EXAMENSARBETE 2009:008 YTH Mikael Björk Johanna Lundeström Luleå tekniska universitet Yrkestekniska utbildningar - Yrkeshögskoleutbildningar Bygg- och anläggning Institutionen för Samhällsbyggnad Avdelningen för Produktionsledning 2009:008 YTH - ISSN: 1402-1560 - ISRN: LTU-YTH-EX--09/008--SE
Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Förord...3 Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Avgränsningar...4 Metod...4 Vad är asbest...5 Hur identifieras asbest...6 Farorna med asbest...7 Hälsorisker...8 Hygieniska gränsvärden...8 Asbestbetingade sjukdomar...8 Användningsområden för olika asbesttyper...9 Asbestsanering...10 Arbetsmomenten vid sanering...10 Vart avfallet tar vägen...11 Slutsats...12 Bilagor...13 Källförteckning...17 2
Förord Tack till våra familjer för visad hänsyn och tålamod samt varandra för gott samarbete. Även tack till Anders Wenström och Martin Lindmark för er feedback. Sammanfattning Denna rapport beskriver vad asbest är, vad det används till samt vilka problem som orsakas vid hanteringen. Projekter har fortlöpt under höstterminen 2009 och är ett examensarbete i samhällsbyggnad programmet bygg och anläggning vid Luleå Tekniska Universitet. Bakgrund I delen verksamhetsförlagd utbildning vid Luleå Tekniska Universitet ingår det att göra en rapport om något som berör vår bransch, byggbranschen. Under vår tid på NCC Construction i Kiruna har vi båda kommit i kontakt med saneringsarbete vid arbete med asbest, detta var något som vi tyckte skulle vara roligt och intressant att lära oss mer om. Ett asbestssaneringsarbete uppkommer då en gammal byggnad ska byggas om och man upptäcker det farliga ämnet asbest i olika material, detta måste då saneras. Tidigare vid byggnadsarbeten använder ofta asbest som ett billigt, lättarbetat och hållbart material i många produkter. På 1950 talet var man inte medveten om farorna med att använda sig av materialet, man använde sig inte av skyddsutrustning vid arbete med asbest och visste ingenting om hälsofarorna. Numera vet man hur pass farligt ämnet är vid rivning. Detta är vad vi i denna rapport vill fördjupa oss i. 3
Syfte Rapportens syfte är att lära oss mer om och förbättra vår kunskap om farorna med asbest samt titta på varför och till vad man förr använde asbests så flitigt. Avgränsningar Vi har valt att endast titta på hanterandet av asbest i Sverige. Dock är det fortfarande vanligt förekommande i många länder och därför ett stort miljö- och hälsoproblem. Metod Vi har lagt upp arbetet med rapporten så att i första ledet har vi samlat på oss information om själva ämnet asbest. Sedan har vi tillsammans sammanställt kunskaperna vi har samlat på oss. 4
Vad är asbest Ordet asbest kommer från grekiskan och betyder oförstörbar. Asbest är ett eldsäkert material och har därför många användningsområden i alltifrån oljelampor till skyddskläder. Asbests är dock hälsovådligt, fibrerna tränger in i andningsorganen och orsakar lungförhårdnader, dammlunga. Forskare har också kunnat se att asbest till viss del är cancerframkallande. Asbest är ett samlingsnamn för många naturligt förekommande mineraler som krysotil (vit asbest), antofyllit, amosit med flera. Mineralerna är kristallina vilket betyder att de har en bestämd molekylstruktur som är lättarbetad och blandbar med cement, bruk, plast med mera. Asbets kan förekomma i mer än 3000 olika produkter. 90 % av all asbest som använts i världen är den vita. Sverige har varit ett föregångsland när det gäller förbud och lagar kring asbest som infördes 1982. Vilka krav som ställs när man ska arbeta med asbest finns föreskrivet av Arbetsmiljöverkets Asbest, AFS 2006:1. Om man river asbest utan tillstånd får man betala en sanktionsavgift på 50 000 kronor. 2008 dömdes sex företag att betala 50 000 kronor i sanktionsavgift för otillåten asbesthantering. Det här innebär dock inte att problemen med asbest försvunnit, asbest finns fortfarande kvar som bygg- och isoleringsmaterial och kommer vara en risk många år framåt. Krystotil-vit asbest 5
