Mer i plånboken i Östergötland

FOTO: HENRIK WITT Fokus TANDVÅRD Aktuellt På plats i Tranås Panelen Fem frågor 8 sidor för dig som jobbar med tandvård Alma Kelecija, Ann Johansson och Catarina Andersson jobbar på folktandvården i Hageby, Norrköping. Mer i plånboken i Östergötland Stora skillnader i löneökning för landets tandsköterskor LÖN Hur många procents löneökning tandsköterskorna får i år varierar kraftigt över landet. Tandsköterskorna i Östergötland fick som grupp 4 procents löneökning i årets löneöversyn. Det är ett förhållandesvis bra utfall, även om procentsiffran inte säger allt, säger Ann Johansson, ledamot i Visions landstingsavdelning i Östergötland. En stor del av förklaringen är arbetet med lönemålen, en satsning som startade förra året och som håller på till 2016. Enligt målen ska en skicklig tandsköterska kunna tjäna upp till 28000 kronor Tidningen Vision nr 15 2014 i månaden. Även löneprocessen har fungerat bra. Medlemmarna är nöjda. De upplever i de flesta fall att cheferna har mandat att sätta lön, säger Ann Johansson. MEN PÅ FOLKTANDVÅRDEN i Skåne är tandsköterskorna inte lika glada. Där blev löneökningen 2,2 procent för gruppen tandsköterskor. Medlemmarna är inte nöjda. Det är tyvärr alltid så i den här regionen, och även nu sedan vi blivit bolag, att vi får lägsta nivån i avtalet. Det beror bland annat på att tillgången på tandsköterskor är god här i Skåne, säger Karin Persson, Visions avdelningsordförande på Folktandvården Skåne. Hon hoppas dock att det blir bättre nästa år. Bolaget är nystartat och arbetsgivaren är extra försiktig eftersom man inte vet hur ekonomin kommer att se ut, säger Karin Persson. Så ser löneförändringen för tandsköterskor ut i ditt län. Se nästa sida. Fokus Tandvård I

Aktuellt Så blev lönerna för tandsköterskorna I snitt höjdes lönen för tandsköterskorna i landstingen med 2,7 procent, visar Tidningens Visions egen undersökning. Men min känsla är att tandsköterskan själv inte förstår hur eftertraktad och efterfrågad hon och hennes åsikter är. Susanne Nordberg, ordförande i Svenska tandsköterskeförbundet, peppar i Tidningen Tandsköterskan fler tandsköterskor att kliva fram och ta plats. Det centrala löneavtalet mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Vision skulle ge minst 2,2 procents löneökning i år. Men snittet för gruppen tandsköterskor ligger något över det. Tandsköterskorna ser ut att ha fått en bit mer än det garanterade löneutrymmet och aningen mer än genomsnittet, säger Kjell Svahn. Men han slänger också in en brasklapp: När året är slut och man tittar på hur den verkliga löneutvecklingen blivit, individ för individ, brukar det visa sig att lönerna ökat något mer än den nivå som rapporteras från fackligt förtroendevalda. I det här fallet skulle det innebära en ökning på runt 3 procent. Så har det varit ett antal år nu och min förhoppning är att det blir så även i år. Men jag kan ju inte veta säkert. Det som håller tillbaka lönerna generellt sett är enligt Kjell Svahn att tandsköterskorna ofta ses som ett kollektiv av arbetsgivaren. Det lönar sig för lite för tandsköterskorna att ta på sig nya arbetsuppgifter och utvecklas på jobbet. Så gjorde vi: Vad blev utfallet av årets löneöversyn för gruppen tandsköterskor? Frågan ställdes i en mejlenkät som skickades ut till fackliga företrädare för Vision och personalansvariga i landstingen över hela landet. 