EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.7.2015 COM(2015) 370 final Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond SV SV
INFORMATION OCH VILLKOR FÖR UTNYTTJANDE AV EU:s SOLIDARITETSFOND 1. INLEDNING Detta beslut gäller utnyttjande av EU:s solidaritetsfond (nedan kallad fonden) till ett belopp av 16 274 765 euro efter tre katastrofer i Bulgarien och Grekland. Detta utnyttjande kommer att finansieras i sin helhet genom partiell användning av de 50 000 000 euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden som redan tagits upp i 2015 års budget, och som därmed inte kräver någon ändringsbudget. 2. INFORMATION OCH VILLKOR I slutet av april 2015 mottog kommissionen tre ansökningar till fonden för finansiellt bistånd som rörde en katastrof i Bulgarien (svåra vinterförhållanden) och två katastrofer i Grekland (översvämningar av Evros och i regionen Grekiska fastlandet) som hade inträffat i januari och februari 2015. Kommissionen har noggrant gått igenom samtliga tre ansökningar på grundval av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond 1 (nedan kallad förordningen), särskilt artiklarna 2, 3 och 4. De viktigaste slutsatserna av denna bedömning redovisas i följande avsnitt. 2.1. BULGARIEN (1) I slutet av januari och början av februari 2015 drabbades stora delar av Bulgarien av kraftiga regn, snö, översvämningar och jordskred som orsakade betydande skador på offentlig infrastruktur, företag, privatbostäder och tillgångar, och skadade jordbrukssektorn. (2) Bulgariens ansökan mottogs av kommissionen den 24 april 2015, dvs. inom tidsfristen på tolv veckor efter det att de första skadorna konstaterats den 30 januari 2015. (3) Kommissionen bedömde att de olika inträffade katastroferna i Bulgarien har en gemensam meteorologisk orsak av naturligt ursprung och därför faller inom solidaritetsfondens tillämpningsområde. (4) Vid sin ansökan begärde Bulgarien en förskottsbetalning på förväntade bidrag från solidaritetsfonden. Kommissionen drog efter en preliminär bedömning av ansökan slutsatsen att de villkor som föreskrivs i förordningens artikel 4a var uppfyllda. Genom kommissionens beslut C(2015) 4179 beviljades ett förskott på 637 782 euro, vilket motsvarar 10 % av det förväntade finansiella bidraget från fonden. (5) De bulgariska myndigheterna uppskattar det totala värdet på de direkta skador som orsakats av katastrofen till 243 305 miljoner euro. Detta belopp motsvarar 0,622 % av Bulgariens BNI, eller 103,6 % av det tröskelvärde på 234 871 miljoner euro för "större katastrofer" som var tillämpligt för Bulgarien 2015 (dvs. 0,6 % av BNI baserat på uppgifter från 2013) vid prövning av möjligheten till bistånd från solidaritetsfonden. Eftersom de totala direkta skadorna uppskattades överstiga gränsvärdet anses 1 Rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (EGT L 311, 14.11.2002, s. 3). SV 2 SV
katastrofen uppfylla villkoren för en "större naturkatastrof" i den mening som avses i artikel 2.2 i förordningen. (6) De totala direkta skadorna utgör grunden för beräkningen av beloppet för det ekonomiska bidraget från fonden. Det finansiella bidraget får endast användas för sådana väsentliga nöd- och återställningsinsatser som anges i artikel 3 i förordningen. (7) Vad gäller inverkan och konsekvenserna av katastrofen drabbade svåra vinterklimatförhållandena nästan hela Bulgariens territorium. Det rapporterades att den sydöstra regionen var hårdast drabbad av händelserna. Över 300 byggnader i enbart i staden Burgas översvämmades. Jordskred förstörde viktig infrastruktur. Fördämningar brast, många floders (t.ex. Maritsa/Evros) bäddar brast och översvämmade jordbruksmark och skogar. Stormbyar förstörde tallskogar och orsakade strömavbrott och störningar i kommunikationsnätverk. Vägar blockerades av nedfallna träd. (8) De bulgariska myndigheterna har uppskattat kostnaderna