Hur identifieras asbest Det kan vara svårt att upptäcka asbest vid ombyggnad av ett hus, material och produkter är oftast inte märkta. Särskilt utbildad personal som med enbart blotta ögat kan se om asbest förekommer. Förekomsten kan sannolikt bedömas med utgångspunkt från bland annat byggnadstyp, ålder och asbestens användningsområden. En utbildad person kan lätt avgöra om ett materialprov behöver tas för analys. Vart proverna ska skickas har Arbetsmiljöverket uppgifter om. Den mängd material som krävs för att göra en analys är mycket liten, en dammtuss, borrkax eller en 1 cm3 av en kakelplatta med fix är tillräckligt. I de flesta fall undersökt materialet i polarisationsmikroskop, en enkel analys som endas tar 15-30 minuter att genomföra. I mikroskopet kan man avgöra om det är asbestfibrer eller inte. 6
Farorna med asbest Vid bearbetning, rivning och annan hantering av asbest frigörs ett luftburet damm bestående av bland annat nål eller trådformiga asbestpartiklar. Det är dessa fria fibrer som är det direkta hotet mot hälsan. Många av dem är mycket små och lätta och kan sväva i luften under lång tid, ofta i flera dygn. Fibrernas storlek och form är de faktorer som avgör asbestens genomträngningsförmåga i kroppen. Om man tittar på asbest kemiskt, www.aimex.se 091017, så består det huvudsakligen av kiseldioxider med inslag av kalcium, magnesium, natrium och järnjoner. Fibrerna kan sväva i luften länge och därför följa med inandningsluften ner i lungorna och orsaka skador på lungvävnaden. Det kan ta lång tid innan skadorna visar sig, upp till 30 år. De vanligaste sjukdomarna man kan få är pleuraplack, asbestos, mesoteliom och lungcancer. Om man är rökare ökar risken för lungcancer 100 gånger för en som arbetar med rivning av asbest. Enligt socialstyrelsens cancerregister avlider fortfarande ca 100 personer per år i mesotheliom, en sällsynt men elakartad form av cancer orsakad av asbestexponering. Asbestfibrer i isoleringsmaterial www.aimex.se 7
Hälsorisker Om de lösa asbestfibrerna kommer in i lungorna via inandningsluften och ända ut i lungblåsorna där blodet syresätts bildas ärr och förhårdnader kan andningsapparaten stoppas upp. Många föroreningar som når lungorna oskadliggörs genom kemiska processer eller med hjälp av kroppens immunförsvar. I andningsorganen finns till exempel flimmerhåren på insidan av luftrören som för bort främmande partiklar, rökare som till viss del saknar flimmerhår löper större risk att bli drabbade av till exempel förhårdnader i lungorna. En frisk lunga skyddar i viss omfattning mot sot, damm och asbest men asbestfibrer har mycket stor motståndskraft mot påverkan. Dammet kan spridas på många sätt till exempel via ventilation och indirekt via kläder som används där asbestdamm förekommit. Asbest kan inte komma in i kroppen via huden utan endast via andningsorganen och matsmältningsapparaten. Hygieniska gränsvärden I hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar (AFS 2005:17) anges för asbest gränsvärdet 0,1 fibrer/ml luft genomsnittligt under en 8 timmars arbetsdag. Arbetar man med asbest måste dock godkända andningsskydds och skyddskläder användas även om mätningar visar att gränsvärdet underskrids, någon säker gräns finns inte. Vid mätning analyseras luftprover i mikroskop. Asbestbetingade sjukdomar Lungsäcksinflammation vatten i lungsäcken, läker ofta utan bestående skador men viss risk för nedsättning av lungfunktionen finns. Pleuraplack sår på lungsäcken som orsakar ärr och förtjockningar, kan även bildas i bukhinnan orskat av nedsvald asbest. Syns först på röntgen efter 25-30 år. Lungfibros (asbestos) nedsatt lungförmåga på grund av ökning av bindväv, besläktad med stendammslunga. Lungcancer - rökare drabbas generellt sett hårdare av asbestinandning. Mesoteliom en typ av tumör