49 män hade år 2012 titeln tandsköterska. Källa: SCB. LÖNEFÖRÄNDRING FÖR TANDSKÖTERSKOR Landsting förändring Blekinge 4,0% Dalarna 3,2% Gotland 2,2% Gävleborg 2,2% Halland 2,4% Jämtland 2,6% Jönköping 2,3% Kalmar 2,4% Kronoberg 2,6% Norrbotten 2,2% Skåne 2,2% Stockholm 2,4% Södermanland 3,3% Uppsala 2,6% Värmland 2,2% Västerbotten ej klara Västernorrland 3,5% Västmanland 2,3% Västra Götaland 3,7% Örebro 2,6%* Östergötland 4,0% Medelvärde 2,8% * 5,3 procent på två år som betalas ut i år. Resultatet av 2014 års löneöversyn för tandsköterskor i landstingen. Högsta prio att få individuella löner Vision måste fokusera på att nå en mycket bättre löneökning för tandsköterskor och administrativ personal inom vården. Facket bör också sätta stor press på arbetsgivaren att höja ingångslönerna. Det skrev Niki Blomqvist och Tuija Fabernäs från avdelning 282 i en motion till förbundsmötet, Visions högsta beslutande organ. Bakgrunden är att många kommer att gå i pension inom de närmaste åren och att personalomsättningen är stor. "Genom högre lön och bättre löneökning kommer förhoppningsvis fler stanna inom dessa yrken", skriver motionärerna. Förbundsmötet beslutade att Vision ska ta fram en plan för att utveckla det individuella lönesystemet för tandsköterskor och administrativ personal. Däremot blir det nej Vision ska ta fram en plan för ett individuellt lönesystem för tandsköterskor. på att jobba för höjda ingångslöner. "Ingångslöner existerar inte i vårt löneavtal, lönerna ska vara individuella vilket betyder att var och en ska lönesättas efter egna meriter och erfarenheter", tycker förbundsstyrelsen som reagerar starkt mot de landsting som lönesätter nyanställda på felaktigt sätt. Ewa-Maria Kriegholm FOTO: COLOURBOX Vill ha tvåårig utbildning Just nu håller Myndigheten för yrkeshögskolan, Myh, på att göra en ny kursplan för tandsköterskeutbildningarna. Tanken är att utbildningarna även formellt ska få ett likvärdigt innehåll. Att strama upp regelverket kring hur utbildningarna ska se ut tycker både Anneli Hagberg Svenska tandsköterskeför- bundet och Vision är bra. Anneli Hagberg, välfärdspolitisk strateg på Vision, anser dessutom att utbildningen borde vara tvåårig. Fler perioder med lärande i arbete bör finnas med. Det är först när man omsätter teori till praktik som man får en bild av yrket, säger hon. Visions yrkesnätverk för tandvård har även framfört att de anser att utbildningen innehåller för mycket teori och team-tandvård. Större skillnader på privata kliniker Lönespridningen bland tandsköterskor är större i privat sektor. Där ligger spannet mellan den lägst och högt betalda tandsköterskan på 6 250 kronor, medan den i offentlig ligger på 4 600 kronor. Det visar partsgemensam statistik från Vision, SKL samt Unionen och Vårdföretagarna. Man kan också konstatera att de bäst betalda tandsköterskorna på privata kliniker tjänar drygt 3 000 kronor mer i månaden än motsvarande grupp i landstinget. Medianlönen bland Visions tandsköterskemedlemmar är 23 300 kronor i månaden. Unionen och Vårdsföretagarna har ingen motsvarande siffra, men statistiken ger en fingervisning om att lönerna där är något högre. Ann-Catrine Bengtsson är ortodontiassistent. Hon jobbar med tandställningar och bettskenor bland annat. MEDELLÖNEN BLAND DE ortodontiassistenter som är medlemmar i Vision var förra året knappt 26 000 kronor. Det visar partsgemensam lönestatistik. Ann-Catrine Bengtsson, ordförande i ortodontisektionen i Svenska tandsköterskeförbundet och medlem i Visions yrkesnätverk för tandvård, tycker att lönerna är för låga. Vi jobbar i dag mycket delegerat och följer en patient under omkring ett och ett halvt års tid och har ett stort ansvar, säger hon. Många moment ingår i jobbet. Det finns flera