Barn- och ungdomsnämndens handlingar 2015-06-24

Barn- och ungdomsnämndens handlingar 2015-06-24

HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Barn- och ungdomsnämnden 2015-06-12 1(2) Box 155 301 05 Halmstad Tfn: 035 13 75 55 E-post: barn.och.ungdomsnamnden@halmstad.se Plats: Kungsgatan 25, 3 vån Sammanträdesdatum: 2015-06-24 Tid: 09:00- ca 16:00 Ordförande: Tove Bergman Sekreterare: Ulrika Bodenäs Arvidsson

HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Barn- och ungdomsnämnden 2015-06-12 2(2) ÄRENDEN Sida 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 BU 2015/0001 Delegationsbeslut 4 BU 2015/0220 Tillsyn av Granbackens förskola 5 BU 2015/0244 Yttrande angående Bidrag till glasögon för barn och unga 6 BU 2015/0002 Budgetuppföljning 7 BU 2015/0233 Yttrande över förslag till Handlingsprogram för hållbar energi 8 BU 2013/0438 Inriktningsbeslut gällande stadieindelad grundskola 1 6 15 46 54 104 9 BU 2015/0013 Övriga frågor 10 BU 2015/0011 Information -Verksamhetsplan 2016 -Samhällsbyggnadskontorets/samhällsbyggnadsutskottets roll när det gäller lokaler till förskolan och grundskolan -Delredovisning fördjupade uppdrag (Bun 150401) -Barn- och ungdomsförvaltningens utredning om den framtida skolorganisationen -Pågående chefsrekryteringar -Uppehåll/flytt öppna förskolan Söndrum

1(1) Anmälningsärende delegation 2015-06-01 Diarienummer: BU 2015/0001 Version: 1.0 Beslutsorgan: BUN Planeringsavdelningen Siv-Britt Håkansson E-post: siv-britt.hakansson@halmstad.se Telefon: 035-136730 Delegationsbeslut Ärendet Beslut fattade enligt barn- och ungdomsnämndens delegationsbestämmelser, har sammanställts för barn- och ungdomsnämndens kännedom. A Allmän nr. 17-22, B Verksamhet nr. 143-158, C Personal nr. 160-190, D Ekonomi nr. 13-18. Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lägga sammanställningarna till handlingarna. 1 1

BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT MAJ 2015 NR DNR/ Beslutsdatum ÄRENDE/BESLUT DELEGAT 17 BU 2015/0203 A ALLMÄN Yttrande över samråd för detaljplan FYLLINGE 20:393 Planeringsutv 18 BU 2015/0223 Yttrande över granskning för detaljplan SNÖSTORP 19:82 Planeringsutv 19 BU 2015/0226 EJ m.fl../. Halmstads kommun, Barn- och ungdomsnämnden, svaromål till Skolväsendets överklagandenämnd, dnr 2015:273, angående överklagat beslut, avslag på önskad placering vid skolenhet (Brunnsåkersskolan) skollagen 10 kap 30, (grundskola) Erbjuden placering vid Östergårdsskolan. Förvaltningschef 20 BU 2015/0160 A A m.fl../. Halmstads kommun Barn- och ungdomsnämnden, svaromål till Förvaltningsrätten målnr 3743-15, angående överklagat beslut, avslag på önskad placering vid skolenhet (Linehedsskolan) skollagen 9 kap 15, (förskoleklass) Erbjuden placering vid Andersbergsskolan Förvaltningschef 21 BU 2015/0242 Granskning för detaljplan SÄDEN 9, Snöstorp Planeringsutv 22 BU 2015/0105 Yttrande till Förvaltningsrätten avseende överklagat beslut om bidragsbelopp 2010-2015 (Eketånga Montessori) Förvaltningschef B VERKSAMHET 143 144 145 146 147 2015/0429 2015/0511 2015/0427 2015/0427 2015//0504 Beslut om val av skola enligt 10 kap, 30 i skollagen 2010:800 Beslut om utbildning i förskola enligt 8 kap, 5 i skollagen Beslut om utbildning i förskola enligt 8 kap, 5 i skollagen Beslut om utbildning i förskola enligt 8 kap, 5 i skollagen Beslut om utbildning i fritidshem enligt 14 kap, 5 i skollagen Rektor Yvonne Schnell Förskolechef Yvonne Berg Bengtsson Förskolechef Annette Altemyr Förskolechef Annette Altemyr Rektor Dick Hero 148 2015/0415 Beslut om utbildning i fritidshem enligt 14 kap, 5 i skollagen Rektor Yvonne Schnell 2

BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT NR 149 150 151 152 153 154 155 156 DNR/ Beslutsdatum 2015/0504 BU 2015/0118 BU 2015/0127 2015/0504 2015/0505 BU 2015/0227 BU 2015/0229 BU 2015/0229 ÄRENDE/BESLUT Beslut om val av skola enligt 10 kap, 30 i skollagen 2010:800 Redovisning av vidtagna åtgärder till Skolinspektionen efter anmälan och utredning av skolsituation för elev EM vid Getingeskolan Redovisning av vidtagna åtgärder till Skolinspektionen efter anmälan och utredning av skolsituation för elev IK vid Getingeskolan Beslut om utbildning i fritidshem enligt 14 kap, 6 i skollagen Beslut om val av skola enligt 10 kap, 30 i skollagen 2010:800 Yttrande till Skolinspektionen gällande anmälan om kränkande behandling, Österledsskolan Yttrande till Skolinspektionen gällande anmälan om rätten till stöd, kränkande behandling, Bäckagårdsskolan Yttrande avseende anmälan om situationen för barn vid Lärkans förskola (tillsynsansvar och kränkande behandling) DELEGAT Rektor Dick Hero Kvalitets- och utvecklingschef Kvalitets- och utvecklingschef Rektor Yvonne Schnell Rektor Magnus Rudgard Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef 157 158 2015/0527 2015/0527 Beslut om val av skola enligt 10 kap, 30 i skollagen 2010:800 Beslut om val av skola enligt 10 kap, 30 i skollagen 2010:800 Rektor Yvonne Schnell Rektor Yvonne Schnell C PERSONAL 160 20150415 Tillsvidareanställd enligt LAS 5, projektledare 50% inom kvalitet och utvecklingsavdelningen from 2015-04-01, Eva Ohlsson. 161 20150423 Tidsbegränsad anställning, barnskötare i projekt korttidspool, 83,25%, inom skolområde Norr from 2015-08-17 tom 2016-06- 30, Petra Holmgren. 162 20150423 Tidsbegränsad anställning, lärare, 100%, inom skolområde Norr from 2015-06-17 tom 2015-12-31, Jessica Laurila. 163 20150423 Tidsbegränsad anställning, barnskötare i projekt korttidspool, 83,25% inom skolområde Söder from 2015-06-01 tom 2016-06-30, Luljeta Cakolli. 164 20150430 Tillsvidareanställd legitimerad lärare, 100%, inom skolområde Norr from 2015-05-01, Sandra Ågren. Kvalitet och utvecklingschef Patrik Engström Enhetschef Johanna Rognli Rektor Annika Palm Enhetschef Johanna Rognli Rektor Margareta Eriksson 165 20150430 Tidsbegränsad anställning barnskötare i projekt korttidspool, Enhetschef Johanna 3

BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT NR DNR/ Beslutsdatum ÄRENDE/BESLUT 83,25% inom skolområde Centrum from 2015-08-24 tom 2016-06-15. 166 20150504 Tillsvidareanställd legitimerad förskollärare, 100%, inom skolområde Norr from 2015-05-01, Helena Johansson. 167 20150512 Tillsvidareanställd studie och yrkesvägledare, 100%, inom skolområde Norr from 2015-08-10, Nina Blomqvist. 168 20150223 Tillsvidareanställd grundskollärare 1-7 100%, inom skolområde Söder, from 2015-04-27, Johan Hansson. 169 20150305 Tidsbegränsad anställning förskollärare 100%, inom skolområde Söder, from 2015-07-01 tom 2015-12-31, Jessica Magnusson. 170 20150413 Tillsvidareanställd fritidspedagog 100%, inom skolområde Söder, from 2015-04-01, Robin Mortensson. 171 20150414 Tidsbegränsad projektanställning 50%, inom skolområde Söder, from 2015-06-01 tom 2017-07-31, Linda Törner. 172 20150423 Tillsvidareanställd förskollärare 75%, inom skolområde Söder, from 2015-04-01, Karolina Westergren. 173 20150429 Tidsbegränsad anställning förskollärare 100%, inom skolområde Söder, from 2015-07-01 tom 2015-12-31, Caroline Bengtsson. 174 20150430 Tillsvidareanställd enl AB 4 barnskötare 100%, inom skolområde Söder, from 2015-05-01, Åsa Rosenqvist. 175 20150430 Tillsvidareanställd lärare på fritidshem 100%, inom skolområde Söder, from 2015-08-10, Tom Abrahamsson. 176 20150430 Tillsvidareanställd enl LAS 5 elevassistent 50%, inom skolområde Söder, from 2015-05-01, Cecilia Nilsson. 177 20150430 Tillsvidareanställd grundskollärare 90%, inom skolområde Söder, from 2015-05-01, Katarina Cederbratt Hognert. 178 20150504 Tillsvidareanställd barnskötare 100%, inom skolområde Söder, from 2015-08-03, Tina Norrby. 179 20150507 Tillsvidareanställd grundskollärare 100%, inom skolområde Söder, from 2015-05-01, Amanda Johansson 180 20150507 Tillsvidareanställd förskollärare 100%, inom skolområde Söder, from 2015-05-01, Matilda Johansson. 181 20150512 Tillsvidareanställd grundskollärare 100%, inom skolområde Söder, from 2015-05-01, Victor Ivansson. 182 20150515 Tillsvidareanställd förskollärare 100%, inom skolområde Söder, from 2015-08-03, Eva-Maria Håkansson. 183 20150518 Tidsbegränsad anställning förskollärare 100%, inom skolområde Söder, from 2015-08-10 tom 2016-07-31, Erica DELEGAT Rognli Förskolechef Tommy Rosberg Rektor Hans Åkerlund Rektor Jan Årstrand Förskolechef Caroline Ydén Pihl Rektor Magnus Ljungdahl Skolområdeschef Hans Dahlqvist Förskolechef Caroline Ydén Pihl Förskolechef Lena Karlsson Förskolechef Caroline Ydén Pihl Rektor tillika förskolechef Leif Ljungberg Rektor Helén Smith Rektor Helén Smith Förskolechef Carina Norén Sundén Rektor Magnus Ljungdahl Förskolechef Christina Jönne Rektor Linda Svensson Förskolechef Caroline Ydén Pihl Förskolechef Lena Karlsson 4

BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT NR DNR/ Beslutsdatum ÄRENDE/BESLUT Snygg. 184 20150522 Tidsbegränsad anställning grundskollärare 100%, inom skolområde Söder, from 2015-06-17 tom 2016-06-15, Simon Rova. 185 20150529 Tillsvidareanställd förskollärare 100%, inom skolområde Söder, from 2015-05-01, Caroline Bengtsson. 186 20150529 Tillsvidareanställd enl LAS 5 barnskötare 80%, inom skolområde Söder, from 2015-06-01, Kaspar Svedenmann. 187 20150529 Tidsbegränsad anställning grundskollärare 100%, inom skolområde Söder, from 2015-06-17 tom 2016-06-15, Rijad Rashkaj. 188 20150529 Tidsbegränsad anställning grundskollärare 100%, inom skolområde Söder, from 2015-06-17 tom 2016-06-15, Elin Rogersson 189 20150529 Tidsbegränsad anställning grundskollärare 100%, inom skolområde Söder, from 2015-06-17 tom 2016-06-15, Christian Olsson 190 20150529 Tidsbegränsad anställning grundskollärare 100%, inom skolområde Söder, from 2015-08-10 tom 2016-06-15, Martina Andreasson DELEGAT Rektor Lisbeth Gustafsson Förskolechef Lena Karlsson Förskolechef Christina Jönne Rektor Linda Svensson Rektor Linda Svensson Rektor Urban Thored Rektor Urban Thored 13 14 20150505 20150505 D EKONOMI Avgiftsbefrielse nr 10 beviljad. Period 20141201-20141231 Skolskjuts vid val av annan skola beviljad elev KS resten av läsår 14/15 i mån av plats. Controller Charlotte Holmgren Skolskjutssamordnare Charlotte Holmgren 15 16 150518 150521 Avgiftsbefrielse nr 11 beviljad. Period 150601-151130 Avgiftsbefrielse nr 12 beviljad. Gäller retroaktiv faktura för perioden 130101-131231 Controller Charlotte Holmgren Controller Charlotte Holmgren 17 18 150521 150521 Skolskjuts vid växelvis boende beviljad för elev NK och WA. Skolskjuts för elev JB som flyttar till annat skolområde beviljad skolskjuts för att gå kvar åk 9 på sin gamla skola. Controller Charlotte Holmgren Controller Charlotte Holmgren 5

1(4) Tjänsteskrivelse 2015-04-23 Diarienummer: BU 2015/0220 Version: 1.0 Beslutsorgan: BUN Enhet: Avd kvalitet och utveckling Göran Frisk E-post: goran.frisk@halmstad.se Telefon: 035-137870 Tillsyn Granbackens förskola Förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar enligt bilagda tillsynsprotokoll. Sammanfattning Enligt skollagens 26 kap 4 (2010:800) har en kommun tillsyn över fristående förskola och pedagogisk omsorg i de fall kommunen har godkänt dem och beviljat kommunalt bidrag. Granbackens förskola drivs tillsammans med 3 andra förskolor ( Fisken, Vårhem och Duvan ) av Halmstads pastorat. Granbackens förskola är belägen i Holm och har bedrivit förskola med nuvarande huvudman sedan 1994. Gällande tillstånd och kommunala bidrag omfattar maximalt 20 barn, i åldern 1-5 år, vilket också är det antal förskolebarn som är inskrivna i verksamheten. Granbackens förskola har en personalstyrka på totalt 4,10 årsarbetare Med denna personalstyrka genererar det 5,7 barn per årsarbetare vilket är i nivå med vad kommunal förskola kan redovisa. Vid samtal med förskolechef framkom det att vederbörande har en god kännedom om förskolans styrdokument och besitter en stark drivkraft att skapa goda förutsättningar för att nå verksamhetens mål. Förskolan drivs av Halmstads pastorat och har en medvetenhet med att bedriva förskoleverksamheten utan konfessionella inslag inom ramen för undervisning. Detta är överensstämmande med vad skollagen anger detta framkom i samtal med huvudmannens representant, kyrkoherde Magnus Aasa att han som huvudmansrepresentant vill vara tydlig med att förskolan är en del av Svenska kyrkans verksamhet inom ramen för samhällsmedverkan. Granbacken och dess balansering av bl.a det konfessionella kan vara ett föredöme för andra huvudmän med liknande 6 1

förutsättningar och verksamheter. Beträffande det systermatiska kvalitetsarbetet bedöms det som ett utvecklingsområde. Ärendet Uppdrag Enligt skollagens 26 kap 4 (2010:800) har en kommun tillsyn över fristående förskola och pedagogisk omsorg i de fall kommunen har godkänt dem och beviljat kommunalt bidrag. Enligt BUN-beslut 2012-10-29 ska tillsyn av verksamheten ske kontinuerligt och systematiskt genom att samtliga verksamheter granskas under en 3-årscykel. Den tid som förflyter mellan två tillsynsbesök kan variera mellan de olika fristående verksamheterna. Oavsett vilken bedömning som gjorts efter ett tillsynsbesök ska tiden till nästa ordinarie tillsyn inte överstiga 3 år. Vid nyetablering görs ett första tillsynsbesök redan under det första verksamhetsårets utgång. Syftet med tillsynen är att genom en självständig granskning kontrollera att en verksamhet uppfyller kraven i lagar och andra föreskrifter. Om tillsynsmyndigheten upptäcker brister vid tillsynen ska myndigheten fatta beslut om åtgärder som kan behövas för att huvudmannen ska rätta till felen som upptäckts vid granskningen. Ett annat syfte för tillsynen är att arbeta förebyggande genom att ge råd och vägledning utifrån de regler som styr verksamheten så att huvudmannen själv kan upptäcka och rätta till eventuella fel och brister. Barn-och ungdomsförvaltningens förvaltningskontor ansvarar för att granskning och tillsyn genomförs. Efter varje tillsyn sammanställs en rapport som innefattar tillsynsmyndighetens bedömning av hur förskolan/pedagogisk omsorg uppfyller de krav som ställs på verksamheten utifrån gällande lagstiftning, läroplan och kommunala beslut. Rapporten skickas till huvudman för fristående verksamhet för sakgranskning. Förvaltningen färdigställer därefter rapporten och föredrar ärendet hos BUN. I rapporten ska det framgå förslag på åtgärder med tidsram och förslag till bedömning enligt sanktionstrappan. BUN fattar därefter beslut i ärendet. Om det vi tillsyn påträffas missförhållanden som kan betraktas som grövre och rendera kraftiga åtgärder enligt sanktionstrappan ska nämnden omedelbart informeras och fatta beslut i frågan. Bakgrund Granbackens förskola drivs tillsammans med 3 andra förskolor ( Fisken, Vårhem och Duvan ) av Halmstads pastorat. Granbackens förskola är belägen i Holm och har bedrivit förskola med nuvarande huvudman sedan 1994. Gällande tillstånd och kommunala bidrag omfattar maximalt 20 barn, i åldern 1-5 år, vilket också är det antal förskolebarn som är inskrivna i verksamheten. Granbackens förskola har en personalstyrka på totalt 4,10 årsarbetare fördelade på 2,0 förskollärare 1,50 barnskötare samt 0,60 kokerska. Med denna personalstyrka genererar det 5,7 barn per årsarbetare vilket är i nivå med vad kommunal förskola kan redovisa. 7 2

Analys, förslag och motivering Vid samtal med förskolechef framkom det att vederbörande har en god kännedom om förskolans styrdokument och besitter en stark drivkraft att skapa goda förutsättningar för att nå verksamhetens mål. Förskolechefen har en arbetsbeskrivning som är utformad av huvudman och som i mångt och mycket samstämmer med vad Lpfö anger som förskolechefens uppdrag. Förskolechefen gav också uttryck för att det fanns ett stort intresse från huvudman att följa verksamheten och att skapa goda förutsättningar och ramar för att förskolechefen skulle kunna driva förskolornas arbete framåt. Medarbetarna gav uttryck för att de hade fullt förtroende för förskolechefens arbete med att driva och utveckla verksamheten. Kompetensutbildningstillfällen, planeringsdagar samt AP-träffar finns återkommande under året. Förskolan drivs av Halmstads pastorat och har en medvetenhet med att bedriva förskoleverksamheten utan konfessionella inslag inom ramen för undervisning. Detta är överensstämmande med vad skollagen anger detta framkom i samtal med huvudmannens representant, kyrkoherde Magnus Aasa att han som huvudmansrepresentant vill vara tydlig med att förskolan är en del av Svenska kyrkans verksamhet inom ramen för samhällsmedverkan. Granbacken och dess balansering av bl.a det konfessionella kan vara ett föredöme för andra huvudmän med liknande förutsättningar och verksamheter. Det kan också sammanfattas utav ett citat som en av medarbetarna fällde: "tidigare arbetade jag på en kristen förskola nu när jag arbetar på Granbacken arbetar jag på förskola som drivs av Svenska Kyrkan". Beträffande det systermatiska kvalitetsarbetet bedöms det som ett utvecklingsområde. Konsekvenser I det bilagda tillsynsprotokollet framgår det under stycket med rubrik Förslag till åtgärder och sanktioner efter tillsyn vad som bedöms som utvecklingsområde under Ingen anmärkning. Ärendets beredning Inom kommunen Regelbunden tillsyn har genomförts av Barn- och ungdomsförvaltningen genom Ann- Britt Jacobsson, förskolechef samt Göran Frisk, verksamhetsutredare. Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet föredras på BUFSAM 2015-06-11 8 3

Lista över bilagor 1. Tillsynsprotokoll För Barn- och ungdomsnämnden Richard Mortenlind Förvaltningschef Göran Frisk Verksamhetsutredare 4 9

Tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg Skollagen 2010:800, 26 kap 4 Om den fristående förskolan/den pedagogiska omsorgen Verksamhetens namn Huvudman för verksamheten Granbackens förskola Adress Varegårdsvägen 9, 300 12 Holm Fristående förskola Kontaktperson för verksamheten Förskolechef Åsa Landberg, Pedagogisk omsorg Svenska kyrkan - Halmstads Pastorat Telefonnummer Genomförande av tillsynen Ansvarig tjänsteman Göran Frisk Medverkande från den fristående verksamheten Förskolechef Åsa Landberg, Kyrkoherde Magnus Aasa, förskollärare Sandra Erlandsson samt bamskötare Helene Dock-Ljungek Typ av tillsyn Medverkande tjänstemän Ann-Britt Jacobsson Datum för tillsynens genomförande 18-19 maj 2015 Regelbunden tillsyn Flygande tillsyn Riktad tillsyn Löpande granskning & tillsyn Beskrivning av genomförandet av tillsynen Verksamhetsbesök samtal samtal med förskolechef, 2 medarbetare samt huvudmannarepresentant. Områden granskade vid tillsynen Verksamhetens ekonomi Avgifter (skollagen 8 kap, 20 ) Villkor för godkännande och beslut om bidrag (skollagen 2 kap. 5 ) Underlag för utbetalning av kommunalt bidrag Verksamhetens organisation Huvudmannens ansvar för utbildningen (skollagen 2 kap, 2 ) Ledningen av utbildningen (skollagen 2 kap, 9-11 ) Lärare och förskollärare (skollagen 2 kap, 13 ) Registerkontroll av personal (skollagen 2 kap, 31 ) Kompetensutveckling (skollagen 2 kap, 34 ) Systematiskt kvalitetsarbete (skollagen 4 kap, 3-8 ) Inflytande och samråd (skollagen 4 kap, 9, 12-14 ) Erbjudande om förskola (skollagen 8 kap, 3-7 ) Barngrupperna och miljön (skollagen 8 kap, 8 ) BUF 121010 Personuppgifter hanteras enligt personuppgiftslagen. Uppgifterna behövs för att administrera ärendet hos BUF. Registrerad har rätt att, efter skriftlig ansökan, en gång/år få veta hur uppgifterna behandlats och få rättelse av dem. Ansökan ställs till adressen nedan. Information lämnas av PUL-ansvarig på barn- och ungdomsförvaltningen (BUF). Halmstads kommun Barn- & ungdomsförvaltningen Box 155, 301 05 Halmstad Tel 035-13 70 00 (vx) www.halmstad.se Org nr 212000-1215 10

Forts. tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg Särskilt stöd (skollagen 8 kap, 9 ) Modersmål (skollagen 8 kap, 10 ) Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal (skollagen 8 kap, 11 ) Mottagande och urval (skollagen 8 kap, 18-19 ) Samverkan och anmälan till socialnämnden (skollagen 29 kap, 13 ) Tystnadsplikt (skollagen 29 kap, 14 ) Förskola och hem (Lpfö98 rev, kap 2.4) Samverkan mellan förskoleklass, skola och fritidshem (Lpfö98 rev, kap 2.5) Uppföljning, utvärdering och utveckling (Lpfö98 rev, kap 2.6) Förskolechefens ansvar (Lpfö98 rev, kap 2.7) Verksamhetens pedagogiska innehåll Syftet med utbildningen (skollagen 1 kap, 4 ) Utformningen av utbildningen (skollagen 1 kap, 5, 7 ) Barns lärande och personliga utveckling (skollagen 3 kap, 3 ) Information om barnets utveckling (skollagen 3 kap, 4 ) Utbildningens syfte (skollagen 8 kap, 2 ) Normer och värden (Lpfö98 rev, kap 2.1) Utveckling och lärande (Lpfö98 rev, kap 2.2) Barns inflytande (Lpfö98 rev, kap 2.3) Övrigt Granbackens förskola drivs tillsammans med 3 andra förskolor ( Fisken, Vårhem och Duvan ) av Halmstads pastorat. Granbackens förskola är belägen i Holm och har bedrivit förskola med nuvarande huvudman sedan 1994. Gällande tillstånd och kommunala bidrag omfattar maximalt 20 barn, i åldern 1-5 år, vilket också är det antal förskolebarn som är inskrivna i verksamheten. Halmstads pastorat har ganska nyligen genomfört en omorganisation av den förskoleverksamhet de ansvarar för (4 förskolor) och i nuvarande organisation återfinns det en förskolechef på heltid. Inför tillsynsbesöket har begärda handlingar inkommit inom föreskriven tid. Granbackens förskola har en personalstyrka på totalt 4,10 årsarbetare fördelade på 2,0 förskollärare 1,50 barnskötare samt 0,60 kokerska. Med denna personalstyrka genererar det 5,7 barn per årsarbetare vilket är i nivå med vad kommunal förskolor kan redovisa. Den fastighet som förskolan är inrymd i är en villa som kan upplevas som något sliten och tungarbetad då det finns svårigheter att lokalerna inte är tillräckliga för att skapa goda lärmiljöer för barnen. Långt framskridna planer finns dock på att bygga ny och större förskola, vilket bör bedömmas positivt. Vid samtal med förskolechef framkom det att vederbörande har en god kännedom om förskolans styrdokument och besitter en stark drivkraft att skapa goda förutsättningar för att nå verksamhetens mål. Förskolechefen har en arbetsbeskrivning som är utformad av huvudman och som i mångt och mycket samstämmer med vad Lpfö anger som förskolechefens uppdrag. Förskolechefen gav också uttryck för att det fanns ett stort intresse från huvudman att följa verksamheten och att skapa goda förutsättningar och ramar för att förskolechefen skulle kunna driva förskolornas arbete framåt. Medarbetarna gav uttryck för att de hade fullt förtroende för förskolechefens arbete med att driva och utveckla verksamheten. Kompetensutbildningstillfällen, planeringsdagar samt AP-träffar finns återkommande under året. Förskolan drivs av Halmstads pastorat och har en medvetenhet med att bedriva förskoleverksamheten utan konfessionella inslag inom ramen för undervisning. Detta är överenstämmande med vad skollagen anger detta framkom i samtal med huvudmannens representant, kyrkoherde Magnus Aasa att han som huvudmansrepresentant vill vara tydlig med att förskolan är en del av Svenska kyrkans verksamhet inom ramen för samhällsmedverkan. Granbacken och dess balansering av bl.a det konfessionella kan vara ett föredöme för andra huvudmän med liknande förutsättningar och verksamheter. Det kan också sammanfattas utav ett citat som en av medarbetarna fällde: "tidigare arbetade jag på en kristen förskola Halmstads kommun Barn- & ungdomsförvaltningen Box 155, 301 05 Halmstad Tel 035-13 70 00 (vx) www.halmstad.se Org nr 212000-1215 11

Forts. tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg nu när jag arbetar på Granbacken arbetar jag på förskola som drivs av Svenska Kyrkan". Beträffande det systermatiska kvalitetsarbetet bedöms det som ett utvecklingsområde. Flera framarbetade dokument inom detta område behöver förankras mer i verksamheten och vardagen. Dock ses det som en påbörjad process och därmed inger det ingen oro. Förslag till åtgärder och sanktioner efter tillsynen (Barn- och ungdomsnämnden fattar beslut om åtgärder och sanktioner) Ingen åtgärd (skollagen 26 kap, 12 ) Bedömning: Framarbetade dokument tillhörande det systematiska kvalitetsarbetet bör förankras mer i verksamheten. Anmärkning (skollagen 26 kap, 11 ) Bedömning: Åtgärder: Tid: Föreläggande (skollagen 26 kap, 10 ) Bedömning: Åtgärder: Tid: Föreläggande med vite (skollagen 26 kap, 27 ) Bedömning: Åtgärder: Tid: Återkallelse (skollagen 26 kap, 13-16 ) Bedömning: Åtgärder: Tid: Tillfälligt verksamhetsförbud (skollagen 26 kap, 18 ) Bedömning: Åtgärder: Tid: Övrigt Halmstads kommun Barn- & ungdomsförvaltningen Box 155, 301 05 Halmstad Tel 035-13 70 00 (vx) www.halmstad.se Org nr 212000-1215 12

Forts. tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg Underskrift Datum och plats Diarienummer 25 maj 2015 BU 2015/0220 Ansvarig tjänsteman Namnförtydligande Göran Frisk Halmstads kommun Barn- & ungdomsförvaltningen Box 155, 301 05 Halmstad Tel 035-13 70 00 (vx) www.halmstad.se Org nr 212000-1215 13

Forts. tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg Om tillsyn av fristående förskola och pedagogisk omsorg Från Skollagen 2010:800 26 kap: Definition av tillsyn: 2 Med tillsyn avses i denna lag en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen. Tillsynens omfattning 4 En kommun har tillsyn över: 1. förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt enligt 2 kap. 7 andra stycket, och 2. pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag enligt 25 kap. 10. Kommunens tillsyn enligt första stycket omfattar inte tillsyn över att bestämmelserna i 6 kap. följs. Tillträde till lokaler och andra utrymmen 6 En tillsynsmyndighet har för sin tillsyn rätt att på plats granska sådan verksamhet som står under dess tillsyn. Tillsynsmyndigheten har i den omfattning det behövs för tillsynen rätt att få tillträde till de byggnader, lokaler och andra utrymmen som används i verksamheten. Uppgiftsskyldighet 7 Den vars verksamhet står under tillsyn enligt denna lag är skyldig att på tillsynsmyndighetens begäran lämna upplysningar samt tillhandahålla handlingar och annat material som behövs för tillsynen. Förebyggande åtgärder 9 Tillsynsmyndigheten ska inom ramen för sin tillsyn lämna råd och vägledning. Denna blankett ska användas vid tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg i Halmstad. Originalet av dokumentet ska förvaras systematiskt i BUNs diarium. En kopia ska ges till granskad verksamhet. Mer information finns i BUFs rutin för tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Källor: Skollagen 2010:800 och Prop. 2009/10:165. Blanketten är fastställd 121029 av funktionschef AM. Halmstads kommun Barn- & ungdomsförvaltningen Box 155, 301 05 Halmstad Tel 035-13 70 00 (vx) www.halmstad.se Org nr 212000-1215 14

