Tidningen för alla travintresserade Nr 3 2010 Avelsvärdering sid 9 Äntligen dags för Elitauktionen! sid 34 Ston sid 22
Medlemsblad för Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen. Ingår i medlemsavgiften på 400 kr för ASVT:s medlemmar. ASVT Solvalla Travbana 161 89 Stockholm Tel 08 445 23 00 Fax 08 445 23 09 www.asvt.se Generalsekreterare och ansvarig utgivare för Travhästen: Anders Lindh, 08-445 23 01, 0730-29 96 95 Redaktör och stf ansvarig utgivare för Travhästen: Lotta Isacsson, 08-445 23 02, 0730-79 76 76 lotta@asvt.se Tidningsproduktion: LIME AB, 040-40 86 80 www.lime.nu Annonsförsäljning: Cathrine Lindqvist, cathrine.lindqvist@lime.nu 040-40 86 80 Grafisk form och layout: Linda Clarin linda@lime.nu Tryck: Norra Skåne Offset Föreningen 4 Ledare 6 ASVT Just nu 34 Trottex informerar Auktionsåret 2010 och stundande Elitauktion Blandad läsning 9 Nya avelsvärderingen Så tolkar du resultatet och detta ska du tänka på vid val av hingst 14 Travhästuppfödare och ridhästuppfödare Vad har vi gemensamt och vilka är de största skillnaderna? Reportage från uppfödare ur vardera kategori 22 Startade eller ostartade ston? Ingen forskning kan ge svar på vilka ston som förärver sig bäst. Men Travhästen har granskat bland annat Elitston och Innehåll Travhästen 3 10 mödrar till avelshingstar för att se i vilken utsträckning de själva presterat bra. 28 Din verksamhet: hobby eller näring? De tre magiska orden för den som driver näringsverksamhet är: varaktighet, självständighet och vinstsyfte. Det låter måhända enkelt; men många häst - företagare upplever allt mer krångel med skattereglerna. 39 Elitsto From Aboves mamma kunde knappast haft ett mer passande namn. Ett av årets två Elitston är A Gift From Heaven. Statistik 42 Segerstatistik 43 4-åringsstatistik 44 3-åringsstatistik 46 Uppfödarstatistik Tidningen för alla travintresserade Nr 3 2010 Avelsvärdering sid 9 Äntligen dags för Elitauktionen! sid 34 Ston sid 22 Foto: ASVT På omslaget: Dags att bege sig till Upplands Väsby igen.100 toppstammade 1-åringar väntar på sina köpare.välkomna till Elitauktionen! Foto: Ulf Forslund ÅRETS FÖL 2010. Du kommer väl ihåg att skicka in dina bästa fölbilder till galleriet på ASVT:s hemsida? Maila bilderna tillsammans med uppgifter om fölets ägare/uppfödare, ort, fölets härstamning, eventuella fakta om modern eller syskon och vilken hingst stoet eventuellt ska betäckas om med. Mailet skickar du till lena@asvt.se. Bilderna publiceras sedan på www.asvt.se Utgivningsplan och mer information om Travhästen finns på www.asvt.se. 3
Ledare Anders Lindh Generalsekreterare ASVT anders.lindh@asvt.se Kostnadssidan glöms bort I det här numret skriver vi en hel del om beskattning av hästföretagande. Det är inte lätt för någon, och i synnerhet inte under ett valår, att påverka lagstiftningen. Det är ju också så att har man skatt har man tjänat, och har man tjänat har man skatt. Min uppfattning är att hästsporten, i alla grenar, måste skapa en stark och enhetlig argumentation grundad på sakkunskap. Detta för att på bästa möjliga sätt möta de problem som kan uppstå kring skattefrågorna. Pengar in och pengar ut Inom travet pratar vi dagligen och stundligen om att vi måste öka våra intäkter. Vi pratar om prispengar, uppfödarpremier och naturligtvis en sänkning av totoskatten. Det skulle medföra ökad intjäning via ett förbättrat totonetto. På tal om det sistnämnda vill jag citera vår jordbruksminister Eskil Erlandsson (c), som nyligen besökte Solvalla och höll ett anförande inför representanter från travsportens aktivas organisationer. Han sa då att "många knackar på porten och vill ha sänkta skatter, speciella skatter och särskatter". Han menade att beskattningen av travsporten via spelet ingår i en helhet, som man sedan använder för alla angelägenheter som ingår i rikets finansiering. Även om det är svårt, men naturligtvis inte omöjligt, att påverka intäkterna är det enligt min uppfattning alltför sällan vi pratar om den kostnadssida vi alla har att brottas med. Exempelvis veterinär-, transport-, tränings och uppstallningskostnader. I uppfödarnas fall handlar det också om de kostnader som uppstår redan i samband med betäckningstillfället. Att få ett sto dräktigt kostar säkert runt 15 000 kronor. En liten uppfödare som har tre ston och bara lyckas få ett av dem dräktigt får alltså lägga ut 30 000 kronor på ingenting. En stentuff ekonomisk realitet som för många riskerar att bli ohållbar i längden. Att penetrera kostnadssidan, oavsett vilka kostnader det handlar om, känns prioriterat! sa vid sitt anförande på Solvalla, angående behovet av föryngring och utbildning, att jag vill ha utveckling. Vid Solvalla Hästägareförenings årsmöte fick Solvallas travbanechef Tore Fyrand frågan om vilka tre saker som han såg som viktigast. Han svarade då: rekrytering, rekrytering och rekrytering! Att finna former som främjar och stödjer ett aktivt ägande av travhästar måste vara vår största utmaning. Om vi inte även fortsättningsvis har kunder (hästägare), som vill köpa leverantörernas (uppfödarnas) produkt (hästarna) är vi, och alla andra intressenter inom travsporten, ingen nämnd och ingen glömd, riktigt illa ute. Lika och olika Gränsöverskridande samarbeten ligger i tiden. Men för samarbete krävs kunskap. ASVT och ridhästuppfödarna, ASVH, har så smått börjat diskutera möjligheterna till erfarenhetsutbyte och gemensamma projekt. I den här tidningen får vi möta en travhästuppfödare och en ridhästuppfödare för att titta på såväl likheter som skillnader. Det har varit mycket intressant att jämföra resultatet från genomförda uppfödarenkäter på trav- och ridsidan. Svaren skiljer sig, förstås. Men på en punkt svarar uppfödarna, oavsett vilken hästtyp de föder upp, identiskt. Båda grupperna drivs av sitt stora intresse för sporten. Och det är ju där allting börjar. Elitauktionen stundar När ni har den här tidningen i er hand står vi inför Solvallas Elitloppshelg och med den årets första auktion i regi Trottex, undantaget Internet auktionerna. Det är bara att hoppas att också den svenska försommaren visar sig från sin allra bästa sida. Jag har sagt det tidigare och kan med fördel säga det igen Vår bästa tid är nu! Utveckling och rekrytering Andra prioriterade områden inom travsporten är utveckling och rekrytering. Jordbruksministern Anders Lindh Solvalla 4 maj 2010 4
