Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg inflation. Hur skiljer sig arbetsmarknaden åt från övriga varu- och tjänstemarknader? Organisationer och institutioner spelar en stor roll, såsom exempelvis fackföreningar. Lönebildningen förklaras ofta bättre av teorier om förhandlingar än teorier om utbud/efterfrågan. 2009 var så många som 70 procent av löntagarna fackligt anslutna, vilket är en hög siffra jämfört med andra Europeiska länder. 1
Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Flöden och bestånd på arbetsmarknaden. Utbud och efterfrågan av arbetskraft. Olika typer av arbetslöshet. Konjunkturell arbetslöshet Strukturell arbetslöshet Friktionsarbetslöshet Klassisk arbetslöshet Puckelhypotesen och hysteresiseffekt. Arbetsmarknadspolitik Den svenska modellen Flöden och bestånd på arbetsmarknaden 2
Arbetslöshetsnivåer i Sverige Nedanstående graf visar hur arbetslösheten i åldersgruppen 16-64 år har varierat mellan år 2005-2012. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2005K2 2005K3 2005K4 2006K1 2006K2 2006K3 2006K4 2007K1 2007K2 2007K3 2007K4 2008K1 2008K2 2008K3 2008K4 2009K1 2009K2 2009K3 2009K4 2010K1 2010K2 2010K3 2010K4 2011K1 2011K2 2011K3 2011K4 2012K1 2012K2 Källa: AKU (SCB) Vem är arbetslös? 3
Definition av arbetslöshet Arbetskraft = Sysselsatta + Arbetslösa Sysselsatta är antingen anställda eller egna företagare. Arbetslösa saknar arbete och söker efter arbete. Utanför arbetskraften står bl.a. studerande (som inte söker jobb), hemarbetande och förtidspensionerade samt arbetslösa som inte söker arbete. Relativa arbetskraftstalet = antal i arbetskraften/antal i befolkningen Relativa arbetslöshetstalet = antal arbetslösa/antal i arbetskraften Relativt arbetskraftstal/arbetslöshetstal i Sverige 1987-2011 Relativt arbetskraftstal Relativt arbetslöshetstal 4
Utbud av arbetskraft Individens val Arbetskraftsdeltagande ska jag arbeta? Arbetad tid hur mycket ska jag arbeta? Vad påverkar individens val? Reallön efter skatt (inkomst- och substitutionseffekt) Skatteregler Arbetslöshetsersättning Sjukersättning Tillgång till barnomsorg, föräldrapenning, semesterrätt, studiestöd m.m. Added worker -effekt Discouraged worker -effekt Efterfrågan på arbetskraft Arbetsgivarens val Hur många som skall anställas Vilken typ av arbetskraft som skall anställas Vad påverkar arbetsgivarens val? Reala lönekostnader lön + arbetsgivaravgifter Ju högre reallön desto lägre sysselsättning. Kostnader för anställning och uppsägning Inskolningskostnader Lagen om anställningsskydd, LAS Priser på andra produktionsfaktorer Val mellan arbetskraft och kapital En lönestegring får större effekt på sysselsättningen på lång sikt. Efterfrågan på företagets produkter. 5
Arbetslöshet Arbetslösheten stiger när inflödet till arbetslöshet är större än utflödet. Faktisk arbetslöshet = strukturell arbetslöshet + konjunkturell arbetslöshet Konjunkturell arbetslöshet = arbetslöshet som beror på svängningar i konjunkturen Strukturell arbetslöshet = jämviktarbetslöshet Strukturell och konjunkturell arbetslöshet Konjunkturell arbetslöshet Kortsiktig arbetslöshet Konjunkturarbetslösheten varierar ständigt. Skillnad mellan strukturell och faktisk arbetslöshet Kan vara positiv eller negativ Strukturell arbetslöshet = klassisk + friktionsarbetslöshet Långsiktig arbetslöshet d.v.s. den nivå arbetslösheten ligger på då genomsnittligt inflöde till arbetslöshet är lika med genomsnittligtutflöde. Arbetslösheten tenderar att återvända till denna nivå efter störningar. Kallas också för jämvikts- eller naturlig arbetslöshet. 6
Figur 1: Strukturell och konjunkturell arbetslöshet Klassisk arbetslöshet Fackföreningar förhandlar upp löner över den nivå som enskilda individer skulle kräva. Valet ligger mellan en högre lön eller en lägre arbetslöshet. Branschföreningar tänker endast på de egna medlemmarna högre lön! Fackföreningarnas lönesättningskurva (LS) ligger ovanför den vanliga arbetsutbudskurvan (AU). Leder till högre reallöner, lägre sysselsättning och därmed en högre strukturell arbetslöshet i jämvikt, jämfört med perfekt konkurrens. 7
