ALL 2013/1419 Vägledning för särskilt utbildningsstöd och särskilda utbildningsinsatser vid folkhögskola 2014
2013-12-19 ALL 2013/1419 Innehåll Förkortningar... 3 Inledning... 4 Den nationella funktionshinderspolitiken... 4 Funktionsnedsättning och funktionshinder... 5 Policydokument... 5 Ansökan... 6 Redovisning... 6 Kontroll av kostnader... 7 Folkhögskolans årsredovisning... 7 Fördelning av anslaget... 8 Bedömning av rätt till särskilt utbildningsstöd... 9 Folkhögskolans bedömning av stödbehov... 9 Folkhögskolekurs... 10 Merkostnader... 10 Andra aktörers ansvar... 10 Insatser inom särskilt utbildningsstöd... 11 Bidrag till stödperson... 11 Övriga stödinsatser... 12 Tolk... 12 Kursstödjare... 12 Teknisk utrustning... 12 Merkostnader för läromedel och studiematerial... 13 Tillgängliga transporter under studietid... 14 Merkostnad personal vid studieresa och studiebesök... 14 Handledning av personal... 14 Övrigt... 15 Det här ger inte rätt till särskilt utbildningsstöd... 15 Återbetalning och återkrav... 16 Överklagande... 16 Källor... 17 2 (17)
Förkortningar LSS SFB Lagen (1993:387) om stöd och service Socialförsäkringsbalken SoL Socialtjänstlagen (2001:453) SPSM SRF Specialpedagogiska skolmyndigheten Synskadades Riksförbund 3 (17)
Inledning Denna vägledning beskriver villkor och kriterier för särskilt utbildningsstöd till folkhögskolor. Syftet är att tydliggöra vilket stöd som Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) kan erbjuda utifrån förordningen (2011:1163) om statsbidrag till särskilt utbildningsstöd. Vägledningen ska säkerställa rättsäkerhet och likabehandling när det gäller utredning, bedömning och tillgång till insatser som folkhögskolor kan få inom ramen för särskilt utbildningsstöd. Vägledningen ska vara ett stöd vid myndighetens handläggning i arbetet med utredning och bedömning av ärenden. Inledningsvis ger vi en övergripande bild av funktionshinderspolitiken och Specialpedagogiska skolmyndighetens uppdrag. Därefter beskriver vi rutiner och bedömningsgrunder för särskilt utbildningsstöd. Vägledningen innehåller även exempel som visar hur vissa regler ska tillämpas. Den nationella funktionshinderspolitiken Funktionshinderspolitiken bygger på mänskliga rättigheter. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är styrande för den svenska funktionshinderspolitiken. Konventionen formulerar inte några nya rättigheter utan syftet är att säkerställa att länderna följer de andra konventionerna för just den här gruppen, som ofta är utsatt. De länder som skrivit under konventionen ska se till att personer med funktionsnedsättning kan få tillgång till utbildning på samma sätt som andra. Artikel 24 i konventionen slår fast rätten till utbildning och livslångt lärande på lika villkor, utan diskriminering. Där står bland annat att studerande med funktionsnedsättning har rätt till anpassning och stöd. De nationella målen och inriktningen för funktionshinderspolitiken har formulerats i den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare (prop 1999/2000:79). Den grundläggande principen är att alla, oavsett funktionsförmåga, ska vara fullt delaktiga i samhället och ha rätt till självständighet och självbestämmande. De övergripande målen är ökad delaktighet, mångfald och jämlika levnadsvillkor för kvinnor och män med funktionsnedsättning. Inriktningen på arbetet är att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet, att förebygga och bekämpa diskriminering samt att skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Regeringen har formulerat konkreta mål för samhällets insatser 2011-2016 i en strategi för hur vi i Sverige ska genomföra funktionshinderspolitiken. Strategin är ett led i att förverkliga FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Strategin visar vilka politikområden och inriktningsmål som är mest prioriterade de närmaste åren. Ett av dessa prioriterade områden är utbildning. Målen är där bland annat att vuxenstuderande ska ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt och att tillgängligheten ska öka. Ett annat mål är att skolhuvudmän och personal på skolorna ska förbättra sina kunskaper om funktionsnedsättningar och om hur undervisningen kan utformas 4 (17)