för nödvändiga krisinsatser som är stödberättigande enligt artikel 3.2 i förordningen till 239 225 miljoner euro och har delats upp mellan olika typer av insatser. Detta belopp utgör över 98 % av de totala rapporterade skadorna. De bulgariska myndigheterna förklarade denna oproportionerligt höga andel offentliga skador med de lokala myndigheternas oförmåga att korrekt bedöma skadorna på privat egendom inom ansökningstidsfristen på tolv veckor. Skador på privat egendom är därför till stor del inte medtagen i ansökan. Den största andelen av kostnaderna för krisinsatserna är på över 97 miljoner euro och avser säkrande av förebyggande infrastruktur. Över 46 miljoner kommer enligt beräkningarna att krävas för återställandet av transportinfrastruktur. (9) De berörda regionerna ingår i kategorin mindre utvecklade regioner enligt reglerna om de europeiska struktur- och investeringsfonderna (2014 2020). De bulgariska myndigheterna har inte meddelat kommissionen någon avsikt att omfördela medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna till återhämtningsåtgärder. (10) I fråga om unionslagstiftning om förebyggande och hantering av denna typ av katastrofer införlivade Bulgarien år 2007 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2010 om bedömning och hantering av översvämningsrisker (nedan kallat översvämningsdirektivet) i sin nationella lagstiftning, och en preliminär bedömning av översvämningsriskerna för varje avrinningsdistrikt har utförts på grundval av en metod för bedömning av översvämningsrisker utarbetats av ministeriet för miljö- och vattenfrågor. (11) När ansökan lämnades in var Bulgarien inte föremål för några överträdelseförfaranden när det gäller EU:s lagstiftning om denna kategori av katastrofer. (12) De bulgariska myndigheterna angav att skador till ett värde av cirka 32 miljoner euro täcks av försäkring. Detta belopp har dragits av från de stödberättigande kostnaderna. 2.2. GREKLAND (översvämningar i Evros och i de centrala och västra regionerna) (1) Från början av februari 2015 drabbades Grekland av omfattande översvämningar i det bredare området för floderna Evros och Ardas i Östra Makedonien och Thrakien som orsakade förstörelse på grundläggande infrastruktur, offentliga byggnader, privata bostäder, företag och i jordbruket. SV 3 SV
(2) Under samma period drabbades stora delar av centrala och västra Grekland inbegripet regionerna Epirus, Västra Grekland, Grekiska Fastlandet och Thessalien av liknande händelser som gav upphov till ännu större skador än i Östra Makedonien. (3) Grekland lämnade in två ansökningar om ekonomiskt stöd från fonden den 23 april 2015, dvs. inom tidsfristen på tolv veckor efter det att de första skadorna noterades den 4 februari 2015 (Evros) och den 1 februari 2015 (centrala och västra regionerna). Ansökningarna lämnades in som regionala katastrofer enligt artikel 2.3 i förordningen. Allt som allt påverkades fem NUTS 2-regioner av katastrofen: Östra Makedonien och Thrakien (översvämningar (Evros)) samt Epirus, Västra Grekland, Grekiska Fastlandet och Thessalien (översvämningar i centrala och västra Grekland). (4) Kommissionens bedömning visade emellertid att händelserna i Grekland (och den större katastrofen i Bulgarien) är närstående och har samma meteorologiska ursprung. Kommissionen beslutade därför att behandla de grekiska ärendena som en enda regional katastrof enligt vad som anges i artikel 2.3 i förordningen. Katastrofen utgör en naturkatastrof och faller därför inom solidaritetsfondens tillämpningsområde. (5) En sammanslagning av de två ansökningarna påverkar inte beloppet på det finansiella bidraget från solidaritetsfonden och minskar samtidigt betydligt den administrativa bördan för Grekland från genomförande och rapportering. (6) När Grekland lämnade sin ansökan begärde landet en förskottsbetalning på det förväntade bidraget