Hushåll och energieffektiva. En undersökning om kunskap, attityder och användning

Relevanta dokument
Energieffektiva produkter: Övergripande ramar. Anita Aspegren, enhetschef Testlab. Ekodesign EnergiPuls 4 juni Handlingsplan för hållbar

Ackumulatortankar. Får värmen att räcka längre

Opinionsundersökning. Oktober Genomförd av Sifo på uppdrag av Moderaterna i Landstinget Västmanland

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Ekodesign vad kommer det konkret att betyda?

Energimyndighetens satsningar på grön IT

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Goda råd för ett bättre klimat

Rapport. Allmänheten om vindkraft i Ovanåker. Bergvik skog

Rapport. Allmänheten om vindkraft i Filipstad. Bergvik skog

Nu kommer den nya energimärkningen

Därefter kontaktas de som anmält intresse via telefon för tidsbokning.

Svensk Fjärrvärme. Svenskarnas syn på fjärrvärme mätning

Allmänheten och klimatförändringen 2007

den nya upplysningstiden

Ekodesign vad betyda det för industrin?

OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN

Attitydundersökning mars 2015 Projekt Väg 77, delen länsgränsen - Rösa

Marknadskontrollplan 2014

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

Attitydmätning Tvärförbindelse Södertörn 2016

Allmänheten och klimatförändringen 2009

ENERGI DEKLARATION Skanör RCC Consulting AB UTKAST VERSION

Skolfrågan i Luleå. Martin Ahlqvist Caroline Theorell

Varbergstunneln Avtalsnummer: TRV 2013/45076 Datum: Markör

Borås-Göteborg. Företag. Avtalsnummer: TRV 2013/45076 Datum: Markör

Kampanjuppföljning Aktiv mot brand 2012

Nya krav och möjligheter för belysning - ekodesign driver på utvecklingen

Vattenfall Vindkraft Grönhult. MarkCheck November 2011

Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av undersökning om seniorboende i Uddevalla kommun

Svensk Fjärrvärme 2014

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Bästa/Värsta. Visste du att

Välj en högeffektiv elmotor

Ekonomiskt stöd för energikartläggning i företag. Snåla med energin. Du får stöd på vägen.

Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Energimyndigheten testar: Dryckeskylar

Allmänheten och den kommunala energioch. klimatrådgivningen 2009 ER 2010:19

Tvärförbindelse Södertörn 2017

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller?

Borås-Göteborg. Allmänhet. Avtalsnummer: TRV 2013/45076 Datum: Markör

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!

Rapport. Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB

Enkätundersökning: information om kärnkraftsolyckan i Fukushima. Genomförd av Sifo på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten maj 2011

Rapport. Allmänheten om vindkraft i Söderhamn. Bergvik skog

Klimatsmart belysning - med bibehållen ljuskvalitet

Civilförsvarsförbundet Nya influensan. Civilförsvarsförbundet: Anders M. Johansson Novus Group: Gun Pettersson Viktor Wemminger Datum:

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag.

Sida i svenskarnas ögon 2010

Bli klimatmedveten - Stoppa onödan

Allmänheten och klimatförändringen 2008

ER 2012:06. Allmänheten och den kommunala energi- och klimatrådgivningen 2011

BATTERIER OCH ELAVFALL

Effektivisera din elkonsumtion

Örebro kommun. Rapport: Kartläggning av företagens informationsbehov Markör Marknad & Kommunikation AB December 2009

Energismarta tips. Tänkvärt! Bra för både miljön och plånboken. Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen!

Om vikten av ljus under vintern. Elmätaren nr 10, december 2015

Frågebatteri Vetenskap & Allmänhet 2015

Undersökning om laddstolpar 2018 HSB. 18 december 2018 Thea Eriksson Almgren Toivo Sjörén

Energismarta tips. Bra för både miljön och plånboken

Energi i idrottsanläggningar

SVENSKARNA OCH IOT INTERNET OF THINGS HISS ELLER DISS FRÅN SVENSKARNA?