just nu Förmånligt ATG Liveabonnemang för ASVT:s medlemmar Du som är ASVT-medlem har möjlighet att teckna dig för ett års abonnemang hos ATG Live för förmånliga 900 kronor. Vill du utnyttja erbjudandet mailar du dina kontaktuppgifter till asvt@ asvt.se senast den 10 juni. Skriv ATG Live i ämnesraden. Observera att du, för att kunna teckna abonnemanget, måste ha ett ATGkonto sedan tidigare (registreras på www.atg.se). Abonnemanget startar den 1 juli. ASVT-medlemmar som redan har Live-abonnemang kommer, om de tackar ja till erbjudandet, att få sina befintliga abonnemang förlängda med ett år. Erbjudande Foto: Thomas Blomqvist/Kanal 75 Kalendarium Maj 20 Sista bokningsdag för Equi Tours resa till Hambot Se www.equitours.se 25 Trottex Internetauktion 28 Elitauktionen, Upplands Väsby 28 Föreläsning för travsportens unga med OS-coachen Stig Wiklund. Scandic Infra City, Upplands Väsby 28 STC:s ordinarie fullmäktigemöte 28-30 Elitloppshelgen, Solvalla Juni 3 Sista anmälningsdag till Kriterieauktionen 4-6 På Landet-festival på Axevalla. ASVT på plats! 10 Sista dag för att teckna ATG Live-abonnemang med specialpris 24 Stochampionatkatalogen ute 29 Trottex Internetauktion Juli 1 ATG Live-abonnemang öppnar för ASVT-medlemmar som beställt tjänsten 2 Sista bokningsdag för att få ASVTrabatt på Equi Tours resa till Kentucky. Läs mer på www.asvt.se eller www.equitours.se 3 Diamantstoet final, Eskilstuna 14 Diamantstoet final, Solänget 23 StoChampionatauktionen 27 Trottex Internetauktion Augusti 3-8 Hambletonian res med Equi Tours. Anmäl senast 20/5. Se ovan 21 Diamantstoet final, Örebro 31 Trottex Internetauktion September 26 Travhästens dag på Axevalla 28 Trottex Internetauktion 30 Kriterieauktionen, Upplands Väsby Oktober 1-3 Kriterieauktionen 2 Diamantstoet final, Solvalla 12-19 Lexington medlemsresa i samarbete med Equi Tours. Anmäl senast 2/7. Se ovan 26 Trottex Internetauktion Rabatt - erbjudande till häst köpare vid Internetauktioner ASVT:s samarbetspartner Folksam erbjuder alla som köper häst på Trottex Internetauktioner 50 procents rabatt på försäkring. Folksam är sedan flera år samarbetspartner till Avelsföreningen. Därigenom har medlemmarna kunnat erbjudas olika förmånliga försäkringslösningar. Bland annat får alla ASVT-medlemmar 10 procents rabatt på alla djurförsäkringar. Nu bjuder Folksam också alla som köper häst vid Trottex Internetauktioner på 1 månads gratis försäkring. Väljer köparen dessutom om att försäkra hästen i ett år erbjuder Folksam 50 procents rabtt på försäkringen. Uppdatera dina uppgifter Se till att du har uppdaterat dina uppgifter i Uppfödarregistret på www.asvt.se Vi har mycket träffar på uppfödarregistret på vår websajt. Därför har du som uppfödare nytta av att alla uppgifter om din uppfödning, hingsthållning eller seminverksamhet är aktuella. Uppdaterar gör du genom att skicka dina nya uppgifter till lena@asvt.se. 6 ASVT
Avelsföreningen och föl- och ammajouren på Facebook! Sociala medier som Facebook och Twitter växer sig allt större. De flesta använder dem för att hålla kontakten med vänner, söka information samt få och sprida nyheter. För en organisation som ASVT handlar det om att synas, visa vad vi står och arbetar för. Men också för att sprida information och kunskap om avelsarbete och uppfödning, aktiviteter och nyheter Tack för Guldnålen! Jag blev oerhört glad, stolt och tacksam när jag, på årets stämma, tilldelades Guldnålen. Jag känner mig mycket hedrad av att så kunniga personer i vårt fack ansett mig vara värd en så fin utmärkelse! För så här är det ju: jag har genom åren verkligen fått min belöning genom den dagliga kontakten med både hästar och hästfolk. Genom en och annan riktigt bra häst, och genom en mycket positiv och levande respons från många uppfödare och avelsintresserade. Men en utmärkelse som Guldnålen berör på ett annat sätt. Den sortens bevis på uppskattning kan aldrig köpas, den kan man bara få, den skänker en annan sorts glädje. Därför vill jag tacka Guldnålskommittén (Bo Fransson, Gert Lindberg, Elis Ljungek, Arne Eriksson och Ingmar Andersson) och jag tackar alla som med äkta värme gratulerat. Inte minst vår ordförande Margareta, som först kom med det glada budskapet. Jag vill tacka mina föräldrar som lät mig hålla på (framförallt efter den där förskräckliga hästolyckan) och tack även till min älskade Margareta som också låtit mig hålla på. Men hon är ju lika intresserad som jag Jag känner också stor tacksamhet över ytterligare två saker: att jag fick som berör våra medlemmar. Först av allt skapades en fangrupp för föl- och ammajouren på Facebook. På bara ett par dagar fick gruppen över 300 (när detta skrivs så är medlemsantalet uppe i över 400) medlemmar. Själva ASVT har också en fansida. För att kunna se våra sidor på Facebook krävs att man är medlem på Facebook och lagt upp sin egen sida/profil. Registrering görs på www.facebook.se. Text: Lena Karlsson (lena@asvt.se) vara med