Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101



Relevanta dokument
Materialdokumentation BREEAM Europe Commercial 2009 SD 5066A: ISSUE 1.1

Vi har gjort det enkelt att välja rätt.

Magisterutbildning i byggteknik - hållbart samhällsbyggande. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Stöd för Miljöbyggnad 3.0 i SundaHus Miljödata

Svarsmall för remiss av Miljöbyggnad 3.0

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål.


Materialdokumentation - LEED NC, CS, Schools 2009

Vi har gjort det enkelt att välja rätt.

Sammanställning av EPD enkät

NOV/ 2015 ALLT OM DÖRRAR. Nyhetsbrev Arkitekter

Rutin för miljöbedömning och dokumentation

Stöd för Miljöbyggnad 3.0 i SundaHus Miljödata. Datum:

Miljöcertifiering av byggnader

Mängd. använts. Proton SE Takduk

Rutin för miljöbedömning och dokumentation

Miljöcertifiering av byggnader fokus material

Byggmaterialindustrierna - Organisationen, medlemmarna, branschen, innovationer, möjligheter

Svarsmall för remiss av Miljöbyggnad 3.0

Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad

Sweden Green Building Council

Miljöbedömningar & Certifieringssystem. Så här läser du Almedalsgolvs Miljöbedömningar & Certifieringssystem. almedalsgolv.se. Miljöbyggnad 3.

Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council

DANDERYDS KOMMUN Underlag för beslut om miljökrav i byggprojekt

42BK07 Magisterutbildning i byggteknik - hållbart samhällsbyggande

Att bygga upp giftfritt byggande

Vägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning?

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION

Ett gemensamt system för miljöbedömning av byggvaror.

Stor miljöpåverkan. Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen miljoner ton vatten miljarder m 3 luft

Guide till BASTA Projekthanteraren

Miljöcertifiering av byggnader

Din guide till kemikalieverktyg

Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Tekniska rådets tolkningar av Miljöbyggnads Manualer version tom

HANDLINGSPLAN BIM GREEN BOX Databas för material och kemikalier inom bygg och anläggning

Handlingsplan Miljöarbete

Riktlinje Energi och miljö

Avgifter i Miljöbyggnad

Uppföljning av 3H projektets resultat

Miljöcertifiering av byggnader

Slutsatser från dag 4

Remissförslag SundaHus Miljödata Bedömningskriterier april, Sida 1 av 5

Stöd för hållbar upphandling inom fastighets- och byggområdet.

Miljöcertifiering av byggnader fokus sol

Guide till BASTA Projekthanteraren

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007


Projekteringsanvisning Tillgänglighet Inom- och utomhus FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 12 6 DECEMBER SIDOR

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

RIKTLINJE ENERGI, MILJÖ OCH MATERIAL

Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC Session B1 Caroline Vilhelmsson

Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll

BIM Green Box En undersökning om behovet av digital byggmaterialinformation

Riktlinjer för val av och dokumentation av produkter vid ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning och rivning.

Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter

Byggvarudeklaration GRUNDDATA 2. HÅLLBARHETSARBETE. Dokumentdata. Gyproc PB Plåtband. Saint-Gobain Sweden AB Gyproc. Miljöcertifieringssystem

Byggvarudeklaration BVD 3 Enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Att välja varor och material...

Kv Nålskäran Miljöbyggnad Guld

Miljöklassning vid större om- och nybyggnation

UTREDNING KRING CERTIFIERINGAR INOM MILJÖBYGGNAD

Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter

SABOs miljörapport utifrån 2012 års miljöenkät

ÖVEROMRÅDE AVFALL. Överområde AVFALL. Hålla arbetsområdet rent. Källsortering. Förvaring av farligt avfall

Hur jobbar man med miljöbyggnad?