1(5) Tjänsteskrivelse 2015-06-02 Diarienummer: 2015/0244 Version: 1,0 Beslutsorgan: BUN Enhet: Barn- och ungdomsförvaltningen E-post: birgitta.reenbom@halmstad.se christer.jonsson@halmstad.se Telefon: 0725 863244 Yttrande angående Bidrag till glasögon för barn och unga Förslag till beslut 1. Att ge bifall till förslaget att: Landstinget ska lämna bidrag för kostnad för glasögon eller kontaktlinser till barn och unga som är mellan 8 och 19 år. Bidraget skall som lägst uppgå till 800 kr per person. Regeringen får meddela föreskrifter om bidragets storlek och övriga villkor för bidraget. Sammanfattning I promemorian från Socialdepartementet finns förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) om att bidrag skall lämnas för glasögon eller kontaktlinser till barn och unga. För att ge barn och unga bättre förutsättningar för att delta i skola och på fritiden, föreslås att barn och unga i åldern 8-19 år ska få bidrag för glasögon och kontaktlinser. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. Barn- och ungdomsnämnden, socialnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ombedes att komma in med yttrande på remiss avseende Socialdepartementets promemoria Bidrag till glasögon för barn och unga. Barn- och ungdomsnämnden ombedes komma in med yttrande senast 30 juni 2015. Barn- och ungdomsförvaltningen föreslår barn- och ungdomsnämnden att godkänna förslaget. 15 1

Ärendet Uppdrag Barn- och ungdomsnämnden, socialnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ombedes att komma in med yttrande på remiss avseende Socialdepartementets promemoria Bidrag till glasögon för barn och unga. Frågeställningar är: Vad innebär förslaget för Halmstads kommun? Vilka för och nackdelar finns med förslaget för nämndens verksamhet? Bakgrund I en kartläggning gjord av Socialstyrelsen 2013, görs antagandet att cirka 12-13 procent av barnen i grundskoleåldern (8-16 år) kan behöva glasögon eller kontaktlinser. Givet att det inte finns ett större behov i åldern 17-19 år skulle det innebära att mellan 156 400 och 169 400 barn och unga, 8-19 år, är i behov av glasögon eller kontaktlinser. Kostnaden för glasögon varierar. Ett par enkla glasögon inklusive glas och båge till barn och unga kan kosta runt 500 kronor medan ett par glasögon med bättre glas, repskydd och båge kan kosta cirka 1 200 kronor. Andra former av stöd I de fall ett barn har ett så svårt synfel att barnet bedöms ha en funktionsnedsättning ska landstinget erbjuda de hjälpmedel som den enskilde har behov av utifrån den påverkan synfelet har på det dagliga livet. En sådan bedömning görs av hälso- och sjukvården i varje enskilt fall. Genom socialtjänstlagen (2001:452) kan kommuner bistå med ekonomisk hjälp för den som är i behov av glasögon och som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden. En individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall. Vårdbidrag kan ges till den som har stora merkostnader på grund av ett barns funktionsnedsättning och kan vara utgifter för glasögon. En kartläggning som Socialstyrelsen gjorde 2013 visar att bidragsgivningen för glasögon till barn och unga är ojämn, dels vad gäller vilka landsting som ger bidrag, dels hur stort bidraget är. Barnhjälpsorganisationen Majblomman har i en rapport 2014 Majblomman om skolbarns rätt till glasögon påtalat de ojämlika förutsättningarna för att få bidrag för glasögon till barn och unga. Alla landsting ger bidrag till standardglasögon eller kontaktlinser efter recept av ögonläkare till barn i åldern 0-7 år. De varierar mellan 400 kronor och 725 kronor. Regeringen utgår ifrån att dessa bidrag kommer att finnas kvar. För barn över 8 år och 16 2

upp till 19 år är det endast fem landsting som ger bidrag för standardglasögon och beloppen varierar mellan 300 kronor och 1 000 kronor. I Halmstad får barn och ungdom från 8 år och till och med 19 år bidrag från Regionen utifrån synfel och styrka på glasögonen. Synfel som kan ge bidrag är: översynthet, närsynthet och brytningsfel. Bidraget för glasögon och kontaktlinser är 450 kronor och utbetalas vartannat år räknat från det datum då bidraget mottagits. Summan dras av i butiken och butiken får bidraget efter att ha lämnat ett underlag till Regionen. Analys, förslag och motivering Förslag: I hälso-och sjukvårdslagen införs en bestämmelse om att landstinget ska lämna bidrag för kostnad för glasögon eller kontaktlinser till barn och unga som är mellan 8 och 19 år. Regeringen får meddela föreskrifter om bidragets storlek och övriga villkor för bidraget. Lagändring och ny förordning ska träda i kraft den 1 januari 2016. Motivering: Skälen för förslaget är en mer jämlik tillgång på glasögon som bedöms motverka att barn och unga som lever i familjer i ekonomiskt utsatthet och idag inte får bidrag för glasögon hamnar i utanförskap. I dagsläget råder det skillnader i landstingens bidragsgivning till glasögon för barn och unga. Få landsting ger bidrag för standardglasögon till barn och unga över 8 år och subventionsgraderna varierar. Syftet med förslaget är att införa ett bidrag för att möjliggöra för flickor och pojkar mellan 8 och 19 år, oavsett bakgrund eller funktionsförmåga, att kunna delta på egna villkor i såväl skola som på fritiden. Det bidrar till att barn och unga kan leva och växa upp under goda förhållanden. Förslaget innebär att bidrag för kostnad för glasögon eller kontaktlinser till barn och unga som lägst får uppgå till 800 kronor per barn eller ung person. Bidraget bör inte ges för kostnad för skadade eller borttappade glasögon eller kostnad för reservglasögon eller motsvarande kontaktlinser. Utgångspunkt för förslaget är att 13 procent av barn och unga i åldern 8 till 19 år är i behov av glasögon och kontaktlinser. Det innebär drygt 169 400 barn och unga. Enligt SCB:s prognos förväntas målgruppen att öka med cirka 20 procent fram till 2030. Bidragshanteringen sker genom landstingen som redan idag ger bidrag för glasögon och det finns uppbyggda system och strukturer som kan användas. Det är upp till varje landsting att bedöma om ett högre bidrag ska ges än det som föreslås i promemorian. Förutsättningar för att få bidrag till glasögon eller kontaktlinser så krävs recept eller ordinationsunderlag från ögonläkare, ortoptist eller optiker. Återbetalningsskyldighet föreslås då man har lämnat oriktiga uppgifter, fått för högt belopp och om bidraget inte har använts till rätt ändamål. Förslaget bedöms inskränka på den kommunala självstyrelsen. Denna inskränkning måste vägas mot förslagets syfte, dvs. bidra till att barn och unga i åldrarna 8-19 år får förbättrade förutsättningar att delta i samhället på lika villkor. 17 3

Konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Målgruppen som förväntas ha behov av glasögon och kontaktlinser, är drygt 169 400 personer. Byte av glasögon förväntas i genomsnitt ske vartannat år för hälften av målgruppen medan vissa förväntas byta oftare. Därmed utgår bidrag årligen till 75 procent av målgruppen. Bidraget ska ges på minst 800 kronor. Den totala kostnaden för bidraget uppskattas därmed uppgå till knappt 101,7 miljoner kronor per år. Det tillkommer en viss administrativ kostnad för landstingen för att bevilja och ombesörja utbetalningen av bidraget för glasögon som tillkommer men det finns uppbyggda system för bidragsgivningen som kan användas. För landstingens ökade administration beräknas kostnaderna till cirka 14,5 miljoner årligen, under förutsättning att byte sker i genomsnitt vartannat år för hälften av målgruppen. Landstingen avses kompenseras för kostnaderna enligt den kommunala finansieringsprincipen. Barn och unga i åldern 8-19 år får i dagsläget i Halmstads kommun ett bidrag på 450 kronor beroende på styrka på glasögonen. System och struktur för bidragshanteringen finns inom Regionen och Halmstads kommun. Barn från 0 till 7 år får mellan 500 kronor och 1250 kronor i Halmstads kommun. Genom förslaget ges flickor och pojkar, oavsett bakgrund eller funktionsförmåga större möjligheter att delta i samhället på lika villkor. Det bidrar till att barn kan leva och växa upp under goda förhållanden. Förändringen förväntas få störst betydelse för familjer med låga inkomster, där ensamstående kvinnor med barn är en stor grupp. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av verksamhetschefen för medicinsk elevhälsa med stöd av verksamhetschefen för Kärnhuset. Andra grupper Inga andra grupperingar har varit involverade i beredningen av ärendet. Fackliga organisationer Inga fackliga organisationer har behandlat ärendet vid sammanträde. Lista över bilagor 1. Promemoria från Socialdepartementet, Remiss - Bidrag för glasögon till barn och unga. 18 4

För barn- och ungdomsnämnden Richard Mortenlind Förvaltningschef Birgitta Reenbom Verksamhetschef för medicinsk elevhälsa Christer Jönsson T.f. Verksamhetschef Kärnhuset 5 19

1(2) Yttrande 2015-06-03 Diarienummer: BU 2015/0244 Version: 1,0 Beslutsorgan: BUN Barn- och ungdomsförvaltningen Birgitta Reenbom, Christer Jönsson E-post: birgitta.reenbom@halmstad.se Christer.jonsson@halmstad.se Telefon: 0725 863244 Yttrande angående Bidrag till glasögon för barn och unga(mottagarens dnr 2015/0244) I promemoria Bidrag till glasögon för barn och unga från Socialdepartementet ges förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) om att bidrag skall lämnas för glasögon eller kontaktlinser till barn och unga från 8-19 år. Alla landsting ger idag bidrag till standardglasögon efter recept av ögonläkare till barn i ålder 0-7 år. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. Förslaget innebär att bidrag för kostnader för glasögon eller kontaktlinser till barn och unga som lägst får uppgå till 800 kronor per barn eller ung person. Bidraget bör inte ges för kostnad för skadade eller borttappade glasögon eller kostnad för reservglasögon eller motsvarande kontaktlinser. Bidragshanteringen sker genom landstingen som redan idag ger bidrag för glasögon och det finns uppbyggda system och strukturer som kan användas. Det är upp till varje landsting att bedöma om ett högre bidrag ska ges än det som föreslås i promemorian. Barn och unga i åldern 8-19 år i Halmstads kommun, får för närvarande ett bidrag på 450 kronor utifrån synfel och styrka på glasögonen. Det finns ett uppbyggt system och struktur för bidragshanteringen. Om bidraget ökas kan det innebära att barn och unga, oavsett bakgrund eller funktionsförmåga ges större möjlighet att delta i samhället på lika villkor. Det bidrar till att barn kan leva och växa upp under goda förhållanden. Förändringen förväntas få störst betydelse för familjer med låga inkomster, där ensamstående kvinnor med barn är en stor grupp. 20 1