efter varje studerandes behov. Skolor ska genomföra olika insatser för att personer med funktionsnedsättning ska få möjlighet att studera på lika villkor som övriga deltagare. För folkbildningen är personer med funktionshinder ett av sju verksamhetsområden som i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd (prop 2005/06:192). Folkbildningen fyller en viktig funktion för att vuxna med funktionsnedsättning ska kunna ta del av det livslånga lärandet. SPSM arbetar för en lärmiljö som ger bästa förutsättningar för alla, oavsett funktionssätt. Kärnvärden är respekt för individen, delaktighet och tillgänglighet. Vi arbetar för att alla studerande med funktionsnedsättning ska få tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Myndigheten ska också bidra till att vuxenstuderande förbättrar sina kunskapsresultat. Funktionsnedsättning och funktionshinder Ett funktionshinder beskriver den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Funktionshinder är alltså de konsekvenser som följer av en nedsatt funktionsförmåga. Det är alltid något relativt och uppstår först i samspelet mellan en individ och den omgivande miljön. En person med en nedsatt funktionsförmåga kan alltså vara funktionshindrad i en viss miljö eller i en viss situation, men inte i andra. Funktionshinder handlar framförallt om bristande tillgänglighet i omgivningen, till exempel i utbildningssituationen. Det här synsättet att det är miljön som är funktionshindrande har integrerats i svensk lagstiftning (prop 1992/93:159, sid 53). En funktionsnedsättning kan ge konsekvenser för individens lärande. Därför är valet av pedagogiska strategier, läromedel och andra lärverktyg avgörande för kursdeltagarens delaktighet i undervisningen. Även utformningen av den fysiska miljön är viktig för deltagarens möjlighet att nå målen med utbildningen. Policydokument Folkhögskolan ska ha fastställt ett policydokument för den verksamhet som bedrivs för deltagare med funktionsnedsättning enligt Folkbildningsrådets villkor för statsbidrag (Folkbildningsrådets kriterier och fördelningsprinciper 2014, sid 14). 5 (17)
Ansökan Folkhögskolan ska ansöka om särskilt utbildningsstöd senast den 31 januari. Skolan ansöker på SPSM:s webbplats i bidragsportalen. I ansökan ska folkhögskolan uppge kurser, deltagare och insatser för hela året. Rektor ska signera ansökan. Rektor får signeringskod för att signera ansökan, men flera personer på skolan kan få inloggningsuppgifter för att kunna arbeta med ansökan. På vår webbplats kan du ansöka om inloggningsuppgifter. SPSM handlägger ansökningarna under februari. Folkhögskolorna får via bidragsportalen besked om preliminär fördelning för året. Vi betalar ut den första förskottsutbetalningen i slutet av februari. Om behov av stödinsatser uppstår under året och folkhögskolan inte lämnat in ansökan i januari så finns möjlighet att göra en sen ansökan. Ta då kontakt med SPSM för mer information. Redovisning Kostnader för första halvåret ska folkhögskolan redovisa till SPSM senast den 10 juni. Vi handlägger redovisningarna under juni och skolan får besked via bidragsportalen. Vi betalar ut den andra förskottsbetalningen i slutet av juni. Kostnader för andra halvåret ska