olika typer av tandregleringsbehandlingar, det gäller att hålla sig uppdaterad med den senaste forskningen och tekniken, samt att vara bra på att utföra hantverket. Ytterligare en faktor som enligt Ann- Catrine Bengtsson borde pressa upp löneläget är bristen på ortodontiassistenter, som är stor på många håll i landet. Jag tror att det kommer att bli tufft att få tag i tillräckligt många framöver. Här i Halland där jag jobbar går en ortodontiassistent om året i pension och det finns inga nya att få tag i, säger Ann- Catrine Bengtsson. YTTERLIGARE EN ORSAK till bristen på ortodontiassistenter kan vara att det inte är helt lätt att utbilda sig. Först måste man skaffa en sex månader lång praktik på en tandregleringsklinik och efter det söka till den fyra terminer långa högskoleutbildningen som man läser parallellt med jobbet. SVERIGES KOMMUNER OCH Landsting har ingen åsikt om löneläget för ortodontiassistenter, utan hänvisar till landstingen. I exempelvis Halland och Dalarna ligger 2014 års medellön för ortodontiassistenter på 27 050 kronor, det vill säga något högre än rikssnittet från förra Aktuellt Brist väntas på ortodontiassistenter Låga löner och krånglig utbildningsväg förklaringar Där jag jobbar går en ortodontiassistent om året i pension. året. En nivå som Margareta Alexandersson, personalchef på Folktandvården i Halland, anser är rimlig. Jag tycker att det är en okej nivå. Det är en liten, men nog så viktig yrkesgrupp. Och vi kommer att behöva rekrytera framöver, medelåldern är 55 år, säger hon. Hon får medhåll av Mikael Svensson, personalchef på folktandvården i Dalarna. Vi tycker att det är en bra nivå med tanke på att tandhygienisternas medellön i år ligger på 27 200 kronor i månaden och den yrkesgruppen har ju legitimation och en längre utbildning, säger han. FOTO: MAGNUS TORLE II Fokus Tandvård Tidningen Vision nr 15 2014 Tidningen Vision nr 15 2014 Fokus Tandvård III

På plats På plats Blivande tandsköterskan Alma Mahmuljin tillsammans med utbildningsledaren Caroline Jacobson. En genväg till första jobbet Bristen på tandsköterskor tvingar fram nya grepp. Folktandvården i Jönköpings län köper platser på tandsköterskeutbildningen för att få tag i folk. Alma Mahmuljin är en av de sökande som valts ut och som lovats fast jobb efter examen. text foto Marlin Johansson Tandsköterskestudenterna Abdallah Jusuf Abeli och Alma Mahmuljin på plats i den lilla klinik som finns på skolan och där studenterna har möjlighet att öva sina färdigheter både i grupp och för sig själva. KÄNSLAN NÄR Alma Mahmuljin fick beskedet. Du har kommit in på tandsköterskeutbildningen i Tranås och kommer när den är slut att få en tillsvidareanställning på en folktandvårdsklinik i Jönköpings län. Wow, jag var helt chockad! Det här är så bra, vilken genväg till jobb. Jag har sökt tre gånger till utbildningen utan att lyckas. Och nu kom jag äntligen in, säger hon. Efter omvårdnadsprogrammet och ett par år som timvikarie i äldreomsorgen i Vetlanda är Alma Mahmuljin, 22 år, tandsköterskestudent sedan en dryg månad. Hon läser till tandsköterska på Tuc's yrkeshögskola i Tranås och har lektioner tre dagar i veckan. Jag delar lägenhet med min bror som också läser en yrkesutbildning, berättar Alma Mahmuljin och sätter sig vid ett av kaféborden som står utplacerade i yrkeshögskolans entré. EFTERSOM HON DELVIS bor hos sina föräldrar och hyran är låg tycker Alma Mahmuljin att ersättningen som studenterna får från folktandvården på 2 800 kronor känns okej. Det är stimmigt omkring oss och studenterna är på väg till en lektion. Det är en