i Avelsföreningens styrelse under tjugo år. Vi fick bryta ny mark (avelsvärderingen, uppfödarpremierna med mera) innan vi kunde skörda. Det var otroligt intressant, lärorikt och spännande! Jag är lika tacksam och inte så lite stolt över att ha fått följa varmblodstravarens utveckling under 45 år. Idag har vi en ny ras. Många egenskaper (aktion/teknik, exteriör, psyke, tidighet) är påtagligt förändrade i positiv riktning, även om det ännu finns en hel del att förbättra. Den resan är nämligen långtifrån slut. Vi vet att medelhästens rekord förbättras med i genomsnitt 14/100 sekund/år = cirka en hästlängd snabbare per år. Jag vill gärna se Elitloppet om 20 år, vinnaren kommer nämligen att trava en 1.06-tid, om vi håller samma framstegstakt i aveln som nu! Naturligtvis kändes det alldeles speciellt att få tillbaka ASVT:s symbol i form av Guldnålen. Just då kom jag ihåg hur jag tänkte när den kom till; jag ville att fölet skulle ha likheter med sin mor, men ligga steget före. Avkomman ska vara längre kommen än föräldrarna det är ju det som är avel! Staffan Philipsson Foto: CK ASVT:s styrelse Margareta Wallenius- Kleberg (ordf) Ingemar Alin (vice ordf) 070-549 34 23 ingemar.alin@erfasearch.se Carina Dahling Satrell 070-514 95 84 skramsta.stuteri@telia.com Ylva Lindh 0511-551 31 simbergs@telia.com Ronny Olofsson 0708-48 27 95 olofsson@stangabuss.se Håkan Karlsson 070-348 84 42 sabybrick@telia.com Peter Martinson 073-358 49 38 pmartinson@hotmail.com Suppleanter: Roland Johansson, 0708-92 94 93 roland.johansson@ electservice.se Jeanette Fägnell 070-609 93 94 jeanette.fagnell@telia.com Björn Damm 070-554 11 90 bjorn.damm@gmail.com Håkan Persson 070-330 31 10 hp@stallbredbyn.com
Nya avelsvärderingen Så tolkar du resultatet Upplägget i det nya avelsvärderingssystemet skiljer sig mot det gamla vilket kan göra det svårt att ställa dem mot varandra rakt av. Men en hel del går att jämföra. Här vill vi visa på hur du skall v ärdera hingsten i det nya systemet. Foto: Claes Kärrstrand Den femgradiga skalan Dagens system är en ren varudeklaration där alla hingstar som visas godkänns. Deras avkommor får ta del av de så kallade morötterna, det vill säga att hästarna får starta i alla lopp, uppfödarpremier utgår etcetera. Tidigare kunde de avelsvärderade hingstarnas avkommor, om de inte nådde upp till ribban, placeras i stambokens del II och därmed inte ta del av morötterna. Enligt nuvarande system placeras avkommorna endast i stambokens del II om hingsten inte överhuvudtaget visas. Kassaktion kan endast ske via veterinära anmärkningar. Poängsättning och avkommebedömning I det nya systemet poängbedöms hingstarna, enligt skalan prestationer (max 50 poäng), härstamning (max 40 poäng, 20/20 fädernet och mödernet), veterinärt (max 10 poäng). Den totala summan offentliggörs. Nämnden gör även en skriftlig bedömning av prestation, härstamning och veterinärt. I det omdömet finns också en utförlig exteriörbedömning. Har inte hingsten tillräckligt med svenska avkommor för en avkommeprövning sker en individprövning. Däremot kommenterar nämnden hingstens eventuella avkommor i sitt hemland eller annat land i slutomdömet. Det viktiga är hur hingsten fungerar på svenska ston. Flera avkommor: som tidigare I och med att hingsten med automatik är godkänd efter visning har begreppet egenhingst försvunnit. Hingsten kan alltså betäcka med de ston som tillförs honom. När en godkänd hingst fått ett visst antal avkommor, så många att bedömning kan göras, fungerar det som tidigare; det vill säga värdeomdömen Elithingst C tilldelas. Den femgradiga skalan I slutomdömet anges, förutom totalpoängen, en skriftlig femgradig skala baserat på poängen. Den ser ut på följande sätt: se separat ruta. Hingstens skattade avelsvärde är mycket högt (86-100 p) Hingstens skattade avelsvärde är högt (71-85 p) Hingstens skattade avelsvärde är medelmåttigt (56-70 p) Hingstens skattade avelsvärde är lågt (41-55 p) Hingstens skattade avelsvärde är mycket lågt (0-40 p) Jämfört med tidigare Mycket högt och högt är sådana hingstar som enligt det gamla systemet fått registrerat sina avkommor i stambokens del I. De hade alltså fått samtliga morötter. Medelmåttigt, lågt och mycket lågt hade fått sina avkommor registrerade i stambokens del II, alltså hade de avkommorna inte fått tagit del av morötterna. Vid en jämförelse med det gamla systemet hade endast tio procent av de visade hingstarna i år fått sina avkommor registrerade i stambokens del I. 9
Årets avelsvärdering 76 stycken hingstar har visats på fyra platser i Sverige: Jägersro, Bergsåker, Axevalla och Solvalla. Resultatet, exklusive listhingstarna, blev som följer: 2 st: mycket högt skattat avelsvärde 6 st: högt skattat avelsvärde 22 st: medelmåttigt skattat avelsvärde 27 st: lågt skattat avelsvärde 21 st: mycket lågt skattat avelsvärde 2 st: värdebokstav C. 33 hingstar var tidigare egenhingstar, 35 var nya och 13 tidigare kasserade. Vidare visades sex stycken som inte blivit godkända i Danmark, samt nio stycken som redan var godkända, men i andra nordiska länder. Listhingstar, 25 stycken. Resultat: 4 st: mycket högt skattat avelsvärde 10 st: högt skattat avelsvärde 12 st: medelmåttigt skattat avelsvärde 4 st: lågt skattat avelsvärde Utlandsstationerade hingstar ges inga poäng. Det beror på att det saknas veterinära utlåtanden. Därför kan bara prestationer och härstamning vägas samman vid bedömningen. Topplistan Omdömet Mycket högt skattat avelsvärde tilldelades: Exploit Caf Judge Joe Omdömet Högt skattat avelsvärde tilldelades: Judge Joe Virgill Boko Noras Bean Hand Glider Smashing Victory Gift Kronos Sinou Madrik Dessa åtta hingstar skulle, i jämförelse med tidigare avelsvärderingssystem, fått registrerat sina avkommor i stambokens del I. De hade alltså fått samtliga morötter. Hand Glider Noras Bean Foto: Claes Kärrstrand För fullständig resultatlista: www.asvt.se 10 Travhästen nr 2 2010