folkhögskolan redovisa till SPSM senast den 20 november. Vi handlägger redovisningarna under november och skolorna får beslut för året via bidragsportalen. Vi betalar ut resterande medel i mitten av december. Folkhögskolan ska göra redovisningen i bidragsportalen. Vid redovisningen ska skolan uppge kurser, deltagare och insatser för respektive halvår. Om skolan fått högre kostnader efter ansökan så redovisar skolan den ökade kostnaden med motivering till ökningen. Insatser och kostnader redovisar skolan utifrån dokumenterade merkostnader. Folkhögskolorna måste uppskatta kostnader för slutet av juni, samt slutet av november och hela december. SPSM kan korrigera fel i uppskattade kostnader inom samma år. Om skolan har uppskattat och redovisat för höga kostnader vid redovisningen i november ska skolan återbetala överskottet nästa år. Om skolan har uppskattat och redovisat för låga kostnader i november kan inte SPSM i efterhand göra korrigering och extra utbetalning eftersom hela anslaget då är fördelat. 6 (17)
Kontroll av kostnader SPSM granskar de uppgifter som skolan uppger i sin redovisning. Folkhögskolan ska dokumentera och tydligt styrka kostnader för de stödinsatser som finansieras med särskilt utbildningsstöd. Av dokumentationen ska framgå att stödinsatserna ges inom folkhögskolekurser till de personer och i den omfattning som folkhögskolan uppger i redovisning till SPSM. SPSM kan komma att begära in underlag som styrker uppgifterna. Underlag är dokumentation där kostnaderna framgår på ett tydligt sätt. Det kan till exempel vara kvitton, fakturor, internfakturor, lönelistor eller lönespecifikationer. Även andra dokument där kostnaderna framgår kan godkännas. Folkhögskolan ska kunna göra ett utdrag från bokföringen vid en kontroll. Utdraget ska endast innehålla kostnader och intäkter som hör till särskilt utbildningsstöd. Därför ska folkhögskolan bokföra kostnader som finansieras med särskilt utbildningsstöd separat, till exempel på eget kostnadsställe. Folkhögskolans årsredovisning Folkhögskolan ska redovisa särskilt utbildningsstöd från SPSM separat i sin årsredovisning och ange beloppet i resultaträkningen, alternativt i not. Folkhögskolan ska skicka in sin årsredovisning till Folkbildningsrådet, SPSM får del av årsredovisningarna via Folkbildningsrådet. 7 (17)
Fördelning av anslaget När SPSM handlagt ansökan i början av året gör vi en preliminär fördelning av det disponibla anslaget för särskilt utbildningsstöd. Vi undantar en mindre del av anslaget från den preliminära fördelningen för att ha en buffert för skolornas ökade kostnader under året. SPSM prioriterar insatser inom övriga stödinsatser (se sid 12-15), dessa insatser får full kostnadstäckning. Om anslaget inte täcker skolornas kostnader så sänker vi kostnadstäckningen för insatsen stödperson (se sid 11). Alla skolor får samma neddragning av kostnadstäckning för stödperson. Folkhögskolorna får besked om preliminär fördelning och ett förskott i februari. Vid redovisningen i juni bedömer vi om vi kan bevilja de kostnader som skolan redovisar för första halvåret. I slutet av juni får folkhögskolorna ett andra förskott som vi beräknar på den preliminära fördelningen vid ansökan. Vid redovisningen av andra halvårets kostnader i november får skolorna beslut om tilldelningen av särskilt utbildningsstöd för hela året. Tabell 1. Årsöversikt särskilt utbildningsstöd Ansökan Bedömning Preliminär fördelning Jan SPSM undantar -feb buffert för ökade kostnader under året Juni Nov - dec Redovisning 1 För första halvåret Redovisning 2 För andra halvåret Bedömning Bedömning Avstämning fördelning Bedömning om förskott 1 är förbrukat under våren, eventuell korrigering inför utbet 