BARNENS HÄLSA GER FAMILJ UPPEHÅLLSTILLSTÅND Sida 1 (14) LÄNSRÄTTEN I GÖTEBORG Föredraganden Jasmine Nikolovski DOM Mål nr 2009-10-12 UM 3411-08 Meddelad i Avdelning 3 Göteborg KLAGANDE 1. GG, 69xxxx 2. VB, 76xxxx 3. DB, 95xxxx 4. SB, 96xxxx Offentligt biträde: Advokat Tomas Algons Allmänna Advokatbyrån i Skövde HB Box 375 541 28 Skövde Ombud: Advokat Lars Gagn& Advokatfirman Lars Gagn& AB Box 4129 102 63 Stockholm MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Göteborg 428 80 Kållered ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 22 oktober 2008, diarienr 10-853250, 10853256, 10-853258 och 10-853260 SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716, Ut1L) DOMSLUT upphäver Migrationsverkets beslut om utvisning och beviljar GG, VB, DB och SB permanenta uppehållstillstånd. Migrationsverket utfärdar bevis om tillstånd och vidtar även i övrigt de åtgärder som föranleds av denna dom. Dok.Id 64310 Postadress Besöksadress Box 53197 Sten Sturegatan 14 400 15 Göteborg Telefon Telefax Expeditionstid 031-732 70 00 031-711 78 59 måndag- fredag E-post: lansrattenigoteborg@dom.se 09:00-15:00 Sida 2 beslutar att ersättning enligt lagen om offentligt biträde ska betalas till Tomas Algons med 4 140 kr, varav 3 312 kr för arbete och 828 kr för mervärdesskatt. Sida 3
BAKGRUND GG, VB, DB och SB ansökte den 24 september 2007 om uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige. VB har emellertid uppgett att hon och sönerna rest in i Sverige den 22 juli 2007. Tillsammans med familjen ansökte också GGs mor VE om uppehållsoch arbetstilstånd. Familjen anförde i huvudsak följande. GG och VB greps av abchazisk polis den 13 mars 2007, eftersom de liksom VBs far anklagades för att spionera för Georgiens räkning. Anledningen till detta var att en georgisk spion hade stoppats vid gränsen med ritningar över olika militära installationer. Dessa hade framställts av VBs far under kriget och polisen trodde att någon i familjen hade försett mannen med dessa ritningar och att de därför samarbetade med georgierna. I samband med att polisen kom hem till familjen dagen före gripandet misshandlades GG. Även familjens hund sköts inför barnen. GG och VB var frihetsberövade under en månad, men frisläpptes mot muta. De utsattes för misshandel under frihetsberövandet. DB och SB höll sig då gömda tillsammans med sin farmor. De anses som förrädare både i Abchazien och i övriga Georgien. GGs far krigade mot georgierna och då de stannade kvar i Abchazien kan de inte resa till övriga Georgien. De kan inte återvända till Ryska Federationen, eftersom de personer som tillverkat deras falska handlingar kommer att döda dem. Skinheads är ute efter dem och som icke-ryssar kan de dödas i Ryska Federationen. De mår psykiskt dåligt, särskilt DB. Migrationsverket avslog ansökan med i huvudsak följande motivering. GG, VB, DB och SB ärende ska prövas mot Georgien, Ryska Federationen och Armenien. De allmänna förhållandena i Ryska Federationen, Armenien och Georgien är Sida 4 - inte sådana att grund för uppehållstillstånd föreligger enligt utlänningslagen. Det finns anledning att ifrågasätta GGs och VBs skäl mot Georgien. De har dels gett olika uppgifter om när de påstådda händelserna inträffat, dels har de inte kunnat styrka att de vistats eller haft sitt hemvist i Abchazien vid detta tillfälle. Av viseringsunderlaget framgår att VB och barnen varit bosatta i Niznij Novgorod i Ryska Federationen under stora delar av den period då de åberopade trakasserierna i Abchazien ska ha pågått. Det är också anmärkningsvärt att VB uppgett att hon ansökt om visering före dessa händelser, då familjen uppgett att dessa var orsaken till att de lämnade Abchazien. Familjen har inte gjort sannolikt att de skulle riskera förföljelse eller utsättas för skyddsgrundande behandling vid bosättning i Georgien. Deras skäl mot Ryska Federationen att de skulle hotas av människosmugglare får anses vara en uppgift för de rättsvårdande myndigheterna i landet att hantera. Påståendet om att de handlingar