Val av hingst att tänka på Läs som alltid texterna i hingstkatalog och slutomdömen noga. Där finns mycket fakta. Var kritisk mot marknadsföring av hingstar med svaga prestationer och även de med en svag härstamning. Det nya systemet ställer otvivelaktigt högre krav på stoägarna än tidigare. NFoto: Claes Kärrstrand är du synar hingstens omdöme utifrån den femgradiga skalan, tänk på att: Poängen i varje kategori har en spännvidd. Jämför man två hingstar, en med 72 poäng och en med 83 poäng, har naturligtvis hingsten med högre poäng ett större förväntat avelsvärde. Trots det ingår de i samma grupp. Tänk också på att en hingst med 84 poäng som hamnat i högt skattad avelsvärde inte skiljer sig så mycket från den som har 86 p och hamnat i mycket högt. Individens prestationer har en högre arvbarhet än man tidigare trott. Det gör att prestationer idag väger tyngre vid en bedömning. En hel del av hingstarna har bra härstamning, men svaga prestationer och har då hamnat lägre i bedömningsskalan.prestationerna är av mycket stor vikt. Vidare ska prestationerna vara av klass, och visa på tidighet. Vissa av hingstarna har tjänat bra pengar i vissa länder. Tänk då på att det kan vara högre prissummor även i enklare lopp där än i Sverige, plus att motståndet kan ha varit av enklare sort. Även om hingsten har en bra fädernelinje så är det ett viktigt att även mödernet är av god klass. Glöm aldrig mödernelinjen som betyder 50 procent av avkommans gener! Läs på om mödernet om ni tycker att det fattas uppgifter om avkommorna i slutomdömets text. Den veterinära bedömningen innehåller viktiga upplysningar om hingstens hållbarhet. Få starter med mycket veterinära anmärkningar kan vara ett tecken på sämre hållbarhet. Avelsindex är ett mått på hingstens förväntade avelsvärde. Ju högre index, desto mer är det förväntade avelsvärdet. Avelsindexet grundar sig bland annat på släktskapet och prestationer. Ibland kan den unga hingsten ha ett högt avelsindex men med väldigt få starter. Då grundar det sig på hans härstamning. Längre fram i hans karriär om inte prestationerna förbättras kommer index att sjunka trots härstamning. Tidighet är viktigt. 11
STC Informerar Information inför betäcknings - säsongen 2010 Den som betäcker sitt sto i ett annat EU-land, med av STC godkänt stambok, måste tänka på att hingsten ska vara avelsvärderad/godkänd i S verige. Vilka hingstar som är godkända idag kan ses på www.travsport.se (blanketter övrigt hingstar 2010). Text: Christina Olsson, avd chef Avelsavdelningen STC Information om hingstar avelsvärderade 2010 På STC:s hemsida www.travsport.se (blanketter - rubriken avel) hittar du offentliga omdömen för de hingstar som avelsvärderats med det nya systemet under våren 2010. Betäck nings bevis Du måste själv som stoägare kontrollera, om betäckningen sker i Sverige, att den hingst du tänkt betäcka med löst betäckningsbevis. De hingstarna hittar du på www.travsport.se (info & regler avel betäcknings bevis utfärdade 2010). Ny i ASVT:s styrelse Håkan Persson (suppleant) Foto: UF Bor i: Röbäck Antal år som uppfödare: 5 Största ögonblick som uppfödare? När Youpie vann Breeders' Crownförsök på Örebro och familjen bilat ner! Det kommer jag att tillföra ASVT:s styrelse: Bra synpunkter och nya idéer. Det här är svårt att svara kort på, om man inte ska bli "klyschig". Skulle vilja citera Lasse Berghagen från allsången på skansen: "Kunskap, glädje... åsså lite tango! Ny i ASVT:s styrelse Peter Martinson (ordinarie) Bor i: Helsingborg Antal år som uppfödare: cirka 7 Största ögonblick som uppfödare? Väntar jag med spänning på! Det kommer jag att tillföra ASVT:s styrelse: jag hoppas att min mångåriga erfarenhet från föreningsliv och arbete med opinionsbildning kan ge en pluseffekt. Foto: CK 12
Travhästuppfödning och ridhästuppfödning Skillnader och likheter Foto: Kanal 75 Foto: Jan Gyllensten Travhästuppfödare får uppfödarpremier, betäcker sina ston regelbundet och säljer ofta på auktioner. Ridhästuppfödare får inga uppfödarpremier, betäcker ofta sina ston bara var tredje eller fjärde år och säljer uteslutande sina hästar privat. Vi har träffat en travhästuppfödare och en ridhästuppfödare för att titta på såväl likheter som skillnader, i alltifrån sto- och hingstval till tävlingsstruktur, prispengar, resonemang kring den egna verksamheten och hästhållning. 14
Travhästuppfödning och ridhästuppfödning Familjen Olsson travhästuppfödare Mats och Cecilia Olsson föder årligen upp ett par, tre föl på sin gård Holmsberg i Ljungbyholm. Vi avlar för att få fram bra tävlingsindivider, säger Cecilia. Lantbrukarsonen Mats, och hans inte alldeles okände pappa, uppfödaren Nils-Erik Olsson, köpte sin första travhäst 1987. Året efter blev Mats ägare till Holmsbergs gård, omfattande 1200 hektar, och träffade Cecilia. Jag alltid hållit på med hästar, men det var ridning som gällde i början. Att börja med trav var första gången det fanns en möjlighet att tjäna lite pengar på hästar, säger Cecilia. Sedan dess har de tillsammans drivit lantbruk och hästuppfödning. På gården finns för dagen tre fölston, ett 20-tal welshponnyer och 650 suggor. Hästarna, och framförallt travarna, är därmed en klar minoritet i djurbesättningen. Men hur småskalig uppfödningen än är, är det om hästarna de helst pratar. Sällskapshäst av toppklass Den första hästen, Panorama (e. Quick Pay), tjänade en halv miljon