som kan förekomma både i bukhinna och lungsäck. Har också upptäckts hos anhöriga till asbestarbetere som då troligen tagit med sig fibrerna hem i kläderna. I Sverige avlider cirka 100 personer årligen av denna tumörform. Årligen anmäls 80-100 fall av asbestrelaterade arbetssjukdomar i Sverige, främst av rörarbetare, svetsare, elektriker, gummiarbetare, träarbetare, isolerare och betongarbetare. Arbetare som hanterar asbest ska läkarundersökas enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:1) och Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2005:6) periodiskt var tredje år. 8
Användningsområden för olika asbesttyper Asbestens nyttiga egenskaper har varit kända och utnyttjats i liten skala i över 2000 år. Det var dock först mot slutet av 1800-talet som den industriella användningen av asbest började öka betydligt och i början av 1900-talet hittade man de första fallen av asbestos, www.nyteknik.se 091120. Asbest utvanns ur gruvor i många delar av världen, även i Europa men större delen av den asbest som användes i Europa importerades till exempel från Ryssland, Kanada och Sydafrika. I Sverige kulminerade den årliga importen på 1960-talet med cirka 20 000 ton ren asbest fram till mitten av 1970-talet var importen fortsatt hög men därefter minskade den kraftigt i och med att användandet, med vissa undantag, förbjöds. Under första hälften av 1990- talet har cirka 400 ton per år importerats till bromsbandstillverkning för utlandsmarknaden. Alla har vi sett de vita plattorna på husfasader och hustak som kallas eternit och var ett vanligt byggnadsmaterial under 1950 talet fram till 1975. Dessa eternitplattor är asbestbaserade där asbesten fungerar som ett slags armering och då gör att husfasaderna blir oerhört hållbara och påverkas inte av väder och vind. Under samma tidsperiod användes eternit även som frånluftkanaler, rörböjar och vattenledningar. Man kan även hitta asbest i kakelplattor, kakelfix och under plastmattor från hus uppförda under den tidsperiod asbest var vanligt förekommande. Asbest användes som tilläggsisolering i garageväggar och i tak, på värmesköldar på kakelugnar, bakom och under järnspisar, i källardörrar och branddörrar. Hus med eternitfasad 9
Asbestsanering Har man en byggnad som är uppförd under asbetstiden, det vill säga fram till 1973, måste en undersökning genomföras för att kontrollera eventuell förekomst av asbest. Man tar prover som skickas in till labb på analys. Det finns två olika metoder att använda vid saneringsarbeten, torr- och våtsanering. Våtsanering anses vara bättre eftersom vätskan binder asbesten som då dammar mindre vilket ger en bättre arbetsmiljö. Arbetsmomenten vid sanering Etablering av arbetszon: den zon där asbestsaneringen ska utföras skärmas av från övriga utrymmen, denna zon försätts under undertryck genom att frånluftsfläkt ansluts till inkapslingen. Frånluften passerar ett HEPA-filter innan luften släpps ut utomhus. Vätmedel: injiceras vid våtsanering för att undvika dammbildning under nästa arbetsmoment. Sanering: nu avlägsnas asbesten på likadana sätt både vid torr- som våtsanering. Beroende på typ av arbetsmaterial avlägsnas asbesten med till exempel borrhammare, barkspade, spackelspade, stålborste eller skruvmejsel. Asbestmaterialet samlas upp i plastpåsar. Avetablering: Plasten för inkapsling och slussar rivs, förpackas som asbesthaltigt avfall tillsammans med engångskläder. Allt detta lämnas till återvinning som farligt avfall. Asbestsanering får endast utföras av företag med tillstånd och utbildad personal 10