väldigt rolig utbildning och jag gillar instrumentlära, som vi ska ha i dag. Men det som gjort att jag velat gå utbildningen är att jag vill jobba med människor, säger Alma Mahmuljin. Hon får medhåll av sin kurskamrat Abdallah Jusuf Abeli, 23 år, som möter upp på väg till hörsalen. Han har också kommit in via de 15 extra platserna. Han är en av två manliga studenter som går tandsköterskeutbildningen och har liksom Alma jobbat inom äldreomsorgen tidigare. Att arbeta i ett yrke där antalet män är extremt få bekymrar honom inte. Jag är van vid det. Inom hemtjänsten jobbade jag nästan bara med kvinnor. Många säger att hemtjänsten är ett skitjobb, men jag tycker inte det. För mig är det värdefullt att kunna hjälpa andra och det vill jag fortsätta med som tandsköterska, säger han. FÖRELÄSNINGEN STARTAR och dörren in till hörsalen stängs om studenterna. Carin Magg, utbildningschef för Tuc's yrkeshögskola i Tranås, visar runt. I ett rum längre bort finns tre tandläkarstolar och där är andraårsstudenterna i full färd med att polera varandras tänder. Att vi har en klinik här är en viktig del i upplägget. Studenterna kan vara där och öva hur mycket de vill. En Carin Magg annan sak vi är stolta över är att de flesta av våra föreläsare är specialisttandläkare. Tanken med det är att de ska kunna svara på alla frågor som studenterna kan tänkas ha, säger Carin Magg. NÅGRA FÖRELÄSNINGAR, OM till exempel smittspridning och hygien, håller utbildningsledaren och tandhygienisten Caroline Jacobson i. Hon berättar att utbildningen blivit mycket tuffare på senare år. Är det så här mycket vi ska kunna, är en vanlig kommentar från studenterna, säger Caroline Jacobson. Att kraven i arbetslivet ökat och nivån på utbildningen stegrats gör också att BRIST PÅ MÅNGA ORTER Enligt en undersökning som gjorts av Tidningen Vision tidigare i år bedömer personalansvariga i landstingen/ regionerna det som svårt att rekrytera tandsköterskor i Örebro, Stockholm, Uppsala, Värmland och Jönköpings län på ett till fem års sikt. Däremot det är lätt att få tag i tandsköterskor i både i Skåne och på Gotland. Orsaken till arbetskraftsbristen är de stora pensionsavgångarna i yrkesgruppen, samt att antalet tandsköterskor som utbildas inte räcker till. Enligt Myndigheten för yrkeshögskolan kommer bristen på tandsköterskor fortsätta att vara mycket stor fram till 2016. IV Fokus Tandvård Tidningen Vision nr 15 2014 Tidningen Vision nr 15 2014 Fokus Tandvård V

På plats Panelen Tandsköterskeyrket förändras snabbt. Egna patienter och allt mer avancerade arbetsuppgifter har blivit en del av vardagen för många. Frågan är hur yrket kommer att fortsätta utvecklas och hur yrkesrollen påverkas av bristen på tandsköterskor? text Hur kommer tandsköterskor att jobba om 30 år? Alma Mahmuljin tillsammans med andraårsstudenterna som läser till tandsköterska på distans. de som jobbat som tandsköterskor för något decennium sedan och vill få sina kunskaper validerade rekommenderas att läsa om utbildningen. Men även om tempot är högt är avhoppen få, vilket Caroline Jacobson tror beror på den täta kontakten mellan lärare och elever. En annan orsak är att de studenter som kommer in ofta är mycket motiverade och har sökt flera gångar. TROTS ATT YRKET är populärt och arbetsmarknaden god tjänar en tandsköterska utan arbetslivserfarenhet 20 000 kronor i månaden hos folktandvården i Jönköpings län. Men Lena Pettersson, personalchef för folktandvården i Jönköpings län, håller inte med om att lönerna för nya tandsköterskor ligger lågt. Utifrån hur lönestrukturen i landstinget