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

MILJÖMÅL OCH KRAV PROJEKTERING

Guide till BASTA Projekthanteraren

Trafikverkets kemikaliekrav

Projekteringsanvisning Tillgänglighet Inom och utomhus FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA JUNI SIDOR

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Byggvarudeklaration. Gyproc Aquaroc

Byggvarudeklaration BVD 3 Enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Redovisa rätt i Miljöbyggnad

Miljöcertifiering av byggnader för hållbart byggande

Miljöprogram för BYGGNADER. Remissversion

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

SundaHus Miljödata Sveriges största system för hälso- och miljöbedömning av produkter i fastighetsbranschen. Kjell Isacson

Miljöbedömningar & Certifieringssystem. Golv från Almedalsgolv listade hos miljöbedömningssystem

Miljöcertifiering i praktiken

Varför certifieringssystem?

Handbok för giftfritt byggande (ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning och rivning)

Projektengagemang. -Konsultkoncern med 28 dotterbolag -Ca 400 anställda -Kontor från Lycksele till Malmö -Grundat 2006

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Projekteringsanvisning Tillgänglighet

Miljöcertifiering av byggnader med Miljöbyggnad, GreenBuilding, BREEAM och LEED

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Bedömning av byggnadsmaterial inom miljöcertifiering för byggnader

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3

Miljöbyggnad. Make the most of your energy. En översikt- och strategiguide för Schneider Electric. White Paper

REMISSVAR - BOVERKETS RAPPORT DOKUMENTATIONSSYSTEM FÖR BYGGPRODUKTER VID NYBYGGNATION (RAPPORT 2015:46)

Byggvarudeklaration GRUNDDATA. Dokumentdata. Bastufolie. Icopal AB. Artikel-nr/ID-begrepp. Varugrupp/Varugruppsindelning

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Version: Senast sparad:

Byggvarudeklaration GRUNDDATA. Dokumentdata. Brandkuddar. Stål & Brandteknik AB. Artikel-nr/ID-begrepp. Varugrupp/Varugruppsindelning

Transkript:

Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101 1 Materialdokumentation är ett krav vid miljöcertifiering Miljöcertifiering av byggnader blir ett allt vanligare hjälpmedel för att styra mot ett mer hållbart byggande i Sverige. De system som ställer krav på ingående material i byggnaden är Miljöbyggnad, BREEAM och LEED. Vid en miljöcertifiering samlas en mängd fakta in om byggnaden och dess delmaterial för att sedan bedömas enligt det aktuella miljöcertifieringssystemets kriterier. Denna sammanfattning syftar till att underlätta för tillverkare att leverera den information som krävs om den egna produkten vid en certifiering enligt Miljöbyggnad. En mer omfattande redovisning av hur betong kan påverka betyget i Miljöbyggnad ges i dokumentet Hållbart byggande med betong Vägledning för miljöcertifiering enligt Miljöbyggnad. Vägledningen finns för nedladdning på Betongförenings hemsida om miljöcertifiering, se länk under avsnittet Kontakt. Det finns även motsvarande vägledningar för systemen BREEAM, LEED och GreenBuilding. Skriften har utarbetats inom ramen för Svenska Betongföreningens Hållbarhetsråd i samarbete med Peab s Miljöstab och Hållbarhetsutskottet inom Svensk Betong. Projektet har finansierats av Cementa, Svensk Betong och SBUF. Miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad Miljöbyggnad kan användas för certifiering av alla typer av byggnader, men är i första hand utvecklat för nya och befintliga småhus, flerbostadshus och lokaler. Miljöbyggnad baserar sin bedömning på tre områden: Energi, Innemiljö och Material. Dessa representeras av tolv miljöaspekter som i sin tur är indelade i en eller flera indikatorer. För indikatorerna finns detaljerade krav för betygnivåerna Klassad, Brons, Silver och Guld. Samtliga indikatorbetyg vägs samman till ett slutligt betyg för byggnaden. Hjälp för betong- och betongelementtillverkare Betongens egenskaper påverkar en byggnad på många sätt. Ur ett Miljöbyggnads perspektiv innebär det att betong kan bidra till att uppfylla de krav som ställs och därmed byggnadens slutliga betyg. Som tillverkare av betong, betongelement och andra cement och betongbaserade produkter behöver man därför vara beredd att lämna fakta och information kring sina produkter. Detta gäller specifikt för indikator 14 Dokumentation av byggvaror samt indikator 15 Utfasning av farliga ämnen. Nedan ges endast en sammanfattning av kraven samt råd om vilka fakta som behöver lämnas av tillverkaren. Kraven i sin helhet finns i Miljöbyggnads manual vilken kan laddas hem kostnadsfritt från www.sgbc.se.

