Grundläggande värden - från teori till praktik Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms stad riitta-leena.karlsson@stockholm.se 08 508 25 610 The Capital of Scandinavia
Innehåll Grundläggande värden inom funktionshinderspolitiken Del 1: FN-konventionen, Diskrimineringslagen De funktionshinderspolitiska målen LSS-lagen Är siktet rätt inställt? Del 2: Grundläggande värden från teori till praktik Lever vi upp till grundläggande värden? Hur vet vi det? Uppföljning The Capital of Scandinavia Sida 2
Förändrat fokus på synen på personer med funktionsnedsättning Från: Välgörenhet - Patienter - Experters objekt - Till: Människor med rättigheter Medborgare och konsumenter Delaktighet och brukarmedverkan Individuella brister - Fungerande omvärld för alla Behövande - Kompensation - Segregering - Personer med förmåga/möjligheter God samhällsplanering Integrering/inkludering Vissas ansvar - Allas ansvar The Capital of Scandinavia Sida 3
FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Varför en konvention? Funktionshinderfrågorna saknas i de övriga konventionerna med undantag för barnkonventionen Behov av att uppmärksamma funktionshinderfrågorna i världen Femtio artiklar tydliggör innebörden i skyddet för de mänskliga rättigheterna för människor med funktionsnedsättning FN:s övervakningskommitté bevakar och följer upp staternas arbete Sveriges första rapport lämnades 2011 (nästa 2015 osv ) Skuggrapport av funktionshinderorganisationer (HSO) Övervakningskommitténs synpunkter och kritik på Sverige 2014 Sida 4
Grundläggande principer (Artikel 3) för hur människor med funktionsnedsättning ska kunna delta fullt ut i samhället Respekt för inneboende värde, individuellt självbestämmande, innefattande frihet att göra egna val samt enskilda personers oberoende Icke-diskriminering Fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället Respekt för olikheter och accepterande av personer med funktionsnedsättning som en del av den mänskliga mångfalden och mänskligheten Lika möjligheter Tillgänglighet Jämställdhet mellan kvinnor och män Respekt för den fortlöpande utvecklingen av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för funktionsnedsatta barns rätt att bevara sin identitet Sida 5
Särskilda områden som behöver uppmärksammas i Sverige Fysisk miljö Medborgarinflytandet Funktionshinderorganisationer Medborgare med annan etnicitet än svensk Kvinnor med funktionsnedsättning Barn med funktionsnedsättning Insamling av statistik och information
FN-konventionens totalt 50 artiklar Artiklarna 1-20 Syfte, definition, allmänna principer och åtaganden 1-4 Jämlikhet och ickediskriminering av kvinnor o barn 5-7 Medvetandegörande och tillgänglighet 8-9 Rätten till liv, frihet o personlig säkerhet 10-14 Rätt att inte utsättas för tortyr, våld eller övergrepp samt skydd för den personliga integriteten 15-17 Rätt till fri rörlighet och att leva självständigt 18-20 Sida 7
FN-konventionens innehåll forts. Artiklarna 21-50 Yttrandefrihet och respekt för privatlivet 21-23 Utbildning 24 Hälsa, habilitering och rehabilitering 25-26 Arbete och sysselsättning 27 Levnadsstandard och deltagande i offentligt liv och kulturliv 28-30 -------------------------------- Statistik och information 31 Internationellt samarbete och Kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 32-39 Konventionsstatskonferens och slutbestämmelser 40-50 Sida 8
Viktiga principer för den svenska funktionshinderspolitiken - funktionshinderspolitiska mål och strategi för åren 2011-2016 Övergripande mål; mångfald, delaktighet och jämlikhet Fokus på mänskliga rättigheter Tydlighet i roller/ansvar Allas ansvar = tvärsektoriellt ansvar fastslås Ansvars- och finansieringsprincipen gäller Målen ställs för period på fem år Målen ska vara uppföljningsbara Sida 9
Prioriterade nationella funktionshinderpolitiska inriktningsmål i Sverige 2011-2016 Fysisk tillgänglighet Konsumentpolitiken IT-politiken Utbildningspolitiken Arbetsmarknadspolitiken* Socialpolitiken* Folkhälsopolitiken* Kultur, medier och idrott* Rättsväsendet och Migrationsverket Transportpolitiken * berörs av insatser inom socialtjänsten/lss Sida 10