som ligger till grund för viseringsunderlaget skulle vara falska ifrågasättas. Enligt VBs inrikespass har hon och barnen varit registrerade i Ryska Federationen i åtta år. Det förekommer våldsamma rasistiska grupper i Ryska Federationen. Uppgifterna om att skinheads skulle var ute efter familjen i landet och att de som ickeryssar kan bli dödade har dock inte anförts i början av asylprocessen. Familjen har således inte gjort sannolikt att de skulle utsättas för förföljelse eller skyddsgrundande behandling i Ryska Federationen. Mot bakgrund av att GG inte har anfört några asylskäl mot Armenien och VB uppgett att landet är lika främmande för henne som andra länder har familjen inte gjort sannolikt att de skulle riskera förföljelse eller skyddsgrundande behandling i Armenien. VB och barnen har inte ansökt om asyl omedelbart vid ankomsten till Sverige, varför behovet av skydd vid ankomsten till Sverige inte kan ha upp levts som så trängande. DB har svåra fysiska och psykiska problem med hälsan. Hans trauma kan emellertid inte kopplas till det åberopade skyddsbehovet. Den vård som finns att tillgå i Ryska Federationen, Armenien och Georgi Sida 5 en har brister, men får enligt utlänningslagens mening i vart fall gällande Ryska Federationen och Armenien anses vara adekvat. GG och VB har också uppgett att familjen haft goda ekonomiska förutsättningar, varför det inte borde vara något problem att få god specialistvård för DB. Av det medicinska underlag som getts in finns inte stöd för att DB kommer att allvarligt skadas i sin psykosociala utveckling av att flytta tillbaka till Ryska Federationen eller Armenien med sin familj. Med beaktande härav föreligger inte grund för att bevilja uppehållstillstånd på grund av medicinska skäl, varken i DBs eller SBs ärenden. De är barn och hänsyn har tagits till deras hälsa och utveckling samt deras bästa i övrigt enligt utlänningslagen. Det ifrågasätts inte att GG mår psykiskt mycket dåligt, men den medicinska dokumentationen visar inte att hans hälsotillstånd är så allvarligt att det utgör grund för uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Inte heller VBs
anförda hälsotillstånd är så allvarliga att det omfattas av bestämmelsen. Familjens hälsotillstånd, anpassning till och vistelse i Sverige samt situation i hemlandet, även med beaktande av barnets bästa, är inte sådan att det finns synnerligen ömmande omständigheter. YRKANDEN M.M. GG, VB, DB och SB yrkar att migrationsdomstolen ändrar Migrationsverkets beslut och beviljar dem uppehålls- och arbetstillstånd. GG, VB, DB och SB vidhåller det som tidigare har anförts och tillägger i huvudsak följande. De är flyktingar alternativt skyddsbehövande i övrigt. De kan inte få skydd från myndigheterna i hemlandet. VBs uppgift om att det inte krävs personlig inställelse för att ansöka om visering vid Sveriges generalkonsulat i S:t Petersburg har bekräftats av generalkonsulatet. De har flytt på grund av rädsla för sina liv. Sida 6- Det kan därför inte ställas absoluta krav på identitetshandlingar och det faktum att de saknar möjlighet att erhålla identitetshandlingar ska inte påverka bedömningen av deras berättelse. Deras skäl ska därför inte prövas mot Ryska Federationen. Den medicinska utredningen ger stöd för att de har utsatts för traumatiska händelser i hemlandet som kan kopplas till deras berättelser. Av UNICEF:s rapport från den 1 september 2009 framgår att vårdsituationen för barn i östra Europa har försämrats. Det föreligger därför synnerligen ömmande omständigheter framförallt på grund av DBs och SBs hälsotillstånd. DB och SB är 13 respektive 12 år gamla och i en mycket känslig och påverkbar ålder. DB lider dessutom av ett mycket allvarligt uppgivenhetssyndrom och är beroende av sondmatning. SB lider av ett allvarligt barnpsykiatriskt tillstånd. Det finns en risk för bestående påverkan vad gäller deras psykosociala utveckling, eftersom de har behov av långvarig omsorg, vård och behandling. De bör därför beviljas permanent uppehållstillstånd. Migrationsverket