kronor, och har sedan lämnat tolv avkommor, däribland Juvel Neo (1,3 miljoner). När Mats och Cecilia sedan köpte Speedy Crown-dottern Clorita Lobell var det till viss del i syfte att ha henne som sällskapshäst åt Panorama. Och det här stoet skulle visa sig vara ett lyckokast. Med drygt hundra tusen på kontot lämnade Clorita Lobell tävlingsbanan och gick till avel. Hon utnämndes till Elitsto 2008, och det baserade sig bland annat på att hon är mor till Gigant Neo. Fadern är Super Arnie, och valet av honom inspirerades av en annan häst: Vi hade sett Speedy Crown-stoet Fickle Yankee, och hon hade en sådan fin fölunge (Fickle Lady) efter Super Arnie, berättar Mats. Resultatet blev hyggligt den gången. Och Clorita Lobell gick till Super Arnie igen. Fölet anlände till världen i mitten av maj 1998, och vinglandes runt på gården utanför Ljungbyholm fanns därmed en blivande Prix d Amérique-vinnare. Gigantens prestationer Gigant Neo sprang in drygt 20 miljoner kronor. Efter en mängd toppresultat krönte han karriären med Prix d Amérique-segern 2006. Men glädjeyran kring segern mattades förstås av eftersom Gigant Neo inte utsågs som vinnare förrän Jag de Bellouet konstaterades dopad och fråntogs förstaplatsen. Segern i Prix d Amerique är heller inte det Mats och Cecilia nämner först när de berättar om sina största ögonblick som uppfödare: När Gigant Neo vann Kungapokalen, och lustigt nog när Omega Neo vann uttagningsloppet till Oaks. Då satt vi hemma framför tv:n och grät. Och Prix d Amerique första gången Gigant Neo var med, när han blev trea, det var jädrigt stort, säger Mats. Sedan vore det förstås onaturligt Text och foto: Lotta Isacsson lotta@asvt.se 15
Travhästuppfödning och ridhästuppfödning att inte säga Prix d Amérique-segern, men det svider ännu, säger Cecilia. Men det var också så mycket annat runtomkring oss just då: fyra små barn och en expanderande verksamhet på gården Clorita Lobells nästa avkomma blev Gigant Neos helbror Megaman Neo som sprungit in 2,7 miljoner kronor. Stoval och exteriör I valet av ston vill Mats och Cecilia ha bra stam, bra exteriör, och tidiga prestationer. Stoet ska vara, eller ha varit med i, årgångsloppen. Hur de vill ha exteriören på sina hästar är de på det klara med. Halsen ska sitta så att hästen bär upp sig. Det ska finnas harmoni i individen. Tränarna tycker förstås att det är väldigt viktigt med exteriören, men de tittar så oerhört mycket på benställningar, menar Mats. Vi tittar på huvud, hals och bog. Det är jätteviktigt med ett bra bogparti. Så vill vi ha en lång, välvd hals och vackert huvud. Tittar man på gulddivisionshästarna är de dj-ligt fina, och 80 procent har det vi pratar om. En viktig sak hos våra fölston är att de är bra mjölkproducenter. Kommer stoet i otakt när fölungen är väldigt ung, och fölet inte diar, kommer inte produktionen igång sedan, säger Mats. Väljer beprövat Även vad gäller hingstarna är exteriören mycket viktig, och de vill helst att de ska vara avkommeprövade. Vi skulle kunna välja en oprövad hingst om vi hade sett den. Men om man till exempel väljer en amerikansk häst som man inte sett har man ingen aning om vad den gått med för utrustning, eller om den kanske stoppats i några preparat. Man kan ju till och med operera en häst så att den blir rättställd, säger Mats. Den enda gång vi kan vi kan sakna att vi inte använder nya, hippa hingstar är när vi kommer med hästar till auktionerna. Vi är inte rädda för "lite inavelskoefficient" men är medvetna om det. På welshsidan kan vi köra på lite mer, men på travarna är vi mer försiktiga, menar Mats. Realistiska förhoppningar Mats och Cecilia beskriver sig som en smula gammaldags i sin hästhållning. De fodrar med hö, inte ensilage, hösilage eller dylikt. Och de använder kort och gott havre, proteintillskott och mineraler. Sedan ska varje föl ha sin box där de kan ligga och sova i lugn och ro, på halm, säger Cecilia. Livet på Holmsberg rullar på. Årets föl kommer förstås att väcka nya förhoppningar. Men en ny Gigant Neo får de inte fram, säger de tveklöst. Nej, det vore helt orimligt. Sannolikheten för att få fram en sådan häst är nästan obefintlig. Att tro att man ska få fram två är orealistiskt, säger Mats. Mats och Cecilia bemöter några vanliga fördomar om travsport: "Trav handlar om pengar, inte kärlek till hästarna" Mats: Vi har ju inte vår travhästuppfödning för att tjäna pengar. Samtidigt är vi ju lite tävlingsmänniskor, och det man mäter framgång med hos travhästarna är ju hur mycket pengar de tjänar. "Travet ser mellan fingrarna vad gäller ojusta träningsmetoder och så vidare. Allt för pengarna, som sagt" Cecilia: Travhästar, liksom hästar på till exempel en ridskola, har nästan alltid ögonen på sig. De står inte där och far illa, utan kontrolleras av veterinärer etcetera. Hur många ridhästar står inte ute i något garage utan att någon håller koll? Mats: Jag tycker att travbranschen är oerhört seriös, även om det alltid finns undantag, i förhållande till andra hästsporter. Man ägnar sig inte åt det här om man inte tycker om hästarna. "Travhästuppfödare säljer, helt känslokallt, sina unghästar på auktioner utan att veta någonting om den nya ägaren. Det viktiga är att få bra betalt" Cecilia: Jag håller med, men man måste ju sälja hästarna. Mats: När man säljer ett djur kan det gå åt helsike både om man känner den som köper eller inte. Man kan aldrig veta hur den personen är när det verkligen gäller. Säljer man häst billigt kan vem som helst köpa den och sedan inte ha råd att ha den. Den som däremot köper en dyrare häst har också råd att betala för den sedan. 16
