffens värdinnor är fullt sysselsatta med att brygga kaffe, lägga upp bröd och duka. Om två timmar börjar Domkyrkoträffen. Våra värdinnor arbetar vant och trivs gott tillsammans. De betonar ofta, att gemenskapen med varandra och med dem som kommer till Domkyrkoträffen ger så mycket glädje. De får möta så mycket vänlighet. När arbetet är klart, sätter vi oss tillsammans och har en trevlig stund vid det dukade kaffebordet. Salen fylls av förväntansfulla gäster Gästerna börjar komma i god tid, för att hinna umgås lite med varandra. Stora salen i Domkyrkans församlingshem fylls av förväntansfulla gäster, och ett trevligt sorl sprider sig i salen. 8 När klockan är 14.00 hälsas alla välkomna och vår musiker introducerar den första psalmen på flygeln. Ofta sprider sig leenden redan av ett härligt förspel. Domkyrkoträffens kaplan, Madeleine, leder andakten, och just den här dagen är det Kyndelsmässodagens tema Uppenbarelsens ljus. Kaffe och program Eftermiddagskaffet är framdukat och här flödar samtalen vid borden. I dag är programmet En knippe sånger ur Einar Ekbergs repertoar. Roland Sjögren berättar om Einar Ekberg och sjunger flera av hans sånger, som är väl kända för de flesta av oss. Lennart Berg ackompanjerar på flygeln. Det sprider sig en mycket fin atmosfär och vi får ta del av en värdefull sångskatt och en stor trosvisshet. Vår förhoppning är, att man efter varje Domkyrkoträff ska gå hem och känna sig vid gott mod. ett litet axplock ur vårens program 3/3 Tro, hopp och kärlek fredsarbete i Palestina Anne-Len Eldén. 17/3 Låt mig få värma Din frusna själ visprogram kören Finstämt under ledning av Liselotte Tengelin. 31/3 Erik Axel Karlfeldt Dalarnas nationalskald Sören Johansson berättelser och dikter, Tomas Carlsén sång till luta Du är varmt välkommen till Domkyrkoträffen! Om Du skulle vilja bli värdinna/ värd är Du välkommen att höra av Dig till mig på 013-20 50 55. Väl mött! Ingrid Brostedt, diakon i Domkyrkoförsamlingen ingrid.brostedt@svenskakyrkan.se I alla våra församlingar hittar du träffar för äldre och daglediga. Se www.svklin.se för information eller ring 013-20 50 00

fråga om liv & tro Vad är poängen med att fasta? Varför får man inte alltid vara glad? Varför får man inte alltid vara glad? Man kan också vända på den frågan. Måste man alltid vara glad? Vi går nu in i fastan, Kyrkans fyrtio dagar långa förberedelsetid inför påsk. Under fastan präglas gudstjänsten av allvar. Bibeltexterna är kärva och psalmerna går i moll. Fastans allvar får sin kulmen på långfredagen när vi minns och sörjer Jesu död på korset. Jag hörde en gång biskop Martin Lönnebo säga: Jag är sällan så glad som på långfredagen! Så underbart att få släppa fram allvaret och eftertanken. Det handlar väl om erfarenheten: utan allvar ingen djup glädje. Men frågan: varför får man inte alltid vara glad? kan också rymma en sorg. Varför tas glädjen ifrån mig? Kanske sorgen över att ha förlorat någon jag älskar. Det ligger en ton av anklagelse i frågan. Är den riktad till Gud? I sådana fall är frågaren i gott sällskap. Bibeln är full av exempel på människor som är besvikna på livet och på Gud och som ställer den här frågan med olika formuleringar. Jag tror och Kyrkan bekänner: kärlekens Gud vill vår glädje. Det är inte Gud som tar den ifrån oss. Men Gud kan ge oss glädjen åter. Kanske på ett oväntat sätt. Om jag istället ser på mitt liv som en gåva som jag tar emot varje dag av nåd, då sker någonting. Bakom frågan: Varför får man inte alltid vara glad? skymtar också en syn på glädjen som en rättighet. Om jag ser på det jag har i mitt liv som något jag äger och har rätt till, då blir livet en enda lång rad av förluster där mer och mer tas ifrån mig. Med den synen ligger bitterheten på lur. Om jag istället ser på mitt liv som en gåva som jag tar emot varje dag av nåd, då sker någonting. Jag äger ingenting, allt är gåva, allt är nåd. Jag får nåden att slå följe en bit av livsvägen med de jag älskar, jag får nåden att ett tag tillhöra en kristen gemenskap, jag får nåden att dela vardagen med en god vän. Jag får nåden att uppleva ännu en fastetid, ge tid och rum i mitt liv för det verkligt viktiga. Som avslutning, en bön att be i fastans tid: Herre, jag hungrar efter din närvaro i mitt liv och törstar efter din kärlek. Jag hungrar efter rättvisa för dem som är kränkta och förtryckta, och jag törstar efter din kärlek. Jag hungrar efter en skymt av din härlighet, och jag törstar efter din stillhet i mitt hjärta. Givandets Gud, längtans Gud, smärtans Gud, jag hungrar efter dig. Emil Holmgren, präst i Skäggetorp emil.holmgren@svenskakyrkan.se Emil Holmgren är präst i Skäggetorps församling och svarar på frågan om liv och tro i detta nummer. Har du en fråga om liv & tro? Skriv då till Fråga om Liv & Tro linkoping.liv.langtan@svenskakyrkan.se eller till Liv & Längtan Linköpings domkyrkopastorat Box 2037, 580 02 Linköping Att äta och dricka och finna glädje mitt i all sin möda det är en gåva från Gud. Predikaren 3:13 9