Nationella mål - Vem ska göra vad? 22 myndigheter* har ett särskilt ansvar och ska: - genomföra funktionshinderpolitiska åtgärder inom sina respektive ansvarsområden - följa upp åtgärder och dess effekter * Arbetsförmedlingen Arbetsmiljöverket Boverket Brottsoffermyndigheten Domstolsverket Försäkringskassan Kammarkollegiet Konsumentverket Kulturrådet Migrationsverket Myndigheten för yrkeshögskolan Post- och telestyrelsen Riksantikvarieämbetet Rikspolisstyrelsen Sjöfartsverket Statens skolinspektion Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens skolverk Socialstyrelsen + IVO Statens folkhälsoinstitut Trafikverket Transportstyrelsen Sida 11
Uppföljning av Myndigheten för delaktighet (MFD) En statlig myndighet för samordning av funktionshinderspolitiken Främjandet av fh-politiken i myndigheter, kommuner och landsting Förslag på uppföljning som myndigheter ska redovisa Följa, analysera och presentera genomförandet och resultat i statistik, forskning och undersökningar Inom tillgänglighetsarbete: Identifiera hinder och framgångsfaktorer samt utveckla riktlinjer och rekommendationer Uppföljning utifrån de nationella målen för funktionshinderspolitiken samt utifrån strategin om hur man uppnår målen MFD:s senaste rapport Hur är läget 2014? www.mfd.se Sida 12
Svensk diskrimineringslagstiftning 2009 kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Obs! Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse för lagens skydd mot diskriminering Ett förslag till en ny diskrimineringsgrund: Otillgänglighet (med vissa begränsningar) Sida 13
Funktionsnedsättning (i Diskrimineringslagen) Vid varaktig fysisk, psykisk eller begåvningsmässig begränsning av människans funktionsförmåga Vid skador eller sjukdomar som fanns vid födseln, har uppstått senare eller förväntas uppstå Funktionsnedsättningen kan märkas mer eller mindre i olika situationer t. ex. allergi, dyslexi, hörsel- och synskador mm Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse för lagens skydd mot diskriminering Sida 14
Skydd mot diskriminering Gäller: på jobbet i skolan på högskolan i affären vid köp av bostad och när man hyr en bostad när arbetsgivare missgynnat vid föräldraledighet Gäller inom samhällsområden: hälso- och sjukvård socialtjänst socialförsäkringssystemet försäkringar (gäller könsskillnader i avtal sedan 2012) fackförbund Sida 15
Anmälan till DO Diskrimineringsombudsmannen www.do.se DO väljer vilka ärenden ska tas till behandling/drivas Kan driva ärendet i domstol Kan driva ärendet till förlikning mellan anmälaren och den anmälda parten (när rättsläget bedöms vara klart) Sida 16
Socialtjänstlagens stödinsatser till människor med funktionsnedsättningar Kommunens socialnämnd ska ge stöd till människor som är i behov av det på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl För att kunna delta i samhällets gemenskap och leva som alla andra För att få tillgång till meningsfull sysselsättning För att få boende där man kan få stöd efter behov Sida 17
Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (personkretsar enligt LSS) 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller med autismliknande (autismspektrumtillstånd AST) funktionsnedsättning 2. Personer med begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder 3. Personer med stora, varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som innebär stora svårigheter i den dagliga livsföringen och medför ett omfattande behov av stöd och service Sida 18
LSS-insatser 1. Råd och stöd (av landstinget) 2. Personlig assistans 3. Ledsagarservice 4. Kontaktperson 5. Avlösarservice i hemmet 6. Korttidsvistelse utanför hemmet 7. Korttidstillsyn för barn och ungdomar över 12 år 8. Boende för barn/ungdom (familjehem/elevhem) 9. Boende för vuxna (gruppbostad, servicebostad, annan särskild anpassad bostad) 10. Daglig verksamhet (för pkr 1 och 2) Sida 19
Del 2 Grundläggande värden från teori till praktik Lever vi upp till grundläggande värden? Hur vet vi det? Sida 20
