ENS-omläggningen Birgitta Magnusson Wärmark, sakkunnig, nationalräkenskaperna
SNA och ESA/ENS Nationalräkenskaperna styrs av regelverket SNA 2008 (System of National Accounts) FN ENS2010 (Europeiska National- och RegionalräkenskapsSystemet) EU anpassat ESA 2010 ska överensstämma med 2008 SNA och BPM6 ENS-förordningen 549/2013 beslutades av rådet och parlamentet i maj 2013
Bakgrund till uppdatering 2003 - UN Statistical Commission (UNSC) uppdatering av SNA 1993 «bring the accounts in line with the new economic environment, advances in methodological research, and needs for users»»föra nationalräkenskaperna i linje med den nya ekonomiska omvärlden, framsteg inom metodforskning, och behov för användare«inter Secretariat Working Group on National Accounts (ISWGNA) projekt: IMF, OECD, FN, EU och Världsbanken
5 huvudsakliga områden Tillgångar utvidgat investeringsbegrepp Finansiella området mer detaljer Globalisering och sammanhängande frågor Staten och den offentliga sektorn Informella sektorn 44 punkter och 39 förklaringsposter
2008 SNA/ESA 2010 Tidigare manualer: SNA 1947 1953 1968 1993 2008 ESA 1979 1995 2010 IMF BPM 1948 1950 1961 1977 1993 2008 Implementering 1999 2014 SNA 93 /ESA 95 : Stora ändringar, många nya begrepp och definitioner, nytt kontosystem 2008 SNA / ENS 2010 : Uppdatering av SNA 93 med nya ekonomiska aktiviteter Harmonisering med BPM6 o IIP
Investeringar, före och efter Revidering av Investeringar, mdkr 2011 900 800 700 600 500 ~1% ~20% Militära vapensystem FoU 400 300 200 651 651 ENS1995 100 0 ENS1995 ENS 2010
Andra betydande förändringar Militära vapensystem blir investering Ekonomiskt ägande avgörande för export och importregistrering, påverkar: Trepartshandel (f.d. merchanting). Påslaget ändras från tjänste- till varuhandel Lönbearbetning i utlandet registreras som ett nettopåslag på den importerade varan Momsdelen av EU-avgiften ändras från skatt till löpande transferering Klassificering av offentliga bolag ändras Mer detaljerad indelning av finansiella området Detaljerad redovisning av pensionsskulder (satellittabell)
Militära vapensystem 10 mdkr 3 kapitaltyper % Byggnader och anläggningar 12 Maskiner 27 Transportmedel 62 Kapitalförslitning: avskrivning utgår från vad USA använder samt lite tillägg för att Sverige inte förbrukat dessa varor på länge
Trepartshandel merchanting Trepartshandel: svenskt bolag bedriver handel utomlands utan att varorna förs in i Sverige Vidareförsäljning av varor som producerats utomlands Varan säljs vidare direkt till en utländsk köpare. Varan passerar aldrig den svenska gränsen, men det gör däremot betalningarna Skillnaden mellan köp- och vidareförsäljningspriset, det vill säga marginalen, läggs på varubeloppet som en marginal
Trepartshandel fysiskt varuflöde T import i NR (negativ export) Ä K export i NR B:s nationsgräns
Lönberarbetning Förädling av en vara som inte ägs av förädlaren, mot betalning för förädlingskostnaden. Land Ä Export av ogarvat skinn till T Land K Konsument Land T Export av tjänst till Ä Garvning av skinnet Ogarvat skinn Garvat skinn Betalning
Påverkan av ändrad redovisning i utrikeshandeln ENS2010-påverkan: Export av varor ökar med marginalen från trepartshandel Export av tjänster minskar motsvarande Varor för lönbearbetning: Varuvärdet ska inte registreras i varuexport eller varuimport, utan endast förädlingsvärdet för lönbearbetningen Från brutto- till nettoregistrering
Ändrad momsredovisning Från skatt till löpande transferering BNP till marknadspris + Primära inkomster till/från utlandet: löner kap inkomst, EU-skatter - subv BNI till marknadspris + Löpande transfereringar till/från utlandet Disponibel nationalinkomst - Konsumtion Sparande + Kapitaltransfereringar till/från utlandet - Investeringar Finansiellt sparande
Offentlig- och privat sektor Det nationella ekonomiska territoriet Offentlig sektor Privat sektor Sektorn för offentlig förvaltning (f.d. offentliga sektorn) Bolagssektorn Offentliga bolag Privata och utlandskontrollerade bolag Hushåll och HIO Statliga myndigheter och andra statliga organ Kommunala myndigheter och andra kommunala organ
Sektorn finansiella bolag utökad Centralbanken Monetära finansinstitut Penningmarknadsfonder Investeringsfonder Andra finansförmedlare Finansiella servicebolag Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag Försäkringsbolag Pensionsinstitut
BNP 2011, före och efter Revidering av BNP, mdkr 2011 4000 3500 ~ 5 % 3000 2500 2000 1500 1000 3481 3481 Revidering BNP före revidering 500 0 BNP före revidering Reviderad BNP
Ändringar i NR-aggregat 2011 BNP-nivån + 5,1 %, ENS-relaterat 4,1% BNI-nivån +5,3, ENS-relaterat +4,3% Fasta bruttoinvesteringar +27 %, ENS-relaterat 22 % BNP/capita +5,1 %, plus 19 000 kr Offentliga bruttoskulden/bnp minskar 39 37 (<60%) Offentliga finansiella sparadet/bnp försämras något -0,2 (inte under -3%) Offentlig förbrukning minskar 3 procent EU-avgiften?
BNP från användningsssidan försörjningsbalans 2011 BNP,mdkr ändring + Hushållens konsumtionsutgifter 1693 21 + Offentliga konsumtionsutgifter 921-3 + Fast bruttoinvestering 830 179 + Lagerinvestering och värdeföremål 40 0 + Export varor 1265 41 + Export tjänster 442-70 - Import varor 1141-5 - Import tjänster 394-1 = BNP till marknadspris 3656 176
BNP-påverkan preliminära skattningar ENS2010-påverkan Ökning i BNP, % Antal länder Länder 0-1 % 5 LV, LT, HU, PL, RO 1-2% 10 CZ, EE, IE, ES, IT, LU, MT, PT, SI, SK 2-3% 4 BE, DK, DE, FR 3-4% 3 AT, NL, UK 4-5% 2 FI, SE +2,4% 24 EU genomsnitt +3% USA
Publiceringar 2014, urval 30 juli Nationalräkenskaperna, kv 2 2014 kvartals- och årsberäkningar/snabben 18 sept Nationalräkenskaperna, kv2 2014 kvartals- och årsberäkningar ENS-omläggningen träder i kraft 6 okt Sveriges ekonomi statistiskt perspektiv 28 nov Nationalräkenskaperna, kv3 2014 kvartals- och årsberäkningar 12 dec Sveriges ekonomi statistiskt perspektiv Kalender för nationalräkenskaperna 2014