ser ut i dag ligger lönen rätt, säger Lena Pettersson. Efter avslutad utbildning är det folktandvårdsledningens önskan att studenterna fortsätter att jobba i minst två år på någon klinik i länet. Så är det. Men det finns inget kontrakt och det är inget som skulle hålla i en tvisteförhandling, säger hon. Men även om alla 15 stannar i två år kommer bristen på tandsköterskor att finnas kvar. Enligt landstingets prognos ska 124 tandsköterskor i länet gå i pension de kommande 20 åren. Behovet att anställa kommer att vara störst på kliniker på de mindre orterna. ANITA HULT, LEDAMOT i Visions landstingsavdelning med tandvård som ansvarsområde, ser positivt på satsningen även om den inte löser allt. Visst känns det bra att vi vet att det kommer att finnas tandsköterskor även på små orter. Det är ju samma utbildning och krav på dem som kommit in via de köpta platserna, säger hon. SÅ SKA BRISTEN PÅ TANDSKÖTERSKOR MINSKA Folktandvården i Jönköping har köpt 15 platser på tandsköterskeutbildningen i Tranås. 689 personer hade sökt till de 35 ordinarie platserna. Folktandvårdens personalavdelning kontaktade de 35 första på reservlistan för ett informationsmöte och sedan intervju. De 15 som visade störst motivation och intresse valdes ut. Studenterna är inte berättigade till studiemedel då det är en privat finansierad utbildningsplats och därför betalar Det som gjort att jag velat gå utbildningen är att jag vill jobba med människor. Nu är föreläsningen slut och studenterna väller ut från hörsalen. Alma Mahmuljin slår sig ned med en ostfralla och en juice vid ett av borden. Hennes dröm är en fast tjänst på folktandvården i Vetlanda. Får jag det ska jag flytta hemifrån och köpa en egen lägenhet, säger hon och ler stort. folktandvården en ersättning på 2 800 kronor i månaden under studie tiden (1,5 år). Studenterna får samma utbildning som de övriga 35, enda skillnaden är att all deras praktik (lia) kommer ske på någon folktandvårdsklinik i länet. Nästa sommar erbjuds studenterna jobb under sex veckor med en lön på 18 400 kronor i månaden. Efter examen kommer de att erbjudas fast jobb på en folktandvårdsklinik i länet. SARA KARLSSON HR-chef folktandvården Gävleborg Trettio år är en lång tid att blicka framåt, men i dagsläget står vi inför stora pensionsavgångar och kommer att behöva ersättningsrekrytera många tandsköterskor. De som lämnar oss nu har en gedigen kompetens de har många år i yrket men de har också tagit del av stora utbildningssatsningar som folktandvården gjort under årens lopp. Därför kommer vi att behöva satsa mycket på utbildning av de nya tandsköterskor som vi anställer och jobba med utveckling av yrkesrollen. Vilken kunskap efterfrågas? Till exempel kommer det att vara viktigt att vara kunnig inom IT-området, både för att kunna sköta arbetet i receptionen och inne i behandlingsrummet. KARIN KLOCKAR Tandsköterska på folktandvården i Bjursås. Ja, då kommer jag att vara 56 år. Jag tror att yrket kommer att utvecklas mycket. Statusen och lönen höjs, och vi kommer att jobba mer delegerat. Jag tror också att jobbet kommer att bli mer effektiviserat. Hur då? Kanske kommer vi att jobba mer i pooler, det vill säga om det är mindre att göra på en klinik en dag kan man jobba på en annan. En annan trend är att fler tandsköterskor kommer att bli klinikchefer. På de ställen där en tandsköterska är chef fungerar det ofta bra. Statusen och lönen höjs, och vi kommer jobba mer delegerat. MADELÉNE JOELSON Huvudlärare för tandsköterskeutbildningen på Medlearn Den utveckling jag ser är att efterfrågan på tandsköterskor