Sida 1 (14) Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1.Grunddel - Administrativa uppgifter...3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten...5 1. Verksamhetsbeskrivning... 5 Glössbo reningsverk... 5 Övriga reningsverk... 5 2. Tillstånd... 5 3. Anmälningsärenden beslutade under året...6 5. Tillståndsgiven och faktisk belastning...6 6. Ledningsnät och flödesbelastning...7 Ovidkommande vatten... 7 Bräddat avloppsvatten på reningsverket...7 Bräddning på ledningsnät och pumpstationer...8 7. Gällande villkor i tillstånd... 8 8. Naturvårdsverkets föreskrifter... 9 SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse....9 Recipientkontroll... 9 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa...10 Riktvärden och gränsvärden för BOD...10 Riktvärden och gränsvärden för Fosfor...11 Analysresultat Slam från Flästa och Växbo...12 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner...12 Loggning av processvärden... 12 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm...12 12. Resursförbrukning... 13 Rening och energianvändning...13 13. Användning och ersättning av kemiska produkter mm...13 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet...14 Slam... 14 Annat icke farligt avfall... 14 Miljöfarligt avfall... 14
Sida 2 (14) Bilageförteckning Bilagor: Bil. 1 Bil. 2 Bil. 3 Bil. 4 Bil 5 Bil. 6 Bil. 7 Bil. 8 Flöden och ledningsnätuppgifter Inkommande avloppsvatten och anslutningsuppgiter. Bräddat vatten på ledningsnätet.. Utgående vatten Grovrens, Sand och Slammängder Slamanalyser Fällningskemikalier, metalltillförsel och Miljöfarligt avfall. Utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer Bil I Bil. Y Bilaga I1 till I.6 - Villkor + kommentarer Individuella analysresultat
Sida 3 (14) 1. Grunddel - Administrativa uppgifter Huvudman: Bollnäs kommun Organisationsnummer: 212000-2361 Gatuadress: Teknik-, service- och fritidsförvaltningen Postnummer, ort: 821 80 BOLLNÄS Kontaktperson: Teknisk chef: Anders Aune Telefonnummer: 0278-250 00 Kommun: Kontaktperson i miljöskyddsfrågor: E-post: Bollnäs Ulf Andersson, Helsingevatten AB info@helsingevatten.se Miljöbalken SNI-kod 90.20 Huvudbransch och tillhörande kod: 90.001-1 (B) Ev övriga branscher och koder: - Kod för farliga ämnen: - Kod för avgifter: 90.001-1.3 Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen Gävleborgs län Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Miljöledningssystem: Nej Bollnäs kommun är ägare och miljöansvarig för de allmänna VA-anläggningarna. Enligt beslut i kommunfullmäktige är tekniska nämnden huvudman för de allmänna VA-anläggningarna. Kommunens kontaktperson är tf teknisk chef, Anders Aune, tel 0278-25000. Fr o m 2010-04-01 utförs driften av de allmänna VA-anläggningarna av Helsinge Vatten AB, som ägs gemensamt av Bollnäs och Ovanåkers kommun. Denna miljörapport har upprättats av Helsinge Vatten AB.