Berga 013-20 51 00, bergaforsamling.se Fastlagssöndag 2 mars 10.00 Högmässa i Berga kyrka Kyrkokör, kyrkkaffe med semlor & musikunderhållning 16.00 Mässa i Vidingsjö kyrka Kyrkokör, kyrkkaffe med semlor Askonsdag 5 mars 18.00 Askonsdagsmässa i Berga kyrka 18.00 Askonsdagsmässa i Vidingsjö kyrka Mariebebådelsedag 23 mars 10.00 Högmässa i Berga kyrka barnkör, kyrkkaffe 14.00 Sophögen minimusikal i Vidingsjö kyrka, barnkören m.fl. 14.30 16.00 Brödbord & Våffelcafé i Vidingsjö kyrkby 16.00 Mässa i Vidingsjö kyrka Café Tisdagar 15.00 i Vidingsjö kyrkby Onsdagar 10.00 i Berga kyrka Soppa Torsdagar 12.00 i Berga kyrka Kostnad 30 kr 10 Sång är glädje och energi Det är en alldeles vanlig tisdagskväll. Ute ligger mörker och snö som ett täcke över världen. I rummet står stolarna prydligt uppställda i svängda rader väntande på att fyllas. Pianot står redo att tas i bruk. Klockan tickar och det är snart dags En efter en kommer de in i salen. Vant går man fram till hurtsen. Men den är ju tom? Var är noterna? Det uppstår en lätt förvirring och förvåning som blandas med både osäkerhet och förväntan. Vad ska hända ikväll? Sorlet lägger sig när uppsjungningen börjar och röster fyller rummet med skalor och klanger. Förvirringen och förväntan försvinner. Ansiktsuttryck och kroppsspråk förändras. Musiken tar över. När uppsjungningen är klar får örat och rösten fokus. Det är dags att öva in nya sånger och just ikväll är det utantill som gäller. De första andetagen av osäkerhet byts snart ut mot härliga självsäkra klanger som för kvällen blandas med enkel koreografi. Skratt, toner och steg blandas i en härlig röra. Noterna frågar ingen efter. Körövning. Berga och Vidingsjö kyrkokörer värmer upp innan de ska öva Förklädd Gud tillsammans Musik har en positiv inverkan på oss. Den skapar och ger energi. Den gör oss glada och avslappnade. Den hjälper oss att koppla bort vardagliga bekymmer och oro. Den hjälper oss att hitta känslouttryck och sortera tankar och känslor. Den ger oss både kraft och ro. Listan på musikens goda egenskaper och påverkan kan göras lång. När kördeltagarna får frågan om vad det bästa med att sjunga i kör är, blir det genast ett livligt surr i rummet som är svårt att få stopp på. Det finns mycket positivt att säga och dela: Att sjunga och att sjunga tillsammans med andra är att vara med i en god gemenskap. Att få skapa, uttrycka och förmedla något tillsammans. Sång är glädje och energi. Sång är gott för både kropp och själ. Sjung till Herrens ära, sjung en ny sång. Sjung till Herrens ära hela världen! (Ps 96:1) Helen Calner, diakon i Berga församling helen.calner@svenskakyrkan.se

Välkommen till katedralen Linköpings Domkyrka är en intressant och mäktig katedral. Den sägs vara en av Sveriges bäst bevarade byggnader från medeltiden. Man upphör aldrig att förundras över hur man utan lyftkranar och andra maskinella medel kunnat uppföra en så ansenlig imponerande byggnad. Det är också fantastiskt att den kunnat anpassas till nuvarande gudstjänstförhållanden. Om det vore möjligt skulle man gärna vilja veta hur många människor som under århundradens lopp samlats till Gudstjänst, eller kommit in för att under en stund sitta ner i stillhet vänd mot altaret för att hämta inre vila och vederkvickelse, i denna kyrkobyggnad. Summan av dessa människor är sannolikt ofantligt stor. Domkyrkan som har en mycket intressant historia förknippad med grundandet av Linköping som stad har sen många år varit Linköpings näst mest besökta turistmål, I dag ingår den som en av turistpunkterna i det system av anknytningspunkter som anordnats för vår stad. I synnerhet under sommarhalvåret kommer det många långväga besökare för att bese katedralen och höra om dess historia. En andlig oas Katedralen som byggdes under den katolska tiden i vårt land byggdes under ledning av stenhuggare från övriga Europa och med influenser från södra Europa och England. Den uppfördes under en tid då bilder och kyrkliga symboler stod högt i värde för att förmedla det bibliska budskapet, och mycket av detta finns fortfarande kvar att beskåda. I mina föreläsningar på församlingsträffar när jag berättar om hur vårt land kristnades och blev landet Sverige, och hur våra kyrkor växte fram, talar jag nästan alltid något om vår domkyrkas tillkomst. Men över det historiska, kulturella, värdet står dock katedralens andliga funktion i vår materialistiska tid. Den är en oas för dem som i stillhet vill ägna sig åt bön, och/eller vill ta del av det värdefulla musikutbudet som finns att tillgå