Stångby kyrka invändig restaurering och mögelsanering

2009:17 Stångby kyrka invändig restaurering och mögelsanering Antikvarisk kontroll 2006-2007 Petter Jansson

Rapport 2009:17 Stångby kyrka Invändig restaurering och mögelsanering Antikvarisk kontroll,2006-2007 Lund, 1355 Lunds kommun Skåne län Petter Jansson

Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel 044 13 58 00 vx, Fax 044 21 49 02 Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 221 00 Lund Tel 046 15 97 80 vx, Fax 046 15 80 39 www.regionmuseet.m.se 2008 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2009:17 ISSN 1651-0933 Omslagsfoto: Kyrkans interiör mot öster under restaureringen Fyndteckningar mm: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.

Stångby kyrka invändig restaurering och mögelsanering Innehåll Sammanfattning av utförda åtgärder 5 Administrativa uppgifter 5 Byggnadshistorik med relevans för ärendet 6 Utförda åtgärder på väggar och valv 7 Utförda åtgärder på inredning 8 Utförda åtgärder på dörrar och fönster 9 Utförda åtgärder på golv 9 Mögelsanering 11 Avvikelser från handlingarna 11 Iakttagelser vid restaureringsarbetena 12 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 14 Övriga handlingar med relevans för ärendet 14 Använt material enligt uppgift från byggentreprenör 15

Utdrag ur Skånska rekognosceringskartan från 1812-20 Skånekarta med Lunds kommun färgmarkerad

Sammanfattning av utförda åtgärder Under hösten 2007- sommaren 2008 genomfördes invändiga restaureringsarbeten i Stångby kyrka. Arbetena innebar inledningsvis mögelsanering av bänkar och orgelverk, därefter rengöring, putslagning och delvis kalkning/målning av väggar och valv, rengöring och målning av träinnertak, rengöring och bättringsmålning av bänkinredning, dörrar mm, rengöring och viss konservering av inventarier, framtagning av mindre, tidigare dolt målningsparti på tornbarriär, omläggning av tegelgolv samt partiell upptagning av bänkkvartersgolv, friläggning och såpning av korets brädgolv, kittkomplettering och målning av gjutjärnsfönster, omläggning av elkablage i kyrkorum och på vind. Objekt Socken Kommun Arbetshandlingar Administrativa uppgifter Stångby Kyrka Stångby socken Lunds kommun Mögel: 2006-12-12, Bengt Wahlgren, Restaurator AB, Malmö Invändig restaurering: 2007-02-07 (rev. 2007-09-04/2008-01-08), Emma Hedar och Jörgen Magnusson, Restaurator AB, Malmö Konservering: 2008-05-06 (kompl. 08-05- 16), Emma Hedar, Restaurator AB, Malmö Länsstyrelsens beslut Mögel: 2007-06-18, dnr: 433-65215-06 Invändig restaurering: 2007-07-02, dnr: 433-8088-07, 433-53591-06, 431-37461-07 Konservering: 2008-05-30, dnr:433: 32800-08 Byggherre Byggledare, kontrollant Entreprenör Antikvarisk kontrollant Lunds kyrkliga samfällighet Emma Hedar, Restaurator AB, Malmö Bygg/snickeri: Folkes bygg,. Folke Carlsson Byggnads AB, Hanaskog Rengöring/konservering: Konservator Herman Andersson AB, Tollarp, Herman Andersson Ställningar: Sydställningar AB Orgel/intäckning: Mårtenssons orgelfabrik, Lund regionmuseet Kristianstad/ Landsantikvarien i Skåne, genom Petter Jansson Byggnadstid höst 2007- sommar 2008 Antikvarisk slutbesiktning 2008-05-23 5