För Barn- och ungdomsnämnden Richard Mortenlind Förvaltningschef 2 21

Remiss REGERINGSKANSLIET 2015-04-30 S2015/3030/FST Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster Annika Streiler Telefon 08-405 31 31 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Pnr 2015-05- 0 4 XoiS^öHoo Bidrag till glasögon för barn och unga (Ds 2015:xx) Remissinstanser: 1. Riksdagens ombudsmän (JO) 2. Kammarrätten i Jönköping 3. Förvaltningsrätten i Stockholm 4. Domstolsverket 5. Socialstyrelsen 6. Folkhälsomyndigheten 7. Myndigheten för delaktighet 8. Barnombudsmannen 9. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 10. Diskrimineringsombudsmannen (DO) 11. Blekinge läns landsting 12. Dalarna läns landsting 13. Gävleborgs läns landsting 14. Hallands läns landsting 15. Jämtlands läns landsting 16. Jönköpings läns landsting 17. Kalmar läns landsting 18. Kronobergs läns landsting 19. Norrbottens läns landsting 20. Skåne läns landsting 21. Stockholms läns landsting 22. Södermanlands läns landsting 23. Uppsala läns landsting 24. Värmlands läns landsting 25. Västerbottens läns landsting 26. Västernorrlands läns landsting Postadress 103 33 Stockholm Telefonväxel 08-405 10 00 E-post: s.registralor@regeringskansliet.se Besöksadress Fredsgatan 8 Telefax 08-723 11 91 22

2 27. Västmanlands läns landsting 28. Västra Götalands läns landsting 29. Örebro läns landsting 30. Östergötlands läns landsting 31. Ale kommun 32. Borgholms kommun 33. Enköpings kommun 34. Flens kommun 35. Gotlands kommun 36. Gävle kommun 37. Göteborgs kommun 38. Hagfors kommun 39. Halmstads kommun 40. Karlskrona kommun 41. Lindesbergs kommun 42. Malmö kommun 43. Nässjö kommun 44. Piteå kommun 45. Sala kommun 46. Skellefteå kommun 47. Solna kommun 48. Stockholms kommun 49. Växjö kommun 50. Örebro kommun 51. Handikappförbunden (HSO) 52. Lika Unika 53. Majblommans Riksförbund 54. Nätverket för Barnkonventionen 55. Optikbranschen 56. Optikerförbundet 57. Riksföreningen för ögonsjukvård 58. Riksorganisationen unga synskadade 59. Rädda Barnen 60. Sveriges Kommuner och Landsting 61. Synskadades riksförbund 62. Sveriges ögonläkarförening 23

3 Remissvaren ska vara inkomna till Socialdepartementet senast den 20 augusti 2015. Svaren ska endast skickas i elektronisk form, både i word- och pdfformat. Vänligen ange diarienumret S2015/3030/FST och remissinstansens namn i rubriken på e-postmeddelandet. Remissvaren skickas till följande e-postadresser: s. r e gis t ra t o r (c, re geringskansliet.se och s. is t @ re ge ri n gs kansliet.se. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på promemorian. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara pä remiss - hur och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se Med vänlig hälsning Per-Anders Sunesson Departementsråd Kopia till Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm 24

Ds 2015:xx Bidrag för glasögon barn och unga REGERINGSKANSLIET Socialdepartementet 25

Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Författningsförslag 7 2.1 Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 7 2.2 Förordning om bidrag för kostnad för glasögon eller kontaktlinser till barn och unga 9 3 Bakgrund 11 3.1 Barns och ungas synutveckling 11 3.2 Barn och ungas behov av glasögon 11 3.3 Landstingens stöd till barn och unga med behov av glasögon 12 3.4 Andra former av stöd 14 3.5 Skillnader i landstingens bidragsgivning till glasögon 14 4 Överväganden och förslag 17 4.1 Bidrag för glasögon till barn och unga 17 4.1.1 Målgruppen för bidraget 17 4.1.2 Bidragets omfattning 18 4.1.3 Bidragshanteringen 18 4.1.4 Förutsättningar för att få bidrag 19 4.1.5 Återbetalning och återkrav 19 4.2 Ikraftträdande 20 3 26

Innehåll Ds 2015:xx 5 Konsekvenser av förslaget 21 5.1 Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen 21 5.2 Ekonomiska konsekvenser för landstingen 22 5.3 Konsekvenser för barn och unga 23 5.4 Konsekvenser för jämställdhet 23 6 Författningskommentarer 25 6.1 Förslaget till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 25 4 27

1 Sammanfattning I denna promemoria ges förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) om att bidrag ska lämnas för glasögon eller kontaktlinser till barn och unga. Förslaget syftar till att ge varje flicka eller pojke, oavsett bakgrund eller funktionsförmåga, de bästa förutsättningarna för att utveckla sin potential och kunna delta på egna villkor såväl i skolan som på fritiden. I dag råder det stora skillnader i landstingens bidragsgivning för glasögon till barn och unga. Alla landsting ger bidrag till standardglasögon eller kontaktlinser efter recept av ögonläkare till barn i åldern 0-7 år. Det är däremot bara ett fåtal landsting som ger bidrag för standardglasögon till barn och unga över 8 år och subventionsgraden varierar. För att ge barn bättre förutsättningar för att delta i skola och på fritiden, föreslås att barn och unga i åldern 8-19 år ska få bidrag för glasögon eller kontaktlinser. Andringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. 5 28

2 Författningsförslag 2.1 Förslag till lag o m ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Härigenom föreskrivs att 3 b hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)' ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3b 2 Landstinget ska erbjuda dem som är bosatta inom landstinget eller som är kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas där, 1. habilitering och rehabilitering, 2. hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, och 3. tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade. Landstingets ansvar omfattar dock inte habilitering, rehabilitering och hjälpmedel som en kommun inom landstinget har ansvar för enligt 18 b. Landstingets ansvar innebär inte någon inskränkning i de skyldigheter som arbetsgivare eller andra kan ha enligt annan lag. Habilitering eller rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel ska planeras i samverkan med den enskilde. Av planen ska planerade och beslutade insatser framgå. Landstinget ska ge den enskilde möjlighet att välja hjälpmedel enligt vad som anges i 7 kap. 2 patientlagen (2014:821). Landstinget ska lämna bidrag 1 Lagen omtryckt 1992:567. 2 Senaste lydelse 2014:822. 7 29

Författningsförslag Ds 2015:xx för kostnad för glasögon eller kontaktlinser till barn och unga som är mellan 8 och 19 är. Regeringen far meddela föreskrifter om bidragets storlek och övriga villkor för bidraget. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 8 30

Ds 2015:xx Författningsförslag 2.2 Förordning o m bidrag för kostnad för glasögon eller kontaktlinser till barn och unga Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning innehåller bestämmelser om bidrag för kostnad för glasögon eller kontaktlinser till barn och unga enligt 3 b hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Bidragets omfattning 2 Bidrag för kostnad enligt 1 ska som lägst uppgå till 800 kr per person. Om kostnaden för glasögonen eller kontaktlinser är ett lägre belopp än vad som anges i första stycket ska bidrag uppgå till den faktiska kostnaden. Bidrag lämnas inte för kostnad för glasögon eller kontaktlinser som har skadats eller tappats bort eller kostnad för reservglasögon eller motsvande kontaktlinser. Förutsättningar för bidraget 3 För att få bidrag för glasögon eller kontaktlinser krävs recept eller ordinationsunderlag från en ögonläkare, ortoptist eller optiker. Återbetalning och återkrav 4 Den som har tagit emot bidrag enligt denna förordning är återbetalningsskyldig, om 1. mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att bidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp, 2. bidraget av något annat skäl har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta, 3. bidraget inte har använts för det ändamål som det har beviljats för. 9 31

Författningsförslag Ds 2015:xx Landstinget får besluta att helt eller delvis kräva tillbaka ett bidrag om någon är återbetalningsskyldig enligt första stycket. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016. 10 32

3 Bakgrund 3.1 Barns och ungas synutveckling Ett barns syn utvecklas snabbt. Från födseln fram till omkring fyra års ålder har barn utvecklat en synskärpa nästan som hos en vuxen. Synutvecklingen fortsätter sedan fram till omkring 8-10 års åldern med individuella variationer. Utvecklingen av synen är individuell och kan leda till olika former av synnedsättning. Formen av synnedsättning beror på synfelens karaktär och art. Variationerna är stora och kan periodvis utvecklas snabbt. Barn kan också ha helt olika behov av lösningar för sitt synfel, allt från korrektion till synträning. Många barn är översynta (hyperopi) vid födseln men det ger för de flesta barn inte några problem. När barn börjar läsa och når skolåldern brukar översyntheten minska. I de tidiga tonåren har de flesta barn inget brytningsfel men hos vissa ändras detta och leder till närsynthet (myopa). Den utvecklingen kan fortsätta till 20-årsåldern. 3 3.2 Barn och ungas behov av glasögon År 2014 fanns det i Sverige knappt 1 303 366 barn och unga i åldern 8-19 år. 4 I Socialstyrelsens kartläggning 3 från 2013, görs antagandet att cirka 12-13 procent av barnen i grundskoleåldern (8-16 år) kan behöva glasögon eller kontaktlinser. Givet att det inte finns ett större behov i åldern 17-19 år skulle det innebära att mellan 156 400 och 169 400 barn och unga, 8-19 år, är i behov av glasögon eller 3 S:t Eriks Ögonsjukhus webbsida. 4 Inkluderar även barn i familjer som söker asyl, ensamkommande flyktingbarn samt barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. 3 Socialstyrelsen (2013) Landstingens stöd till glasögon för barn - En kartläggning inom ramen för landstingens hjälpmedelsverksamhet. 11 33

Bakgrund Ds 2015:xx kontaktlinser. Det finns säkerligen stora skillnader i gruppen gällande behovet av glasögon eller kontaktlinser eftersom synfelen är av individuell art och karaktär, men det har tyvärr inte varit möjligt att redovisa skillnader inom gruppen närmare, exempelvis skillnaden i flickors och pojkars behov. Kostnad för glasögon till barn och unga Kostnaden för glasögon varierar. Vanliga standardglasögon har tidigare varit kostsamma men i och med produktutveckling och ökad konkurrens har priserna sjunkit. Ett par enkla glasögon inklusive glas och båge till barn och unga kan kosta runt 500 kronor medan ett par glasögon med bättre glas, repskydd och båge kan kosta cirka 1 200 kronor. 6 3.3 Landstingens stöd till barn och unga med behov av glasögon I de fall ett barn har ett så svårt synfel att barnet bedöms ha en funktionsnedsättning ska landstinget erbjuda de hjälpmedel som den enskilde har behov av utifrån den påverkan synfelet har på det dagliga livet. En sådan bedömning görs av hälso- och sjukvården i varje enskilt fall. Utöver ansvaret för hjälpmedel har landstingen också möjlighet att ge frivilliga subventioner till barns glasögon, om de bedömer att behovet finns. Bidragen är oregleradc och varierar mellan landstingen. Glasögon som hjälpmedel Landstingen ansvarar enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) för att erbjuda hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Hälso- och sjukvårdslagen är en ramlag och varje landsting får besluta om avgifter och regler för hjälpmedel, utifrån lokala och 6 Socialstyrelsen (2013) Landstingens stöd till glasögon för barn - En kartläggning inom ramen för landstingens hjälpmedelsverksamhet 12 34