Naturvårdsverket Batterier och elavfall

BUY SMART. Grön Upphandling för Smarta Inköp. Belysning. Supported by:

HUSHÅLLENS ANVÄNDNING AV FRI-TV 2018 PÅ UPPDRAG AV POST- OCH TELESTYRELSEN

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Stockholms läns landsting Utbyggnad av tunnelbanan 2016 Depå Högdalen

Attitydundersökning Tvärförbindelse Södertörn 2015 Stockholm Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Siten Avpixlat har en högre kännedom, 61 % känner till den, 20 % av svenska folket har någon gång läst något på den.

Ansvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker.

Sifos Telefonbuss 2009

Energi i handelslokaler

Stockholms läns landsting Utbyggnad av tunnelbanan 2015

Förtroendet för revisorer

Stockholms läns landsting Utbyggnad av tunnelbanan 2016 Arenastaden

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten

De flesta svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga

Stockholms läns landsting Utbyggnad av tunnelbanan 2017 Depå Högdalen

Inställning till vindkraftpark i Falkenberg. Maj Johan Orbe Caroline Theorell

Rapport. Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB

SKOP Skandinavisk opinion ab

Rapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004

Stockholms läns landsting Utbyggnad av tunnelbanan 2016 Akalla - Barkarby

Undersökning om Stureplanerna

Stockholms läns landsting Utbyggnad av tunnelbanan 2017 Söderort & Nacka

Presseminarium om Ekodesign och Energimärkning

Teknikutveckling och belysning med lång. Lennart Abramsson, Aura Light AB

Nollmätning om ny frivillighetsbaserad lagstiftning 2018

Tillsyn av energihushållning

Klimatsmart Belysning

Stockholms läns landsting Utbyggnad av tunnelbanan 2015 Söderort & Nacka

Allmänhetens syn på att anlita elektriker. Svenska Elektrikerförbundet. 8 maj Martin Ahlqvist Johan Orbe

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Belysningsutmaningen, en nationell kraftsamling för effektivare belysning Carl-Martin Johborg

Belysningslagstiftning - Ekodesign och energimärkning

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning

Genomförande Undersökningen har genomförts med hjälp av telefonintervjuer. Totalt har 1350 intervjuer genomförts under perioden 3 december 13

Vattenfall Vindkraft Norrbäck. MarkCheck Juni 2012

Beskrivning av datasetet energibolag.rdata

Transkript:

Hushåll och energieffektiva lampor En undersökning om kunskap, attityder och användning

Förord Energimyndigheten arbetar inom olika samhällssektorer för att skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. En ny lag gällande ekodesign av energianvändande produkter infördes i Sverige den maj 8 och utvidgades den till att gälla alla energirelaterade produkter. Lagen innebär att hänsyn till produktens energianvändning och miljöpåverkan måste tas redan vid framtagandet av produkten. Lagen innebär att det i efterhand införs krav på olika produkter. Lampor för hushållsbelysning fick sina första ekodesignkrav år 9 och dessa krav har sedan skärpts. Sedan 99 har det funnits en lag om energimärkning. Denna reviderades, vilket bland annat innebär att nya produkter som TV-apparater har fått krav på energimärkning. Ekodesign och energimärkning hänger ihop och är några av de verktyg som EU använder för att minska energianvändningen. Hushållslampor omfattas av krav på energimärkning. Denna publikation fokuserar dock på ekodesignkraven på lampor. Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till energimyndigheten@cm.se eller per fax: 8-9 99 Statens energimyndighet ET :8 September Upplaga: ex Grafisk form: Granath EuroRSCG Tryck: CM Gruppen AB Foto: Per Westergård Energimyndigheten har undersökt hur hushåll i Sverige resonerar kring energianvändning i allmänhet och belysning i synnerhet. Myndigheten undersökte även vilka kunskaper hushåll har om ekodesigndirektivet och utfasningen av glödlamporna. En nollmätning genomfördes våren 9. Denna publikation presenterar resultaten av den uppföljande undersökningen som genomfördes under. Den fokuserar särskilt på glödlampor, ekodesign, alternativbelysning och informationskanaler för de frågorna utifrån allmänhetens perspektiv. Publikationens målgrupper är framför allt aktörer som arbetar med rådgivning inom energi- och klimatområdet och andra aktörer som arbetar med informationssatsningar och analyser av energi- och miljöfrågor på lokal, regional och nationell nivå. Zofia Lublin Chef analysavdelningen Maria Alm Projektledare