Sida 4 (14) Platsuppgifter Platsnamn Segersta Av 11 Platsnummer 2183-026 Fastighetsbeteckning Lillanda 1:16 Besöksadress Älvvägen 5 RT90-koordinater 6794551, 1545107 SWEREF99-koordinat 6793284, 588265 Kontaktperson på plats Patrik Wikman tel 070-588 87 38 Platsnamn Växbo Av 4 Platsnummer 2183-003 Fastighetsbeteckning Växbo 10:11 Besöksadress Växbo 2845 RT90-koordinater 6810410, 1538920 SWEREF99-koordinat 6809061, 581885 Kontaktperson på plats Johnny Persson, tel 070-588 87 39 Platsnamn Hällbo Av 3 Platsnummer 2183-008 Fastighetsbeteckning Hå 25:2 Besöksadress Hällbo 8676 RT90-koordinater 6789260,1533400 SWEREF99: 6787852, 576628 Kontaktperson på plats Patrik Wikman tel 070-588 87 38 Platsnamn Flästa Av 9 Platsnummer 2183-020 Fastighetsbeteckning Flästa 4:4 Besöksadress Flästa 5925 RT90-koordinater 6815243,1533990 SWEREF99: 6813831, 576897 Kontaktperson på plats Johnny Persson, tel 070-588 87 39 Platsnamn Simeå Av 8 Platsnummer 2183-023 Fastighetsbeteckning Simeå 12:50 Besöksadress Simeå 8218 RT90-koordinater 6829266;1527041 SWEREF99: 6827762; 569778 Kontaktperson på plats Sven-Åke Olsson, tel 070-588 87 41 Platsnamn Rengsjö Av 13 Platsnummer 2183-029 Fastighetsbeteckning Höle 28:2 Besöksadress Torsäter 9076 RT90-koordinater 6805697, 1544432 SWEREF99: 6804418, 587453 Kontaktperson på plats Johnny Persson, tel 070-588 87 39 Platsnamn Glössbo Av 14 Platsnummer 2183-027 Fastighetsbeteckning Glössbo 4:6 Besöksadress Glössbo gamla vägen 8614 RT90-koordinater 6803746; 1548459 SWEREF99: 6802518; 591502 Kontaktperson på plats Henric Fors, tel 070-292 34 39
Sida 5 (14) 2. Textdel Huvuddelen av miljörapporten 1. Verksamhetsbeskrivning Avloppsreningsverken renar vatten från små orter i Bollnäs kommun och är av varierande storlek. Med undantag för Simeå och Glössbo är samtliga verk direktfällningsverk, i vilka fällning sker med aluminiumkemikalie PAX XL100. I Simeå finns endast slamavskiljare, men en provisorisk kemisk fällning kunde genomföras under mars till december. I Glössbo används släckt kalk som fällningsmedel. Glössbo reningsverk Första behandlingssteget är ett rensgaller. Sedan pumpas vattnet till ett blandningskärl där kalk tillsätts, varefter det passerar två dammar där slam avsätts. Bottenslammet i första dammen tas upp med ca ett års intervall. Det läggs i ett upplag vid verket för torkning och prover tas för analys. Slam som uppfyller kvalitetskraven transporteras till lantbrukare. Slammet är godkänt av ReVAQ. Övriga reningsverk Första behandlingssteget syftar till att avskilja eller mala grövre material; antingen i form av ett rensgaller (Segersta, Växbo, Rengsjö), en sedimenteringsbassäng ( Hällbo, Simeå) eller en kvarn (Flästa). Slammet från sedimenteringsbassängerna pumpas till ett slamlager, vilket är luftat i tre av anläggningarna (Flästa, Segersta och Rengsjö). Slammet transporteras med slambil till Häggesta eller Arbrå avloppsreningsverk för avvattning. Den huvudsakliga påverkan på miljön sker genom utsläpp av renat avloppsvatten. 2. Tillstånd Nedanstående tabell listar Tillståndet för vart och ett av reningsverken. Ett av verken saknar tillståndsbeslut, ansökan är dock inlämnad. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 1988-02-16 Länsstyrelsen Flästa: Utsläpp av avloppsvatten från reningsanl. för 200 pe 1984-10-12 Länsstyrelsen Glössbo: Utsläpp av avloppsvatten från reningsanl. för 300 pe 2003-05-24 Samhällsbyggnadskont Hällbo: Utsläpp av avloppsvatten från reningsanl. för 250 pe Rengsjö: Dispens för utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse Utsläpp av avloppsvatten från reningsanl. för 800 pe 1973-11-14 1992-08-24 Länsstyrelsen Miljö&hälsoskydd 2003-04-01 Miljönämnden Segersta: Utsläpp av avloppsvatten från reningsanl. för 400 pe 2001-02-13 Miljönämnden Simeå: Anmälan inskickad, men inte besvarad. 1990-04-26 Miljönämnden Växbo: Utsläpp av avloppsvattten från reningsanl. För 300 pe
