KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 212 Rapport Drogsamrådet
2
Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 212... 1 Förord 5 Kartläggningen 6 Metoder 6 212 års insamlande av uppgifter för 211 7 Antalet narkotikabrott i polisens brottsstatistik 7 Resultat med jämförelse till tidigare kartläggningar 8 Diagram: Antalet inrapporterade användare av narkotika 8 Antal rapporterade per åldersgrupp 8 Befolkningsstruktur 211 i Västerås 9 Antal män respektive kvinnor 9 Antal män rapporterade per ålder 27 och 29 och 211 9 Antal kvinnor rapporterade per ålder 27 och 29 och 211 1 Antal användare av cannabis per ålder 27, 29, 211 1 Antal användare av amfetamin per ålder 27, 29, 211 11 Antal användare av opiater per ålder 27, 29, 211 11 Antal användare av bensodiazepiner per ålder 27, 29, 211 12 Antal användare av buprenorfin (subutex, temgesic) per ålder 27, 29, 211 12 Antal användare av Spice, Metadon, MDPV (mefedron, methedrone, 4-MEC), Tramadol 13 Rapporterande myndigheter 13 Användare under 2 år 13 Användare 2 år och uppåt 14 Behandling 14 Behandling fördelning på åldrar. 15 Ungdom och narkotikaanvändande 16 Antalet ungdomar i relation till hela åldersgruppen 16 Ungdom fördelade på kön och ålder 16 Kommentar om ungdomar 16 Ur CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) hemsida om utvecklingen bland unga 17 svarat att de provat narkotika (2 respektive 14% 211).Narkotikaenkäter bland ungdomar i Västerås. 17 Har du någon gång använt narkotika? (%) 17 Avslutning 18 3
4
Förord Den här kartläggningen är den åttonde i rad, som utformats på likartat sätt. Drogsamrådet gjorde det första systematiserade insamlandet av uppgifter för 1993 över vilka som använder narkotika i Västerås. Drogsamrådet bildades hösten 1993 för att genomföra denna uppgift. Samrådet består av representanter från polis, frivården, landstinget, proaros socialtjänst, samt individ- och familjenämndens stab. Alltså de myndigheter som har kunskap om vilka narkotikaanvändare som finns. Gerd Söderman Sociala nämndernas stab 21-39 45 85 Roland Axelsson Pedagogiska nämndernas stab 21-39 18 26 Anna Flamborg IRIS, Västerås stad 21-39 17 89 Magnus Thors proaros, narkomanvårdsgruppen 21-39 24 89 Britta Wallin proaros, socialkontor Vuxen 21-39 24 89 Carina Lundkvist Lena Wänsberg-Sjöberg Kriminalvården 21-495 36 17 Per-Erik Lundberg Polisen 1-56 75673 Ann-Katrin Matzon Landstinget, beroendecentrum 21-17 46 6 xxxxxxxxx proaros, socialkontor Ungdom 21-39 13 72 Karin Klingvall-Thilén proaros, socialkontor Vuxen 21-39 13 72 Lena Nyman Samordnare alkohol- och narkotikaprevention 21-39 27 56 5
Kartläggningen Kartläggningen har genomförts av Drogsamrådet i Västerås. Syftet är att få en bild av narkotikaanvändningens omfattning och karaktär i Västerås, att ge medborgarna, verksamheterna och politikerna ökad kunskap. Kartläggningens syfte är inte i något avseende att kartlägga eller peka ut enskilda personer. Kartläggningen genomfördes i form av en s.k. case-finding undersökning vilket enkelt uttryckt innebär att man tar reda på hur många personer ("cases") det finns som använder narkotika. Metoden bygger på en hög grad av sekretess och att personerna som inrapporteras är avidentifierade. Själva kartläggningsmallen med instruktion skickades ut till ca 7 rapportörer. Dessa representerade myndigheter och förvaltningar i Västerås som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med narkotikaanvändare. Det var grundoch gymnasieskolorna, fritidsgårdar, individ- och familjeomsorgen, teknikoch idrottsförvaltningen, Skultuna socialkontor, frivården, polisen, AMI, försäkringskassan m fl. Det är inga inrapporterade från landstinget. Nuvarande datasystem ger inte möjlighet att automatiskt ta fram dessa uppgifter. Metoder Alla typer av s.k. case-finding innehåller också metodproblem. Denna kartläggning bygger på ett relativt stort antal rapportörer. Detta skapar också felkällor i form av olika tolkningar om vilka "cases" som