Målet inom socialpolitiken Kunskapen om i vilken utsträckning de individuella stödens utformning bidrar till de övergripande handikappolitiska målen ska öka. = Vet vi i vilken mån de insatser som beviljas/utförs leder till att människor med funktionsnedsättning kommer in i samhällets gemenskap? = Vet vi/hur följer vi upp om våra stödinsatser gör någon nytta? Ur nationella funktionshinderpolitiska mål 2011-2016 Sida 21
Målet inom folkhälsopolitiken Uppföljningen av hälsans bestämningsfaktorer bör uppmärksamma hälsan för personer med funktionsnedsättning. Uppföljningen av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet nationellt, regionalt och lokalt ska omfatta hur detta inkluderar personer med funktionsnedsättning. Ur nationella funktionshinderpolitiska mål 2011-2016 Sida 22
Fritid folkhälsoperspektivet Barnkonventionen - Artikel 13: Barn har rätt till lek och fritid, vila och rekreation samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet FH-konventionen - Artikel 30 Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott - beskriver hur konventionsstaterna ska se till att alla har rätt att delta i kulturlivet på lika villkor. SIDAN 23
Målet inom arbetsmarknadspolitiken Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. Matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. Ur nationella funktionshinderpolitiska mål 2011-2016 Sida 24
SOL och LSS = delaktighet och inflytande Alla människor har lika värde och lika rätt till social trygghet, vård och omsorg (SoL - Socialtjänstlagen) Personer som omfattas av LSS-lagen ska ha möjlighet att leva som andra med jämlikhet i levnadsvillkor och ha full delaktighet i samhällslivet (LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Sida 25
Kvalitet i LSS-insatser Insatserna anpassas efter den enskildes behov Hänsyn tas till att behoven kan variera över tid Den enskildes ges inflytande över planering, utformning och genomförande av insatser Bärande principer - insatserna karaktäriseras av: Kontinuitet Tillgänglighet Samordning Varaktighet Sida 26
Flexibilitet - anpassning av insatser utifrån individens behov? Bemanning (LSS): För verksamheten enligt denna lag ska finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska kunna ges. Sida 27
Delaktighet och inflytande Genomförandet av funktionshinderpolitiken förutsätter att funktionshinderorganisationernas expertkunskap tas till vara (Regeringen strategi). Brukaren ska ses som medskapare av samhällstjänster (SKL) Sida 28
Brukarmedverkan inom socialtjänstens verksamheter Hur utvecklar vi samverkansformer med brukarorganisationer? Hur utvecklar vi delaktighet hos enskilda brukare i våra verksamheter? Hur utvecklar vi delaktighet hos barn/unga och hos olika etniska grupper? SIDAN 29
Kvalitet och uppföljning Hur följer vi upp resultat av vårt arbete? Leder våra insatser till större delaktighet i samhället? Gör vi rätta saker? Skapar vi stödet utifrån aktuella behov? Har vi flexibilitet för ändringar efter aktuella behov? Sida 30
Att leva som alla andra Har vi kommit ifrån institutionsvanor? Sida 31
Behov inom olika livsområden - kräver många kontakter Familj och andra Ekonomi Utbildning Arbete Sysselsättning Rättsliga förhållanden Vardagsgöromål (ADL) Intressen Fritid Aktiviteter Boende Har vi rutiner för samverkan? Är vi bra på samarbete och samverkan med andra?
Vad är vad? Kvalitetsbrister? Dåligt bemötande? Diskriminering? Sida 33
Kommunernas program/handlingsplaner - utifrån FN-konventionen - utifrån Sveriges nationella funktionshinderspolitiska mål Finns beslut om program/handlingsplan i min kommun? Exempel: Stockholms stad Populärversion på svenska Lättläst På engelska Punktskrift CD/Daisy På teckenspråk - på stadens webb Sida 34
Utveckling av evidensbaserad praktik inom funktionshinderområdet: Förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning Förstärkt brukarmedverkan Initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning Sida 35
Tack! riitta-leena.karlsson@stockholm.se 08 508 25 610 Sida 36