Hushållen tycker att energieffektiv belysning är bra Hushållens användning av energieffektiva lampor Medlemsländerna i EU samarbetar på olika sätt för att minska energianvändningen. Ett sätt är att se till så att de produkter som finns på marknaden inte använder onödigt mycket energi. Det sker genom ekodesigndirektivet. De flesta hushåll i undersökningen har positiva erfarenheter av att använda energieffektiv belysning. Hushållen anser att lamporna är bra för ekonomin och miljön, eftersom de drar mindre el. EU beräknas spara så mycket som TWh år genom ekodesignkrav och energimärkning. Det är lika mycket energi som hela Sverige använder på två år. I september 9 började EU fasa ut glödlampan enligt ett särskilt schema. Det kommer, enligt beräkningar, att minska energianvändningen med cirka TWh per år i EU år. Kylar/frysar, tvätt- och diskmaskiner för hemmen, gatu- och kontorsbelysning och belysning i hemmen, tv-apparater, laddare och elmotorer är produkter som redan nu har ekodesignkrav. Och fler rullar in i direktivet allteftersom. I en av frågorna fick hushållen ange vilka alternativ till glödlampor som de känner till. Det är något vanligare bland kvinnorna än bland männen att inte, spontant, känna till några alternativ till glödlampan. Det finns även skillnader mellan könen gällande andelen som spontant anger att de känner till LED lampor. procent av kvinnorna och procent av männen uppger att de känner till LED-lampor. Figur. Vilka alternativ till glödlampor känner du till? ( svarande, spontana svar, flera alternativ möjliga) Energimyndigheten deltar i det europeiska arbetet kring ekodesignkraven. Men hur känt är direktivet om ekodesign hos allmänheten? Och hur många använder redan i dag energieffektiva lampor? 8 8 För att få veta mer om det har vi gjort undersökningen Allmänhetens kännedom om och attityder till ekodesigndirektivets krav på belysning. Det är också ett sätt att följa ett nytt styrmedels väg in i svenska hushåll. Undersökningen visar att det finns stor förståelse för minimikrav på belysning. En betydande majoritet har svarat att de tycker utfasningen av glödlampor är ett bra eller mycket bra sätt att påverka hushållens energianvändning och lyfter fram vinster för miljön och den egna ekonomin som argument. I denna broschyr finns fler svar kring energieffektiv belysning och hur känt ekodesigndirektivet är bland allmänheten. Vill du veta mer om hur undersökningen gick till, finns metoden beskriven i slutet av broschyren. Procent Vet inte/inga Kompaktlysrör/ T Effektiva LED-lampor Lågenergilampor/ CFL-lampor halogenlampor Lysrörslampor Nästan 9 av hushåll använder lågenergilampor. Energimyndighetens bearbetning av http://eur-lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=com:8:77:fin:en:pdf Förordning (EG) nr /9 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv //EG när det gäller krav för rundstrålande lampor för hushållsbruk.