skall hänföras till gruppen "veta" att en person använt narkotika. Case-finding bygger på en stor tillit till att rapportörerna verkligen läser instruktionen och använder sin yrkeskunskap och god bedömningsförmåga. Det är också viktigt att poängtera att kartläggningen inte ger någon sanning av hur det verkliga narkotikaanvändandet ser ut i Västerås. Kartläggningen ger svar på hur många som är kända av samhällets myndigheter och förvaltningar. Erfarenheter pekar på att vi under senare år fått en allt större grupp socialt etablerade "brukare" av narkotika. I många fall har dessa aldrig någon kontakt med myndigheter och/eller sjukvård. Det är dock viktigt att konstatera att mycket talar för att de etablerade vuxna narkotikaanvändarna på ett 6
eller annat sätt är kända av polis, socialtjänst, frivård eller sjukvård. Detta talar för att kartläggningen till stora delar ändock täcker det verkliga antalet vuxna etablerade användare. Det menar vi är styrkan i denna typ av casefinding. Mycket talar för att kunskapen om hur man upptäcker ett pågående missbruk ökat hos såväl föräldrar som andra vuxna. Alla dessa metodproblem till trots så ger denna kartläggning ändock en rad kunskaper både om missbrukets omfattning, men också kunskaper om hur vi i preventivt syfte kan arbeta framöver. Tanken är också att denna kartläggning skall följas av regelbundet återkommande kartläggningar vart annat år. 212 års insamlande av uppgifter för 211 1872 fall är inrapporterade. De olika uppgiftslämnarna rapporterar det de känner till, vilket innebär att flera kan rapportera samma person. En jämförelse görs för att se hur många som är rapporterad från olika myndigheter. 3 personer har rapporterats från mer än en uppgiftslämnare. Kvar blir det 1842 unika personer. Nedanstående tabell visar det antal som respektive organisation har rapporterat och antalet som man är ensam om att ha meddelat. Totala Dubbletter inom organisationen Kvar Dubblett mot ifo Kvar Individ o familj 837 77 76 76 Frivården 87 87 87 Polisen 994 5 989 3 959 Landstinget Övriga 36 36 36 1954 82 1872 1842 Antalet narkotikabrott i polisens brottsstatistik I statistiken ingår innehav och eget bruk samt drograttfylleri 25 26 27 28 29 21 211 i Västerås 1339 1499 1481 1392 1398 1524 1623 totalt i länet 213 2273 2468 2372 264 331 344 7
Resultat med jämförelse till tidigare kartläggningar Diagram: Antalet inrapporterade användare av narkotika upp tom 19 år 2 år och uppåt 211 29 27 5 1 15 2 25 Som framgår av tabellen var antalet inrapporterade 1714 år 27, 29 1914 och 1842 år 211 Antal rapporterade per åldersgrupp 211 29 27 4 år och uppåt 3 år tom 39 år 2 år tom 29 år upp tom 19 år 2 4 6 8 Den yngsta åldersgruppen har ökat med 123 personer mellan 27 och 29. Ungefär samma antal ökade nästa åldersgrupp 211. 8
Befolkningsstruktur 211 i Västerås 2 1 5 1 Antal män respektive kvinnor År män kvinnor medelålder män medelålder kvinnor totalt antal 27 141 311 31,1 år 3,5 år 1712 29 1527 384 3,9 år 3,2 år 1911 211 1471 341 31,7 3,9 1812 Det finns några varje år där man inte har angivit kön Antal män rapporterade per ålder 27 och 29 och 211 12 1 8 6 4 2 27 29 211 13 16 19 22 25 28 31 34 37 4 43 46 49 52 55 58 61 64 67 9
13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 65 Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 212 Antal kvinnor rapporterade per ålder 27 och 29 och 211 27 29 211 1 8 6 4 2 13 16 19 22 25 28 31 34 37 4 43 46 49 52 55 58 61 64 Antal användare av cannabis per ålder 27, 29, 211 1 27 29 211 8 6 4 2 1
14 16 18 2 22 24 26 28 3 32 34 36 38 4 42 44 46 48 5 52 54 56 58 6 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 65 Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 212 Antal användare av amfetamin per ålder 27, 29, 211 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 27 29 211 Antal användare av opiater per ålder 27, 29, 211 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 27 29 211 11