Byggnadshistorik med relevans för ärendet Stångby kyrka är i sina äldsta delar av romanskt ursprung och antas från början ha bestått av absid, kor och långhus av natursten, uppförda under 1100- talet. Dessa delar är i stort sett bevarade. Möjligen förbereddes redan under medeltiden ett västtorn tillgängligt via en rundbågig öppning i långhusets västgavel. Under medeltiden uppfördes också ett vapenhus söder om långhuset, det revs vid en ombyggnad 1843. Under medeltiden slogs också tegelvalv över kyrkorummet. Vid en ombyggnad 1869-70 byggdes långhuset till mot väster och ett nytt torn uppfördes där, dessförinnan fanns en tornbyggnad över koret. I samband med detta skall även en dörr ha tagits upp i absiden mot öster. Orgelläktaren uppfördes 1914 efter ritning av arkitekt Theodor Wåhlin, och har formen av lägre flankerande podier med orgelverket tronande i mitten. 1948 tillkom glasmålningarna av Hugo Gehlin i korfönstren. Uppgifter från N M Mandelgren under 1800- talets andra hälft talar för att det kan ha funnits invändiga kalkmålningar, i övrigt saknas uppgifter om dekorationer av väggar eller valv. I samband med takarbeten 2006 iakttogs kalkmålningsrester på i kyrkans murkrön återanvänt tegel. Kyrkan är idag ljus invändigt, med stora fönsteröppningar och inredning huvudsakligen hållen i ljusare grå- blå nyanser. Altaruppsatsen är i sitt ursprung daterad till 1500- talets slut, predikstolen från ca 1630. Vid VA-schaktningar 2002-2003 påträffades på en höjd inom bytomten norr om den stående stenkyrkan spår av en sannolikt medeltida kyrkogård och eventuellt rest av en kyrka. Foto 1. Interiör från öster innan restaureringen 6

Foto 2 och 3. Vapenhustak under skrapning med målningsprover samt lagat parti under torntrappa. Utförda åtgärder på väggar och valv Arbetena utfördes med hjälp av fast ställning för högre ytor i valv/tak och på väggar. Putsade avfärgade vägg- och valvytor torrengjordes varsamt efter provrengöring med Gomma pane, samt genom skrapning och borstning. Rengöringsmetodiken innebar begränsade skador i valvens ytskikt som kunde lagas och retuscheras lokalt. För att även avlägsna mögelangrepp tvättades väggarna med vatten, vilket innebar att yttersta färgskiktet avlägsnades och ytan blev något flammig. Begränsade lagningar med hydrauliskt kalkbruk gjordes, mer omfattande på nedre partier inom tidigare bänkkvartersdelar längst fram i långhuset. Mindre sprickor fylldes med blandning av kalk och krita. I övrigt lämnades hela bompartier (som förekom begränsat spritt över putsytorna) Efter rengöring och putslagning gjordes hel ny avfärgning på väggytor. På grund av hårt icke-sugande underlag på väggar användes kulturkalkfärg våt efter att även gotlandskalk provstrukits med sämre resultat. Även det tidigare gråfärgade murade predikstolsfundamentet målades med kulturkalkfärg våt vit som väggar. Tidigare till bröstningshöjd plastfärgsmålade väggytor i bänkkvarter liksom fönsterfall rengjordes, skrapades delvis och målades med Wibo emulsionsfärg i kulör bruten med samma pigment som bänkarna. Väggpartierna inom platserna för de borttagna bänkarna längst fram i långhuset målades dock i sin helhet med kulturkalkfärg våt. 7

I vapenhuset skrapades sentida färglager på både väggar och i tak ner. Väggarna målades sedan som i resten av kyrkan med kulturkalkfärg våt, innertak med linoljefärg kulör (NCS S 0700-N). Vid återmontering av tavlor/ väggprydnader tillsågs att dessa distanserades från väggar för att undvika nya mögelangrepp. Utförda åtgärder på inredning Under byggtiden var orgeln intäckt. Orgeln rengjordes efter restaureringen. Även altaruppsats och predikstol samt dopfunt hölls intäckta under arbetena. Bänkarna rengjordes med vatten och diskmedel, mindre partier lagades/kompletterades med nytt trä lika befintligt. Liksom fastlimning av lösa trädelar. Lagade partier och lokala mekaniska skador, färgsläpp och färgflagning åtgärdades, utan spackling. Orgelläktarens vägg mot väster rengjordes och bättringsmålades liksom dörrpartier i anslutning till orgelläktaren. Väggar och innertak under läktaren rengjordes och ommålades, tidigare rollade ytor penselmålades. Rötskadad del av inbyggnadsvägg under trappan i vapenhuset kompletterades med ny anpassad brädning som också täckmålades lika befintligt. I samband med detta justerades/förstärktes trappsteg lokalt. De två främsta bänkraderna inklusive golv i respektive bänkkvarter demonterades, borttaget tillvarataget bänkmaterial fördes till krematoriekällaren för förvaring. Bänkfronterna återmonterades i bakre lägen efter komplettering med nytt virke/utförande lika befintligt. Golvbrädor kunde återanvändas för komplettering av övrigt golv i kyrkan, medan golvbjälkar var kraftigt skadade av röt/insektsangrepp. Tidigare övermålad målningsdekor på barriären i vapenhuset framrensades och konserverades. Dekorationen bestod av i grått målat trappräcke/balusterdockor. Foto 4 och 5. Påbörjad framtagning av dekormålning i vapenhus och arbetsbild med komplettering av bänkfront i söder. 8