Sida 6 (14) 3. Anmälningsärenden beslutade under året Datum Beslutande myndighet Ärende Inga 4. Andra gällande beslut Datum Beslutande myndighet Ärende 08-04-03 Länsstyrelsen Simeå: Anmälan om överledning av avloppsvatten till Arbrå reningsverk. 5. Tillståndsgiven och faktisk belastning Nedanstående tabell listar tillståndsgiven belastning mätt i BOD enligt tillståndsbeslutet. Parameter Tillståndsgiven belastning pe Faktisk belastning 2010 (BOD) pe Faktisk belastning 2010 (deb. Vatten) pe Flästa 200 43 93 Glössbo 300 66 79 Hällbo 250 49 84 Rengsjö 800 505** 649 Segersta 400 350 206 Simeå Ej angivet 936* 69 Växbo 300 31 74 *Baserat på en uppskattad avloppsvolym på 13400 m³/år (beräknas på momentanflödet vid provtagningstillfälle). Antalet bosatta i Simeå är ca 90 personer. Kontroll av analysresultat visar att BOD-halter (samt COD, kväve + fosfor) är orimligt höga. Beror förmodligen på svåra provtagningsförhållanden som leder till att slam följer med i provet, provresultatet är inte representativt. ** Rengsjö har två prover med orimligt höga BOD-halter (520 och 540 mg/l) teoretiskt bör BOD-halt i avloppsvatten inte överskrida 350 mg/l). Om de två höga BOD-halterna räknas med så blir belastningen ca 1750 pe.
Sida 7 (14) 6. Ledningsnät och flödesbelastning Förnyelse av ledningsnätet sker kontinuerligt som en del av löpande verksamhet och under 2010 byttes 4519 meter ledningar i hela ledningsnät Öst. Under 2010 utfördes ingen förnyelse på ledningsnät tillhörande de mindre reningsverken. Ovidkommande vatten Ovidkommande vatten kan sägas vara ett mått på ledningsnätets kvalitet. Höga mängder ovidkommande vatten indikerar ett stort inläckage av grund- och ytvatten. Avloppsvatten Debiterat renvatten Ovidkommade vatten (%) Flästa 6765 5969 11,80% Glössbo 15511 5073 67,30% Hällbo 12061 5339 55,70% Rengsjö 120020 41505 65,42% Segersta 43843 13150 70,00% Simeå 13400* 4387 67,30% Växbo 27680 4720 82,95% *Simeå reningsverk saknar flödesmätare på avloppsvattenmängden. Flödet som noteras vid varje provtagning på utgående avloppsvatten är en grov avläsning och ett momentanvärde. Medelvärdet av avläsningarna blir 36,7 m3/dygn eller 13 400 m³ per år. Bräddat avloppsvatten på reningsverket Vid reningsverken förvaras en journal där driftteknikerna fyller i eventuell bräddning samt orsaken till bräddningen. Bräddat vatten Procent av avloppsflödet kommentar Recipient Flästa 0 Flästasjön Glössbo 0 Glössboån Hällbo 6 Ca 0,05 % Bräddning pga höga flöden Bäck Rengsjö 93 Ca 0,08% Bräddning pga höga flöden Östersjön Segersta 0 Ljusnan Simeå 0 Orsjön Växbo 281 Ca 1% 278 m³ vid ett tillfälle pga utloppsledning igensatt av kemikaliekristaller Västersjön Kommentar Växbo Volymflödet i Växbo reningsverk är i medel ca 75 m³ per dag (räknat från årsflödet), bräddningen motsvarar strax över tre dagars flöde. Det bräddade vattnet har inte provtagits, men räknat mot provuttag på inkommande vatten så blir fosforutsläppet ca 379 gram. Utslaget på en hel månad ger det ett tillskott till månadsmedelvärdet på ca 0,17 mg/l. Vad som bör nämnas i sammanhanget är att Växbo har en hög mängd ovidkommande vatten (jämfört med de andra verken). Hällbo och Rengsjö Mängden bräddat avloppsvatten från Hällbo respektive Rengsjö är mycket liten.