15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 14 16 18 2 22 24 26 28 3 32 34 36 38 4 42 44 46 48 5 52 54 56 58 6 62 64 Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 212 Antal användare av bensodiazepiner per ålder 27, 29, 211 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 27 29 211 Antal användare av buprenorfin (subutex, temgesic) per ålder 27, 29, 211 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 27 29 211 12
13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53 55 57 59 61 63 65 67 Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 212 Antal användare av Spice, Metadon, MDPV (mefedron, methedrone, 4-MEC), Tramadol 5 4 3 2 1 Spice Metadon MDPV Tramadol Rapporterande myndigheter Användare under 2 år Socialtj Frivård Polisen Landstinget Övriga 211 29 27 2 4 6 8 1 12 14 16 13
Användare 2 år och uppåt 211 Socialtj Frivård Polisen Landstinget Övriga 29 27 2 4 6 8 1 12 14 16 Ovanstående diagram visar hur många som har rapporterats av olika instanser. De rapporterade är uppdelade i två grupper, under 2 år respektive 2 år och äldre. Från vänster till höger i staplarna visas: 1. Hur många socialtjänsten rapporterat. 2. Hur många frivården, men ej socialtjänsten rapporterat. 3. Hur många polisen, men ej socialtjänst och frivård, rapporterat. 4. Hur många övriga rapporterat, som ej är rapporterade av socialtjänst, frivård eller polisen. Andelen användare kända av andra (förutom polisen), men inte av socialtjänsten har ökat särskilt vad gäller gruppen över 2 år. En förklaring kan vara att flera rapportörer har systematiserat anmälningsförfarandet. Fortfarande rapporterar dock polisen betydligt fler än vad socialtjänsten rapporterar. Detta förhållande behöver ytterligare analyseras exempelvis genom att tillsätta en focusgrupp mellan socialtjänst och polis. Behandling I instruktionen framgår att behandling innebär: sjukhusvård, olika former av behandlingshem eller i öppna former. Behandlingen skall avse narkotikaanvändandet och vara mer än allmänt motiverande samtal. Tidigare erfarenhet har visat att de narkotikaanvändare som söker frivillig behandling oftast har ett antal års missbruk bakom sig, minst 5-1 år. En viktig orsak till detta är att de negativa konsekvenserna av missbruket ej blivit så påtagliga i ett tidigt skede av missbrukskarriären. Med negativa konsekvenser menas då t ex bostadslöshet, raserande av det sociala nätverket, ekonomin, fängelsevistelser. I yngre åldrar krävs oftare tvångsingripanden för att få personen i någon form av behandling. Här har det skett en förändring, 14
det är flera yngre som själva söker hjälp för sitt beroende innan dessa negativa konsekvenser inträffar. I vår undersökning kan vi ej se vilka behandlingsinsatser som har skett frivilligt och vilka som skett med tvång. Årtal Personer I behandling Procent 211 1842 434 24 % 29 1914 455 24 % 27 1714 261 15 % Behandling fördelning på åldrar. 4-3-39 2-29 211 29 27-19,% 1,% 2,% 3,% 4,% 5,% 15
Ungdom och narkotikaanvändande Antalet ungdomar i relation till hela åldersgruppen t o m 15 16-17 år 18-19 år 2-25 år 2 1 1 2 9 totalt antal rapporterade 56 7 127 51 antal i aktuell ålder 3525 3992 1181 % 1,99% 3,18% 4,25% totalt antal rapporterade 35 117 228 472 antal i aktuell ålder 3838 419 1715 % 3,5% 5,67% 4,41% 2 7 totalt antal rapporterade 39 1 118 483 antal i aktuell ålder 389 3575 9954 % 2,57% 3,3% 4,85% Tabellen visar att antalet ungdomar i aktuella åldersgrupper minskar i antal. Antalet kända ungdomar som använder narkotika minskar även procentuellt. Ungdom fördelade på kön och ålder 6-15år 16-17 år 18-19 år 2-25 år 4 2 fl -7 p -7 fl -9 p -9 fl-11 p -11 Kommentar om ungdomar Bristerna i en case-finding kartläggning är bl.a. att man inte får svar på "nivån" i användandet. Det vill säga såväl experimenterandet av narkotika under en kortare period och de mer regelbundna användarna av narkotika blir sammanförda i samma kategori. I en mening är det naturligtvis riktigt. Kartläggningen bygger på att vi vill ha reda på hur många som använt narkotika i Västerås. Detta är dock inte liktydigt med att vi får svar på hur många som är regelbundna användare. 16