Altaruppsats och predikstol rengjordes av konservator, sot, smuts och beläggningar samt stearinfläckar avlägsnades varsamt med diskmedelslösning, blandning av bensin/lacknafta eller lacknafta/etanol. Begränsade färgsläpp konsoliderades, lösa trädetaljer fästes/limmades och begränsad retuschering gjordes. Altaruppsatsens tidigare överstycke återfanns och återmonterades i befintligt skick efter rengöring. Ljuskronor demonterades varsamt och rengjordes försiktigt med diskmedelslösning, stearinfläckar togs bort med hårtork. Utförda åtgärder på dörrar och fönster Fönsterbågar rengjordes och slipades samt rostskyddsmålades med järnmönja och färdigströks därefter med ljusgrå linoljefärg. Blyspröjsade korfönster målades i blygrå nyans. Efter målning putsades fönsterglaset varsamt. På grund av tydliga otätheter kring ingångsportalen tätades porten med fårskinn, vilket fick till följd att porten blev svår att både öppna och stänga. Fårskinnet fick därför klippas till för passning. Utförda åtgärder på golv Bänkkvarterens golvbrädor demonterades varsamt partiellt för att kontrollera skicket på brädorna samt golvsyllar. Framförallt golvsyllar var delvis kraftigt angripna av röt/insektsangrepp. Syllarna lämnades med viss komplettering och en mindre del av golvbrädor i söder fick kompletteras. Som kompletteringsmaterial användes brädor från demonterade golv under borttagna bänkkvartersdelar. Foto 6 och 7. Rötskadade golvbjälkar och golvbrädor. 9

Foto 8 och 9. Upptagen mittgång och återläggning av tegel i mittgång. Av det ursprungliga golvteglet bedömdes till stor del (ca 70%) vara trasigt och vittrat. Hela mittgångens samt korets mönsterlagda golvtegel demonterades varsamt. Markytan under justerades/jämnades av något och las på nytt på grusbädd sedan det befintliga gruset sållats och rensats från organiskt material. Så mycket som möjligt av det befintliga teglet återanvändes, speciellt i blickfånget- mittgången och korgolvets mittdel. Mer blandat blev det på platserna för de nu borttagna bänkarna där tegel fick ersätta borttaget brädgolv. Teglet las genomgående med samma slags mönsterläggning i gult och rött som tidigare. Tidigare elkablage utan rör under tegelgolv ersattes av ny kabeldragning i rör under det återlagda tegelgolvet. Även tidigare ovan golv synlig högtalarkabel förlades i rör under omlagt golv. Kablage i absid kunde inte förläggas under trägolvet utan alltför omfattande insats, därför las kabel i anpassat inmålat skyddsrör direkt på trägolvet. Nya kompletterande urtag och kopplingsdon tillkom i kyrkorummet, med anpassad placering och färgsättning. Urtag målades dock inte på grund av risken för iögonenfallande slitage. Heltäckande textilmatta med gummerad undersida liksom masonitunderlag innanför altarringen togs bort. Absidens trägolv rengjordes och nivåskillnader slipades försiktigt ner. Trägolvet såpskurades. Ny lös matta innanför altarringen diskuterades, tidigare mittgångsmatta återlades inte. 10