anser att överklagandet ska avslås och hänvisar till det som anförts i det överklagade beslutet samt tillägger i huvudsak följande. Det är ostridigt att SBs hälostillstånd uppkom efter Migrationsverkets avslagsbeslut. Det finns således ingen koppling mellan hans hälsotillstånd och anförda asylskäl. Den bedömning som gjorts i det överklagade beslutet vad gäller möjlighet till adekvat vård avseende DB får även anses gälla för SB. Det ifrågasätts inte att vården för apatiska barn är bristfällig i Armenien och att den inte når upp till svensk standard. Av utredningen framgår emellertid att barnen innan resan till Sverige hade sitt hemvist i Ryska Federationen. De är även ryska medborgare. I det överklagade beslutet har familjen även prövats mot förhållandena i Ryska Federationen och Georgien. Det har inte framförts några nya uppgifter om vården i dessa två länder. De läkarintyg och journalanteckningar som lämnats in visar inte att den vård som SB Sida 7 och DB har erbjudits i Sverige har lett till någon varaktig förbättring. Då vård även finns att tillgå i hemlandet/hemländerna är kravet på en varaktig förbättring ett kriterium för att vård istället ska erbjudas i Sverige och kunna leda till att uppehållstillstånd beviljas. Det tycks snarare som att SBs och DBs hälsotillstånd försämrats trots omfattande insatser från sjukvården, socialtjänsten och Röda Korset. Det är inte visat att DB och SB kan beviljas uppehållstillstånd på grund av medicinska skäl. DOMSKÄL Flykting eller skyddsbehövande i övrigt Flyktingar och skyddsbehövande i övrigt som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd (5 kap. 1 första stycket Ut1L). Med flykting avses en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp och inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd (4 kap. 1 första stycket Ut1L). Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen utsatts för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda (4 kap. 1 andra stycket Ut1L).
Med skyddsbehövande i övrigt avses en utlänning som inte är flykting och som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i därför att han eller hon Sida 8 - - känner välgrundad fruktan för att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (4 kap. 2 första stycket 1 Ut1L) eller - behöver skydd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp (4 kap. 2 första stycket 2 Ut1L). Det finns ingen anledning för migrationsdomstolen att ifrågasätta de handlingar som legat till grund för VBs, DBs och SBs viseringar. Vad gäller de abchaziska handlingarna har dessa med hänsyn till deras beskaffenhet ett lågt bevisvärde. Eftersom familjen emellertid har anfört skyddsbehov mot Georgien prövas familjens ansökningar mot detta land. Av utredningen i målet framgår att VB, DB och SB är ryska medborgare och att de har varit bosatta i Ryska Federationen. Deras ansökan om uppehållstillstånd ska därför prövas mot detta land. Även GGs ansökan ska prövas mot Ryska Federationen, eftersom det av utredningen inte har framkommit annat än att familjen har bott tillsammans och det därför inte kan uteslutas att GG har någon form av vistelserätt i Ryska Federationen. Vidare framgår av utredningen att GG är armenisk medborgare, att SB är född i Armenien och att VB även är av armenisk etnicitet. Mot bakgrund av detta finns det anledning att anta att VB kan erhålla armeniskt uppehållstillstånd. Familjens ansökningar om uppehållstillstånd ska därför även prövas mot Armenien. Georgien GGs och VBs uppgifter om att de gripits och varit frihetsberövade är knapphändiga och detaljfattiga. De har dessutom Sida 9 under utredningen lämnat olika uppgifter om när de påstådda händelserna inträffat utan att lämna någon godtagbar förklaring. Mot denna bakgrund frans det anledning att ifrågasätta de uppgifter de lämnat om hotbilden mot dem. Dödsattesten avseende VBs far styrker inte heller att det finns någon hotbild mot dem. GG, VB, DB och SB har därmed inte gjort sannolikt att de känner en välgrundad fruktan för förföljelse eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning mot Georgien. De är därför inte anse som flyktingar eller skyddsbehövande i övrigt mot detta land. Ryska Federationen har tidigare konstaterat att det inte finns anledning att ifrågasätta äktheten av de handlingar som legat till grund för VBs, DBs och SBs viseringar, varför familjens påstående om eventuella hot från människosmugglare saknar grund. Av utredningen framgår att VBs och barnen varit bosatta i Ryska Federationen i åtta år. Det framstår därför som osannolikt att de först nu skulle vara hotade av rasistiska grupper. Oberoende av påståendena ovan ankommer det i första hand på myndigheterna i Ryska Federationen att beivra och bereda skydd mot brottsliga handlingar från enskilda personer eller grupper. Det har inte framkommit att myndigheterna i landet generellt saknar vilja eller förmåga att skydda sina medborgare från kriminella handlingar utförda av enskilda. Familjen har därmed inte gjort sannolikt att myndigheterna skulle sakna vilja eller förmåga att bereda dem skydd mot den typ av brottslighet som gjorts gällande. Deras fruktan för eventuella övergrepp framstår därmed inte som välgrundad. De är därför inte att anse som flyktingar eller skyddsbehövande i övrigt mot Ryska Federationen. Sida 10- Armenien Det har inte framkommit eller ens gjorts gällande att GG, VB, DB och SB har ett skyddsbehov mot Armenien. Med hänsyn till detta är de inte att anse som flyktingar eller skyddsbehövande i övrigt gentemot Armenien.
Det förhållandet att VB och barnen ansökt om uppehållstillstånd först två månader efter ankomsten till Sverige gör också att det finns anledning att ifrågasätta behovet av skydd gentemot något av länderna. Synnerligen ömmande omständigheter Om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund får tillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige varvid särskilt ska beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet (5 kap. 6 första stycket Ut1L). Barn får beviljas uppehållstillstånd enligt denna paragraf även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer (5 kap. 6 andra stycket Ut1L). Av förarbetena till bestämmelsen framgår att den ska tillämpas endast i undantagssituationer. Vid en prövning ska det göras en sammanvägd bedömning av omständigheterna. Det krävs att omständigheterna är sådana att utlänningens sammanvägda situation framstår som synnerligen ömmande. Det kan röra sig om omständigheter som kanske inte var för sig men sammantagna är tillräckliga för att uppehållstillstånd bör beviljas. De skäl som en sökande kan ha för att få stanna ska vara av personlig art och gälla Sida 11 situationen i Sverige i relation till personens situation i sitt hemland. Ett uppehållstillstånd kan komma i fråga om utlänningen har en livshotande psykisk eller fysisk sjukdom och det är rimligt att vården ges för denna i Sverige (prop. 2004/05:170 s. 187 och 280). GG och VB har anfört att de mår psykiskt dåligt. De läkarintyg och de journalhandlingar som finns i målet styrker inte att någon av dem lider av någon allvarlig eller livshotande sjukdom. Det är således inte möjligt att bevilja GG och VB uppehållstillstånd enbart på grund av medicinska skäl. När det gäller DBs hälsotillstånd framgår av läkarintyg den 24 november 2008 utfärdat av överläkaren Mildred Oudin, Barnoch Ungdomspsykiatriska mottagningen, Kärnsjukhuset i Skövde bl.a. följande. DB lider av ett mycket allvarligt uppgivenhetssyndrom. Han är i behov av sondmatning dygnet runt. Det bedöms helt uteslutet att han skulle kunna tillgodogöra sig nödvändig vård i hemlandet. Han har redan tagit bestående skada i sin psykosociala utveckling. Om han återvänder till hemlandet kommer det att medföra allvarliga och permanenta personlighetsmässiga skador. Överläkaren Michael Backhaus, Barn- och Ungdomssjukvården, Kärnsjukhuset i Skövde, anger i läkarutlåtande den 11 september 2009 bl.a. följande. DB visar en försämring i uppgivenhetssyndrom med fullständigt beroende för kroppslig