från solidaritetsfonden. Efter en preliminär bedömning av ansökningarna, och innan det beslutats att slå samman dem, drog kommissionen slutsatsen att de villkor som anges i artikel 4a i förordningen var uppfyllda i båda fallen. (7) De grekiska myndigheterna uppskattar de sammanlagda totala direkta skadorna till följd av översvämningarna till 395,878 miljoner euro (132,454 miljoner euro för Evros plus 263,424 miljoner euro för centrala och västra Grekland). Detta belopp motsvarar 36 % av det tröskelvärde på 1 091,315 miljoner euro för större katastrofer som är tillämpligt för Grekland för 2015 (dvs. 0,6 % av BNI baserat på 2013 års uppgifter) och uppfyller därför inte kriterierna för att betraktas som en större katastrof. De totala direkta skadorna utgör däremot 4,78 % av den viktade genomsnittliga BNP:n i de fem berörda NUTS 2-regionerna och överstiger därmed med råge tröskelvärdet på 1,5 % för den viktade regionala BNP som fastställs i förordningen för att betraktas som en regional katastrof. (8) De totala direkta skadorna utgör grunden för fastställandet av beloppet för det ekonomiska bidraget från fonden. Det finansiella bidraget får endast användas för sådana väsentliga nöd- och återställningsinsatser som anges i artikel 3 i förordningen. (9) Genom kommissionens beslut C(2015) 4180 beviljas ett förskott på 331 135 euro för Evros. Genom kommissionens beslut C(2015) 4181 beviljades ett förskott på 658 560 euro för centrala och västra Grekland, vilket i båda fallen motsvarar 10 % av det förväntade finansiella bidraget från fonden. (10) Vad gäller katastrofernas inverkan och konsekvenser, drabbade översvämningarna i Evros avrinningsområde särskilt jordbrukssektorn. Cirka 17 500 hektar jordbruksmark översvämmades. Jordbruksinfrastruktur, magasin och skördar förstördes. 150 km väg skadades eller förstördes. Infrastruktur för vattenförsörjning och avloppshantering i 17 SV 4 SV
bostadsområden skadades. Översvämningarna orsakade också skador på offentliga byggnader (skolor, sporthallar, bibliotek). I västra, centrala och norra delarna av Grekland drabbades Aitolien och Akarnanien, Epirus, Evritania, Fthiotis, Thessalien och Peloponnesos av kraftiga regn och stormar, liksom även kraftiga snöfall i bergsområdena, sydliga stormvindar, både till havs och till lands. Händelsen utlöste kraftavbrott, flodbäddar brast och omfattande jordskred resulterade i att ett antal bosättningar i bergsområden blev isolerade och invånarna där behövde evakueras. Katastrofen orsakade skador på mer än 60 % av vägnätet i Epirus. Jordbruket led skador från skördeförluster i odlingsområden. Butiker, bostäder, affärsföretag, djurhållning och jordbruksföretag påverkades. Vissa av Greklands kulturarv hotades. De häftiga vattenströmmarna i floden Arachthos drog exempelvis med sig den historiska bron Plaka i Tzoumerka. (11) De grekiska myndigheterna har uppskattat kostnaderna för nödvändiga krisinsatser som är stödberättigande enligt artikel 3.2 i förordningen till 308,445 miljoner euro och de har delats upp på olika typer av insatser. Den största andelen av kostnaden gäller transportsektorn med drygt 196 miljoner euro. Den näst största andelen av kostnaden går till att säkra förebyggande infrastruktur, och uppgår till 83 miljoner euro. (12) De drabbade regionerna tillhör kategorin "mindre utvecklade regioner" inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (2014 2020). De grekiska myndigheterna har inte meddelat kommissionen någon avsikt att omfördela medel från struktur- och investeringsfonderna till återuppbyggnadsåtgärder. (13) När det gäller genomförandet av unionslagstiftningen om förebyggande och hantering av katastrofrisker finns det för närvarande inget pågående överträdelseförfarande. En uppdaterad preliminär rapport om bedömning av översvämningsrisker överlämnades till kommissionen i november 2012. Dessutom, som