Ds 2015:xx Bakgrund regionala behov. Avgifterna och reglerna kan därför skilja sig åt mellan olika sjukvårdshuvudmän. Landstingen ska enligt 3 b hälso- och sjukvårdslagen erbjuda hjälpmedel till dem som är bosatta inom landstinget eller som är kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas där. Landsting och kommuner kan också träffa överenskommelse om att kommunen ska ansvara för hjälpmedel åt personer med funktionsnedsättning. Landstingets ansvar omfattar därför inte hjälpmedel som en kommun inom landstinget har ansvar för enligt 18 b. I Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården finns bestämmelser om förskrivning av hjälpmedel. Varje landsting utarbetar riktlinjer eller regelverk som ligger till grund för vilka produkter som kan förskrivas. En princip i många landsting är att de produkter som förskrivs kräver hälso- och sjukvårdens kompetens för att produkten ska provas ut och förskrivas som hjälpmedel. En annan princip är att produkter som är vanligt förekommande i ett hem och som kan köpas i allmän handel inte kan förskrivas som personliga hjälpmedel. Definition av hjälpmedel Det finns ingen definition av begreppet hjälpmedel i hälso- och sjukvårdslagen. I förarbetena (prop. 1992/93:159) definieras däremot begreppet. Med hjälpmedel för den dagliga livsföringen avses hjälpmedel som krävs för att den enskilde själv eller med hjälp av någon annan ska kunna tillgodose grundläggande personliga behov, förflytta sig, kommunicera med omvärlden, fungera i hemmet och i närmiljön, orientera sig, sköta vardagslivets rutiner i hemmet, gå i skolan samt delta i normala fritids- och rekreationsaktiviteter. 13 35

Bakgrund Ds 2015:xx 3.4 Andra former av stöd Ekonomiskt bistånd från kommunerna Kommuner har också möjlighet att bistå med ekonomisk hjälp för den som är i behov av glasögon. Rätten till bistånd regleras i 4 kap. socialtjänstlagen (2001:453), förkortad SoL. Där anges bl.a. att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd)och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Med begreppet livsföring i övrigt avses alla de olika behov som den enskilde kan ha för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå och som inte omfattas av försörjningsstödet. Det kan vara bistånd till läkarvård eller tandvård, glasögon, möbler m.m. En individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall. Vårdbidrag Om ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver särskild tillsyn och vård i minst sex månader, har vårdnadshavaren rätt till vårdbidrag. Den som har stora merkostnader på grund av barnets funktionsnedsättning kan även ha rätt till vårdbidrag. Merkostnader kan vara utgifter för hjälpmedel, exempelvis glasögon, särskild mat, resor. 3.5 Skillnader i landstingens bidragsgivning till glasögon Socialstyrelsen lämnade 2013 rapporten "Landstingens stöd till glasögon för barn - En kartläggning inom ramen för landstingens hjälpmedelsverksamhet". Kartläggningen visar att bidragsgivningen för glasögon till barn och unga är ojämn, dels vad gäller vilka landsting som ger bidrag, dels hur stort bidraget är. 14 36

Ds 2015:xx Bakgrund Barn hjälpsorganisationen Majblomman 7, har i en rapport från 2014 "Majblomman om skolbarns rätt till glasögon" påtalat de o jämlika förutsättningarna för att få bidrag för glasögon till barn och unga. I mitten av 2000-talet påtalade också flera av Majblommans lokalföreningar att de hade fått in ett ökande antal ansökningar om bidrag till glasögon. Bidrag till barn i åldern 0-7 år Alla landsting 8 ger bidrag till standardglasögon eller kontaktlinser efter recept av ögonläkare till barn i ålder 0-7 år. Bidragsbeloppen för standardglasögon ligger mellan 400 kronor och 725 kronor. 9 Regeringen utgår från att dessa bidrag kommer att finnas kvar. Bidrag till barn och unga i åldern 8-19 år För barn över 8 år och upp till 19 år är det endast fem landsting som ger bidrag för standardglasögon. Beloppen för bidragen varierar mellan 300 kronor och 1 000 kronor. För barn över 8 år med bestående grava synfel ges efter medicinsk bedömning bidrag till glasögon eller kontaktlinser i alla landsting. Dessa bidrag är utformade på olika sätt och varierar mellan 500 kronor och 2 200 kronor. Grava synfel kan exempelvis vara afaki (ögat saknar en naturlig lins), bestående skelning, keratokonus (toppig hornhinna), översynthet, närsynthet eller brytningsfel. 10 7 Majblomman har drygt 800 lokalföreningar runt om i landet och föreningarna samverkar med skola, sjuk- och hälsovård samt socialtjänst på orterna. Majoriteten av Majblommans insamlade pengar går till barn i form av till exempel ekonomiska bidrag som kan täcka kostnader för vinterkläder, glasögon, fritidsaktiviteter m.m. 8 Stockholms läns landsting ger fr.o.m. den 2 juni 2014 bidrag för glasögon till barn upp till och med 9 år. 9 Socialstyrelsen (2013) Landstingens stöd till glasögon för barn - En kartläggning inom ramen för landstingens hjälpmedelsverksamhet. 10 Ibid. 15 37

4 Överväganden och förslag 4.1 Bidrag för glasögon till barn och unga Förslag: I hälso- och sjukvårdslagen införs en bestämmelse om att landstinget ska lämna bidrag för kostnad för glasögon eller kontaktlinser till barn och unga som är mellan 8 och 19 år. Regeringen får meddela föreskrifter om bidragets storlek och övriga villkor för bidraget. Skälen för förslaget En mer jämlik tillgång på glasögon bedöms motverka att barn och unga som lever i familjer i ekonomisk utsatthet och i dag inte får bidrag för glasögon hamnar i utanförskap. I dagsläget råder det skillnader i landstingens bidragsgivning till glasögon för barn och unga. Alla landsting ger bidrag till standardglasögon eller kontaktlinser efter recept av ögonläkare till barn i åldern 0-7 år. Få landsting ger däremot bidrag för standardglasögon till barn och unga över 8 år och subventionsgraderna varierar. Syftet med förslaget är att införa ett bidrag för att möjliggöra för flickor och pojkar mellan 8 och 19 år, oavsett bakgrund eller funktionsförmåga, att kunna delta på egna villkor i såväl skola som på fritiden. Det bidrar till att barn och unga kan leva och växa upp under goda förhållanden. 4.1.1 Målgruppen för bidraget Alla landsting ger i dag bidrag för standardglasögon till barn i åldern 0-7 år med stöd av 3 b hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Variationen är däremot stor vad gäller landstingens 17 38

Överväganden och förslag Ds 2015:xx bidragsgivning till standardglasögon för barn och unga över 8 år. Det gäller dels vilka landsting som ger bidrag, dels hur stora belopp som ges. Målgruppen för bidraget är barn och unga i åldern 8-19 år, dvs. från grundskoleålder upp till gymnasieskoleålder Bidrag ska ges till och med det år då barnet fyller nitton år, motsvarande reglerna för avgiftsfri tandvård för barn och unga enligt 7 och 15 a tandvårdslagen (1985:125). 4.1.2 Bidragets omfattning Förslaget innebär att bidrag för kostnad för glasögon eller kontaktlinser till barn och unga som lägst får uppgå till 800 kronor per barn eller ung person. Bidrag bör inte ges för kostnad för skadade eller borttappade glasögon eller kostnad för reservglasögon eller motsvarande kontaktlinser. Dessa avgränsningar baseras på hur landstingen hanterar bidragsgivningen i dag, då bidrag vanligtvis inte utgår för dessa kostnader. Utgångspunkten för förslaget är att 13 procent av barn och unga i åldern 8 till 19 år är i behov av glasögon eller kontaktlinser. 11 Det innebär att drygt 169 400 barn och unga kommer att kunna få bidrag till glasögon eller kontaktlinser. Det föreligger dock en osäkerhetsfaktor kring hur stor andel av åldersgruppen som kan antas behöva glasögon eller kontaktlinser samt hur ofta byte behöver ske p.g.a. förändrat behov. Enligt SCB:s prognos förväntas målgruppen dessutom att öka med cirka 20 procent fram till 2030. Bidraget föreslås därför som lägst uppgå till 800 kronor. Det är sedan upp till varje landsting att besluta om högre bidrag ska ges. 4.1.3 Bidragshanteringen Bidragshanteringen sker genom landstingen och de har frihet att betala ut bidraget på det sätt som de anser är mest ändamålsenligt. Landstingen ger redan i dag bidrag för glasögon och det finns uppbyggda system och strukturer för detta som kan användas. 11 Baserat på Socialstyrelsens antagande om att 12-13 procent av barn i ålder 8-16 år är i behov av glasögon. 18 39

Ds 2015:xx Överväganden och förslag Det är upp till varje enskilt landsting att bedöma om ett högre bidrag ska ges än det som föreslås i denna promemoria samt om bidrag ska ges enbart för glasögon och/eller kontaktlinser. Bland de fem landsting som i dag ger bidrag för standardglasögon varierar subventionsgraderna mellan 300 och 1000 kronor. 12 I och med detta förslag kommer alla landsting, inom ramen för sitt befintliga system för bidragsgivning, att ge bidrag på lägst 800 kronor för standardglasögon till barn och unga i åldern 8-19 år. Det är viktigt att denna lagändring inte bidrar till en ambitionssänkning hos de landsting som i dagsläget ger ett högre bidrag till målgruppen. Förslaget syftar till att göra bidragsgivningen jämnare och tydligare för den enskilde, oavsett tillhörande landsting, och inte till att sänka nuvarande nivåer. Socialstyrelsen bör få i uppdrag att följa upp reformen och utvärdera den. I detta ingår att följa upp kostnadsutvecklingen. 4.1.4 Förutsättningar för att få bidrag För att få bidrag för glasögon eller kontaktlinser krävs recept eller ordinationsunderlag från en ögonläkare, ortoptist eller optiker. 4.1.5 Återbetalning och återkrav Mottagaren av bidraget föreslås bli återbetalningsskyldig om denne genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att bidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp, om bidraget av något annat skäl har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta. Mottagaren bör även bli återbetalningsskyldig om bidraget inte har använts för det ändamål som det har beviljats för. Landstinget får besluta att helt eller delvis kräva tillbaka ett bidrag om någon är återbetalningsskyldig enligt första stycket. 12 Socialstyrelsen (2013) Landstingens stöd till glasögon för barn - En kartläggning inom ramen för landstingens hjälpmedelsverksamhet. 19 40