Figur 2: Klassisk arbetslöshet Friktionsarbetslöshet Sök-och matchningsproblem som uppstår då det tar tid att matcha arbetssökande med lediga platser i form av ansöknings-, urval-och anställningsprocesser. Oundviklig men storleken varierar. Arbetskraftsutbudskurvan (AK) ligger under arbetskraftsutbudskurvan (AU) eftersom den tar hänsyn till hela arbetskraften. 8
Figur 3: Friktionsarbetslöshet Vad bestämmer den strukturella arbetslösheten? Den strukturella arbetslöshetens storlek bestäms av inflödet till arbetslöshet samt hur lång tid en genomsnittlig individ förblir arbetslös. Exempel: Om 20 % av arbetskraften blir arbetslösa varje år och den genomsnittliga tiden i arbetslöshet är ett halvår blir den strukturella arbetslösheten 10 %. Påverkas av: Förhandlingssystem Skatter Arbetslöshetsersättning 9
Puckelhypotesen Förklarar den klassiska arbetslösheten som en funktion av centraliseringsgraden i förhandlingssystemet. Det sämsta utfallet är förknippat med halvcentraliserade förhandlingar då förhandlarna enbart ser till den egna gruppen. Centraliserade förhandlingar skulle ge samma resultat som en perfekt konkurrensmarknad eftersom man då ser till alla individer, d.v.s. fackföreingen internaliserar lönesättningens effekt på de arbetslösa. LS och AU sammanfaller ingen klassisk arbetslöshet. Figur 4: Puckelhypotesen Låg Hög 10
Hysteresiseffekt En tillfällig nedgång i efterfrågan på arbetskraft leder till permanent högre arbetslöshet oavsett orsaken till nedgången. Friktionsarbetslöshet Lågkonjunktur ökad arbetslöshet fler blir långtidsarbetslösa oattraktiv på arbetsmarknaden. Klassisk arbetslöshet Insider-outsider-modellen Förklarar uppkomsten av ökad klassisk arbetslöshet efter en tillfällig nedgång i efterfrågan på arbetskraft. Varför bjuder inte de arbetslösa under de sysselsattas löner? Insiders är sysselsatta som därmed har en bra förhandlingsposition. Outsiders är arbetslösa och har en dålig förhandlingsposition Figur 5: Insider-outsider-modellen 11
Arbetsmarknadspolitik Omfattar åtgärder som vänder sig till de arbetslösa. Aktiv arbetsmarknadspolitik: Arbetsförmedling Arbetsmarknadsutbildning Sysselsättningsskapande åtgärder Ex: Nystartsjobb, jobbgaranti för unga, samhall. Undanträngningseffekter? Att utfallet är positivt för individen behöver inte betyda att utfallet är positivt på makronivå. Passiv arbetsmarknadspolitik: Arbetslöshetsersättning Moral Hazard Hur kan man minska arbetslösheten? Klassisk arbetslöshet Minska (öka) fackföreningarnas monopolmakt. Förhandlingar på lokal eller central nivå Minska insiders makt över lönebildningen. Passiv arbetsmarknadspolitik Minska arbetslöshetersättningen Friktionsarbetslöshet Passiv arbetsmarknadspolitik Minska arbetslöshetersättningen Aktiv arbetsmarknadspolitik 12
Den svenska modellen Rehn-Meidner- modellen efter LO-ekonomerna. Har präglat svensk arbetsmarknadspolitik sedan 1950-talet betoning på solidarisk lönepolitik, centrala förhandlingar och en aktiv arbetsmarknadspolitik Mål: Låg arbetslöshet, låg inflation, hög tillväxt, jämn inkomstfördelning. Motstridiga mål. Modellen utvecklades i en tid med en överhettad ekonomi och låg arbetslöshet. Man ville minska inflationstrycket samtidigt som den låga arbetslösheten behölls. Den svenska modellen Push-medel Trycker ut sysselsatta i arbetslöshet Pull-medel Drar in arbetslösa i sysselsättning 13
Exempel 1 Ett land hamnar i lågkonjunktur. Vilken arbetslöshet påverkas och hur påverkas den? Visa grafiskt! Konjunkturell arbetslöshet ökar. Strukturell arbetslöshet Hysteresiseffekter? Friktionsarbetslöshet? Söktider fler långtidsarbetslösa Klassisk arbetslöshet? Insider-outsider-modellen Exempel 2 Regeringen i ett land funderar på att höja arbetslöshetsersättningen då man anser att arbetslösheten blivit alltför kännbar för de drabbade. Hur skulle detta förslag påverka arbetslösheten? Vilken arbetslöshet påverkas? Visa grafiskt! Minskat incitament att söka jobb friktionsarbetslösheten ökar Arbetslösheten bli mindre kännbar för de arbetslösa och fackföreningarna höjer lönekraven. klassisk arbetslöshet ökar. 14
Att fundera på.. Enligt ovanstående resonemang skulle vi uppnå en så låg arbetslöshet som möjligt om vi helt tog bort arbetslöshetsersättningen. Är detta rimligt? Det handlar om ett avvägande om vad som är värst en hög arbetslöshet eller en jobbig tid som arbetslös.det finns inget rätteller fel, bara olika åsikter! 15