en del av den nationella strategiska referensramen 2014-2020, innehåller det operativa programmet infrastruktur, transport, miljö och en hållbar utveckling, som samfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden, finanser, inom det tematiska målet 5, åtgärder för att hantera de negativa effekterna av klimatförändringen och anpassa sig till nya xerotermiska förhållanden och möjliga extrema väderfenomen, såsom översvämningar. (14) När ansökan lämnades in var Grekland inte föremål för några överträdelseförfaranden när det gäller EU:s lagstiftning om denna kategori av katastrofer. (15) Enligt de grekiska myndigheterna finns det inte någon försäkring som täcker de stödberättigande kostnaderna. 3. FINANSIERING Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om fastställande av den fleråriga budgetramen för åren 2014 2020 2, särskilt artikel 10, möjliggör utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond (fonden) upp till ett årligt tak på 500 miljoner euro (i 2011 års priser), utöver de relevanta rubrikerna i budgetramen. Villkoren för stöd från fonden anges i rådets förordning (EG) nr 2012/2002, ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 661/2014 av den 15 maj 2014 om inrättande av Europeiska unionens 2 EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. SV 5 SV
solidaritetsfond. I punkt 11 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning 3 (det interinstitutionella avtalet) fastställs reglerna för utnyttjandet av fonden. Då fonden främst inrättades på grundval av solidaritetstanken, anser kommissionen att stödet från fonden bör vara progressivt. Detta innebär, enligt tidigare praxis, att den del av skadorna som överstiger tröskelvärdet för "större katastrofer" (dvs. 0,6 % av landets BNI eller 3 miljarder euro i 2011 års priser, beroende på vilket som är det lägre beloppet) bör omfattas av en högre stödnivå än skador upp till tröskelvärdet. I allmänhet har ersättning tidigare utbetalats för 2,5 % av de totala direkta skadorna upp till gränsvärdet, och för 6 % av skadorna därutöver. För regionala katastrofer och katastrofer som godtagits enligt den så kallade grannlandsbestämmelsen är stödnivån 2,5 %. Stödet får inte överstiga de totala uppskattade kostnaderna för biståndsberättigande insatser. Metoden för beräkning av stöd från solidaritetsfonden fastställdes i årsrapporten om solidaritetsfonden 2002 2003 och har godkänts av rådet och Europaparlamentet. Beräkningen av stödet från fonden på grundval av ansökningarna från Bulgarien och Grekland baserad på en beräkning av totala direkt orsakade skador är följande: Katastrof Direkta skador (i miljoner Tillämpat tröskelvärde för regional katastrof (i miljoner Tröskelvärde för större katastrof (i miljoner Total kostnad för stödberättigande insatser (i miljoner 2,5 % av de direkta skadorna upp till tröskelvärdet (i 6 % av direkta skador över tröskelvä rdet (i Totalt föreslaget stödbelopp (i BULGARIEN 243 305-234 871 239 225 5 871 775 506 040 6 377 815 GREKLAND 395 878 124 354 1 091 315 308 445 9 896 950-9 896 950 TOTALT 16 274 765 Ett belopp på 50 000 000 euro utnyttjades vid tidpunkten för antagandet av 2015 års budget för utbetalning av förskott och de motsvarande åtagande- och betalningsbemyndigandena togs upp i budgeten. Mot bakgrund av granskningen av ansökningarna 4 och med hänsyn till det högsta möjliga bidraget från fonden föreslår kommissionen att fonden utnyttjas för dessa två ärenden genom att använda 16 274 765 euro av de 50 000 000 särskilt mobiliserats för förskott från Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015. Ett belopp på 1 627 477 euro har redan betalats ut för förskotten på 10 % (637 782 euro för Bulgarien och 989 695 euro för Grekland) i enlighet med artikel 4a.2 i förordningen, och det belopp som återstår att betala uppgår till 14 647 288 euro (5 740 033 euro för Bulgarien och 8 907 255 euro för Grekland). 3 4 EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. Meddelande till kommissionen C(2015) 6077 xxxx. SV 6 SV