De hushåll som uppgett att de känner till något alternativ till glödlampor har även fått en fråga om vilken/vilka av dessa alternativ de själva använder. Nästan 9 av uppger att de använder lågenergilampor. Knappt av uppger att de endast använder vanliga glödlampor. Det finns skillnader i användandet av energieffektiva lampor mellan de hushåll som bor i villa och de som bor i lägenhet. Att inte använda några energieffektiva lampor är vanligare i den senare kategorin, särskilt bland boende i hyresrätt. Bland personer i åldern 8 9 år använder 8 procent energieffektiva lampor. Motsvarande andel i åldern år eller äldre är 7 procent. Figur Vilken typ av dessa lampor använder du själv? ( 87 svarande, spontana svar, flera alternativ möjliga) 88 Lågenergilampor/Lysrörslampor/CFL-lampor (compact flourescent lamp) LED-lampor (Light Emitting Diods Lysdioder och fiberoptik) 8 Effektiva Halogenlampor (ser ut som glödlampor) De främsta anledningarna till varför hushållen inte har bytt till energieffektiva belysningsalternativ i samtliga lampor är att de fortfarande har lager kvar av glödlampor, att de energieffektiva lamporna inte passar armaturen och att de vanliga glödlamporna inte har gått sönder än. Figur. Varför har du inte bytt ut samtliga glödlampor mot energieffektiva alternativ? ( svarande, spontana svar, flera alternativ/svar möjliga ) Har inte tänkt på det Hög inköpskostnad Exempel på Ger sämre belysning Vill använda upp dem jag har innan. Byter ut dem efterhand de går sönder. Oro för kvicksilver Har många speciella armaturer. Det kommer ske med tiden. Den stegvisa upplysningseffekten Lathet. Ser inga negativa effekter Besvärlig avfallshantering T lysrör 8 Inga Störningar i form av ljud Vet ej % % % % Hushållen fick även ange i vilken utsträckning de använder någon typ av energieffektiv belysning. procent av de tillfrågade hushållen har energieffektiv belysning i över hälften av alla sina lampor. Figur. I vilken utsträckning använder du själv någon typ av energieffektiv belysning? ( svarande) De flesta hushåll har positiva erfarenheter av att använda energieffektiva lampor. Förutom att lamporna är bra för ekonomin och miljön anser hushållen att det är bra att man inte behöver handla lampor lika ofta. procent av de tillfrågade ser inga positiva effekter med att använda energieffektiva lampor. Figur. Vilka positiva erfarenheter har du av att använda effektiva halogenlampor, LED, T lysrör och/eller lågenergilampor? ( svarande, spontana svar, flera svar möjliga) Det är bra för miljön att använda mindre el Det är bra för ekonomin, låg förbrukning ger låg kostnad Man behöver inte handla lampor lika ofta Procent 7 Exempel på Håller längre. Drar mindre ström. De blir inte lika varma. Man får bättre ljus. Går aldrig sönder. Ser inga positiva effekter Har inte tänkt på det Går att variera belysningen på ett helt annat sätt Vet inte % % procent av procent av procent av 7 procent av 7 99 procent av Alla lampor alla lampor alla lampor alla lampor alla lampor alla lampor De hushåll som har fått svara är de som har bytt ut lampor i hushållet motsvarande 7 % av alla lampor. 7

