Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:



Relevanta dokument
Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

Mål och betygskriterier i Fysik

Ljus och strålning. Klass: 9H

Lokal pedagogisk plan

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Astronomi, kraft och rörelse

Ljus, syn & strålning

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Lokal pedagogisk plan

Optik. Läran om ljuset

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

OPTIK läran om ljuset

Ljud, Hörsel. vågrörelse. och. Namn: Klass: 7A

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Instuderingsfrågor extra allt

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Fysik Kunskapens användning

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Kursplaner och betygskriterier för fysik

Ämnesplan i Fysik Treälven

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Rymden HT Namn: Klass: 7A

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte


använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Ljus snabbare finns inte

Optik 2018 Laborationsinstruktioner Våglära och optik FAFF30+40

NO 7 9. Ladda ner vårt förslag på planering! SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! NYHET! Utkommer HT17

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Mål med temat vad är ljud?

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Förmågor och Kunskapskrav

Kursplanen i ämnet fysik

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning

Förslag den 25 september Fysik

Fysiken i naturen och samhället

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , vårterminen 2012.

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

HEMPROV LJUD OCH LJUS

LPP Energi och elektricitet År 7

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus.

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2013.

FACIT OCH KOMMENTARER

9 Ljus. Inledning. Fokus: Spektrum inte bara färger

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Ljud njutning eller plåga

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Elevlaborationer Bordsoptik laser Art.nr: 54624

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson

Vad är ljus? Begrepp. Begrepp och svåra ord: Övningar. Foton, partikelrörelse, våglängd, prisma, spektrum, absorbera, reflektera.

Ämnesvecka V12 Teknik och Fysik Ritteknik, högtalarbygge och Ljud

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Livets myller Ordning i myllret

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar.

Optik. Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus. II - Reflexion och brytning. III - Ljusvågor. MNXA11 / Lund University

Lokal pedagogisk plan

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Lektionsplanering och pedagogiska tips till Spektrum fysik

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Studieteknik. SITRA-modellen

Vad är ljus? Begrepp och svåra ord: Begrepp. Övningar. Foton, partikelrörelse, kvantfysik, våglängd, prisma, spektrum, absorbera, Fördjupning

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Transkript:

Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, - Genomföra systematiska undersökningar i fysik, och - Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. Centralt innehåll för kursen: När du arbetat klart med detta arbetsområde skall du ha kunskaper om: Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik. Upptäckternas betydelse och aktuella forskningsområden för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor. Systematiska undersökningar. Formulera av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Samband mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra beskrivningar. Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling. Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dessa Studiematerial: s. 74 97 (akustik), s. 130 165 (optik), s. 6 38 samt s. 326 344 (astronomi) Anteckningar från lektion. Laborationshäfte (akustik), arbetshäfte (optik) Bildspel och annat elektroniskt material. Arbetssätt: Arbeta självständigt med läroböcker och frågor. Ett aktivt deltagande i genomgångar både skriftligt och muntligt. Aktivt deltagande i laborationer/uppdrag, samt skriva laborationsrapporter.

Examination: Två läxförhör, ett på akustik (ljud) och ett på optik (ljus). Prov V. 49 Redovisa dina laborationer/uppdrag. Med hjälp av laborationshäfte skriver du en fullständig laborationsrapport vid provtillfället. Skrivuppgift inom astronomi. Lycka till! Önskar NO-lärarna