Efter utbetalningen av de ovannämnda förskotten är det tillgängliga saldot för utbetalning av förskott i budgeten 48 372 523 euro. I linje med punkt 11 i det interinstitutionella avtalet, som ger möjlighet att omfördela anslag, föreslår kommissionen att ta i anspråk de 14 647 288 euro som behövs för Bulgarien och Grekland från sådant tillgängligt saldo. Efter utbetalningen av det återstående saldot på 14 647 288 euro, finns ett belopp på 33 725 235 euro fortfarande tillgängligt för ytterligare förskott under 2015 vid behov. På grundval av de uppgifter som för närvarande finns tillgängliga verkar detta vara tillräckligt i händelse av nya ansökningar som inkommer under den återstående delen av året. Vid oenighet kommer ett trepartsförfarande att inledas i enlighet med punkt 11 i det interinstitutionella avtalet 5. 5 EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. SV 7 SV
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond 6, särskilt artikel 4.3, med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning 7, särskilt punkt 11, med beaktande av kommissionens förslag 8, och av följande skäl: (1) Europeiska unionens solidaritetsfond (nedan kallad fonden) syftar till att ge unionen möjlighet att snabbt, effektivt och flexibelt vidta åtgärder i nödsituationer och att visa solidaritet med befolkningen i katastrofdrabbade regioner. (2) Det högsta årliga beloppet för fonden får i enlighet med artikel 10 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 9 inte överskrida 500 miljoner euro (i 2011 års priser). (3) Bulgarien har lämnat in en ansökan om att ta fonden i anspråk till följd av svåra vinterklimatförhållanden. (4) Grekland har lämnat in två ansökningar om att ta fonden i anspråk till följd av översvämningar. (5) Kommissionen bedömde att ansökningarna uppfyller de villkor för stöd från solidaritetsfonden som fastställs i rådets förordning nr 2012/2002. 6 7 8 9 Rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (EGT L 311, 14.11.2002, s. 3). EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. EUT C [ ], [ ], s. [ ]. Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014 2020 ( EUT L 347, 20.12.2013, s. 884). SV 8 SV
(6) Fonden bör därför tas i anspråk för att tillhandahålla ett ekonomiskt stöd på totalt 16 274 765 euro med avseende på de ansökningar som lämnats in av Bulgarien och Grekland. (7) Det finns möjlighet att omfördela anslag i enlighet med den andra meningen i punkt 11 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013. Anslagen för förskott för budgetåret 2015 har använts i mycket begränsad utsträckning för de tre ansökningar som detta beslut avser, och för vilka det återstår att betala 14 647 288 euro. Följaktligen kommer hela beloppet för utnyttjandet att finansieras genom användning av tillgängliga anslag i Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, och inga ytterligare anslag krävs. Därför finns inte något behov av en ändringsbudget eftersom detta beslut inbegriper alla de moment som krävs för utnyttjandet av fonden. (8) För att minimera den tid det tar att ta fonden i anspråk, bör detta beslut tillämpas från och med den dag det antas. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Det fulla beloppet av detta ianspråktagande ska täckas av de särskilt mobiliserade anslagen för förskott i Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015 tillgängliga för utnyttjande under budgetpost 13 06 01. Artikel 2 Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Det ska tillämpas från och med den [date of its adoption to be inserted by the Parliament before the publication in OJ]. Utfärdat i Bryssel den På Europaparlamentets vägnar Ordförande På rådets vägnar Ordförande SV 9 SV