Sida 8 (14) Bräddning på ledningsnät och pumpstationer Bräddning i ledningsnät/pumpstationer brukar ske i samband med kraftig nederbörd eller vårflod. Tyvärr saknas data för de pumpstationer som är anslutna till datorövervakning. Detta beror på ett problem som inträffade i slutet av 2010. När problemet åtgärdades så raderades bräddningsuppgifterna för 2010. Bilaga C visar pumpstationer tillhörande Hällbo, Segersta och Rengsjö. Övriga ledningsnät har självfall och behöver inga pumpstationer. Antal pumpstationer Bräddad volym på pumpstationer och ledningsnät kommentar Flästa 0 st, självfall - Data saknas Glössbo 0 st, självfall - Data saknas Hällbo 2 st - Data saknas Rengsjö 6 st - Data saknas Segersta 3 st - Data saknas Simeå 0 st, självfall - Data saknas Växbo 0 st, självfall - Data saknas 7. Gällande villkor i tillstånd För nedanstående reningsverk bifogas en bilaga över Tillstånd och villkor samt kommentarer till dessa. Bilaga I.1 - Villkor enl. tillstånd + kommentarer, Glössbo Bilaga I.2 - Villkor enl. anmälan + kommentarer, Flästa Bilaga I.3- Villkor enl. anmälan + kommentarer, Rengsjö Bilaga I.4 - Villkor enl. anmälan + kommentarer, Segersta Bilaga I.5 - Villkor enl. anmälan + kommentarer, Växbo Bilaga I.6 - Villkor enl. anmälan + kommentarer, Hällbo Bilaga I.7 - Villkor enl. anmälan + kommentarer, Simeå
Sida 9 (14) 8. Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse. Föreskriften beskriver provtagningsfrekvens och vilka analyser som minst ska tas ut. Antalet prover och vilka analyser som utförs är beroende på reningsverkets storlek. För reningsverken i denna miljörapport (som är mindre än 2000 pe) behöver endast COD, BOD7, P-tot och N-tot analyseras. Tabellen nedan redovisar provtagningsfrekvens som använts under året. Parameter Inkommande avloppsvatten antal prover Utgående avloppsvatten antal prover Flästa 4 dygnsprov 12 dygnsprover (ett prov per månad) Glössbo 4 dygnsprov 12 dygnsprover (ett prov per månad) Hällbo 4 dygnsprov 12 dygnsprover (ett prov per månad) Rengsjö 4 dygnsprov 12 dygnsprover (ett prov per månad) Segersta 4 dygnsprov 12 dygnsprover (ett prov per månad) Simeå 4 dygnsprov 12 dygnsprover (ett prov per månad) Växbo 4 dygnsprov 12 dygnsprover (ett prov per månad) COD, BOD7, P-tot och N-tot har analyserats på samtliga provuttag. Utöver dessa har även Aluminium, suspenderad substans och ph på utgående vattenflöde analyserats. Vid rapportering har årsmedelvärde för utgående avloppsvatten beräknats enligt nedanstående formel. koncentration provdygnsflöde provdygnsflöden = massa /år =mg /l flöde /år Vid de tillfällen provresultatet har rapporterats som <rapporteringsgräns så har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde. För att erhålla ett dygnsflöde vid beräkning av dygnsmängder på BOD och P-tot har den avlästa totala årsvolymen delats med 365. För analyser av uttagna prov anlitades ALcontrol AB de är ackrediterade av SWEDAC. Recipientkontroll Recipienterna kontrolleras årligen av Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund.