Överväganden och förslag Ds 2015:xx 4.2 Ikraftträdande Förslag: Lagändring och ny förordning ska träda i kraft den 1 januari 2016. Skälen för förslaget: Lagen om ändring i hälso- och sjukvårdslagen samt förordning om bidrag för kostnad för glasögon till barn och unga bör träda i kraft så snart som möjligt och därför föreslås ikraftträdandet till den 1 januari 2016. 20 41

5 Konsekvenser av förslaget 5.1 Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen Av 14 kap. 3 regeringsformen, förkortad RF, framgår att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör gå längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. I förarbetena anges att denna reglering innebär att riksdagen regelmässigt måste pröva kommunernas självstyrelseintressen när begränsningar av självstyrelsen övervägs (prop. 2009/10:80). Vidare anges att proportionalitetsprövningen bör innefatta en skyldighet att undersöka om det ändamål som regleringen avser att tillgodoses kan uppnås på ett, för det kommunala självbestämmandet, mindre ingripande sätt än det som föreslås. I denna skrivelse finns förslag som innebär en skyldighet för landstingen att lämna bidrag för kostnad för glasögon eller kontaktlinser till barn och unga som är mellan 8 och 19 år. Förslaget får anses innebära en utvidgning av landstingens åliggande genom att det blir en skyldighet för landstingen att lämna bidrag för kostnad för glasögon till vissa ålderskategorier av barn och unga med ett belopp som regeringen föreskriver. Det bedöms inte lämpligt att i lag låta binda bidragets storlek eller villkor av mer detaljerad art eller som rör verkställighet. Förslaget bedöms inskränka den kommunala självstyrelsen. Denna inskränkning måste vägas mot förslagets syfte, dvs. att bidra till att barn och unga i åldrarna 8-19 år får förbättrade förutsättningar att delta i samhället på lika villkor. Eftersom landstingen redan i dag har en lagstadgad skyldighet att erbjuda dem som är bosatta inom landstinget eller som är kvarskrivna enligt 16 folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande vistas där hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning (3 b hälso- och sjukvårdslagen [1982:763]), bedöms försla- 21 42

Konsekvenser av förslaget Ds 2015:xx get medföra endast en mindre inskränkning i den kommunala självstyrelsen. Ett för den kommunala självstyrelsen mindre ingripande alternativ är att staten skulle lämna bidrag direkt till barnet eller den unge eller till optiker. Detta skulle emellertid kräva bl.a. ett nytt system för administration av bidrag samt bli en ny uppgift för en myndighet. Vidare lämnar samtliga landsting bidrag till barn under 8 år så det finns redan i dag en uppbyggd administration av bidrag för glasögon för barn. Vikten av att stödja barns och ungas tillgång till glasögon bedöms väga över den begränsade inskränkning som förslaget innebär i den kommunala självstyrelsen. Förslaget bedöms därför vara proportionerligt och godtagbart. 5.2 Ekonomiska konsekvenser för landstingen Antalet barn i åldern 8-19 i Sverige 2014 uppgick till 1 303 366 personer. 13 Cirka 13 procent av målgruppen kan förväntas ha behov av glasögon eller kontaktlinser, dvs. drygt 169 400 personer. Byte av glasögon förväntas i genomsnitt ske vartannat år för hälften av målgruppen medan vissa förväntas byta oftare. Därmed utgår bidrag årligen till 75 procent av målgruppen. Bidraget ska vidare ges på minst 800 kronor. Den totala kostnaden för bidraget uppskattas därmed uppgå till knappt 101,7 miljoner kronor per år. Därutöver tillkommer en viss administrationskostnad för landstingen för att bevilja och ombesörja utbetalning av bidraget för glasögon. Inom ramen för de bidrag för glasögon till barn som redan i dag ges i landstingen, finns det uppbyggda system för bidragsgivning som kan användas. Införandet av detta bidrag kan däremot leda till ökade administrativa kostnader gällande handläggningen av ärendena. Vissa landsting kommer sannolikt att få ökade kostnader medan det i andra inte kommer att leda till några större förändringar. För landstingens ökade administration beräknas kostnaderna till cirka 14,5 miljoner kronor årligen, under förutsättning att byte av glasögon sker i genomsnitt vartannat år för 13 Inkluderar även barn i familjer som söker asyl, ensamkommande flyktingbarn samt barn som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. 22 43

Ds 2015:xx Konsekvenser av förslaget hälften av målgruppen och att vissa kommer att byta oftare samt att varje handläggare handlägger 20 ärenden per dag. Landstingen avses kompenseras för kostnaderna enligt den kommunala finansieringsprincipen. 5.3 Konsekvenser för barn och unga Genom förslaget ges flickor och pojkar, oavsett bakgrund eller funktionsförmåga större möjligheter att delta i samhället på lika villkor. Det bidrar till att barn kan leva och växa upp under goda förhållanden. 5.4 Konsekvenser för jämställdhet Reformen som innebär att alla barn och unga oavsett kön ska få bidrag för kostnad för glasögon är ur jämställdhetsperspektiv neutral till sin utformning. Förändringen förväntas emellertid få störst betydelse för familjer med låga inkomster, där ensamstående kvinnor med barn är en stor grupp. Förslaget kan därför i viss mån få positiv inverkan på jämställdheten mellan kvinnor och män. 23 44

6 Författningskommentarer 6.1 Förslaget till lag o m ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 3b Ett nytt femte stycke förs in i paragrafen. Paragrafen behandlas i avsnitt 4. Av paragrafen följer att landstinget ska vara skyldiga att lämna bidrag för kostnad för glasögon eller kontaktlinser till barn och unga som är mellan åldrarna 8-19 år. I paragrafen anges att regeringen får meddela föreskrifter om bidragets storlek och övriga villkor för bidraget. I förordning kan anges en lägsta nivå för bidraget. Detta för att det ska vara möjligt för landstingen att ge ett högre bidrag för det fall landstinget önskar på så sätt. Vidare kan i förordningen anges att bidrag inte ges för kostnad för skadade eller borttappade glasögon eller kostnad för reservglasögon eller motsvarande kontaktlinser. 25 45

1(1) Anmälningsärende 2015-06-11 Diarienummer: BU 2015/0002 Version:1,0 Beslutsorgan: Ekonomiavdelningen Eva Demle E-post: eva.demle@halmstad.se Telefon: Budgetuppföljning t.o.m. maj 2015 Ärendet Bokslutsprognos t.o.m. maj månad 2015 för barn- och ungdomsnämnden överlämnas för kännedom. Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. 1 46

Barn- och ungdomsnämnden Verksamhet: 641 Grundskola/ Barnomsorg (kkr) Helårs-utfall 2014 Utfall 2014-05 Utfall 2015-05 Budget 2015 Prognos 2015 Budget-avvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter 172 021 66 559 74 007 160 748 180 248 19 500 17 330 7 447 2 170 Därav realisationsvinster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader -1 039 653-424 939-439 986-1 031 680-1 066 780-35 100-34 780-15 047-320 Lokalkostnader -225 861-91 707-95 215-237 200-235 900 1 300 1 300-3 508 0 Kapitalkostnader -9 262-3 957-4 176-10 446-10 046 400 450-219 -50 Därav avskrivningar -7 616-3 271-3 511-8 849-8 449 400 400-240 0 Därav internränta -1 646-686 -665-1 597-1 597 0 0 20 0 Övriga kostnader -430 927-175 247-190 060-481 389-489 489-8 100-6 300-14 813-1 800 Därav realisationsförluster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader -1 705 703-695 849-729 436-1 760 715-1 802 215-41 500-39 330-33 587-2 170 Periodens resultat / nettokostnad -1 533 682-629 290-655 430-1 599 967-1 621 967-22 000-22 000-26 140 0 Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat -1 533 682-629 290-655 430-1 599 967-1 621 967-22 000-22 000-26 140 0 Barn- och ungdomsnämnden Verksamhet: 641 Grundskola/ Barnomsorg (kkr) Helårs-utfall 2014 Utfall 2014-05 Utfall 2015-05 Budget 2015 Prognos 2015 Budget-avvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster 0 0 0 Investeringsutgifter -12 724-4 591-1 944-10 197-8 877 1 320 1 320 2 647 0 Investeringsnetto -12 724-4 591-1 944-10 197-8 877 1 320 1 320 2 647 0 Barn- och ungdomsnämnden Verksamhet: 641 Grundskola/ Barnomsorg Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Volymökningar Resultatbalansering Barn i behov av varaktigt stöd (tilläggsbelopp) Skolskjutskostnader Lokalkostnader, kapitalkostnader Barnomsorgsavgifter Övrigt Budget-avvikelse 2015-19 200-4 500-2 100 1 000 1 700 1 000 100 Budgetavvikelse -22 000 47

Barn- och ungdomsnämnden Verksamhet: 649 Kulturskola (kkr) Helårsutfall 2014 Utfall 2014-02 Utfall 2015-02 Budget 2015 Prognos 2015 Budgetavvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter 3 462 1 355 1 429 3 780 3 780 0 0 74 0 Därav realisationsvinster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader -19 573-7 929-8 545-21 090-20 790 300 300-617 0 Lokalkostnader -2 813-1 202-1 075-2 791-2 791 0 0 126 0 Kapitalkostnader -273-114 -129-317 -317 0 0-15 0 Därav avskrivningar -227-95 -110-270 -270 0 0-15 0 Därav internränta -46-19 -20-47 -47 0 0 0 0 Övriga kostnader -2 288-1 005-1 652-2 928-2 928 0 0-647 0 Därav realisationsförluster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader -24 948-10 250-11 402-27 126-26 826 300 300-1 152 0 Periodens resultat / nettokostnad -21 486-8 895-9 973-23 346-23 046 300 300-1 078 0 Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat -21 486-8 895-9 973-23 346-23 046 300 300-1 078 0 Barn- och ungdomsnämnden Verksamhet: 649 Kulturskola (kkr) Helårsutfall 2014 Utfall 2014-02 Utfall 2015-02 Budget 2015 Prognos 2015 Budgetavvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster 0 0 0 Investeringsutgifter -318-88 -31-301 -301 0 56 0 Investeringsnetto -318-88 -31-301 -301 0 0 56 0 Barn- och ungdomsnämnden Verksamhet: 649 Kulturskola Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Lönekostnader: ej tillsatta tjänster och ej ersatt frånvaro Budgetavvikelse 2015 300 Budgetavvikelse 300 48