2. Slutfördelning baserad på redovisade belopp Besked om preliminär fördelning, om utbetalning 1 och om vad som inte beviljats vid bedömning av ansökan Besked om preliminär fördelning, om utbetalning 2 och om vad som inte beviljats vid bedömning av redovisning 1. Beslut baserat på redovisade belopp. Info om utbetalning 3 eller eventuell återbetalning samt om vad SPSM inte beviljar vid bedömning av redovisning 2. Utbet 1 Förskott, 40 procent av preliminär fördelning Utbet 2 Förskott, 40 procent av preliminär fördelning Utbet 3 Slutbetalning eller eventuell återbetalning 8 (17)
Bedömning av rätt till särskilt utbildningsstöd Syftet med särskilt utbildningsstöd är att underlätta studier för personer med funktionsnedsättning. Regeringens särskilda villkor för statsbidraget finns i förordning (2011:1163) om statsbidrag för särskilt utbildningsstöd. Särskilt utbildningsstöd är viktigt för att göra folkhögskolestudier tillgängliga och likvärdiga för deltagare med funktionsnedsättning. Folkhögskolan bedömer kursdeltagarens behov av insatser. Det finns ett antal kriterier som måste vara uppfyllda för att en folkhögskola ska kunna få särskilt utbildningsstöd och dessa kan formuleras som frågor att besvara: Går kursdeltagaren som behöver stöd en folkhögskolekurs? Har kursdeltagaren en funktionsnedsättning som medför behov av stöd i daglig livsföring eller merkostnader i studiesituationen? Behöver kursdeltagaren stöd i daglig livsföring och i så fall i vilken omfattning? Finns det något annat samhällsstöd som helt eller delvis täcker kursdeltagarens behov av stöd i daglig livsföring? Har folkhögskolan merkostnader på grund av att kursdeltagare är i behov av stöd och hur stora är merkostnaderna? Finns något annat samhällsstöd som helt eller delvis täcker kursdeltagarens merkostnader som orsakas av funktionsnedsättningen? Folkhögskolans bedömning av stödbehov Folkhögskolan ansvarar för att göra bedömning och dokumentation av kursdeltagares stödbehov. Statens syfte med statsbidrag till folkbildningen är bland annat att verksamheterna ska vara öppna för personer med funktionsnedsättning. Om folkhögskolan har kursdeltagare med behov av stöd som beror på funktionsnedsättning kan skolan få särskilt utbildningsstöd. För att folkhögskolan ska har rätt till särskilt utbildningsstöd ska deltagaren dels ha dokumenterad funktionsnedsättning och dels ett dokumenterat stödbehov. Skolan ska kunna visa hur man konstaterat att deltagaren har en funktionsnedsättning. Det kan visas genom deltagarens egen ansökan, bakgrund eller medverkan, skolans utredning eller på annat sätt (Folkbildningsrådets kriterier och fördelningsprinciper 2014, sid 12). För varje deltagare som folkhögskolan söker stödinsatser för ska det finnas en dokumenterad plan där det framgår hur skolan konstaterat behovet av stödinsatserna inom särskilt utbildningsstöd samt hur insatserna ska utformas. Där ska folkhögskolan också dokumentera vilka andra stödinsatser som kursdeltagaren har från till exempel kommun eller försäkringskassa. 9 (17)
Kursdeltagaren ska vara delaktig och ha inflytande över sin studiesituation. Genom att vara informerad kan deltagaren också ställa krav. Deltagare som utgör grund för skolans ansökan och redovisningar om särskilt utbildningsstöd ska vara informerade om att de har rätt till stöd i studiesituationen. Kursdeltagaren ska vara delaktig i studieplaneringen och utformningen av stödet. Folkhögskolan ska i sin information till blivande deltagare beskriva utbildningens tillgänglighet och vilket stöd som skolan kan erbjuda. Ålderskriterier följer Folkbildningsrådets kriterier (Folkbildningsrådet 2014, sid 10). Folkhögskolekurs SPSM ger särskilt utbildningsstöd till insatser i