Ur CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) hemsida om utvecklingen bland unga Andelen elever i årskurs 9 som någon gång använt narkotika minskade betydligt under 197- och 198-talen. År 1989 låg andelen som använt narkotika på sin lägsta nivå (3%), men ökade därefter kontinuerligt fram till år 21 (ca 1%). Sedan dess sjönk andelen till att, mellan åren 25 28, ligga förhållandevis stadigt på cirka sex procent. År 29 ökade andelen till nio procent bland pojkarna och sju bland flickorna. I årets undersökning ligger pojkarna kvar på nio procent, medan andelen flickor som provat narkotika återgått till att ligga på sex procent. I årets undersökning, liksom i tidigare undersökningar, var erfarenheten av narkotika påtagligt större i gymnasiet jämfört med eleverna i årskurs 9. Det var, även i gymnasiet, vanligare att pojkar än flickor svarat att de provat narkotika (2 respektive 14% 211). svarat att de provat narkotika (2 respektive 14% 211).Narkotikaenkäter bland ungdomar i Västerås. Kommunen har gjort regelbundna enkäter under vårterminen i årskurs 2 på gymnasiet (18 åringar). (1998 och 21 genomförts dessa i årskurs 3 på gymnasiet.) Undersökningarna är gjorda som totalundersökning av alla årskurs två-elever på gymnasieskolan och som stickprovsundersökningar i årskurs nio på grundskolan med varannanklassurval. Från 1998 är den gjord som totalundersökning. Gymnasieundersökningarna 1995, 1997/98 och 21 visar på en ökning, en återgång till samma nivå som på mitten av 198-talet. 23 gjordes en enkät på högskolan bland de studerande yngre än 3 år. Uppgifterna lämnas anonymt av ungdomarna själva och svarar på frågan: Har du någon gång använt narkotika? (%) 1987 199 1993 1995 1997 1998 21 24 26 28 21 212 Åk 2 gymnasiet 11 7 6 11 14, 15,4 17,4 21,6 2,3 År 9 grundskolan 6 6 3 7 8, 7,7 8,4 12, 13,6 14,6 11,4 Det var för få svarande på gymnasiet 21, för att det ska gå att redovisa några svar. 212 har det skett en minskning i båda åldersgrupperna. Sedan 1971 finns nationella data från skol- och mönstringsundersökningarna. Andelen ungdomar som prövat narkotika var högst i början av 197-talet, för att sedan minska och under andra hälften av 198-talet nå en låg nivå. Under 17
199-talet mer än fördubblades andelen skolelever i årskurs 9 samt andelen mönstrande som prövade narkotika. Avslutning I Västerås pågår ett intensivt arbete vad det gäller både alkohol och droger ur flera aspekter: Det förebyggande arbetet vad det gäller ungdom har kartlagts, metoder har presenterats och en implementering pågår främst riktat till verksamheter som möter ungdomar och deras familjer. Det förebyggande arbetet på de geografiska områdena har stärkts genom att särskilda tjänster inrättats. En bidragande orsak till minskningen kan vara det strukturerade preventiva arbetet som pågått i Västerås under en lång tid. Arbetet omkring alkohol och narkotika har lett till mer lättillgänglig information, möjlighet till råd och stöd, ökad kompetens bland föräldrar och vuxna som möter ungdomar, användande av väl beprövade metoder och informations-insatser samt samverkan mellan aktörer som möter ungdomarna. Föräldrar och ungdomar som vänder sig till Iris får snabbt kontakt för råd och stöd, alt ingå i något program som erbjuds där. Inom proaros att har man fört över handläggningen av åldersgruppen 18-21 år, till socialkontor vuxen som bedöms ha större möjlighet att prioritera målgruppen. Stadens satsning på gruppen unga vuxna leder till att myndighetskontoret och öppenvården uppmärksammar fler med missbruk i ett tidigt skede. Den politiska viljan att bekämpa droger måste ta sig uttryck i långsiktiga och uthålliga insatser. Det kan inte nog poängteras vikten av att arbetet mot narkotika på alla nivåer och inom alla verksamheter, systematiseras och följs upp. 18
19
Individ- och familjenämnden 2