etc. Söker katedralvärdar I Domkyrkoförsamlingens tjänst finns en grupp som kallas katedralvärdar, och jag är en av dem. Vår främsta uppgift anser jag vara att hjälpa våra besökare på bästa sätt med de frågor de har, och hoppas att alla känner sig välkomna och upplever att katedralen är öppen för alla. Vid mindre gudstjänster får vi anvisa våra besökare till de platser i katedralen där andakten hålles. Vi säljer också böcker med evangeliskt innehåll, och andra alster med kyrklig anknytning. Utbudet är förhållandevis stort. Det upplevs som positivt och meningsfullt att som katedralvärd i blygsam mån få vara med och värna om Gudstjänstlivet i vår stad. För att täcka in veckans alla dagar behöver vi bli fler. Känner Du för kyrklig verksamhet och vilja att hjälpa till är Du välkommen med i laget. Sigvard Henriksson, katedralvärd Domkyrko 013-20 50 50, linkopingsdomkyrka.se Livsrytm Har vi mer tid nu än förr? Är arbetet mer värt än vilan? Varför arbetar jag, om och när jag gör det? Varför vilar jag? Hur ska jag få tid att vila så att jag orkar arbeta? Kan jag vila i det jag gör? Orkar jag arbeta fast jag borde vila? Hinner jag vila fast jag borde arbeta? Hinner jag göra allt jag borde när jag arbetar, så att jag slipper tänka på allt jag borde göra när jag vilar? Akademin för kyrka och kultur i Linköpings stift har bjudit in några kloka människor att tala om livsrytm, från lite olika utgångspunkter. Välkomna till vårens föredragsserie! Fri entré! Tors 6 mars 19.00 S:t Lars kyrka Tempoväxlingarnas lov om att hitta en hållbar livsrytm Tomas Sjödin, pastor och författare Sön 16 mars 18.00 S:t Lars kyrka Att få komma och gå, säga ja och säga nej Irma Schultz Keller sjunger och reflekterar Sön 30 mars 16.00 Domkyrkan Med Frälsarkransen som livsrytm Martin Lönnebo, biskop emeritus Sön 6 april 18.00 S:t Lars kyrka Livsnära sånger en existentiell betraktelse utifrån nio sånger av Björn Afzelius Mikael Billemar, Gunilla Djärf, Kjell Silverwitt, Benny Nilsson och Fredrik Andersson Akademi för kyrka och kultur i Linköpings stift vill vara ett forum för samtal och studier om livsåskådningsfrågor, främja uppmärksamhet och diskussion kring kyrkans relationer till kultur, samhälle och vetenskap, samt verka för gränsöverskridande tankeutbyte mellan människor i frågor kring kyrka och kultur. 11

Gottfridsberg Ansgarskyrkan, en samarbetskyrka med EFS, 013-20 50 89, ansgarskyrkanlinkoping.se Jazzcafé i Ansgarskyrkan Lör 8 mars 18.00 Jazzigt och lite blandat Olle Häggberg (Stocholm/Skurup) bas Marie Buch Hoyer (Danmark) piano Pille-Rite Rey (Estland) sax och sång Max Häggberg (Örebro) trummor Elin Häggberg (Örebro) fiol och sång Medverkar också i gudstjänsten söndag 9/3 11.00 tillsammans med Ansgarskören Fri entré. Frivillig kollekt till omkostnader I samarbete med Sensus Bach, Bröd & Blås Ansgarskören Johannelunds kyrkokör och AM Blås Sankta Maria i Johannelund Lördag 29 mars 18.00 Ansgarskyrkan, Gottfridsberg Söndag 30 mars 18.00 I samarbete med Johannelunds församling och Sensus 12 Foto: Sofia Bergholtz En helt vanlig söndag, typ... Klockan är tjugo minuter i elva på söndagsförmiddagen i Ansgarskyrkan. Inne i kyrksalen övar barnkörerna, i en korridor sitter ett gäng tjejer som har återträff med sitt konfirmandlägergäng. De fnissar och sjunger. Dagen innan fick jag ett sms med förfrågan Hej, får vi sjunga en sång i morgondagens gudstjänst? Det kan man ju inte säga nej till. I församlingssalens kök brygger värdgruppen kaffe, lägger upp hembakade kakor och värmer korvkastrullen. De trängs med husmor och församlingens pedagog som lagar asiatisk lax till dagens doplunch. I källaren töms luftmadrasser på luft och chipspåsar städas undan efter tonårsgruppens och konfirmandernas övernattning. På övervåningen dukas det till doplunchen vårt änglakalas, dit vi bjudit in de familjer som har haft dop i församlingen under året som gått. Ut från sakristian väller präster, kyrktjänstkonfirmander, kyrkvärdar, förebedjare och välkomstteam som just har bett för gudstjänsten. Kyrktorget börjar fyllas av människor, rullatorer står bredvid barnvagnar, barnoveraller och snödobbar plockas av. Kramar utdelas, mobiltelefoner sätts i ljudlöst läge. När klockan passerat elva och Kjell har hälsat välkommen ringer klockorna oss samman. Inne i kyrksalen sitter 144 personer gurglande bebisar med sina föräldrar, trötta och glada tonåringar, studenter och barnkörföräldrar, vana och ovana gudstjänstfirare, sjuksköterskor, fårbönder, pensionärer, ingenjörer, arbetssökande, lärare, nykära och frånskilda, längtande och förväntansfulla. Barnkören ställer upp till procession och konfirmand-malin går längst fram med korset höjt. Klockorna tystnar och sången ljuder: I Guds hus vill jag vara, i Guds hus vill jag bo. Jag kan inte förklara, jag kan bara tro. Gud är den som förlåter, Gud är där när jag gråter, och Han älskar mig mest och förstår mig allra bäst. Gud blir glad när jag skrattar och om jag inget fattar, älskar Han mig ändå utan att jag kan förstå. Välkommen, du också, till Ansgarskyrkan! Sofia Bergholtz, präst sofia.bergholtz@svenskakyrkan.se