kurser som har rätt till statsbidrag enligt Folkbildningsrådets kriterier (Folkbildningsrådet 2014, sid 7-9). Folkhögskolan kan söka särskilt utbildningsstöd för kursdeltagare inom: - Kurstyp 1 Allmän kurs - Kurstyp 2 Särskild kurs - Kurstyp 3 Kort kurs - Kurstyp 4 Extra platser allmän kurs I ansökan och redovisning till SPSM ska folkhögskolan ange kurstyp och kurslängd i antal dagar. SPSM ger inte särskilt utbildningsstöd till insatser i uppdragsutbildning från till exempel kommunen eller arbetsförmedlingen, då ska uppdragsgivaren stå för merkostnaderna. Merkostnader Skolans generella insatser ska även omfatta deltagare med funktionsnedsättning. Merkostnader är de extra kostnader som skolan har för stödinsatser till deltagare med funktionsnedsättning. En merkostnad kan uppstå när skolan ger utökade stödinsatser som inte ryms inom det ordinarie statsbidraget. Andra aktörers ansvar SPSM ska ta hänsyn till om skolan fått bidrag på annat sätt för stödet eller insatserna. Särskilt utbildningsstöd ges inte för insatser som andra aktörer, till exempel kommun och Försäkringskassan, tillgodoser. Det är viktigt att folkhögskolan i bedömningen av stödbehov utreder om kursdeltagaren har insatser från LSS, SFB, SoL eller annan stödform. Om skolan bedömer att beviljade insatser inte tillgodoser kursdeltagarens behov kan skolan ansöka om särskilt utbildningsstöd. Om den enskilde så önskar kan folkhögskolan stödja hen att ta kontakter med kommunen eller försäkringskassan. 10 (17)
Folkhögskolan får inte ta ut avgifter från deltagaren eller annan part för kostnader som skolan fått särskilt utbildningsstöd för. Insatser inom särskilt utbildningsstöd SPSM kan ge särskilt utbildningsstöd inom ramen för både studier och gemensamma aktiviteter på folkhögskolan under till exempel lektioner, på internatet, vid studieresor, kulturaktiviteter samt på fritiden för deltagare som bor på skolan. Insatser som folkhögskolan kan få bidrag till är stödperson samt övriga stödinsatser som tolk, kursstödjare, teknisk utrustning, läromedel och studiematerial, vissa resekostnader, handledning samt samordning av stödpersoner. Insatserna kan skolan ge till enskilda kursdeltagare eller till en grupp. Vi beskriver insatserna närmare nedan. Bidrag till stödperson SPSM kan ge bidrag till stödperson vid folkhögskolor med kursdeltagare som har behov av stöd i sin dagliga livsföring. Folkhögskolan gör en bedömning av kursdeltagarens behov av stöd och utreder om annan part tillgodoser hela eller delar av stödbehovet. Det stödbehov som ligger till grund för särskilt utbildningsstöd ska vara stöd i daglig livföring, som inte annan part tillgodoser. Med stöd i daglig livföring menar vi hjälp i vardagsrutiner som förflyttning, hygien, klädsel och måltider. Det innefattar stöd i att kommunicera och i att skapa och upprätthålla sociala kontakter. Skolan kan också få stöd för att planera och göra tillvaron begriplig, förutsägbar och trygg. Det inbegriper till exempel påminnelser, vägledning, uppmuntran och stöd i skrivning och läsning. Vid boende på folkhögskolans internat omfattar bidraget även stöd till deltagaren i hushållsarbete, vid fritidsaktiviteter och läxläsning. Folkhögskolan bedömer omfattningen av stödet som särskilt utbildningsstöd ska tillgodose och beräknar vad det innebär i antal årsarbetare. Skolan ansöker och redovisar antal årstjänster för sina stödpersoner till SPSM. Exempel beräkning årstjänster En stödperson som har en sysselsättningsgrad på 0,30 (30 procent) och en stödperson som har en sysselsättningsgrad på 0,70 (70 procent) utgör tillsammans 1,00 årsarbetare. SPSM beviljar bidrag för lönekostnader för stödperson. Lönekostnaden är lön inklusive sociala avgifter. SPSM sätter ett tak för lönekostnaderna. Taket beräknas utifrån medianen av skolornas medellöner för stödpersoner vid ansökan. Därutöver gör SPSM ett påslag på fem procent för att kompensera för kostnader för obekväm arbetstid och löneökning under året. 11 (17)