Foto 10 och 11. Bänksitsundersida före respektive efter mögelsaneringen. Mögelsanering Efter konstaterad riklig mögelpåväxt av Aspergillus sp under bänksitsar och sporers samt hyffragment av samma mögelart i orgeln genom fördes hösten 2007 en mögelsanering. Bänkvärmare demonterades för att komma åt ytorna under bänksitsarna. Luftrenare till berörda utrymmen installerades. Bänksitsarnas undersidor, pipverk samt golv och träverk i orgeln borstades med hård bortse och dammsögs noggrant. Därefter torkades träytorna/pipverk med trasa indränkt i alkohol. Efter detta målades bänksitsarnas undersidor med linoljefärg kulör NCS S 0804- G60Y med tillsats av 25-50% zinkoxid som mögelhämmande inslag. Meningen med målningsbehandlingen var att försvåra ny/återetablering av möglet. Avvikelser från handlingarna Byte av allt elkablage i kyrkorum och på kyrkvind. Byte av lysrörsbelysning bakom triumfbågen mot glödlampor på porslinssockel. Långhusets fönsterbågar målades i en ljusare (mellangrå) nyans (NCS S3000-N), samma kulör som befintligt på tornbottenvåningens fönster och som återfanns under befintlig färg på långhusfönster. Äldre elkablage i kyrkorum/på vindar byttes mot ny enligt befintlig förläggning. Befintliga gummikablar till takkronor kunde bevaras och på så sätt undveks synliga ingrepp. Ny synlig kabelförläggning på absidgolv, infärgad. Solskydd för predikstol? Hel omläggning av tegelgolv mot föreslagen omfogning och partiell omläggning. Ingen såpskurning av tegelgolv eftersom det var vackert som det var. Predikstolsfundament målades vitt i väggfärg mot tidigare grå bänkfärgsliknande. Ytterdörren tätades med fårskinn. Bänkar bättringsmålades med alkydoljefärg eftersom de bedömdes ha målats med den färgtypen senast. 11

Foto 12 och 13. Mögelangrepp i koret i anslutning till rengöringsprovyta respektive spricka och mögelangrepp i absidvalv. Iakttagelser vid restaureringsarbetena Väggar i absiden, och delar av koret samt framförallt under tavlor i långhuset var mögelangripna. Möglet som var lätt att tvätta bort (inklusive det yttersta vita färglagret) antogs växa i lösare damm/smutslager istället för färgskikt. Vid analys av väggmöglet bedömdes detta inte vara toxiskt, förhöjd mikrobiell aktivitet bedömdes dock finnas i tornets bottenvåning och vid orgelläktaren. Som åtgärder mot detta föreslogs bättre klimatstyrning och rengöring. Vidare rekommenderades utredning av bänkkvartersgolvens rötskador. Vägg-och valv/takmögel bedömdes ha försvunnit i samband med rengöringen. Rengöringsprover visade att ytorna var kraftigt nedsmutsade. I framförallt absidvalvet förekom också kraftig sprickbildning men sprickan enbart lagades och lagningen retuscherades. Bänkkvarterens inspekterade golvsyllar hade vissa rötskador men förutom viss lokal förstärkning i söder bedömdes inga särskilda åtgärder nödvändiga. Golvbjälkar som legat under borttagna bänkkvartersdelar var alltför röt/insektsskadade för att kunna återanvändas, däremot tillvaratogs golvbrädor för golvkompletteringar. Under bänkkvartersgolven förekom mycket gammalt organiskt byggskräp som sannolikt bidrar till att hålla fukt/få mögel att trivas. 12