med goda kunskaper i hygien och smittskydd samt administration kommer öka. Jag tror att tandsköterskorna får ett större ansvar för hygien och smittskydd ute på klinikerna, kanske kommer det ansvaret även formellt att ligga på dem. Jag tror också att de kommer att ta över fler administrativa uppgifter som tandläkarna sköter i dag. Varför då? Redan nu sköter många tandsköterskor administration kring personal och uppföljningar och det tror jag ökar. Däremot är jag osäker på om trenden med allt mer delegering från tandläkarna fortsätter. SUSANNE NORDBERG Ordförande Svenska tandsköterskeförbundet Trettio år är lång tid, men jag hoppas att yrket kommer att finnas kvar. Kanske har det en annan form, kanske heter det inte ens tandsköterska då? Tandsköterskorna, eller vad det nu blir för titel, kommer att utföra samma arbetsuppgifter som tandhygienisterna, eventuellt bakas de två yrkesrollerna ihop. Arbetsuppgifterna blir mer avancerade och självständiga både i det kliniska och administrativa arbetet. Vad händer med utbildningen? Kraven på tandsköterskeutbildningen höjs och den blir mer gedigen. Jag tror också att vi kommer att arbeta mer förebyggande. Folk blir mer medvetna om sin hälsa, därför kommer vi att jobba mer med underhåll. VI Fokus Tandvård Tidningen Vision nr 15 2014 Tidningen Vision nr 15 2014 Fokus Tandvård VII

Fem frågor Kalevi Mörsky Påverkas ni av den digitala revolutionen? Utvecklingen inom den tandtekniska världen de senaste åren har beskrivits som explosionsartad. Vad innebär det för tandteknikerna? Går det att tillverka nya tänder i en 3D-printer? Inte i någon enklare printer. Men redan i dag kan man sintra, det vill säga att en dator bygger upp en tand skikt efter skikt med laser. Man använder ett tunt metallpulver och lägger på och smälter ihop några hundradels millimeter i taget. Kan ni tillverka allt med digital teknik i dag? Tekniken används nu inom de flesta områden. Inte bara tänder, utan även bland annat för att göra modeller för apné- och andra bettskenor som förr gjordes för hand: Nu kan man skanna av din mun, få en digital bild och printa ut en modell av dina tänder. Bettskenan är ju i plast så just det är en enklare printing. Och hantverket, vart tar det vägen? I specifika fall behövs det hantverksmässiga. Till exempel när det gäller tandkronor gör man själva stommen digitalt, men inte tandytan. Färg och form måste göras manuellt. Men om fem till tio år tror jag vi gör mycket mer digitalt. Hur påverkar det yrket som tandtekniker? På sikt kommer det att behövas betydligt färre tandtekniker. Frågan är hur mycket tandläkarna kan göra själva, om vi blir ett led som man kan hoppa över. För oss är det livsnödvändigt att hänga med och sätta oss in i tekniken allt eftersom den förbättras. Och det går otroligt snabbt framåt. Och du själv? Vad trivs du bäst med i yrket? Det är hantverket, skapandet, att få till ett bra resultat och göra en bra ersättning som patienten är nöjd med. Mårten Kierkegaard Redan nu kan man skanna av din mun, få en digital bild och printa ut en modell av dina tänder. KALEVI MÖRSKY Yrke: Verksamhetschef för folktandvårdens tandtekniska laboratorium. Arbetsplats: Landstinget i Örebro. Ålder: 56 år. Lön: 39 350 kronor/ månad. Familj: Fru och en utflyttad dotter. Bor: I hus i Örebro. Favoritpryl: Kamera. Intressen: Fotograferar. Allt möjligt, men helst människor. Aktiv i fotoklubben Focus i Örebro. För oss är det livsnödvändigt att hänga med och sätta oss in i tekniken allt eftersom den förbättras. FOTO: COLOURBOX VIII Fokus Tandvård Tidningen Vision nr 15 2014