Vid ansökan och redovisning ska folkhögskolan ange genomsnittlig lönekostnad per år för hel tjänst. Kostnaden beräknas genom att lönekostnader inklusive sociala avgifter summeras för alla stödpersoner på skolan, beräknat på heltidstjänst. Summan delas sedan med totalt antal årsarbetare för stödpersoner på skolan. Folkhögskolan organiserar och ansvarar för stödet. Folkhögskolan ska även utreda om någon annan stödform tillgodoser kursdeltagarens stödbehov. En kombination av personlig assistans (genom LSS, SFB eller SoL) och stödperson genom särskilt utbildningsstöd är möjligt, men kursdeltagaren kan inte få både särskilt utbildningsstöd och personlig assistans för samma timmar. Övriga stödinsatser Folkhögskolan kan söka bidrag då folkhögskolans ordinarie statsbidrag eller annan finansiär inte täcker merkostnader för insatserna. SPSM har definierat åtta kostnadsposter för insatser till folkhögskolorna. Tolk För studerande som är döva, har en hörselnedsättning, eller dövblindhet kan folkhögskolan söka bidrag till tolk. Insatsen ska planeras i samråd med kursdeltagaren. Kursstödjare För deltagare som har synnedsättning eller dövblindhet kan folkhögskolan söka bidrag till lönekostnader för kursstödjare. Kursstödjaren ger stöd till kursdeltagare som har behov av ledsagning och syntolkning. Kurstödjaren kan även ge stöd i daglig livsföring. Teknisk utrustning SPSM kan bevilja bidrag till kostnader för att göra skolans grundutrustning i undervisningen tillgänglig för deltagare med funktionsnedsättning. Det kan till exempel vara programvara eller anpassade tangentbord och skärmar. Det kan också vara kostnader för exempelvis Daisyspelare, punktskrivare, talsyntes, hörselslingor, speciell belysning och anpassning av idrottsutrustning. SPSM kan bevilja bidrag till lönekostnader för it- och hjälpmedelstekniker som gör skolans utrustning tillgänglig. Vid ansökan och redovisning ska tjänstens omfattning och lön specificeras. SPSM beviljar inte bidrag för grundutrustning som skolan använder i undervisningen. Teknisk grundutrustning är utrustning som vi bedömer är basutrustning för alla deltagare, till exempel datorer, pekplattor, skanner, mp3, kamera och interaktiva skrivtavlor. Vi beviljar inte heller bidrag till telefoni, nätverk eller larm. 12 (17)
SPSM beviljar inte bidrag för personliga hjälpmedel. Det är sjukvårdshuvudmannen som har ansvar för personliga hjälpmedel, oavsett om personen studerar eller inte. Exempel: Alternativa verktyg En skola har deltagare med dyslexi som är i behov av alternativa verktyg i form av datorer, träningsprogram och tekniska anpassningar. Skolans datorer är gamla och man passar på att köpa nya. Skolan ansöker om bidrag för nya datorer, skanner, interaktiv skrivtavla, Daisyspelare, OCR-pennor, skollicenser för ordprediktionsprogram och talsyntes. Kostnader för datorer, skanner och interaktiv skrivtavla ser vi inte som en merkostnad eftersom det är grundutrustning som alla deltagare kan använda. Daisyspelare, OCR-pennor, programvara för talsyntes, skollicenser för ordprediktionsprogram är teknisk utrustning som skolan kan få bidrag för. Merkostnader för läromedel och studiematerial Merkostnader för läromedel och studiematerial kan till exempel vara extra kostnader för böcker med större typsnitt, ljudböcker och skolabonnemang för inläsningstjänst. Synskadades Riksförbund (SRF) anpassar studiematerial för personer med synnedsättning eller dövblindhet inom folkbildningen. Den