De hushåll som har negativa erfarenheter svarar främst att de energieffektiva lamporna ger sämre belysning samt att det tar tid innan de når full belysning. Undersökningen visar att det är vanligare i de yngre åldersgrupperna (8-9 och -9 år) att ange att minimikrav på specifika produkter är bra eller mycket bra. De äldre åldersgrupperna (-9, -9 och år eller äldre) är mer negativt inställda. Figur. Vilka negativa erfarenheter har du av att använda effektiva halogenlampor, LED, T lysrör och/eller lågenergilampor? ( 8 svarande, spontana svar, flera svar möjliga) Ger sämre belysning Figur 8. Vad tycker du om att ha förbud* mot specifika produkter, till exempel glödlampor, som ett sätt att påverka hushållens energianvändning? ( svarande) Den stegvisa upplysningseffekten 7 Hög inköpskostnad Ser inga negativa effekter Exempel på Dålig passform. De är fula. Fel storlekar. Saknar värmen. En del lampor håller inte. Oro för kvicksilver Har inte tänkt på det Besvärlig avfallshantering Störningar i form av ljud ocent Pr Vet ej % % Hushållens kunskap om och inställning till EU:s ekodesigndirektiv Majoriteten av de tillfrågade hushållen upplever att det är bra med minimikrav på specifika produkters energianvändning. Kännedomen om själva ekodesigndirektivet är dock låg hos hushållen. 8 8 8 Mycket bra Bra Varken bra Dåligt Mycket dåligt Vet inte eller dåligt På frågan om kännedomen om ekodesigndirektivet anger av hushåll att de inte har hört talas om direktivet, medan procent anger att de känner till direktivet väl. Kännedomen om direktivet varierar inte nämnvärt oavsett variabler som kön, ålder, bostadsform, sysselsättning, utbildning eller sammanlagd månadsinkomst. Figur 7. Hur väl känner du till EU:s ekodesigndirektiv? ( svarande) JA! Röster om utfasningen av glödlampor: Det ger en signal om att man måste tänka om. Tänka i nya banor. Det behövs regleringar för att det ska ske någon ändring. Klart att allt som är bra för miljön borde göras. NEJ! Det är upp till var och en att bestämma själv. Tror inte på förbud. Alla har inte råd att köpa lågenergilampor hela tiden. Valet ska vara fritt, men subventioner kan göras på de mer miljövänliga alternativen. Lågenergilamporna fungerar inte lika bra som glödlamporna, de innehåller gifter som inte är bra för miljön. Procent Mycket väl Väl Varken bra Dåligt Mycket dåligt Vet inte/har inte hört eller dåligt talas om det * Ekodesigndirektivet ska ses som ett minimikrav och inget förbud. I undersökningen användes dock ordet förbud för att göra frågan enklare att förstå. 8 9

Hushållen och information om utfasningen av glödlampor Om hushållen själva får välja ska information spridas via de klassiska medierna, som TV, radio och tryckta tidningar. Såväl män som kvinnor efterfrågar fakta om utfasningen av glödlampor och information om vilka alternativ till belysning det finns. procent av de tillfrågade hushållen är i låg grad eller inte alls informerade om ekodesigndirektivet. Bland de hushåll som har nåtts av information om ekodesigndirektivet är tidningar, TV och radio de vanligaste kanalerna. Att ha fått informationen via den tryckta dags- eller kvällspressen är vanligast i den äldsta ålderskategorin ( år eller äldre) och minst vanlig bland de yngre tillfrågade (8-9 år). Fråga 9. Hur har du fått information? ( svarande, spontana svar, flera svar möjliga) 9 7 8 Tryckt dags-/kvällspress TV Radio Tryckt fackpress Släktingar, vänner och bekanta Hos återförsäljare, i butik Nyhetswebb (till exempel DN, Aftonbladet, etc) Hushållen fick också frågan om vilka aktörer som kan ses som förtroendeingivande sändare av information om ekodesigndirektivet och liknande information. Frågan ställdes som en öppen och spontan fråga och svaren har kategoriserats i efterhand. Frågan kan ha upplevts som svår att besvara, eftersom nästan hälften av de tillfrågade svarar Vet inte. Bland de hushåll som har uppgett en aktör är Energimyndigheten och Andra myndigheter de vanligaste svaren. I kategorin lyfter många fram media/dagspress/tv eller politiker/regeringen/staten. Fråga. Vilka aktörer ser du som förtroendeingivande sändare? ( 9 svarande, spontana svar, flera svar möjliga) 7 9 7 Energimyndigheten Andra myndigheter Forskare på området Naturvårdsverket Energirådgivare Återförsäljare Konsumentverket Boverket Tillverkare Vet inte % % Inga Övriga webbplatser IKEA Vet inte/kommer inte ihåg % %