omvårdnad, förflyttningar, mattillförsel via föräldraomsorg och sond. Det krävs kontinuerlig kontakt med specialistsjukvård för upprätthållandet av säker kroppslig omvårdnad. Det är ostridigt att SB psykiska hälsotillstånd förändrades kraftigt i samband med familjens avslag på asylansökan, från att ha varit en Sida 12 - välfungerande pojke med sociala kontakter till att gå in i en kraftig reaktion på den pressande situation familjen lever i. Överläkaren Mildred Oudin anger i läkarutlåtande den 24 november 2008 följande. SB lider av en reaktiv psykos med paranoida inslag. Han är i behov av sjukhusvård med adekvat medicinering. Det bedöms helt uteslutet att han för närvarande skulle kunna tillgodogöra sig nödvändig vård i hemlandet. Han bedöms redan tagit bestående skada i sin psykosociala utveckling på grund av rädsla för att återvända till hemlandet. Om han återvänder till hemlandet kommer hans psykosociala utveckling att skadas allvarligt och permanent. Överläkaren och specialisten i pediatrik samt barnpsykiatri Christina Henningsson, Barn- och Ungdomspsykiatriska verksamheten, Kärnsjukhuset i Skövde, anger i läkarutlåtande den 25 och 27 augusti 2009 bl.a. följande. SB lider av en mycket allvarlig reaktion på svår stress, vilket är ett allvarligt barnpsykiatriskt tillstånd. Det finns en risk för bestående påverkan av den psykosociala utvecklingen. För att minimera effekten av grava bestående men krävs en flerårig barnpsykiatrisk, psykoterapeutisk bearbetande kontakt. Vid avbruten medicinering har han uppvisat galopperande
aggressivitet. Som anges i 5 kap. 6 andra stycket Ut1L får barn beviljas uppehållstillstånd även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer. Faktorer som enligt förarbetena ska vägas in vid bedömningen är barnets framtida utveckling och livskvalitet liksom vårdmöjligheterna i hemlandet och de ekonomiska åtaganden som kan bli följden om ett uppehållstillstånd beviljas (grop. 2004/05:170 s. 281 f). Avgörande anges bli i vilken grad barnet kan antas få bestående skada i sin psykosociala utveckling av att flytta tillbaka till hemlandet. Vid denna bedömning bör sådana faktorer som barnets Sida 13 psykiska hälsotillstånd, i vilken grad återvändandet i sig skulle skada barnets utveckling, upplevelser i hemlandet och vistelsetiden i Sverige beaktas (Utlänningslagen - Vägledande beslut, reg. 101-05). DBs och SBs psykiska hälsotillstånd har försämrats trots omfattande insatser från sjukvården, socialtjänsten och Röda Koret. Deras behandlande läkare understryker vikten av fortsatt behandling och uppföljning för att ge dem möjlighet till en kontrollerad rehabilitering. Det får i dagsläget anses oklart vilka konsekvenser som det långa sjukdomsförloppet kommer att få för deras utveckling. Trots att någon förbättring av DBs och SBs tillstånd hittills inte inträtt och adekvat psykiatrisk vård enligt föreliggande landrapportering finns att tillgå i Ryska Federationen, även om den kan ha vissa brister, framgår det av utredningen att deras framtida psykosociala utveckling och hälsa på ett avgörande sätt skulle äventyras om de tvingas återvända till Ryska Federationen. Vården i Georgien och Armenien kan inte anses tillräcklig enligt lagens mening. Mot denna bakgrund och med beaktande av att DB och SB är barn anser migrationsdomstolen att deras framtida psykosociala utveckling och hälsa på ett avgörande sätt skulle äventyras om de tvingas lämna Sverige. Med hänsyn härtill och med beaktande av deras känsliga ålder anser migrationsdomstolen vid en sammantagen bedömning att det föreligger sådana synnerligen ömmande omständigheter som avses i 5 kap. 6 första och andra stycket Ut1L. DB och SB ska därmed beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige. Vid denna utgång ska även GG och VB beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Sida 14, HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 3110) Ylva Dahlin I avgörandet har deltagit rådmannen Ylva Dahlin samt nämndemännen Birgitta Engvall, Mirzet Tursunovic och Sanja Ring.