folkhögskola som behöver anpassa studiematerial till deltagare med synnedsättning eller dövblindhet ska vända sig till SRF. 1 Exempel: Skolan köper in en klassuppsättning böcker till en klass. I klassen finns en deltagare med dyslexi som behöver boken i Daisyformat. Mellanskillnaden, det vill säga kostnaden för Daisyformatet minus kostnaden för boken i svartskrift, blir en merkostnad. Den merkostnaden kan skolan söka bidrag för. Exempel: Skolan köper in böcker i lättläst till en klass eller till en enskild deltagare. Om kostnaden för de lättlästa böckerna motsvarar kostnaden för de ordinarie böckerna inom samma ämne eller område så uppstår ingen merkostnad. Om de lättlästa böckerna är dyrare än motsvarande ordinarie böcker så kan folkhögskolan ansöka om mellanskillnaden (merkostnaden). 1 Webbadress till SRFs sidor om kurslitteratur till deltagare på folkhögskolor: http://www.srf.nu/vad-gor-srf-for-mig/studieverksamhet/kurslitteratur-tillfolkhogskoleelever/ 13 (17)
Tillgängliga transporter under studietid Folkhögskolor kan få ersättning för merkostnader för resor vid studieresor och studiebesök under studietiden. Det ska vara merkostnader som uppstår då ni inte kan använda allmänna kommunikationsmedel eller liknande. SPSM beviljar inte bidrag för avgifter för färdtjänst eller riksfärdtjänst. Exempel studiebesök På skolan finns en regel att deltagarna själva ska bekosta resor för studiebesök, motsvarande resor med kollektivtrafik. En klass gör ett studiebesök och läraren bedömer att de, på grund av deltagarnas funktionsnedsättning, inte kan använda kollektivtrafiken utan måste ta skolans minibuss. Deltagarna betalar vid detta tillfälle en kostnad som motsvarar biljetter för kollektivtrafik. Merkostnaden är då skillnaden mellan milkostnaden för skolans buss och den summa deltagarna själv betalt. Exempel restaurangbesök Deltagare med funktionsnedsättning tränar vardagssituationer och går ut och äter på restaurang. Läraren bedömer att de, på grund av deltagarnas funktionsnedsättning, inte kan använda kollektivtrafik utan måste ta skolans minibuss för att komma till restaurangen. Kostnaderna som uppstår är resan med skolans buss och matkostnader för deltagare och personal. Merkostnaderna för resan är skillnaden mellan milkostnaden för skolans minibuss och den kostnad skolan skulle ha haft för att resa med kollektivtrafiken. Den merkostnaden kan skolan söka bidrag för. Matkostnaden ses inte som en merkostnad och är alltså inget skolan får bidrag för. Merkostnad personal vid studieresa och studiebesök När kursdeltagare med funktionsnedsättning deltar i studieresor kan SPSM bevilja bidrag för medföljande personal som tillgodoser stödbehov. Vi kan ge bidrag för resekostnad, logi, lön, traktamente samt kostnader för entré. Vi kan också bevilja merkostnader för anpassad guidning på till exempel muséer. SPSM beviljar inte bidrag till resekostnader för personlig assistent. Handledning av personal SPSM kan bevilja bidrag för kostnad då personal som arbetar med kursdeltagare med funktionsnedsättning får extern handledning. Exempel: Handledning av skolans egen kurator Skolans egen kurator handleder en personalgrupp som har behov av att få stöd med arbetssätt och bemötande för deltagare med funktionsnedsättning. Kuratorns lönekostnad ingår i skolans normala kostnad vilket innebär att ingen merkostnad uppstår och är alltså inget skolan får bidrag för. 14 (17)