Travhästuppfödning och ridhästuppfödning Familjen Ljungcrantz ridhästuppfödare Peter Ljungcrantz och hans familj har ett drygt 15-tal hästar på sin gård i Skåne. Av dessa är mellan två och tre avelsston och under åren har familjen lyckats få fram ett stort antal topphästar inom både hoppning, dressyr och fälttävlan. Pengar i försäljningen Att få fram en vinnande ridhäst gene- När Peter Ljungcrantz som 13-åring köpte sitt första avelssto, Corall (e. Utrillo), hade han redan hunnit skaffa sig gedigen erfarenhet av ridhästuppfödning. Peters morfar födde nämligen upp remonterhästar, som var arméns rekryteringsdjur. När armén sedan avhästades slutade morfadern med hästarna, men tog upp det igen efter pensionen. Han fick då, nästan av en slump, tag på ett sto som tidigare rönt framgångar på hoppbanorna. Tillsammans med grannen, som hade hingsten Utrillo på station, fick han fram Corall, som jag sedan köpte för pengar jag själv sparat och arbetat ihop. Hon blev grunden till min fortsatta uppfödning och har gett upphov till Grand Prix-vinnare i både dressyr och hoppning, berättar Peter. Framgångsrika hästar Idag har Peter och hans familj två till tre avelsston som betäcks varje år. Totalt finns ett 15-tal ridhästar på gården i skånska Klågerup. Båda barnen, David och Malin Ljungcrantz är framgångsrika hoppryttare respektive dressyrryttare och idag rids de flesta nya hästarna av dem. Men under åren har Peter även sålt ett flertal hästar som gjort både nationell och internationell karriär med andra dyktiga ryttare. Bland annat vann Rolf-Göran Bengtsson Breeders Trophy med den då blott sexårige hingsten Cockpit. Cockpit blev sedermera godkänd som avelshingst. En annan framgångsrik, godkänd hingst är Nelson. Han vann bland annat 7-årschampionatet på Falsterbo Horse Show (2003) tillsammans med Helena Lindmark och placerar sig nu i svår dressyr, berättar Peter. Conseil är en annan framgångsrik häst. Han såldes till Brasilien efter bland annat en vinst i lag-sm i dressyr. Där blev han utsedd till Brasiliens bästa dressyrhäst och vann bland annat Pan American Games. Men inte nog med att Peter lyckats få fram framgångsrika hästar till både hoppning och dressyr, han står även bakom stoet Tablette som blev nordisk mästare i lag i fälttävlan. rerar emellertid inte pengar till uppfödaren på samma sätt som inom travsporten. Tyvärr handlar det inte om några stora vinstsummor i ridsporten. Den som exempelvis vinner Breeders Trophy, som är en mycket väl ansedd tävling, får 100 000 kronor som ryttare och eventuell ägare får dela på. De stora pengarna inom ridsporten finns vid försäljningen av hästarna där en välmeriterad häst mycket väl kan inbringa miljonsummor. Av den anledningen är det viktigt att tidigare hästar som man fött upp gör bra resultat för då blir efterfrågan på kommande hästar från samma uppfödare attraktiva. Det senare är en anledning till att Peter gärna ser till att en del av hans hästar hamnar hos duktiga svenska ryttare. Jag hade kunnat sälja fler hästar till Brasilien eller Tyskland där de betalar relativt bra för en lovande häst, men då får ingen i Sverige reda på vilka tävlingar de eventuellt vinner. Olika exteriöra krav Omsättningen av avelsston är relativt hög i Peters besättning. Han försöker Text: Kristin Fridholm kristin@lime.nu FOTO: Christian Persson 17
Travhästuppfödning och ridhästuppfödning att hela tiden vara öppen för att rekrytera nya intressanta ston. Holsteinerston är kända för att ge bra hopphästar men de har också lite högre knärörelser, bra galopp och en fantastisk arbetsvilja. Dessa egenskaper är mycket viktiga hos den moderna dressyrhästen och därför korsar vi gärna ett sådant sto med en mera traditionell dressyrhingst. Vi väljer helst ston som själva presterat bra på banorna, alternativt lämnat avkommor som nått högsta tävlingsnivå. Det senare är emellertid svårare för ridhästar än för travhästar då en ridhäst ofta inte presterar på topp förrän de är upp mot 10 år gamla och då är stona som fött dem ofta inte längre vid liv. Det är också svårare att bedöma en ridhäst rättvist då ryttaren har mycket stor betydelse för tävlingsresultaten. Exteriört tittar Peter på olika attribut beroende på om hästen ska användas för hoppning eller dressyr. En dressyrhäst måste ha utstrålning, måste vara vacker att se på och kunna röra sig korrekt för att kunna säljas. En dressyrhäst går ofta att sälja något tidigare än en hopphäst då det tidigt går att se dessa egenskaper hos hästen. En hopphäst däremot måste kunna visa att den kan hoppa bra med ryttare och det tar tid att komma dit. Kraven på en hopphäst är framför allt att den ska ha en ändamålsenlig galopp och att den ska vara hållbar och klara de påfrestningar som hård hoppträning innebär. Stammen viktig Kraven på hingstarna är ungefär desamma som för stona, att den individ som används för avel helst ska ha tävlat på högsta nivå själv samt gärna ha lämnat avkommor som gjort detsamma. Därutöver ska hingstarna ha en förvärvningssäker stam, det vill säga bra sto- och hingstfamiljer bakom sig. Naturligtvis finns det vissa enstaka lyckokast där en häst utan välkänd stam blir en riktig stjärna, men de är få och vi satsar hellre på säkra kort. Vad gäller inavelskoefficient berättar Peter att man inte direkt räknar på sådan bland halvblod och att man generellt inte ser ett visst mått av inavel som något problem. Bland de hästar som tagits fram av medlemmar i Holsteinförbundet vet jag att ungefär 70 procent har en och samma anfader, Cor de la Bryere. Det är inte ovanligt att samma hingst används flera gånger i släktleden, men än har vi inte sett några negativa effekter av detta. Tvärtom tror många att det är en