Johannelund 013-20 51 30, johannelundsforsamling.se Vår i luften! Path of Miracles 2/3 kl 18 i Sankta Maria i Johannelund Foto: Maria Bruto Ellhar Gud är grundtonen i glädjen Efter ett långt liv som rymt både sorg, men kanske ännu mer glädje, blir det numera högmässa på burk för Maria i Johannelund. För 37 år sedan kom hon och hennes man till Johannelund och det första hon gjorde var att höra sig för med församlingen om bibelstudier. Det blev inledningen till en lång period av engagemang och glädje i Johannelunds församling. Kyrkoherden hette Sam Aurelius och tillsammans med syster Kärsti byggde han upp församlingen från början. - Johannelund blev mitt andliga hem, berättar hon. De tog hand om mig och satte mig i arbete. Maria hjälpte till i söndagsskolan och var aktiv i bönegruppen. För Maria ligger allt i Guds hand. Tron är en gåva, som man ska bli glad över och använda. Det finns en stor Herre bakom den. Själv fick hon uppleva mötet med den Helige Ande och efter det mötet såg hon världen med helt andra ögon. - Jag blev av glädje överfallen, beskriver hon mötet. All glädje härrör sig från Bibeln och Jesus. Se, jag bådar er stor glädje står det i Lukasevangeliet. - Hopp och glädje kom med Jesus. Gud är grundtonen i glädje, och denna källa till glädje finns när man behöver den. Som t ex när man förlorar en nära anhörig. Det kan vara svårt att se någon mening med att någon dör, framför allt om det är ett barn. Det behöver gå en tid, men man förstår det senare. Maria hade en stark barnatro, i första hand från sin mor som gick bort då Maria bara var tio år. Hennes stora längtan var att bli konfirmerad, att få ta nattvarden och gå in i himlen. Men det var först några år senare hon som 16-åring kunde delta i konfirmationsläsning. - Det var en ljus tid, berättar hon, och jag sög i mig allting jag fick lära mig. Hon saknar gemenskapen i gudstjänsten och kyrkan S:ta Maria, som hon säger är en kyrka som är inbedd av många människor. - Högmässan bjuder själen till fest. Det är så mycket värdighet och glädje i den. Maria Bruto Ellhar maria.ellhar@svenskakyrkan.se Modevisning i Mariagården 15/3 kl 15 Behållningen går till Svenska kyrkans internationella arbete. OBS! Förköp av biljetter i butiken Berntine eller på församlingsexp. VåffelCafé Mariagården 19/3 kl 14 Våffla och kaffe till självkostnadspris! Välkommen! Konsert Sankta Maria i Johannelund 19/3 kl 19 Joyful Joyful med Ad Libitum Vårkonsert Sankta Maria i Johannelund 29/3 kl 18 Bach, bröd och blås Johannelunds Kyrkokör, Ansgarskören & AM blås Brödauktion vid kyrkkaffet i Mariagården efter högmässan 30/3 13

Landeryd 013-20 51 50, landeryd.com Konsert med Aspiranterna i Linköpings Gosskör Lör 1 mars 16.00 I S:t Hans kyrka (stora salen) Musikunderhållning under ledning av Lars Beckman 2 mars Fastlagssöndagen Högmässa Landeryds kyrka 10.00 Kyrkokören Högmässa S:t Hans kyrka 11.00 S:t Hanskören Karneval S:t Hans kyrka 16.00 en färgsprakande familjegudstjänst som tar oss in i fastan Askonsdagsmässa med askvigning 5 mars 19.00 S:t Hans kyrka Blommor och skratt Musikal Sön 9 mars 16.00 på Hackeforsgården Barnkören, Diskantkören, instrumentalister Susanne Edlund, dirigent Charlotta Frondelius, präst Kyrkkorv! 14 Blommor och skratt :) Sångglädjen var stor på Hackeforsgården under två vintriga januaridagar då barn- och diskantkören övade inför musikalen Blommor och skratt. Diskantkören anlände redan på fredagskvällen med sovsäckar, kuddar och tandborstar. Kvällen fylldes med mycket sång, lekar och godis. Efter nattens vila och morgonens pulkaåkning var vi redo att hälsa barnkören välkommen. Musikalsånger varvades med rörelsesånger, musiklekar, teori, pyssel och fika. Musikalen Blommor och skratt av Jakob Skarrie handlar om vänskap. Den framförs av barn- och diskantkören tillsammans med instrumentalister under ledning av Susanne Edlund i en gudstjänst på Hackeforsgården söndagen den 9 mars kl.16.00. Innan musikaldags har sånger övats, repliker tragglats, blommor skapats och skrattet bubblat! Susanne Edlund, musiker susanne.edlund@svenskakyrkan.se Kristina Johansson, pedagog kristina.x.johansson@svenskakyrkan.se Vad tycker barnen i Diskantkören om musikalen Blommor och skratt? - Kul att hålla på med musikalen, roliga sånger och ett bra tema! - Vänner är ett bra tema! - Vi skrattar mycket i kören så det är ett passande namn på musikalen :) - Bra innehåll, tänkvärd musikal!