Vart avfallet tar vägen Asbetsavfallet ska lämnas till återvinningsstation, enligt samtal med Luleå ÅVC Sunderbyn 091120, som sedan deponerar det farliga avfallet, det grävs helt enkelt ner i särskilda celler. Man vill deponera asbest i så små volymer som möjligt eftersom det är farligt att inandas men väl nergrävt i en deponi med täckning är det ofarligt eftersom asbesten inte sprider sig. Man vill vara säker på att ingen kommer i kontakt med avfallet vid eventuella framtida schakter, borrningar eller andra arbeten. Asbestcellerna ska därför mätas in och redovisas på karta. Kring asbestcellerna behövs dock ingen särskild lakvattenuppsamling eller tätning. Till viss del går det att samordna deponering av asbest, gips, aska och andra icke organiska eller reaktiva avfall bara man tänker på att: Asbestcellerna ska vara så koncentrerade som möjligt och inte i onödan spädas ut av annat avfall Asbestcellen bör ligga kvar på samma ställe under hela tiden deponin är i drift för att samla all asbest på samma plats. 11
Slutsats Vi har sett att Sverige har kommit långt med farorna kring asbesthantering och dess hälsovådliga effekter på människor. Den farliga asbesten i bostäder som nu behöver renoverig räkas finnas i cirka 840 000 lägenheter och mer än 400 000 småhus. För det finns ett stort mörkertal på asbestrivning utan tillstånd som leder till att firmor som har specialiserats på asbest saneringar får mindre att göra, för närvarande söks det tillstånd för cirka 6000 tillstånd hos arbetsmiljöverket om att få asbestsanera i Sverige och det är en liten del av alla saneringar som utförs. I princip all befattning med asbest kräver tillstånd av Arbetsmiljöverket med några få undantag, enstaka hål som ska borras om den totala tidsåtgången för arbetet är mindre än en mantimme och borrmaskinen har utsugsanordning. Överträdelse av kravet på tillstånd medför sanktionsavgift på 50 000 kronor. Krav på utbildning och kunskaper för arbetstagare och arbetsledare som leder eller utför arbete med asbest regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2006:1). All personal som kan komma i kontakt med asbest ska informeras till exempel med några timmars intern utbildning. 12
Bilagor Checklista asbest Checklistan tar upp exempel på viktiga frågor för arbetsgivare utifrån föreskrifterna Asbest, AFS 2006:1 som gäller fr.o.m 15 april 2006. För företag som har tillstånd enligt de tidigare reglerna så gäller fortfarande de äldre reglerna tills tillståndet går ut. Viktiga frågor för säker hantering av asbest Hänvisning till AFS 2006:1 Organisatoriska frågor Hur informerar Du medarbetarna om de nya asbestföreskrifterna? 19, 36 Hur kontrollerar Du att saneringarna utförs i enlighet med gällande regler? 36 Planering av rivningar Vilken utbildning har arbetsledare om asbest, utbildningsintyg? 36 Används checklista för planering av sanering? 22 Sker provtagningar och hur dokumenteras dessa? 37 Upprättas kompletterande arbetsinstruktioner, objektanpassade? 38 Genomförs okulär kontroll på platsen efter avslutad rivning? 48 Utrustning för rivning eller bearbetning av asbest Används egna maskiner för saneringens genomförande? 27 Hur saneras dessa från asbesthaltigt damm? 31 Var sker reparation/service på maskinerna? 12 Avfallshanteringen Hur transporteras avfallet från saneringsobjektet till slutlig förvaring? 4 Var deponerar ni asbestavfallet? 5 Hur sker förpackningen av asbestavfallet? 33 Personlig skyddsutrustning Används helmask med tryckluftmatning? 29 Används fläktassisterad helmask? 29 Är maskerna anpassade till respektive person? 46 Hur förvaras/underhålls skyddsmasken? 29 Vilken typ av skyddskläder används korttids/tvättbar overall utan fickor etc 30 Hur omhändertas använda skyddskläder? 30 13
Personlig hygien Används handdukar, savetter, tvättmedel etc? 29 Hur anordnar ni tvätt vid saneringsområdet? 47 Hur anordnas dusch ute på objekten? 47 Övriga frågor Kan ni uppvisa intyg över genomförda medicinska kontroller? 49 Har några allvarliga olyckor inträffat? 43 Lånar Ni in personal som skall utföra asbestrivning? 7 Hur hanteras deras intyg för utbildning och medicinsk kontroll? 18 Vilka dokument har saneringspersonalen med sig ut till saneringsobjektet? 18 Se även Eu-faktabladet: Asbest vid byggnationer, som finns på Arbetsmiljöverkets webbplats ( www.av.se/dokument/teman/asbest/eu_fakta_asbest.pdf ). 14