framgångsfaktor. Säljer via kontakter De hästar som inte Peters son och dotter tränar och tävlar i Sverige och utomlands säljs genom kontakter. Större auktioner för ridhästar existerar knappt i Sverige, med undantag för Flyinges 2- och 3-åringsauktioner. Jämfört med hur utvecklad aveln är på travhästar så ligger vi ridhästuppfödare i lä. Många som föder upp ridhästar betäcker bara var tredje eller vart fjärde år och gör det inte särskilt planerat. Driften på familjen Ljungcrantz gård är traditionell med boxar för de vuxna djuren medan unghästarna går i lösdrift. Samtliga hästar, både avelsoch riddjuren går ute under dagarna. Peter och hans fru Annika rider själva in unghästarna, behjälpta av Malin och David. Emellertid är både David och Malin numera bosatta i Tyskland, så nu får de klara sig utan deras hjälp. Hur framtiden ser ut vet Peter inte riktigt i nuläget. Med båda barnen i Tyskland kan han eventuellt tänka sig att dra ner på uppfödningen och istället ägna mer tid åt att besöka dem i sitt nya hemland. Peter Ljungcrantz bemöter några vanliga fördomar om ridsport: Ridhästar är dåligt hanterade, går till exempel inte att lasta Jo, det ligger nog en del i det påståendet. Det beror nog både på brister i hanteringen och hästarnas temperament. Travhästar tränas ofta av professionella tränare som måste ha hanterbara djur för att kunna driva en effektiv verksamhet medan ridhästuppfödare ofta sköter allt själva. Ridhästfolk `förmänskligar hästarna och ser dem som keldjur, exempelvis går de med täcken i tid och otid fast det inte behövs Till viss del stämmer nog det också, men det är inte alltid så. Samtidigt ser jag inget problem i att man ser hästen som en vän och som ett keldjur så länge det inte blir farligt. Något som jag emellertid blir upprörd över är när hästägare inte inser hur farligt det är med hästar och små barn. De låter barnen springa runt hästarna utan kontroll och det leder ofta till olyckor. Små barn och stora hästar måste hållas isär! Ridhästfolk har ofta bristande kunskap om exempelvis foder, sjukdomar, skador etcetera. Däremot kan de massor om den senaste utrustningen (sadlar, benskydd, täcken) Jag tror att det finns exempel på både kunniga och okunniga ridhästägare. Jämfört med travhästfolk finns det många nybörjare bland ridhästmänniskorna, men jag tror inte alltid att de så kallade "proffsen" vet så mycket mer. Till exempel säger alltid foderbolagen en massa saker om vilka tillskott som ger bra effekt och så vidare, men för det mesta är tillskott och annat överreklamerat. 18
Travhästuppfödning och ridhästuppfödning Lika men olika Detta är uppfödare Svensson bland Kön: Ålder: Bor: Travhästuppfödarna man drygt 60 år på landet Ridhästuppfödarna kvinna 30-50 år på landet Antal ston: Antal år som uppfödare: Prioriterar högst vid sto/hingstval: Betalar i levande fölavgift/häst: Driver verksamheten som: Får verksamheten att gå runt Drivs av: 2-3 1-3 8-15 3-10 härstamning härstamning och prestationer 20 30 000 kr 10 20 000 kr enskild firma hobby el enskild firma nej nej intresset för travsport intresset för ridsport FOTNOT: uppgifterna om travhästuppfödare är hämtade ur den senaste uppfödarenkät som gjordes. Uppgifterna om ridhästuppfödare är hämtade ur en motsvarande undersökning, dock med några år på nacken. En ny enkätundersökning bland ridhästuppfödare pågår just nu. 19
Bästa förärvare? Startade eller ostartade ston? En vanlig diskussion bland uppfödare är om man ska använda ston med bra egna meriter; ston som visat talang som yngre, ston som gjort få starter eller ston som är ostartade. Det finns inga enkla svar, men visst är frågan spännande. Foto: Kanal 75 Text: Anders Järnerot anders@asvt.se Iavelsvärderingssammanhang har allt större vikt lagts vid egna prestationer. Anledningen är att nya genetiska analyser visar högre arvbarheter för prestationsegenskaperna än tidigare. Dessa högre arvbarheter används nu vid beräkningar av BLUP- indexen. Men fortfarande är självklart härstamningen mycket viktig. Vilka typer av ston har då lyckats bäst i avelsboxen? Om det finns en mängd åsikter. För höga förväntningar? Vissa menar att ett kanonsto på tävlingsbanan har slitit ut sig så pass att hon har svårt att ge något tillbaks till avkomman, och därmed förärver sig sämre. Då måste man fråga sig: har förväntningarna på henne varit alltför höga som avelssto? Är hon egentligen så dålig? Har slitet på något sätt försämrat hennes gener (naturligtvis inte). Förespråkarna för ostartade eller ston som är lite startade hävdar emellanåt att stoet ej är 22
förbrukat vilket gör att hon kan ge mer av sig själv till sina avkommor. Vidare säger de att det är viktigt att stoet har visat talang och tidighet vilket är helt riktigt. Sedan ska kommas ihåg att stoet exempelvis kan ha råkat ut för någon form av skada som hämmat, eller helt satt stopp för, hennes karriär. Vilka är tendenserna? Det finns ingen forskning, inga vetenskapliga rapporter, som kan visa vilken kategori ston som förärver sig bäst. Men för att belysa frågan har vi tittat närmare på: Mödrarna till hingstarna i årets hingstkatalog från STC Elitston födda 1980 och framåt Urvalet baseras på att ston som lämnat en godkänd avelshingst, och ston som blivit utsedda till Elitston, onekligen har en relativt god förärvning. I sammanhanget är det därför intressant att titta på om de är ostartade eller startade; och i så fall hur deras karriär sett ut. Det är viktigt att än en gång understryka att den här undersökningen inte har en vetenskaplig grund. Det här har gjorts i syfte att visa på tendenser till hur förärvningen hos olika kategorier av ston ser ut. Metod: Antal ston: 