Foto 14 och 15. Äldre bruksfragment funnet vid sållningen av golvfyllningen samt befintligt golvtegel. Allt befintligt tegel var egentligen gult. Det röda hade genom tillverkningen getts en tunn hinna av rött, hinnan var sedan i många fall bortnött. Tekniken/fabrikanten är tillsvidare inte känd. Det äldre, huvudsakliga gula och röda teglet bedömdes som möjligt original från ombyggnaden kring 1870, viss ny del las sannolikt i samband med tidigare bänkborttagning kring 1966. Det nyare teglet var något avvikande i struktur och färg samt lagt i annan typ av KC- bruk jämfört med originalets bedömda kalkbruk på sandbädd. Inga äldre fynd av påtagligt värde iakttogs vid bearbetningen/sållningen av de befintliga massorna. Rostiga spikar och fragment av äldre bruk från olika delvis medeltida perioder iakttogs men tillvaratogs inte. Inga andra anläggningar som murrester, gravar eller andra konstruktioner iakttogs vid markarbetena. Inga spår av äldre kalkmålningar iakttogs på vare sig väggar eller valv. Befintliga putsytor bedömdes i stort som mycket hållbara varför ingen mer omfattande putsnedtagning utfördes. Under arbetena informerade den förre kyrkvärden Karl-Erik Andersson om att man år 1954 skulle ha byggt nytt värmesystem (el) och dragit nya elkablar. 1965 ersattes det gamla träaltaret av nuvarande, altarringens golv lades om på nya golvsyllar (av ek) från riven byggnad på gården Stångby nr:13. de gamla stockarna hade varit alldeles förmultnade. Elkablar höggs under stort besvär in i absidens vägg och putsades över, väggarna målades. Enligt uppgift användes för mycket krita så det blev lite väl vitt. En bänkrad togs bort och eventuellt gjordes arbeten på altaruppsatsen. 13

Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Kyrkans karaktär har inte ändrats av de genomförda arbetena. Synliga förändringar är i princip renare fräschare ytor och avsaknad av mögelprickar samt den framtagna enkla dekorationsmålningen i vapenhuset samt det frilagda trägolvet inom altarringen. Flera generationers elkablage ersattes och bedöms bidra till säkrare användning av kyrkan. I övrigt upplevs inte interiören eller kyrkans karaktär ha påverkats. Vid arbetena återanvändes i första hand befintligt material, tillfört material anpassades enligt tidigare system till befintligt. Övriga handlingar med relevans för ärendet 2006-11-14 Aimex AB, Solna, mögelanalys (långhus/orgel) 2007-03-14 Lst, remiss inv. restaurering/borttagning bänkar 2007-03-15 RAÄ, yttrande konservering 2007-04-12 Regmus, yttrande inv. rest/borttagn. bänkar 2007-04-18 Lst, remiss mögel 2007-05-22 Regmus, yttrande mögel 2007-10-29 Restaurator, Malmö, Arbets- och materialbeskrivning målning av bänkar 2008-01-08 Restaurator, Malmö, protokoll uppstartsmöte 2008-01-22 Restaurator, Malmö, protokoll bm 1 2008-02-05 Restaurator, Malmö, protokoll bm 2 2008-02-19 Restaurator, Malmö, protokoll bm 3 2008-02-20 M Fuktteknik i Syd AB, Lomma, analys av DNA f rån mikroorganismer i rumsdamm 2008-03-11 Restaurator, Malmö, protokoll bm 4 2008-03-25 Restaurator, Mamö, protokoll bm 5 2008-04-14 Restaurator, Malmö, protokoll bm 6 2008-05-12 Restaurator, Malmö, protokoll bm 7 2008-05-20 Folkes Bygg, sammanställning över använt material 2008-05-23 Restaurator, Malmö, utlåtande över slutbesiktning 14

Använt material enligt uppgift från byggentreprenör Fog till tegelgolv Hydrauliskt kalkbruk35/65/500, AB Målarkalk, Hyllinge Putslagning väggar/valv Kulekalkbruk 1.3, 0-4mm/0-1mm, AB Målarkalk, Hyllinge Golvtegel handslaget begagnat murtegel, Folkes Bygg & Kulturbyggmaterial Bänkvartersbrädor återanvänt från kyrka Gjutjärnsfönster järnmönja på renskrapat järn, slutstrykning med mellangrå linoljefärg, Ottossons Färgmakeri AB Vapenhustak linoljefärg gräddton 50%, titanvit 50%, Ottossons Färgmakeri AB Vapenhus ljusa fält Linoljefärg, pärlgrå 50%, Ljusgrå 50%, Ottossons Färgmakeri AB Vapenhusets mörka fält linoljefärg mellangrå, Ottossons Färgmakeri AB Väggar/tak under linoljefärg, pärlgrå, Ottossons Färgmakeri AB orgelläktare Altarring nederdel linoljefärg, mellangrå, Ottossons Färgmakeri AB Fönsterkitt Åffa, linoljekitt, Ottossons Färgmakeri AB Trägolv kor Flugger golvsåpa, Fluggers Färg Väggbröstning långhus Wibo emulsionsfärg, egen brytning, Ottossons Färgmakeri AB Lund 090225 Petter Jansson Foto 16. Färdiglagt tegelgolv och bättringsmålade bänkar. 15