Exempel: Föreläsning Skolan tar in en person som föreläser för en personalgrupp i ämnesområden som berör deltagare med funktionsnedsättning. Skolan kan inte få särskilt utbildningsstöd för kostnaden eftersom föreläsningen bedöms som kompetensutveckling. Övrigt Samordning av stödpersoner För skolor med många stödpersoner kan det uppstå merkostnader för samordning av stödpersonernas arbete. SPSM kan då bevilja bidrag till lönekostnader för samordningen. En förutsättning för att kunna få bidrag är att skolan har minst tio årstjänster för stödpersoner med finansiering från SPSM. Skolan ansöker i bidragsportalen under rubriken Övriga stödinsatser, kostnadsposten Övrigt. Vid ansökan och redovisning ska skolan specificera tjänstens omfattning och lön. För bidrag till samordnare använder SPSM samma lönetak som för stödpersoner. Det här ger inte rätt till särskilt utbildningsstöd Kultur- och fritidsaktiviteter Från 2014 beviljar SPSM inte bidrag till kultur och fritidsaktiviteter. Rehabilitering och habilitering Folkhögskolans uppgift är att anordna utbildning. I folkhögskolans ansvar och anordnarroll ingår att avgränsa vad som är studier och vad som är vård, rehabilitering eller habilitering som annan part ska finansiera. Deltagare som behöver sjukgymnastik, läkarvård eller annan medicinsk insats under studietiden bör diskutera det med den kommun eller det landsting som har ansvaret. Insatserna ligger utanför folkhögskolans ansvar och ger därför inte rätt till bidrag. Tillgängliga lokaler Folkhögskolan ansvarar för att skolans lokaler är tillgängliga enligt den funktionshinderspolitiska ansvars- och finansieringsprincipen (prop 1999/2000:79, sid 16). SPSM beviljar inte särskilt utbildningsstöd till byggnadskomplettering, avskrivningar eller driftkostnader. Fortbildning och kompetensutveckling av folkhögskolans personal SPSM beviljar inte särskilt utbildningsstöd för fortbildning och kompetensutveckling för någon personal vid folkhögskolan. Folkhögskolan ansvarar för att all personal får fortbildning och kompetensutveckling. Det gäller även fortbildning som finns inom området funktionsnedsättning. 15 (17)
Måltidskostnader för personal och kursdeltagare SPSM beviljar inte statsbidrag för fria eller subventionerade måltider för folkhögskolans personal. Varje folkhögskola får ta ställning till hur måltidssituationen för deltagarna ska lösas på bästa sätt. Vi beviljar inte heller statsbidrag för inköp av råvaror eller extra personalkostnader i samband med tillredning av olika typer av specialkost. Rekrytering, information, personalvård SPSM beviljar inte bidrag för rekryterings- och informationsinsatser vare sig det gäller deltagare eller personal. Vi beviljar inte heller bidrag för personalvård, friskvård och liknande. Återbetalning och återkrav Enligt förordningen är den som har tagit emot statsbidrag återbetalningsskyldig om: 1. Mottagaren har lämnat oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att bidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp 2. Bidraget av något annat skäl har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta 3. Mottagaren inte lämnar sådan ekonomisk och annan redovisning som SPSM begär. 4. Mottagaren inte har använt bidraget för det ändamål SPSM har beviljat. Överklagande Beslutet om särskilt utbildningsstöd går inte att överklaga. 16 (17)
Källor Folkbildningsrådet 2014: Statsbidrag till folkhögskolor 2014. Kriterier och fördelningsprinciper. Förordning (1993:1091) om assistansersättning Förordning (2011:1163) om statsbidrag för särskilt utbildningsstöd Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Proposition 1992/93:159 Stöd och service till vissa funktionshindrade Proposition 1999/2000:79, Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för funktionshinderspolitiken. Proposition 2005/06:192, Lära, växa, förändra. Regeringens folkbildningsproposition Regeringskansliet (2011): En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016. Socialtjänstlagen (2001:453) 17 (17)