Ryd 013-20 51 80, mikaelskyrkan.nu Gud 5 mars & 7 maj 18.30 21.00 Två fördjupningskvällar om Gud. Vem är Gud? Vilken är min Gudsbild? Gud som skapare av världen och av mig. Försoning-nåd-upprättelse. Vi börjar med mässa och fika. Hej! Kan vi samarbeta? Hej! Kan vi samarbeta? Frågan ställdes av Annika Blohm, kyrkomusiker och ledare av Mikaelikören, till Chrestina Påhlsson och Mikaelsgruppen, ikonmålare i församlingen. Välkommen till Mikaelskyrkan söndagen den 6 april kl 18.00 då bild och text körsång och ikon möts och lyfter varandra! Annika och Mikaelikören, Chrestina och Mikaelsgruppen annika.blohm@svenskakyrkan.se Rydsträffen är en träff för daglediga med program, fika och andakt. Ingen anmälan eller kostnad. Onsdagen 19/3 14.00 berättar diakon Jan Johansson om Den salige Charles de Foucauld. Så startade ett spännande, nytt projekt! Annikas idé var att ikonen skulle illustrera körsången och lyfta fram texten. Ikongruppen tyckte att förslaget var mycket spännande och med entusiasm tog man sig an att finna ikonmotiv till de texter Annika presenterade. Änglar, Maria, Gammaltestamentliga treenigheten, motiv ur Jesu liv jamen det fanns redan men några motiv måste nymålas och ikongruppens deltagare bestämde raskt vem som skulle måla vad. Detta arbete är nu igång! För att få ännu mer känsla för och förstärka samarbetet mellan de båda grupperna sång och bild kommer ikongruppen att möta kören och måla när de övar. Alla ser fram emot mötet! Ett fönster mot himlen Musikgudstjänst Ett samarbete i musik och bild mellan Mikaelikören och Ikonmålargruppen Mikaelskyrkan Söndagen den 6 april 18.00 Foto: Marie Johansson Worship Service in English Welcome to Worship Service in English 1st and 3rd Wednesdays of each month. 6.30 PM, Mikaelskyrkan in Ryd. Service is followed by coffee/ tea and refreshments. For more info or to help out with these services contact: Douglas Scott, Student Chaplain, 013-20 50 74 douglas.scott@svenskakyrkan.se 15

Skäggetorp 013-20 50 90, svenskakyrkan.se/skaggetorp Lär känna Luther Välkommen till samtalskvällar om reformationen och Luther under våren 2014. Kl. 17.00-19.00. 9/3, 30/3, 27/4, 18/5. Till sommaren (30 juli-4 aug) planeras en Tysklandsresa för att se viktiga platser i Martin Luthers liv: bl.a. Wittenberg För mer information - kontakta: Katja Wiebe 013-20 50 27 katja.wiebe@svenskakyrkan.se Lunch Lunch i Skäggetorps kyrka Onsdagar 12.00 Kostnad 30 kr Lunchmässa för den som vill 11.30. Alla är hjärtligt välkomna! Skäggetorpsträffen 14.00 i församlingsgården Kaffe serveras varje gång 24 Mars Helena Torstensson sjunger med kören 28 April Lilly Matsson berättar om sin resa till Filippinerna. I någon annans vardag som stipendiat i den unga världsvida kyrkan 9 mars 10.00 är det Skäggetorpsträffens kyrksöndag. 16 Foto: Jonna Allvin Stunder av glädje Ibland tänker familjer som lyckats ta sig till Sverige från förföljelse och krig, att nu kan de lämna allt det hemska bakom sig. Men vi som arbetar med barnen vet att dessa upplevelser inte med automatik försvinner. De läggs långt ner i den personliga ryggsäcken och plötsligt kan de dyka upp när man minst anar eller önskar det. Vi vill med vår BIV/BIS-kurs ge deltagarna, barn mellan 7-20 år, redskap att bearbeta sina upplevelser tillsammans i en trygg grupp. En av de första erfarenheterna som barnen gör att de inte är ensamma. Jag trodde det bara var jag som varit med om detta! Den insikten att inte vara ensam ger deltagarna trygghet att våga gå vidare, och kanske bearbeta händelser man helst inte velat tala om. Långsamt växer ett förtroende fram för de andra i gruppen. De vill mig väl, de är mina vänner och har också tunga stenar i sina ryggsäckar precis som jag. När betungande upplevelser lyfts ut från ryggsäcken uppträder något naturligt och ändå helt fantastiskt. Man blir lättare, för att inte säga lättad. Det är påfallande vad barnen blir glada av att träffas. Den ensamkommande flickan var ledsen för att hon blivit ivägskickad av sina föräldrar, de tyckte inte om henne. Men då svarade ett av barnen i gruppen Det är för att dina föräldrar älskar dig som de skickat iväg dig. Dom ville rädda dig. I en utvärdering svarar en pojke i tolvårsåldern på frågan vad han tror BIV/BIS går ut på med orden Att ge varandra glädje. Tydligare kan det inte sägas. De fjorton gånger vi träffas för att prata, måla, fika och bearbeta svåra upplevelser är stunder av glädje. Föräldrar brukar undra vad vi gjort på träffarna eftersom deras barn är så glada när de kommer hem. Svaret är nog bara att vi plockat upp stenar och gett varandra glädje. Jan G Persson, projektledare för BIV/BIS i Linköpings stift