Utdrag ur AFS 2006:01 - Asbest Föreskrifter gällande verksamhet där det finns risk för exponering av asbesthaltigt damm. För att få arbeta med asbest krävs tillstånd från Arbetsmiljöverket. Rivning 16 Ansökan om tillstånd enligt 12 första stycket skall lämnas in till Arbetsmiljöverket av den arbetsgivare vars arbetstagare skall utföra rivning. AFS 2006:1 Ansökan skall lämnas in till Arbetsmiljöverket i det distrikt där arbetsgivaren har sitt huvudkontor. Ansökan skall innehålla uppgifter om 1. allmänna hanterings- och skyddsinstruktioner som anger hur rivningsarbete skall utföras för att förhindra ohälsa, 2. intyg om asbestutbildning för dem som skall leda och för dem som skall delta i rivningsarbetet, 3. intyg om sådana medicinska kontroller som avses i 49 (tjänstbarhetsintyg) för dem som skall delta i rivningsarbetet, samt 4. yttrande över ansökan från regionalt skyddsombud eller, om sådant skyddsombud inte finns, yttrande från annat skyddsombud som företräder de arbetstagare som skall delta i rivningsarbetet. Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd och de som för gemensam räkning driver sådan verksamhet behöver inte bifoga sådant intyg eller sådant yttrande som avses i andra stycket punkterna 3 och 4. Anmälan om rivning 17 Den som har erhållit tillstånd enligt 12 första stycket får påbörja ett rivningsarbete först när de uppgifter som anges under punkterna 1 5 skriftligen har lämnats in till Arbetsmiljöverket i det distrikt där arbetet skall utföras. Uppgifterna skall ha kommit in till distriktet senast två arbetsdagar innan rivningen skall påbörjas, om inte Arbetsmiljöverket har medgivit något annat. Anmälan skall innehålla uppgifter om 1. adressen till rivningsobjektet, 2. namn och adress till den som har beställt arbetet, 3. datum för rivningens början och slut, 4. rivningsarbetets art, omfattning och typ av asbesthaltigt material, samt 5. beräknad mängd asbesthaltigt avfall, vem som skall transportera bort avfallet och var avfallet skall slutligt omhändertas. Handlingar på arbetsplatsen vid rivning 18 På en arbetsplats där rivning som anges i 12 första stycket utförs skall handlingar finnas om 1. Arbetsmiljöverkets tillståndsbeslut, 2. hanterings- och skyddsinstruktioner anpassade till det aktuella rivningsarbetet, 15
AFS 2006:1 3. bevis om asbestutbildning för dem som leder och för dem som deltar i rivningsarbetet, 4. intyg om sådana medicinska kontroller som avses i 49 (tjänstbarhetsintyg) för dem som deltar i rivningsarbetet samt 5. uppgifterna i anmälan enligt 17 andra stycket. Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd och de som för gemensam räkning driver sådan verksamhet behöver inte följa vad som anges om tjänstbarhetsintyg enligt första stycket punkt 4. På en plats där arbete som avses i 12 andra stycket utförs skall handlingar finnas om 1. hanterings- och skyddsinstruktioner anpassade till det aktuella arbetet, och 2. bevis om asbestutbildning för dem som leder och för dem som deltar i arbetet. Undersökning och riskbedömning 20 Innan ett arbete som medför eller kan medföra exponering för asbesthaltigt damm påbörjas, skall alla åtgärder vidtas som behövs för att identifiera de material som kan tänkas innehålla asbest. 23 Allt arbete med asbest och asbesthaltigt material skall planeras, ordnas och utföras så att exponeringen för asbesthaltigt damm blir så låg som möjligt. Antalet personer som kan komma att exponeras för sådant damm skall begränsas till så få personer som möjligt. 28 Arbetstagarnas exponering för asbesthaltigt damm skall kontrolleras regelbundet om riskbedömningen enligt bestämmelserna i 21 visar att det behövs. 16
Källförteckning Asbest-arbeta på rätt sätt, Prevent förlag. www.aimex.se www.av.se www.av.se/dokument/afs/afs2006_01.pdf Luleå ÅVC Sunderbyn www.nyteknik.se 17