2 Dokumentation av byggvaror (Indikator 14) Syftet med detta krav i Miljöbyggnad är att fastighetsägare ska ha kännedom om och dokumentera vilka material som byggs in i hus för exempelvis framtida rivning. Innehåll i byggvaror sammanställs oftast i en Byggvarudeklaration, utöver det Säkerhetsdatablad som finns för kemiska produkter. Det finns olika metoder att sammanställa de Byggvarudeklarationer som begärs in för en byggnad. Detta kan exempelvis göras genom en så kallad loggbok. Nyproducerade byggnader (samt ombyggnader) som ska certifieras enligt Miljöbyggnad måste upprätta en loggbok. Beroende på ambitionsnivå (Brons, Silver eller Guld) ställs olika krav på loggbokens innehåll. För att uppnå Brons (lägsta betyg) måste loggboken innehålla typ av byggvara, varunamn, tillverkare, innehållsdeklaration och årtal för dess upprättande. Loggboken ska innehålla de byggvaror som anges i manualen och detta omfattar bland annat platsgjutna konstruktioner och konstruktioner av monteringsfärdiga element. Exempel på databaser som används för insamling av information till loggbok, och vilka i dagsläget är vanliga, är BASTA, Byggvarubedömningen eller Sunda Hus. Som underlag för dessa krävs Byggvarudeklarationer. För Guld krävs BVD 3 men för Brons och Silver kan Säkerhetsdatablad godkännas.

3 Viktigt att tänka på Betong bidrar, tillsammans med övriga byggvaror, till att uppfylla kravet. För att betong ska kunna bidra till högsta betyg i systemet måste fullständiga byggvarudeklarationer, BVD 3, finnas. Detta bör utföras av tillverkare: Säkerställ att det finns fullständiga Byggvarudeklarationer (BVD 3) för aktuella produkter. Även Säkerhetsdatablad (som är ett lagstiftat krav) ska finnas. Om produkten inte innehåller några utfasningsämnen är det bra att registrera den i BASTA. Det medför att produkten med enkelhet kan användas i projekt som avses certifieras enligt Miljöbyggnad. Kontrollera om produkten finns med i systemen SundaHus och Byggvarubedömningen och vilket betyg den har. Produkter med bra betyg i dessa system har större möjlighet att bli föreskrivna. Produkten bör vara bedömd som minst Accepterad i Byggvarubedömningen eller B i SundaHus. Om produkten inte har bra betyg i databaserna bör man som tillverkare kontrollera vilket underlag bedömningen bygger på. En vanlig orsak till sämre betyg är att det saknas underlag för bedömning. Det går därmed att påverka betyget genom att skicka in bättre underlag. Läs gärna mer om dokumentation om byggvaror: Mer information finns i skriften Hållbart byggande med betong Vägledning för miljöcertifiering enligt Miljöbyggnad som ni finner på Betongförenings hemsida om miljöcertifiering, se länk under avsnittet Kontakt. Läs mer om databaser och kriterier m.m. på www.bastaonline.se, www.byggvarubedomningen.se och www.sundahus.se. Utfasning av farliga ämnen (Indikator 15) Syftet med detta krav i Miljöbyggnad är att vid ny och ombyggnad inte bygga in produkter som innehåller ämnen med farliga egenskaper. Kravet omfattar så kallade utfasningsämnen (Kemikalieinspektionens definition). Dessa har så allvarliga egenskaper att de inte bör användas eller ingå i råvaror då de bland annat kan vara cancerframkallande, mutagena, toxiska eller ha ozonnedbrytande egenskaper. För att uppnå nivå Guld och Silver för denna indikator måste nyproducerade byggnader (samt ombyggnader) som ska certifieras enligt Miljöbyggnad granskas avseende innehåll av utfasningsämnen. Det gäller vid både nyproduktion och ombyggnad. För ingående ämnen med, enligt Kemikalieinspektionen, definierade riskfraser finns krav på maximala haltgränser. Kravet avser de byggvaror som specificeras under indikator (14) och omfattar bland annat platsgjutna konstruktioner och konstruktioner av monteringsfärdiga element. För nivå Silver får utfasningsämnen förekomma i mindre omfattning, det vill säga ett mindre antal produkter i byggnaden får innehålla utfasningsämnen överstigande haltgränsen. Dessa ska då vara dokumenterade på en avvikelselista. För Guld får inga produkter/byggvaror i byggnaden innehålla utfasningsämnen överstigande haltgränsen.