S:t Lars 013-20 50 30, stlars.se Barnloppis Försäljning av barnkläder, böcker, spel, vagnar mm Tannefors församlingsgård Lördag 22 mars 10.00-14.00 Servering Foto: Annika Möller Foto: Thomas Bernhardsson Gudstjänst för nyfikna! S:t Larstimmen är en annorlunda gudstjänst. Lite enklare i sin form. Lättare i tonspråket. Den ska vara äkta och tillgänglig, säger Göran Rehnström som är predikant och gudstjänstledare vid dessa tillfällen. Man ska inte behöva veta saker eller bibelberättelser i förväg för att känna sig välkommen. S:t Larstimmen är en församlingsgudstjänst som vänder sig till nyfikna och sökare. Hur du än tror. Ritar och berättar Göran predikar och berättar med hjälp av ord och bilder. Ibland tecknar eller ritar han på blädderblocket. I kyrkan finns det en grön postlåda där alla kan lämna in tankar och frågor i förväg. Varje gudstjänst har även ett tillfälle då församlingen får önska en psalm och tända ljus. Församlingens musiker spelar alltid och ibland är det gästmusiker också. Barnen har möjlighet till en egen samling och det serveras alltid kyrkkaffe och kyrkkorv efter gudstjänsten. Livets prövningar Under våren är det fem tillfällen. Teman för kommande söndagar är: Livets prövningar - hur ska vi hantera dem? och då musikgruppen Persona non grata sjunger egna ballader (9 mars). Att försonas med livet - vad är försoning? och kören Finstämt sjunger (6 april). Andlighet och den heliga Anden (8 juni). Bilder som fördjupar Vi frågar Göran varför han tycker så mycket om att rita och illustrera sina predikningar? Han svarar att en bild kan fördjupa ett budskap och bibelns bilder och tankar blir konkretiserade. Gestalterna blir levande och det mänskliga blir mer tydligt när en bild växer fram på blädderblocket. Det är en glädje att få predika för nyfikna! Anna-Carin Gabelic, präst Sankt Lars församling anna-carin.gabelic@svenskakyrkan.se Basutbildning för ideella medarbetare För vem: * För dig som redan har ett uppdrag i S:t Lars församling * För dig som vill engagera dig i S:t Lars församling När: 13 mars 18.00-20.30 i Tannefors församlingsgård och 24 mars 18.00-20.30, S:t Lars församlingslokaler, Ågatan 25. OBS! Deltagande innebär närvaro vid båda tillfällena. Vad: Utbildningen innehåller bl.a.: Medarbetarskap, Vad formar S:t Lars församling, Församlingsinstruktion, Kyrkoår anmäl dig senast 10 mars till Anna Haglund Fröhler 013-20 50 42 anna.haglund@svenskakyrkan.se Babykonsert Tannefors kyrka 8 april kl 10.00 17

Världs böndagen Strömmar i öknen Tidernas kyrktågsresa Välkommen till firande av Världsböndagen 7 mars 17.00 i Ryttargårdskyrkan Linköpings ekumeniska kvinnoråd Linköpings kyrktåg har i år inget mindre än den stora danska huvudstaden Köpenhamn som resmål. Resdag är lördagen den 17 maj och färdmedel SJ Snabbtåg X2. Avgång någon gång mellan 7 och 8, hemkomst cirka kl 21. Kostnaden ca 500 kr för vuxen, hälften för barn. Ordentlig inbjudan med anmälningstalong och allt kommer att finnas i stans kyrkor kring mitten av mars. Retreat på Svenska kyrkan är en del av Bjärka-Säby 15-17 dec (sista anmälan 3/12) Kyrkan på universitetet erbjuder ett par dagars retreat före jul den 15-17/12, pris 500:-/student (ord 2000:-/pers). Vacker och vilsam miljö. Helpension i två dygn. Ledare: Douglas & Samuel. Anmälan till Åsa Ström Broman asa.strom.broman@liu.se Många besökte våra kyrkogårdar och tände ljus i allhelgonahelgen Följ Svenska kyrkan i Linköping på Facebook, Twitter & Instagram så får du ögonblicksbilderna... facebook.com/ svenskakyrkanlinkoping instagram.com/ svenskakyrkanlinkoping X-mas Day Potluck! December 25th! Twitter: SvK i Linköping Welcome to an international Christmas celebration! We ll meet on Christmas Day at 2.00 pm in Mikaelskyrkan, Ryd, Linköping. Bring your traditional food and share. Bring your stories, songs and share. Bring your pictures and share! Christmas is sharing! Douglas Scott & Pernilla Parenmalm, University Chaplains www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete Pls sign up before 19th of Dec to: douglas.scott@liu.se Så hittar du info om kyrkan! Hemsida Facebook På svenskakyrkan.se/linkoping Gilla sidan Svenska kyrkan i Linköping: hittar länkar till alla församlingar i facebook.com/svenskakyrkanlinkoping Linköping med info om gudstjänster, En mötesplats med tips, tro och verksamhet, kontaktuppgifter, osv. ögonblicksbilder. Telefon, brev och e-post Liv & Längtan Du kan alltid ringa, skriva brev Denna tidning kommer ut 6 gånger Ge en gåva! 90 01 22-3 Pg 900-1223 Bg eller maila din församling. Sådan information för varje församling på hemsidor eller i Eniros rosa sidor, (Förtag A - Ö sid 50-51). Annons i Corren Bostad Aktuell gudstjänstinformation hittar du varje vecka i Corren Bostad. per år, med olika teman och aktuellt från din församling. Foto: Paul Jeffrey/ACT Ansikte mot ansikte Sen finns det ju inget som går upp mot det personliga mötet. Du är alltid välkommen in i din kyrka och prata en stund! sk13251 Aktuell gudstjänstinformation - varje vecka i Corren Bostad 18

Finskspråkig verksamhet Kirkon suomenkielinen toiminta Linköpingin Tuomiokirkolla keväällä 2014. Kyrkans finskspråkiga verksamhet i Linköping våren 2014. Jumalanpalvelukset Tuomiokirkon Maria-kappelissa seuraavina sunnuntaipäivinä kello 15.00 (Finskspråkiga söndagsmässor i domkyrkan): 26/1, 23/2, 21/4, 18/5 Raamattu- ja keskustelupiiri (Bibelstudiecirkel på tisdagar 15.00 i församlingshemmet) kokoontuu seurakuntakodissa tiistaisin kello 15.00. Yhteislaulutilaisuuksia (Allsång i församlingshemmet en gång i månaden) vetää Lea Hiltunen seurakuntakodissa kerran kuussa kello 15.00 seuraavina päivinä: 21/1, 18/2, 18/3, 15/4, 20/5. Lisätietoja saat vill du veta mer: Pastori Kari Songer 070-673 50 14 kari.songer@svenskakyrkan.se @ Nu byter vi e-postadresser till @svenskakyrkan.se Nu mailar du till fornamn.efternamn@svenskakyrkan.se * *några undantag finns - se församlingarnas webbplatser för exakta adresser Karneval Ekumenisk bönoch lovsångsmässa i Domkyrkan dela dela livet 21 mars 20.00 dela glädje 25 april 20.00 Ta med bröd till gudstjänsten! Midfastosöndagen 30 mars 11.00 Högmässa i Linköpings domkyrka Brödet kommer att försäljas till förmån för Svenska kyrkans internationella arbete runt om i världen. Sjukhuskyrkan i Linköping Vill du sjunga med i Gospelmässan på påskdagen 20 april 18.00 i Tomaskyrkan på T1? Repetition 10 april 19.00-21.30 och 14 april 19.00-21.00 i Tomaskyrkan, Rekrytgatan 1. Pianist Fredrik Östergren. Anmäl till Ulla Gran Knutson 0738-225076 ulla.gran.knutsson@svenskakyrkan.se Manifestation på Internationella Kvinnodagen S:t Lars kyrka 8 mars 11.30 Mingel Kaffe & smörgåsar 30 kr 12.00 Manifestationen inleds Tanja Mitic Linköpings FN-förening Martha Björnström Soroptimist, talar om projektet Solvatten Raha Sufisk (Sama) dans Anna-Carin & Diana Torp Sång och musik Lena Åkesson Sång Kollekt till Solvatten-projektet Solvatten renar o värmer vatten med hjälp av solljus. Info: solvatten.se På Fettisdagen 4 mars firas ingången till fastan av Missionskyrkan, S:t Lars församling och Domkyrkoförsamlingen med en Karneval. 17.30 går karnevalståget från Domkyrkan (samling från 17.00) med sång och musik genom stan till Missionskyrkan där karnevalsgudstjänst firas tillsammans. Efter gudstjänsten blir det samvaro med soppa (vegetarisk), kaffe/saft och semla. Klä dig färgglatt, ta med något karnevalsaktigt och fira med oss. För den som inte vill/kan delta i tåget är det Drop-in i Missionskyrkan från 17.30. För matberäkning krävs anmälan senast 1 mars (skriv även specialkost). Mat: 40kr/vuxen, 20 kr/barn, max 100 kr/familj Anmäl dig till: domkyrko@svenskakyrkanlinkoping.se stlars@svenskakyrkanlinkoping.se 010-103 34 95 linkopingssjukhuskyrka.se För senaste nytt! svenskakyrkans.se/linkoping Sångglädje Tänk om jag hade en liten liten apa... Babysång i Mikaelskyrkan. Följ oss på... facebook.com/svenskakyrkanlinkoping instagram.com/svenskakyrkanlinkoping 19

Haiti efter katastroferna Nytt hem ger nytt hopp Tre år senare syns ännu spåren efter den stora jordbävningen på Haiti i januari 2010. Nästan en tredjedel av alla raserade hus står ännu i ruiner och hundratusentals människor har sedan katastrofen tvingats leva i tält och andra provisoriska hem. Haiti är det fattigaste landet på västra halvklotet. Mat, utbildning, boende, sjukvård här råder brist på allt. Staten är svag och har inte kapacitet att bistå och skydda de människor som drabbas av katastroferna. Utan utländskt bistånd skulle landets ekonomi kollapsa. Svenska kyrkans internationella arbete stödjer bland annat ett projekt med husbyggen för de hemlösa familjerna. Ett liv i tält Några timmar från huvudstaden Port-Au Prince ligger staden Gressier. Här ligger Justins lilla snickarverkstad. Någon började bygga ett hus men avslutade aldrig bygget. Justin fick låna skalet och här i stenskelettet har Justin och hans fru Elina inrett sin verkstad. Överallt står påbörjade och avslutade möbler. Två unga killar med skyddsglasögon och verktyg i handen som vill bli snickare arbetar extra i verkstaden. Vi klarar oss precis på det vi får in, säger Justin och tittar mot sin hustru och sin åtta månader gamla dotter. Justin och Elina Rilis Kins var tvungna att bo i tält efter jordbävningen. De fem barnen bodde utspridda hos släktingar i väntan på något bättre. Sedan dess har Justin sparat pengar för att en dag kunna köpa ett hus. Jag kan inte beskriva den tiden, säger han. Vi stod inte ut med att barnen skulle bo i tält. Men jag vet inte om det var bättre eller sämre, att inte få leva med sina barn Nytt liv i modellbyn För knappt ett år sedan fick Justin kännedom om planerna på att bygga nya bostäder i byn. Och där, bara någon knapp kilometer upp för backen, ligger nu modellbyn. Ett nybyggt kvarter som fullständigt bryter av från sin omgivning. Här bor numera Justins familj i ett eget, nybyggt hus. Projektet med säkra hus som kan stå emot både jordbävningar och orkaner stöds av Svenska kyrkans internationella arbete. I byn finns också gemenskapscenter och social service, solpaneler på taken för varmt vatten, brunnar och system för vattenrening och toaletter. Här pågår fritidsaktiviteter för barn och ungdomar och aktiviteter för att ge människor egen förmåga att hantera eventuella, framtida katastrofer. Mer än ett eget hus För Justin och hans familj innebar modellbyn en dramatisk förändring i livet. Det gör också att Justin nu orkar tro på framtiden. Hans snickarverkstad har tagit fart - nu finns kraften och orken att arbeta. Elina har dottern RoseMarie i knät samtidigt som hon försöker måla ett stolsben. Jag är så stolt över vad vi har gjort och över vad vi har, säger hon och ler. Vi vill kunna ge våra barn en annan framtid. Det är det enda som betyder något. Nu tror jag vi är på rätt väg. Svenska kyrkans internationella arbete stödjer bland annat ett projekt med husbyggen för hemlösa familjer. 20 Thomas Ekelund

Nu orkar Justin arbeta och tro på framtiden. Ge en gåva på 90 01 22-3 Pg, 900-1223 Bg www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete Fakta: Haiti är en av världens mest tätbefolkade nationer. Ekonomi har försämrats stadigt de senaste 20 åren och bruttonationalprodukten per invånare var 2008 lägre än före statskuppen 1991. Erosion, torka, primitiva jordbruksmetoder, allt mindre jordlotter och bristfällig bevattning gör att Haiti producerar mindre än hälften av den mat som konsumeras. Endast omkring en fjärdedel av Haitis yta beskrivs som odlingsbar, men befolkningstrycket gör att över hälften av all mark brukas och jorden blir alltmer utarmad. En omfattande avverkning i jakt på bränsle, byggmaterial och odlingsbar mark har medfört att bara tre-fyra procent av den tidigare rikliga skogen finns kvar. Då inget längre binder jorden blir den extra utsatt när tropiska oväder drar in över ön. Haiti har under det senaste decenniet drabbat av flera, riktigt stora naturkatastrofer. Alla minns väl jordbävningen i januari 2010 som dödade och skadade 100 000-tals människor. Landet har även drabbats av flera svåra oväder - senast var det orkanen Sandy som svepte in över Haiti hösten 2012 - med översvämningar och jordskred som följd. Tack vare dina gåvor till Svenska kyrkans internationella arbete pågår nu projekt med utbildning i hållbart jordbruk, trädplanteringar för att binda jorden, jordbävningssäkra bostäder och mycket annat. 21