När det gäller utfasningen av glödlampor efterfrågar hushållen främst information om alternativ till glödlampor samt fakta om utfasningen. Även information om de ekonomiska aspekterna efterfrågas av många. Män och kvinnor efterfrågar i stort sett samma typ av information. Fråga. Vad vill du ha information om inför utfasningen av glödlampor? ( 9 svarande, spontana svar, flera alternativ möjliga) Information om vilka alternativ till glödlampor som finns att välja på Fakta om utfasningen Räkneexempel och jämförelser mellan glödlampor och lågenergilampor, ekonomiska argument 7 8 Förklaringar och bakgrund till utfasningen Information om vad utfasningen ska leda till/vilka effekter på miljön som förväntas nås med hjälp av utfasning Information om skadliga ämnen, kvicksilver och avfallshantering av lågenergilampor Inget % % De flesta hushåll föredrar att få information via TV, tryckt dags- och kvällspress och radio. Många av de som svarat uppger någon form av utskick/direktreklam/ broschyr som personen kan läsa hemma i lugn och ro. Fråga. Genom vilka kanaler får du helst information om frågor av detta slag i framtiden? ( 9 svarande, spontana svar, flera alternativ möjliga) TV 7 Tryckt dagspress Radio 9 Tryckt fackpress Nyhetswebb (till exempel DN, Aftonbladet, etc) Nyhetsbrev/e-post Energimyndighetens webb Övriga webbplatser Energirådgivare Återförsäljare Vet ej Inga alls % %

Fakta om undersökningen Telefonintervjuer gjordes med slumpvis utvalda hushåll under vintern 9/. Hälften av de intervjuade är kvinnor och hälften är män. Boendeform: Lägenhet som är bostadsrätt: Lägenhet som är hyresrätt: Friliggande villa: Radhus/kedjehus: 8 procent procent procent 7 procent Åldersgrupp: 8 9 år: procent 9 år: procent 9 år: 8 procent 9 år: 9 procent + år: procent procent av de tillfrågade yrkesarbetar utanför hemmet. av hushåll har mellan tre och fem rum exklusive kök och det är lika vanligt att betala enbart för hushållselen som att betala för både hushållsel och uppvärmning. Det vanligaste huvudsakliga uppvärmningssystemet bland de tillfrågade hushållen är fjärrvärme följt av direktverkande el och värmepump. Metod och urval Undersökningen genomfördes av Gullers Grupp AB och Markör Marknad och Kommunikation AB. Totalt gjordes stycken telefonintervjuer till svenska hushåll. Undersökningen baserades på ett ersättningsurval bestående av hushåll. Slumpningen av intervjupersonerna har skett i tre led. Först genom en slumpning av hushåll fördelat över riket ur PAR abonnentregister. Sedan, slumpades hushållen ut genom Markörs intervjuarsystem NEBU. Slutligen gjordes en slumpning inom hushållet, där den i hushållet som var 8 år eller äldre och senast fyllde år söktes. Intervjuerna pågick tills dess att önskat antal intervjuer genomförts och genomfördes under perioden 8 december 9 till januari. Formen för frågorna har i de flesta fall varit frågor med fasta svarsalternativ. Frågorna har i huvudsak, för att fånga spontana svar, ställts utan att svarsalternativen har lästs upp.

Vårt mål - en smartare energianvändning Energimyndigheten är en statlig myndighet som arbetar för ett tryggt, miljövänligt och effektivt energisystem. Genom internationellt samarbete och engagemang kan vi bidra till att nå klimatmålen. Myndigheten finansierar forskning och utveckling av ny energiteknik. Vi går aktivt in med stöd till affärsidéer och innovationer som kan leda till nya företag. Vi visar också svenska hushåll och företag vägen till en smartare energianvändning. Energimyndigheten, Box, Eskilstuna Telefon -, Fax - 99 E-post registrator@energimyndigheten.se www.energimyndigheten.se