4 Vid certifieringsprocessen hämtas vanligen information om produkters eventuella innehåll av utfasningsämnen från Byggvarudeklarationer (BVD3) och/eller någon av databaserna BASTA, Byggvarubedömningen eller SundaHus. BASTA är ett oberoende bedömningssystem där kriterierna är baserade på den europeiska kemikalielagstiftningen REACH. Informationen i BASTA är kostnadsfri och tillgänglig för alla. Byggvarubedömningen och SundaHus är kommersiella databaser och där kriterierna finns samlade i särskilda kriteriedokument. Betong innehåller normalt inga utfasningsämnen och har därför goda förutsättningar att få poäng. Men det finns produkter som används i samband med betongbyggnation som kan innehålla utfasningsämnen, t ex injekteringsmassor, expander eller ytbehandlingsprodukter och som därmed kan påverka bedömningen negativt. Viktigt att tänka på Betong bidrar, tillsammans med övriga byggvaror, till att klara kraven för nivå Silver och Guld om de inte innehåller några utfasningsämnen. Detta bör utföras av tillverkare: Säkerställ att det finns Byggvarudeklarationer (BVD 3) för aktuella produkter. Det är nödvändigt för tillverkare att finnas med i systemen BASTA, SundaHus eller Byggvarubedömningen eftersom det är från de systemen som informationen hämtas vid certifieringsprocesen. Det är en fördel att finnas med i samtliga system då olika system efterfrågas av olika fastighetsägare/byggherrar. Om produkten inte innehåller några utfasningsämnen är det bra att registrera den i BASTA. Det medför att produkten med enkelhet kan användas i projekt som avses certifieras enligt Miljöbyggnad. Kontrollera om produkten finns med i systemen SundaHus och Byggvarubedömningen och vilket betyg den har. Det är endast utfasningsämnen som är krav enligt Miljöbyggnad men produkter med bra betyg i dessa system har större möjlighet att bli föreskrivna. Produkten bör vara bedömd som minst Accepterad i Byggvarubedömningen eller B i SundaHus. Om produkten inte har bra betyg i databaserna bör man som tillverkare kontrollera vilket underlag bedömningen bygger på. En vanlig orsak till sämre betyg är att det saknas underlag för bedömning. Det går därmed att påverka betyget genom att skicka in bättre underlag. Säkerställ alltid att ingående delmaterial i betongen inte innehåller utfasningsämnen genom att kontrollera säkerhetsdatabladen för råvarorna. Läs gärna mer om utfasningsämnen: Mer information finns i skriften Hållbart byggande med betong Vägledning för miljöcertifiering enligt Miljöbyggnad som ni finner på Betongförenings hemsida om miljöcertifiering, se länk under avsnittet Kontakt. Läs mer om databaser och kriterier m.m. på www.bastaonline.se, www.byggvarubedomningen.se och www.sundahus.se Läs mer om utfasningsämnen i Kemikalieinspektionens PRIO guide: http://www2.kemi.se/templates/prioframes 4045.aspx

5 Kontakt Detta dokument kan laddas ned kostnadsfritt på hemsidan nedan. Har ni frågor eller synpunkter på detta dokument är ni välkomna att ta kontakt med oss via epost adressen nedan. Hemsida: http://betongforeningen.se/radkommitteer/hallbarhetsradet/miljocertifiering/ Epost: hallbarhetsradet@betongforeningen.se