Foto 17 och 18. Kyrkorummet från väster respektive öster före restaureringen. Foto 19 och 20. Kyrkorummet från väster respektive öster efter restaureringen. 16

Foto 21 och 22. Norra korväggen före respektive efter restaureringen. Foto 23 och 24. Absidvalvet före respektive efter restaureringen. 17

Foto 25 och 26. Långhusvalv respektive korvalv efter restaureringen. Foto 27 och 28. Altaruppsatsen före respektive efter restaureringen. 18

Foto 29 och 30. korets norra fönster före respektive efter restaureringen. Foto 31 och 32. Långhusfönster före respektive efter restaureringen. 19

Foto 33 och 34. Altarringens golv före respektive efter restaureringen. Foto 35 och 36. Vapenhustak och väggar före respektive efter restaurering. 20

Foto 37 och 38. Ljusramp på triumfbåge före respektive efter restaureringen. Foto 39 och 40. upptagna golvsyllar från främre bänkkvarter och främre norra bänkpartiet efter demontering av brädgolv. 21

Foto 41 och 42. Vapenhuset före respektive efter restaureringen. Foto 43 och 44. Långhusets mittgång före respektive efter restaureringen. 22

Foto 45 och 46. Den upptagna mittgången från väster respektive öster. Foto 47. ytterdörren efter restaureringen. 23

24

Regionmuseets rapportserie 2009 Kulturmiljö 1. Bröddarps mölla, Västra Ingelstads sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2008 2. Fjälastorps småskola, - restaurering av uthus, Brunnby sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2007 3. Gamlegård fasadrestaurering, Helsingborgs stad, AK, Helene Stalin Åkesson 2007 4. Hajen 13, Höganäs sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2007 5. Täckarehuset restaurering av två jordkällare, Brösarps sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2007 6. Gravarna i Askgården i skuggan av Flyinge kungsgård, Södra Sandby sn, FU, Helene Wilhelmson, 2002 7. Åter på Hammar 9:21, Nosaby sn, FU, Anders Edring 2009 8. Ruveröds kvarn rekonstruktion av dämme och kvarnlucka, Riseberga sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2008 9. Renovering av balkonger på Tranchellska huset, AK, Mia Jungskär 2008 10. Hovdala slott huvudbyggnaden dokumentation i samband med fasadrenovering, Brönnestads sn, BAD, Kristina Nilén, 2007 11. Hovdala slott hus D invändig restaurering av Noras fåfänga, Brönnestads sn, AK & BD, Kristina Nilén, 2007-2008 12. Krageholms mölla i ny papp, Sövestads sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2007 13. Skånbergs mölla renovering av hättan, Gladsax sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2007 14. Kvihusa 1:2 åtgärder på tak till ekonomibyggnad, Eljaröd sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2007 15. Boplatser och en grav vid Norreskog, Ivetofta sn, FU, Tony Björk, 2008 16. Dunderbacken. Arkeologisk forskningsundersökning inom ärkebiskopsborgen i Åhus, Johan Dahlén, 2008 17. Stångby kyrka, invändig restaurering och mögelsanering, Stångby sn, AK, Petter Jansson 2007-2008 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning AK- antikvarisk kontroll AU-arkeologisk utredning DK- dokumentation, övrigt FU- arkeologisk förundersökning KA- kulturhistorisk analys MD-murverksdokumentation OU- osteologisk undersökning PJ- projektrapport VP-vårdplan UN- arkeologisk undersökning BD- byggnadsdokumentation BAD-byggn-ark-dokumentation BMU-byggnadsminnesutredning Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation