svenskt militärhistoriskt bibliotek presenterar överraskande krigshistoriska fakta augusti 2012 tigern Ett fruktat vapen av stål Text: Anders Frankson, militärhistorisk författare Den 27 augusti 1942 öppnar artilleriet från Volkhovfronten eld och skyttesoldater från sovjetiska 8. armén stormar fram. Första delmålet är Sinjavinohöjderna, ca 6,5 km bort och nu skulle Leningrad befrias. Närmaste vägen till Neva är bara 16 km. Området man anfaller i ligger strax norr om Mga- Volkhovs järnväg och har tät skog med inslag av myrmark. Det är ett vattensjukt område där Sinjavinohöjderna är ett dominerande avsnitt. Nya vapen vid fronten De sovjetiska anfallstrupperna bröt inledningsvis igenom de tyska försvarsställningarna och trupper ryckte fram framgångs rikt. Snart uppstod ammunitionsbrist till kulsprutepistolerna, det var första gången Volkhovfrontens förband var utrustade med dessa. Trots förmaningar från fronthögkvarteret att vara sparsamma avfyrade många soldater hela magasin utan betänkligheter. Fältmarskalk Georg von Küchler, befälhavare för den tyska Armégrupp Nord, genomförde snabbt motåtgärder. Han ville sätta in den nya Tigervagnen som nyligen hade anlänt. De första Tigerstridsvagnarna som hade skickats till östfronten fanns i Pskov och order kom att vagnarna skulle fortsätta med järnvägen till Mga för att där lastas av. På morgonen den 29 augusti lastades fyra Tigerstridsvagnar från 1. kompaniet i 502. tunga pansarbataljonen av i Mga, där både stad och järnvägsområdet snart kom under sovjetiskt artillerield. Tigern gör förarglig entré Direkt förflyttade sig Tigerförbandet till ett skogsområde norr om Mga för att förbereda sig för aktion. Bataljonschefen Richard Märker hade fyra Tigrar för sitt anfall. Krigsförvaltningsråd Uebel och ingenjör Franke följde med i anfallet i VW-Kuebelwagen (en tysk motsvarighet till den amerikanska jeepen) som pansarskytten Matten fick köra. Snart fick man stridskontakt och det fientliga artilleriet blev mer intensivt. Uebel och Franke i sin jeep kom under skytteeld och sköt tillbaka med sina pistoler samtidigt som Matten försökte undkomma granatelden. Matten körde fordonet till en lugnare Tigervagnen var något helt nytt för de tyska pansarsoldaterna. Innan den anlände till slagfältet hade man hela tiden fått uppleva att fienden hade stridsvagnar med bättre kanoner och pansar men nu var det något helt annat. Tyska pansarsoldater lärde sig snabbt att utnyttja Tigerns fördelar, utmärkt kanon och bra pansarskydd. foto: krigsarkivet 1
Tiger började produceras 1942 men tillverkades aldrig i större mängd. Vagnen var inte anpassad för massproduktion och kostade mycket, ca 300 000 riksmark för en färdig vagn. En medeltung stridsvagn Panzer IV kostade ca 115 000 riksmark. foto: krigsarkivet plats där Uebel och Franke såg en Tigerstridsvagn som stod stilla i terrängen. De bestämde sig för att åka dit och undersöka. Uebel frågade: Vad är det som händer? Varför åker ni inte vidare? Föraren ropade: Det går inte. Växellådan har gått sönder. Ingenjör Franke beslutade att man skulle lämna vagnen för att bärga den under natten. Strax efter dök en ordonnans upp med meddelade om att en Tiger stannat på grund av motorskador längre fram längs vägen. Uebel och Franke tog sig fram till fots till nästa vagn för att undersöka den. Efter att de tagit sig tillbaka kom major Märker i sin Tiger och meddelande att den tredje Tiger hade gått sönder, styrningen var ur funktion. Under natten lyckade man bärga alla tre Tigrar med hjälp av tre 18-tons dragfordon per vagn och infanteri som säkrade terrängen. I verkstad plockades alla defekta delar bort och flögs med de tremotoriga transportplanet Junkers Ju 52 till Henschel-fabriken i Tyskland för reklamation. Arbetet med att reparera Tigrarna satte igång för fullt. De första insatserna med den nya vagnen var inte helt problemfria, en del barnsjukdomar fanns. En Tiger från 502. tunga pansarbataljonen hos Armégrupp Nord, söder om Leningrad. På bilden Otto Carius egen vagn. foto: från boken med tigern på slagfältet (smb 2012) 2
Tigerförbanden sattes inte in samlat utan skickas till alla fronter, här en Tigervagn från 508. tunga pansarbataljonen i Rom, Italien 1944. foto: bundesarchive Revanschen Den nya Tigerstridsvagnen uppnådde snart ryktbarhet på Östfronten! Röda Armén funderade ett tag att beväpna T-34:an med en lång 5,7 cm kanon istället för den 7,6 cm kanon som vagnen hade för att få bättre penetrationsförmåga mot Tigervagnen. De föredrog 7,6 cm kanonen för den hade en bättre spränggranat än 5,7 cm kanonen. Snart fick de klart för sig att produktionen av Tigervagnen var begränsad och då ansåg man att det inte var nödvändigt att förändra i produktionen av T-34:an, utan 7,6 cm kanonen behölls tills serieproduktionen med 8,5 cm kanonen var redo. Mötet med Tigervagnen under vintern 1942-43 hade skakat om Röda Armén. Inom organisationen ägnade man stor möda åt utbildning i hur Tigervagnar kunde bekämpas och slås ut. Detta samtidigt som de började utveckla tyngre plattformar för att kunna slå ut Tigervagnen. Omställning för de tyska pansartrupperna Tidigare hade pansartrupperna inte haft någon vagn som vägde över 25 ton men Tigern var en best som vägde hela 57 ton. Detta ställde t.ex. krav på broar, bärgning och järnvägstransporter. Ett exempel på problemen är när 7. pansardivisionen under första dagen av Operation Zitadelle i juli 1943 slår en bro över Donets. Divisionens ingenjörsbataljon har utrustning för divisionens fordon och bygger snabbt en bro Tigers tunga vikt orsakade ibland problem, på bilden en fastkörd Tiger på östfronten: foto: bundesarchive 3
för det egna pansarregementets vagnar medan de underställda Tiger-vagnarna får vänta tills man har byggt en förstärkt bro som klarar deras 57 ton. Skytten Gerhard Niemann i Tigerstridsvagn 331 berättar: Tigrarna står långt från varandra på den fria stäppen framför Donets. Solen värmde stålpansaret utan förbarmande. Inne i stridsvagnen var det hett som i en brödugn. Sårade infanterister som återvände kunde inte förstå varför Tigervagnarna bara stod där overksamma. Om och om igen ropade de till oss: Åk fram! Åk fram! Kamraterna väntar på er! Tiger innebar nya strategier på fältet Tigervagnen var något helt nytt för tyska pansarsoldater. Innan den anlände till slagfältet hade man hela tiden fått uppleva att fienden hade stridsvagnar med bättre kanoner och pansar men nu var det något helt annat. Tyska pansarsoldater lärde sig snabbt att nyttja Tigerns fördelar, utmärkt kanon och bra pansarskydd. Men det var inte alltid lätt i början för nybörjare. Ett exempel är en löjtnants första strid med den nya Tigervagnen. Löjtnanten har nyligen har anlänt som vagnschef till en Tigerbataljon och inte ännu lärt sig alla Tigerns fördelar. Bataljonschefen Schwalbe till vagn 004: Avancera framåt och rekognosera dalen framför er 004 till chefen: Uppfattat, jag avancerar framåt. Löjtnanten leder sin vagn fram i terrängen och tar position. En Tigerstridsvagn försöker dra loss en annan vagn som har kört fast i leran vid ett vattendrag på östfronten hösten 1943. foto: bundesarchive Efter några minuter hördes det över radion. 004 till chefen: Fiendepansar, fiendepansar. Chefen till 004: Uppfattat, öppna eld och förstör dem! En något upphetsad stämma svarar. 004 till chefen: Det är 13 stycken! Chefen till 004: Uppfattat, öppna eld! Detta verkar inte lugna den oroliga löjtnanten. 004 till chefen: Jag upprepar det är 13 stridsvagnar! Chefen till 004: Har förstått, öppna eld! Sedan kom snabbt: Chefen till 004: Retirera omedelbart! Chefen hade insett att löjtnanten kommer nog inte att öppna eld. Chefen till kompanichef Rose : Ledare Rose övertar befälet. Ledare Schwalbe avancerar framåt. Sedan hörs 15-20 skott från en 88:a och däri emellan dova explosioner. Efter ett tag hörs det över radion. Chefen till alla: Ledare Schwalbe anmäler sig åter och tar befälet. Anmäler 13 fientliga stridsvagnar förstörda. Numerärt underläge! Som tidigare påpekat fanns det för få Tigervagnar för att påverka något annat än taktiska strider. Nästan 50 000 av Röda Arméns stridsvagnar och stormka- 4
noner blev totalförstörda under 1943 och 1944. Trots detta knäckte de den tyska krigsmakten och hade tillgång till över 35 000 stridsvagnar och stormkanoner, varav drygt 7 000 tunga, i januari 1945. Ser vi till produktionen förstår vi varför Tiger-vagnen aldrig fanns i stora mängder på slagfälten. Under 1942 producerades 78 Tigervagnar, året därpå 649 vagnar och 1944 producerades 707 vagnar varav 84 befälsvagnar. Det kan jämföras med en sovjetisk produktion av den medeltunga stridsvagnen T-34 som enbart under 1944 var drygt 14 000. Legender som lever kvar Tigervagnen, som alltså användes från hösten 1942 till krigslutet, orsakade de amerikanska, brittiska och sovjetiska stridsvagnsbesättningarna mycket bekymmer medan den stärkte moralen på den tyska sidan. Tigervagnen skapade legender som Michael Wittman och Villers-Bocage, där en Tigervagn kom att stoppa 7.brittiska pansardivisionen Ökenråttorna, och Otto Carius i strid med sovjetiska 5. stridsvagnskåren under juli 1944. Runt om i Europa finns ett antal Tigerstridsvagnar bevarande på olika museum. Där har vi möjligheten att beskåda den 57 ton tunga best som väckte fruktan bara den omnämndes under kriget. Svenska försvarsmakten köpte in en Tiger efter kriget men den finns inte kvar, då denna vagn sköts sönder och samman i diverse skjutprov. Vill du veta mer om tigerstridsvagnen på östfronten? Nu har du chansen att få boken Med Tigern på slagfältet för 98 kr (värde 348 kr) när du blir medlem i Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek. Gå in på www.krigsmyter.nu/tiger.php och läs mer. Löjtnant Otto Carius med riddarkorset med eklöv. Carius stred med 502. tunga pansarbataljonen på östfronten fram till sommaren 1944 då han sårades svårt. Då han återkom till tjänst fick han tjänstgöra i en bataljon med tunga Jagdtiger (12,8 cm kanon, 72 ton). foto: från boken med tigern på slagfältet (smb 2012) Ett av det främsta Tigerässen inom Waffen-SS var Michael Wittman. Han stupade i Normandie sommaren 1944. foto: bundesarchive 5
Tigern en legend, men symptom på en sjukdom! Tigerstridsvagnen blev en legend under andra världskriget, men när jag funderar mer på det måste jag faktiskt komma till slutsatsen att det var en kass vagn. Den var extremt dyr att producera och inte anpassad till massproduktion. Den sovjetiska T-34 var däremot det, och produktionen av denna effektiviserades hela tiden samtidigt som det skedde modellförbättringar. T-34/85 som kom 1944 hade utvecklad eldkraft, rörlighet, starkt pansarskydd och producerades i stort antal. Frågan är om Tigern inte kan stå som symbol för den tyska krigsekonomin i sin helhet. Som redovisats i flera verk så har sällan någon makt haft så stora resurser till förfogande och producerat så lite, som Tyskland under andra världskriget. Visst, krigsmaterielproduktionen sköt i höjden 1943 44 under Speers energiska ledning men då var det redan för sent. Faktum är att tysk krigsansträngning och tysk krigsmaterielproduktion, liksom personalförsörjning, inte på något sätt var så samordnad under andra världskriget som det varit under föregående krig. I stället fanns mängder av konkurrerande maktcentra och konkurrerande organisationer på i stort sett alla områden. Resultatet blev ett allas krig mot alla om resurserna. Och följden blev att Tyskland fick slå till reträtt vid Moskvas portar redan vintern 1941/42. Detta i ett läge då ungefärligen halva Sovjetunionens förkrigstida industrikapacitet var utslagen och innan den allierade hjälpen på allvar kommit igång. Och de industrier som i panik förflyttats öster om Ural hade ännu inte kommit igång med sin produktion. Och än mer graverande: Tyskland kontrollerade sedan sommaren 1940 hela kontinentaleuropas enorma industriella resurser utan att utnyttja dem i nämnvärd grad. Tiger I var tekniskt komplicerad, långsam och tung; hela 57 ton. Idag är 57 ton ingenting för en stridsvagn men då (1939 1945) hade det enorm betydelse. Varför blev då Tigerstridsvagnen en legend? Jag ser tre orsaker: brittisk inkompetens, spanska inbördeskriget och ergonomi. Britterna lyckades inte, trots att de var pionjärer på området, ta fram en ordentlig stridsvagn förrän andra världskriget tog slut, Centurion. Och amerikanarna fick inte fram sin Pershing förrän våren 1945. Inte konstigt att Tigern härskade i Nordafrika och Normandie. Sovjetunionen då? Spanska inbördeskriget innebar att förespråkare för pansarvärnskanon fick övertag i Röda armén. Den fantastiska 10,7 cm kanonen fanns som kanon men inte monterad på stridsvagn, utan dragen efter en traktor! Tänk om sovjetiska stridsvagnarna hade haft 10,7 cm kanoner 1941. Den sista och avgörande faktorn var att tyskarna valde ett tremannatorn till Tigern och att vagnchefen då fick vara chef för vagnen. Hans arbetsplats var genomtänkt, han skulle leda vagnen i strid. I andra nationers stridsvagnar kunde han även vara skytt eller laddare, dubbla roller. Men hos tyskarna kunde chefen koncentrera sig på att leda striden. Sammanfattningsvis var Tigern ingen bra stridsvagn men den hade turen att få skickliga besättningar som skapade en legend 1942 1944. Sommaren 1944 var det dock över, då fanns T-34/ 85 med tremannatorn och 8,5 cm kanon. Men de tyska besättningarna i Tiger I skulle överleva tack vare sin bättre utbildning. Pansarlöjtnant Otto Carius är ett exempel på detta, ett av andra världskrigets främsta äss.
Carius otroligt spännande memoagår du med i SMB idag får du Otto strida på östfronten i en Tiger, rer som skildrar hur det var att Vill du dessutom läsa om svenska för endast 98 kronor, portofritt. der på östfronten 1942 1944 vid frivilligas berättelser som stri för 198 kronor. Förutom två Svir ska du välja mitt silverpaket SMB (de finns inte på nätet) får böcker som du bara kan få genom g och praktisk! I guldpaketet du en klassisk army cap, både snyg The Nazi War Machine of World War ingår de två böckerna, DVD-boxen metallbox, och dessutom den verk II med FEM skivor i en exklusiv allt får du men Guldpaketet är värt 1842 kr ligt praktiska överlevnadssågen! gasinet omstpaketen får du även månadsma ihop för bara 298 kr! Utöver välk i din brevlåda. Pennan & Svärdet kostnadsfritt hem att bli medphp för att läsa mer! Tag chansen Gå in på www.krigsmyter.nu/tiger.! tärhistoriskt intresserade lem i klubben för de verkligt mili 23.55! till onsdagen den 5 september kl. OBS! Erbjudandet gäller bara fram Per-Anders Lundström BRONSPAKETET 98 kr (värde 936 kr) GULDPAKETET: 298 kr (värde 1 842 kr) SILVERPAKETET 198 kr (värde 1 396 kr)