Sida 10 (14) 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa Riktvärden och gränsvärden för BOD Nedanstående tabell listar gränsvärden och riktvärden för BOD som satts i tillståndsbeslutet för respektive verk. Reningsverken uppfyller både riktvärden och gränsvärden för BOD. Parameter BOD riktvärde, månads-mv (mg/l) BOD utfall högsta månads-mv (mg/l) BOD, gränsvärde årsmedel BOD utfall kg/dygn Flästa 100 84,0 Inget krav 0,57 30,5 Glössbo Inget krav 52,0 11 kg/dygn 1,2 21,8 Hällbo -- 74,0 7 kg/dygn 1,22 37 BOD Års-mv mg/l Rengsjö 60 mg/l 39,0 17 kg/dygn 5,22 12 Segersta 60 mg/l 39,0 7,2 kg/dygn 1,84 15,3 Simeå -- 78,0 -- 1,27* 34,5 Växbo 60 mg/l 12,0 Inget krav 0,65 12 *Baserat på en uppskattad avloppsvolym på 13400 m³ Samtliga månadsmedelvärden ligger under riktvärdet, gränsvärden för utsläpp per dag ligger också under gränser. Diagrammet nedanför visar respektive reningsverks BOD-halt i mg/l. BOD-halt mg/l utgående vatten 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Flästa RV Glössbo RV Hällbo RV Rengsjö RV Segersta RV Simeå RV Växbo RV
Sida 11 (14) Riktvärden och gränsvärden för Fosfor Nedanstående tabell listar gränsvärden och riktvärden för totalfosfor som satts i tillståndsbeslutet för respektive verk. Reningsverken uppfyller både riktvärden och gränsvärden för totalfosfor. Parameter Fosfor riktvärde, månads-mv (mg/l) Fosfor utfall högsta månads-mv (mg/l) Fosfor, gränsvärde års-mv Fosfor utfall kg/dygn Fosfor Års-mv mg/l Flästa 1.0 mg/l 0,47 Inget krav 0,006 0,304 Glössbo 0,8 mg/l 0,57 0,1 kg/dygn 0,01 0,25 Hällbo 0,5 mg/l 0,18 0,08 kg/dygn 0,003 0,095 Rengsjö 0,5 mg/l 0,49 0,2 kg/dygn 0,079 0,240 Segersta 0,5 mg/l 0,21 0,1 kg/dygn 0,011 0,095 Simeå -- 3,00 -- 0,028* 0,75 Växbo 0,5 mg/l 0,58 Inget krav 0,024 0,32 *Baserat på en uppskattad avloppsvolym på 13400 m³ Växbo ligger vanligtvis på låga utsläppsnivåer (0,1 till 0,2 mg/l). Men under april och maj, (typiska månader med höga flöden pga snösmältning) så överskrids riktvärdet, värdena var 0,53 mg/l (April) och 0,58 mg/l (Maj). Provuttag sker en gång i månaden. Rengsjö ligger vanligt vis på låga utsläppsnivåer med storleksordningen ca 0,2 mg fosfor/l. Samtliga prover har varit under riktvärdet, endast en gång har ett prov tangerat gränsen. Reningsverket i Simeå har under Januari och Februari höga fosforutsläpp (ca 3 mg/l). Men detta är under vintermånader då den provisoriska fällningen inte gått att utföra. Resten av året har fosforhalten varierat mellan 0,65 och 0,25 mg/l. Diagrammet nedanför visar respektive reningsverks månadsmedelvärden för fosforhalt. Skalan har med avsikt satt på max 1 pga höga värden i Simeå (värdena är 3 och 2.9 mg/l). Fosforhalt mg/l utgående vatten 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 Flästa RV Glössbo RV Hällbo RV Rengsjö RV Segersta RV Simeå RV Växbo RV 0,2 0,1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
Sida 12 (14) Kommentar Gällande resultaten från prov på ingående vatten. Som schablonvärde på BOD-halt i vatten kan man räkna en person producerar 70 g/bod och förbrukar ca 200 liter renvatten på ett dygn. Detta ger teoretiskt en maxhalt på ca 350 mg BOD/liter. I realiteten bör det vara lägre pga utspädning med ovidkommande vatten. Onormalt höga flöden kan dock medföra högre halter om slam som lagrats i ledningar spolas med vattnet. Granskning av analysresultaten under året visar sju prover med osannolika BOD halter. Två av proverna finns i Regnsjö (540 och 520 mg/l), 1 prov i Segersta (370 mg/l) och resten i Simeå (700, 760, 4600, 1080 mg/l). De höga resultaten beror förmodligen på svåra provtagningsförhållanden där slam rörs upp och följer med i provet. Analysresultat Slam från Flästa och Växbo Slamanalyser har utförts på reningsverken Flästa och Växbo. Ett slamprov från varje verk har analyserats. Tabell över slamanalyser, enheten är mg/kg TS år Period P-tot Cd Cu Cr Hg Ni Ag Zn TS Växbo 2010 jan-jun 17000 0,35 130 25 0,14 15 <0,88 640 7,88 Flästa 2010 jan-jun 20000 0,29 51 180 0,12 80 <0,93 300 3,22 Slammet i Arbrå är Revaq-certifierat med krav att kvoten mellan innehållet av kadmium och fosfor ska vara lägre än 37. De båda reningsverken uppfyller kravet med råge. Växbo: 1330 m³ Cd/P-kvot: 20,5 Flästa: 94 m³ Cd/P-kvot: 14,5 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Loggning av processvärden Varje reningsverk besöks en gång i veckan. Utrustning spolas av och man kontrollerar att instrument fungerar som de ska. Flöden, elförbrukning, eventuell bräddning m m noteras i loggbok. 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Då det inte förekommit några större tillbud eller störningar så har heller inga åtgärder utförts för att avhjälpa deras orsaker. Vid författande av denna miljörapport har några händelser som indikerar en process som inte fungerar optimalt identifierats. Förbättringar bör vara möjliga att genomföra. Växbo har höga mängder ovidkommande vatten i ledningsnätet, bräddning inträffar ibland vilket kan vara en effekt av hög mängd ovidkommande vatten.