232 (54 elitston samt 178 ston med avelshingst som avkomma) Tabell 1 Av Elitstona är de två största grupperna: 27,8 % ostartade 24,1% startade, som tjänat mer än en 500 000 kr Tabell 2 Av Elitstona har: 72,2% startat (varav den största gruppen, som framgick av tabell 1, har tjänat från 500 000 kr och uppåt) 27,8% inte startat Tabell 3 Gruppering: Ostartade Startade, som tjänat (SEK) >100 000 100 001-200 000 200 001-300 000 300 001-400 000 400 001-500 000 500 001< I gruppen >100 000 kr är spännvidden mellan några hundra kronor till strax under 100 000 kronor, och i gruppen 500 001< är spännvidden från strax över 500 001 till ett antal miljoner. Av mödrarna till hingstarna i hingstkatalogen är de största grupperna: 30,3% ston som tjänat över 500 000 kr 27,5% ston som tjänat mindre än 100 000 kr 20,3% ostartade Travhästen nr 2 2010 23
Stjärnhingstar med ostartade mödrar Tabell 4 Av mödrarna till hingstarna i hingstkatalogen har: 79,7% startat 20,3% ostartade Egon Lavec (5,7 miljoner kronor) är undan ostartade Vana Lavec (e. Supergill). Stoet har lämnat 11 svenskregistrerade avkommor, varav Egon Lavec och halvmiljonären Gourmet Lavec är de främsta. Foto: LJ/Kanal 75 Tabell 5 Order By Fax (4,6 miljoner kronor) är undan ostartade Nellies Girl (e. Pine Chip). Stoet har lämnat sex svenskregistrerade avkommor varav fem har startat. Foto: LJ/Kanal 75 Slår vi ihop de båda stoenheterna ser vi att: 28,9% har startat, och tjänat mer än 500 000 kr 23,3% har startat, och tjänat upp till 100 000 kr 22,0% inte har startat Tabell 6 From Above (8,3 miljoner kronor) är undan ostartade elistoet A Gift From Heaven (e. Armbro Goal). Stoet har lämnat 10 svenskregistrerade avkommor varav, förutom From Above, Eternal (1,1 miljoner kronor) och Halle Luja (480 000 kronor) är de främsta. Foto: TB/Kanal 75 Sett till båda grupperna är: 78% startade 22% ostartade 24
Stjärnston på banan och i boxen Elitstoet Traffic Jam sprang in 4,6 miljoner kronor. Bland hennes fyra avkommor återfinns Kramer Boy (14,4 miljoner kronor) samt Express Lavec (3,4 miljoner kronor). Foto: Kanal 75 Reflektioner Granskar man enbart dessa siffror är de bästa förärvarna startade ston, och bland dem är den största gruppen ston som tjänat från en halv miljon kronor och uppåt. Det är viktigt att ha i åtanke att bland ston som tjänat upp till 100 000 kronor finns ett antal som endast gjort ett fåtal starter men visat tidighet och talang. Slår man ihop den gruppen, samt ostartade ston kommer man upp i procentsiffran 43,2. De övriga ligger på 54,8 procent. Trots detta kvarstår faktum att de främsta stona på tävlingsbanan är de som lyckats bäst i sin förärvning. I studier av det här slaget finns förstås en mängd miljöfaktorer som borde tas hänsyn till, vilket vore möjligt i en större undersökning. Det får inte heller glömmas bort att ett Elitsto ska ha en jämn förärvning, vilket inte alltid ett sto som fått fram en avelshingst har. Material av det här slaget kan vridas och vändas på. Kanske är det något för framtiden att göra en omfattande, vetenskaplig studie. Elitstoet Icora Tilly sprang in 1,6 miljoner kronor. Hon är mor till bland annat Victory Tilly (37,7 miljoner kronor), Brunton Tilly (3,7 miljoner kronor), Super Tilly (2,5 miljoner kronor) och Golden Tilly (2,2 miljoner kronor). Foto: Kanal 75 Elitstoet Lady Lexington sprang själv in 1,9 miljoner kronor. Därefter lämnade hon 13 avkommor. Bland dem kan nämnas Bowls Lady (2,4 miljoner kronor). Foto: Claes Kärrstrand 25
Ministern och travsporten Satsa på de unga och värna om djurens välfärd. Det var två insparkar jordbruksminister Eskil Erlandsson gav till travsportens aktiva när han mötte hästägare, uppfödare och andra i samband med RST:s årsmöte på Solvalla. I sitt anförande underströk Eskil Erlandsson travsportens betydelse: Travet är motorn som driver mycket av den övriga hästsporten i landet och står för betydande skatteintäkter. Dessutom ger var tionde häst ett nytt jobb. Han pekade på hästens betydelse för landsbygden och för att generera nya företag. Vi behöver fler företag och det inte minst på landet. Inga extra pengar Han sade sig medveten om de svårigheter; inte minst de ekonomiska, travsporten brottas med idag. Men klargjorde samtidigt att det knappast skulle kunna bli några extra pengar till travet. Att komma med någon spelproposition före valet är heller inte aktuellt. Men självklart diskuterar vi vilka skattenivåer det ska vara i framtiden, bland annat mot bakgrund av det internationaliserade spelet. Nyrekrytering krävs Eskil Erlandsson nämnde tre viktiga framtidsfrågor: forskning och utbildning, breddverksamhet och företagande. För att hålla travsporten igång var hans två främsta råd att nyrekrytera unga och deras föräldrar som bland annat hästägare, samt att hålla djurvälfärden högt. Det är inte alldeles självklart för alla att man ska hålla djur i fångenskap och dessutom tävla med dem. Text och foto: Lena Karlsson Moms inom EU på boknings- och fölavgifter Det nya tjänstedirektivet inom EU som trädde i kraft i år innebär att: En hingsthållare/hingstägare som fakturerar en kund (med företagsverksamhet) i ett annat EUland ska inte lägga på moms. Ett exempel: om en dansk kund ska faktureras för en momspliktig vara från en svensk säljare är det danska staten som ska ge tillbaka momsen. Det här kallas reverse charge. Mer information finns på Skatteverkets hemsida. Detta gäller för bokningsavgifter 2010, fölavgifter 2011 och framåt. Fölavgifter som debiteras 2010 (betäckning 2009) omfattas av de gamla reglerna det vill säga att mervärdesskatt ska debiteras. Foto: Kanal 75 Läs mer om skatter och moms på sidan 28. 26