Lektionsplanering: vecka Innehåll Teori (beting) Begrepp Viktigast=fetmarkera de 43 Intro av kursen Akustik och optik s. 74-75 3.1 Vad är ljud? S. 76 81 TDS 3.1 besvara frågor 1, 2, 3, 5, 6, 7 Ljudvåg Våglängd Frekvens Laboration/demonstration Viktigast=fetmarkerade Fetmarkerade är viktigast 1. Linjalen som svänger 2. Ringklocka i lufttomt rum Läxförhör/prov/ skrivuppgift 45 Akustik (ljud) 46 Optik 3.2 Toner och musik s. 82 86 TDS 3.2 besvara frågor 1, 2, 3, 4, 8 3.3 Ljud på gott och ont s. 87 92 TDS 3.3 besvara frågor 1, 2, 3, 4, 6, 7 Sammanfattning s. 94 Finalen s. 95 5.1 Ljuset utbredning och reflektion s. 130 137 TDS 5.1 besvara frågor1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 11a Hög och låg ton Stark och svag ton Resonans Eko Ekolod Ljudnivå Decibel Tinnitus Ljuskälla Reflektera Normal Infallsvinkel Reflektionsvinkel Konvex spegel Konkav spegel Brännpunkt Brännvidd 3. Tongenerator 4. Stämgaffel och ytor. 5. Stämgaffel med resonanslåda. 6. Panflöjt 7. Ordfläta 9. Bullermätning Optiklaborationer: 1. Vilken väg tar ljuset? 4. Vad är en verklig bild? v. 45 Läxförhör om akustik, pass 2 47 Optik 5.2 Ljusets brytning s. 138 143 TDS 5.2 besvara frågor1, 2, 3, 4, 6, 7, 8 Ljusets brytning Tätare ämne Optisk fiber Konvex lins Konkav lins Verklig bild Skenbild 5. När solens strålar ändrar riktning. 6. Hur bryts ljus i vatten? 7. Ordfläta 8. När ljus träffar en lins 10. Hur ser bilden ut? 12. Bildkonstruktion linser (1) 13. Bildkonstruktion i linser (II) 14. En stråles väg

48 Optik 5.3 Optiska instrument s. 144 148 TDS 5.3 besvara frågor 1 a, 1b, 2, 4, 6, 7 5.4 Ljus och färg s. 149 160 TDS 5.4 besvara frågor 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9 Slutare Bländare Närsynthet Översynthet Spektrum Elektromagnetisk strålning Polariserat ljus Laser 16. Upplev ett riktigt spektrum 18 Ordfläta 20. Problemlösning ljus (1) 21. Problemlösning ljus (II) v. 48 Läxförhör, pass 1 49 Optik Akustik Göra klart och repetera Sammanfattning s. 162 163 Finalen s. 164-165 v.49 Prov pass 1 50-51 Astronomi Solsystemet 1.1 Jorden vår planet s. 6 12 TDS 1.1 besvara frågor 1, 2, 3, 4c, 5 1.2 Månen vår närmaste granne s. 13 21 TDS 1.2 besvara frågor 1, 2, 3, 4, 5, 8 Dygn Skottår Tidzon Bunden rotation Månsken Månens faser Månförmörkelse Solförmörkelse v. 51 Skrivuppgift pass 1 1.3 Vårt solsystem s. 22 35 TDS 1.3 besvara frågor 1, 2, 3, 4, 7, 8 Solfläckar Korona Planet Asteroid Komet Meteor meteorit Sammanfattning s. 36 37 Finalen s. 38 39 12.1 Stjärnor och galaxer s. 328 333 TDS 12.1 besvara frågor 1, 3, 5 12.2 Universums utveckling s. 336-342 TDS 12.2 besvara frågor 1, 2, 3, 4, 5 Sammanfattning s. 343 Finalen s. 344-345 Fusion Ljusår Galax Geocentriska världsbilden Heliocentriska världsbilden Big bang Nebulosa Svart hål

Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle Du kan samtala och diskutera frågor som rör exempelvis rymdforskning, synfel, buller, och med enkla motiveringar beskriva tänkbara konsekvenser. Du kan samtala och diskutera frågor som rör exempelvis rymdforskning, synfel, buller, ekolod, fiberoptik och med utvecklade motiveringar beskriva tänkbara konsekvenser. Du kan samtala och diskutera frågor som rör exempelvis rymdforskning, synfel, buller, ekolod, fiberoptik och med välutvecklade motiveringar beskriva tänkbara konsekvenser. Genomföra systematiska undersökningar i fysik Du kan i huvudsak förstå hur en laboration skall utföras, skriva en hypotes och genomföra laborationen på ett säkert sätt. Du förstår hur en laboration skall utföras, skriver en rimlig hypotes och genomför laborationen på ett metodiskt och säkert sätt. Du förstår väl hur en laboration skall utföras, skriver en trolig hypotes och genomför laborationen på ett metodiskt, detaljerat och säkert sätt. Din laboration leder fram till någon typ av resultat som har med uppgiften och hypotesen att göra och kan koppla resultatet till motsvarande teoriavsnitt. Du kan bidra till något förslag på hur undersökningen kan förbättras samt redovisa ditt resultat i en enkel och läsbar rapport med lämpliga tabeller, diagram och bilder. Din laboration leder fram till ett användbart resultat som gör att du kan förkasta eller stärka din hypotes. Du kan tydligt koppla praktik (laborationen) med teori från bok och föreläsningar. Du kan ge användbara förslag på hur undersökningen kan förbättras samt redovisa ditt resultat i en korrekt rapport med tydliga tabeller, diagram och bilder. Din laboration leder fram till ett användbart och detaljerat resultat som gör att du kan förkasta eller stärka din hypotes. Du kan mycket tydligt koppla praktik (laborationen) med teori från bok och föreläsningar. Du kan ge flera genomtänkta och användbara förslag på hur undersökningen kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Du redovisar ditt resultat i en korrekt och utförlig rapport med mycket tydliga tabeller, diagram och bilder. Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i samhället, naturen och samhället. Du visar grundläggande kunskaper om följande begrepp inom Förklara begrepp och besvara frågor Att ljud vibrerar och består av ljudvågor som är förtätningar och förtunningar = våglängd. Frekvens, Hertz, infra- och ultraljud, decibel, resonans. Kunna ge exempel på och beskriva vad skillnaden är på hög och låg ton samt stark och svag ton i vardagen. Du kan ge exempel på och beskriva några upptäckter som har haft betydelse för människans levnadsvillkor (ex. ultraljud). brytningsvinkel, hur ljuset reflekteras i plan yta, spelar, linser och olika ämnen. Prisma, spektrum, Kunna ge exempel på och beskriva några optiska instrument och ha viss kännedom om totalreflektion och dess i vardagen. Du kan ge exempel på och beskriva några upptäckter som har haft betydelse för människans levnadsvillkor (ex. glasögon). Du visar goda kunskaper och kan med egna ord tydligt och klart förklara följande begrepp inom Att ljud vibrerar och består av ljudvågor som är förtätningar och förtunningar = våglängd. Frekvens, Hertz, infra- och ultraljud, decibel, resonans. Kunna förklara och visa på samband inom ljud med relativt god användning vad skillnaden är på hög och låg ton samt stark och svag ton i vardagen. Du kan förklara och visa på samband mellan några upptäckter som har haft betydelse för människans levnadsvillkor (ex. ultraljud, eko och ekolod). brytningsvinkel, hur ljuset reflekteras i plan yta, spelar, linser och olika ämnen. Prisma, spektrum, polariserat ljus, UV-strålning och infraröd strålning, laserljus, regnbåge. Kunna förklara och visa på samband inom ljus med relativt god användning på några optiska instrument och ha viss kännedom om totalreflektion och dess i vardagen. Du kan förklara och visa på samband mellan några upptäckter som har haft betydelse för människans levnadsvillkor (ex. glasögon, fiberoptik och laser). Du visar mycket goda kunskaper och kan på ett säkert oh detaljerat förklara följande begrepp inom Att ljud vibrerar och består av ljudvågor som är förtätningar och förtunningar = våglängd. Frekvens, Hertz, infra- och ultraljud, decibel, resonans. Kunna förklara och visa på samband inom ljud med relativt väl vad skillnaden är på hög och låg ton samt stark och svag ton i vardagen. Du kan förklara och generalisera några upptäckter som har haft betydelse för människans levnadsvillkor (ex. ultraljud, eko och ekolod). brytningsvinkel, hur ljuset reflekteras i plan yta, spelar, linser och olika ämnen. Prisma, spektrum, polariserat ljus, UVstrålning och infraröd strålning, laserljus, regnbåge. Kunna förklara och visa på samband inom ljus med relativt väl användning på några optiska instrument och ha viss kännedom om totalreflektion och dess i vardagen. Du kan förklara och generalisera några upptäckter som har haft betydelse för människans levnadsvillkor (ex. glasögon, fiberoptik och laser).