Sida 13 (14) 12. Resursförbrukning Rening och energianvändning Nedanstående tabell visar elförbrukningen hos verken. Några av verken har en högre elförbrukning än de andra. Det är även dessa som visar en tendens att ha högre halter av BOD och fosfor i utloppsvattnet. Elförbrukning Avloppvattenmängd Elutnyttjande (kwh/m3) Flästa 15711 6765 2,32 Glössbo 44165 15 511 2,84 Hällbo 40703 12061 3,37 Rengsjö 66874 120020 0,55 Segersta 52087 43843 1,19 Simeå 727 13400* 0,05 Växbo 19173 27680 0,69 *Uppskattad mängd 13. Användning och ersättning av kemiska produkter mm Verkets huvudsakliga användning av kemiska produkter är fällningskemikalier. Under året har verken förbrukat fällningskemikalie PAX XL100 enligt nedanstående tabell. Verken har ingen större egen verksamhet. Kemikalier m m som köps in köps via Arbrå, Häggesta eller Kilafors. Under året har inga nya kemiska produkter tagits in till de verken. Ny upphandling av kemikalier kommer att ske under 2011. Vid upphandling tar man bland annat hänsyn till ev nya produkters påverkan på miljö och hälsa. Några försök att minska kemikalieförbrukningen har inte skett. Avloppvatten m³ Slam m³ PAX XL100 kg Flästa 6765 94 2780* Glössbo* 15511 0 nej 19740 Hällbo 12061 701 2571 Rengsjö 120020 1330 30580 Segersta 43843 472 5166 Simeå 13400*** Ca 676** Endast när det är frostfritt Växbo 27680 325 5143* * Gällande reningsverket i Glössbo. Rening sker genom att kalk tillförs i slambassäng, slammet samlas under en flerårsperiod innan bassängen töms. Därav är slamvolymen 0 m³. **Glällande reningsverket i Simeå så hämtas ca 13 m³ slam en gång i veckan fram till att det fryser. Vilket under 2010 inträffade strax före jul, slamkörning efter djupfrysning 2009 återupptogs 16e april. Förutsatt att ungefär samma mängd slam produceras under fryst förhållande som när det är upptinat så blir det ca 676 m³ per år. ***Uppskattad mängd, baserat på momentanavläsning vid provtagning. Kalk kg
Sida 14 (14) 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Slam Slam skickas till Häggesta eller Arbrå reningsverk för vidare omhändertagning. Slammet avvattnas, blandas med slam från verket där det tas emot och hamnar sedan som täckningsmaterial på avfallsdeponi. Annat icke farligt avfall Komprimerat rens och hushållsavfall transporteras vidare via vanlig sophantering. Miljöfarligt avfall Endast mindre mängder miljöfarligt avfall (spillolja, färgrester mm) uppkommer vid avloppsreningsverket. Avfallet transporteras av driftteknikerna till Arbrå eller Häggesta avloppsreningsverk, sorteras i avsedda behållare och transporteras sedan vid behov till BORAB.