Barn- och ungdomsnämnd Verksamhet 641 Grundskola/Barnomsorg Driftredovisning Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Intäkterna är 7 447 kkr (11,1%) högre 2015 än samma period 2014. Det beror främst på högre intäkter från Migrationsverket med anledning av fler nyanlända barn och elever. Även barnomsorgsavgifterna och interkommunala ersättningar är högre i år jämfört med föregående år. Lokalkostnaderna är 3 508 kkr (3,8%) högre 2015 jämfört med samma period 2014, vilket beror på fler enheter och därmed högre hyres- och städkostnader. Övriga kostnader är 14 813 kkr högre jämfört med samma period föregående år. Den största orsaken är att måltidskostnaderna är 13 488kkr (43,0%) högre på grund av att förvaltningen från 2015 köper portioner av servicekontoret. Ökade kostnader för fristående verksamhet är 7 274 kkr (9,8%) på grund av fler barn och elever samt att bidraget per barn/elev är högre 2015 jämfört med 2014. Kostnader för skolskjutsar, IT och undervisningsmaterial är lägre än under samma period förra året. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Lönekostnaderna är 15 047 kkr (3,5%) högre jämfört med samma period föregående år. Löneutfallet 2015 påverkas av sänkt PO-pålägg samt att måltidspersonal övergått till Servicekontoret. Att lönekostnaderna trots detta ökat mellan åren beror på löneökningar och ökat antal pedagoger i verksamheten på grund av fler barn och elever. Kostnaderna för timanställda har under perioden varit högre än under samma period föregående år. Det beror dels på fler enheter än föregående år, dels på att organisationen i våra verksamheter är så slimmad att vikarier måste tas in vid frånvaro för att kunna garantera barn och elevers säkerhet. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Den prognostiserade avvikelsen mot kommunfullmäktiges ram är 22 000 kkr. Den största orsaken till underskottet är stora volymökningar i grundskola, men även i förskola, jämfört med budget. Det innebär att förskolor och skolor behöver utöka personalantalet för att klara verksamheten, vilket innebär högre lönekostnader än budget. Även övriga kostnader såsom måltidskostnader ökar jämfört med budget. Volymökningarna av antalet barn/elever utöver budgeterat 2014 uppgick till 12 800 kkr enligt kommunens volymfördelningsmodell. Trots denna stora avvikelse blev resultatet endast -4 521 kkr, vilket nämnden hade räknat med att få avskrivet i resultatbalanseringen i likhet med hanteringen 2013 då underskottet avskrevs med anledning av fler barn/elever än budgeterat. Enligt KS beslut balanseras dock hela underskottet till 2015 års budget. Även i år avviker antalet prognostiserade barn och elever 1 49

mot kommunens prognos och förvaltningens budgeterade antal. Årets avvikelse mot kommunens volymfördelningsmodell är cirka 70 fler förskolebarn och 235 fler grundskoleelever, vilket motsvarar 21 000 kkr. Skollagen kräver tidiga insatser för barn och elever i behov av stöd och oavsett resurser måste skolan tillgodose barnens behov. Verksamheterna ser ett ökat antal barn och elever i behov av stöd, men har redan idag svårt att tillgodose alla behov inom budgetramen. I budget 2015 gjordes omprövning på tilläggsbeloppen (elevassistenter till barn/elever med funktionsnedsättning) men redan nu prognostiseras ett underskott mot budget. Även resursbehovet till elever med inlärnings- och socialproblematik som behöver undervisning i annan mindre gruppering, särskild undervisningsgrupp, ökar. Omprövningar för att få 2015 års budget i balans är gjorda inom de flesta verksamheter och på förvaltningsgemensamma kostnader. Den enda ytterligare åtgärd som förvaltningen kan göra för att minska kostnaderna och reducera underskottet är att justera barn- och elevpengen under verksamhetsåret. En minskning av barn- och elevpengen innebär att bidrag till fristående verksamhet blir lägre och budgeten till kommunal förskola, fritids och grundskola blir lägre. Konsekvensen av minskad barn- och elevpeng blir att personaltätheten, som redan är lägre i budget 2015 jämfört med 2014, kommer att minska ännu mer. Kommentera och analysera särskilt prognosticerade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Prognostiserade lönekostnader är 27 126 kkr högre än helårsutfallet 2014. Löneökningar medför en ökad personalkostnad. Prognostiserat antal årsarbetare är fler än utfallet 2014, vilket beror på fler barn och elever i verksamheten. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Prognostiserad avvikelse har förändrats med 0 kkr jämfört med föregående prognos. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Utfallet 2015 är 1 944 kkr jämfört med 4 591 kkr samma period 2014. Att utfallet i år är lägre beror på att stora inköp till nystartade enheter gjordes i början på 2014, bl a Åledsskolan. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Den prognostiserade nettoavvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram är +1 320 kkr. Avvikelsen beror på att inventariemedel för nya förskolor och dåliga lokaler inte kommer att förbrukas under året på grund av försenade startdatum. Även inventariemedel för Frennarps byskola kommer inte att förbrukas under året eftersom renovering inte kommer att starta under 2015. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. 2 50

Verksamhet 649 Kulturskolan Driftredovisning Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Årets periodresultat är -9 973 kkr. Föregående år var motsvarande periods resultat -8 895, en förändring med -1 078 kkr. Förändringen på intäkter, +74 kkr, beror på högre intäkt för elevavgifter i år. Förändringen på lokalkostnader, +126 kkr beror på ej periodiserade kostnader för städning föregående år. Förändringen på kapitalkostnader, -15 kkr, är marginell. För övriga kostnader är förändringen -647 kkr, vilket främst förklaras av högre kostnader för den utåtriktade verksamheten i år (t ex köpt tjänst). Förändringen för personalkostnader är -617 kkr. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Periodens personalkostnader är 617 kkr högre i år jämfört med föregående år. Bemanningen under perioden är utökad med 0,81 åa jämfört med 2014. Utökningen tillsammans med kostnader i samband med ett avslutsärende och avtalsenliga löneökningar förklarar den högre kostnaden innevarande år. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Den prognosticerade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram är +300 kkr. Avvikelsen beror på att lönekostnaderna beräknas bli lägre på grund av svårigheter med att bemanna planerad utökning fullt ut och att ersätta frånvaro. Planerad bemanning har justerats ned och ger lägre lönekostnader resten av året. Beräkningen är preliminär eftersom arbetet med att tillsätta tjänster fortsätter. Kommentera och analysera särskilt prognosticerade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Årets personalkostnader prognosticeras till -20 790 kkr, en avvikelse mot budget med +300 kkr. Föregående års helårsutfall var -19 573 kkr, en förändring med -1 217 kkr. Bemanningen i budget är utökad med 1,5 åa på helår i år jämfört med föregående års helårsutfall, bland annat kopplat till den satsning som gjorts i budgetramen för att reducera köerna till Dans samt Bild och form. På grund av svårigheter att bemanna upp planerad utökning och ersätta frånvaro så är den prognosticerade bemanningen i snitt 0,61 åa lägre än budget, något som förklarar den prognosticerade avvikelsen. Utökning samt avtalsenliga löneökningar förklarar förändringen mellan åren. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen förändring av den prognosticerade ramavvikelsen jämfört med föregående ekonomiska rapport. 3 51

Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringsnetto i år är -31 kkr. Föregående års motsvarande periods investeringsnetto var -104 kkr, en förändring med 73 kkr. Förändringen förklaras av att investeringar gjordes tidigare föregående år. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Den prognosticerade avvikelen mot kommunfullmäktiges fastställda ram är +/- 0 kkr. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen förändring av den prognosticerade ramavvikelsen jämfört med föregående ekonomiska rapport. 4 52

Barn- och ungdomsförvaltningen Budgetuppföljning 2015-05-31 (kkr) Budget 2015-05-31 Avvikelse i förh till budget 2015 Skolområdena inkl särskild undervisningsgrupp 1 057 496-500 Skolområde Centrum inkl särskild u-grupp 350 252-2 000 Skolområde Norr inkl särskild u-grupp 403 268 1 500 Skolområde Söder inkl särskild u-grupp 303 976 0 Fristående 204 078 440 Fristående förskola/pedagogisk omsorg 102 738 440 Fristående skola inkl fritidshem 101 340 0 Kärnhuset 38 688-2 095 Resursenheter 21 964 0 Särskolan 25 535-219 Förvaltningsövergripande objekt 211 566-20 076 Fastigheter 235 124 1 330 Skolskjutsar 34 600 1 000 Personalvård 4 000 50 Barnomsorgsavgifter -62 095 1 000 Interkommunala mellanhavanden 5 400 700 Buffert -5 085-25 237 Vårdnadsbidrag 1 570 300 Kapitalkostnader 10 446 369 Politisk satsning modersmål 450 225 Politisk satsning samordning bibliotek 450 225 Politisk satsning Naturskolan utemiljö 600 300 Barn- och ungdomsnämnden 1 711 0 Administration 33 717 400 KomTek 5 212 50 Summa vht 641 1 599 967-22 000 Kulturskolan vht 649 23 346 300 Totalt vht 641, vht 649 1 623 313-21 700 53

1(4) Tjänsteskrivelse 2015-06-02 Diarienummer: BU 2015/0233 Version: 1,0 Beslutsorgan: BUN/KS/KF Enhet: Planeringsavdelningen Karin Quander E-post: karin.quander@halmstad.se Telefon: 035-182755 Yttrande över förslag till Handlingsprogram för hållbar energi Förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att anta föreslaget yttrande för Handlingsprogrammet för hållbar energi och översända till kommunstyrelsen. Sammanfattning Förslaget till Handlingsprogram för hållbar energi 2015-2020 ersätter tidigare handlingsprogram för 2010-2014 som antogs av kommunfullmäktige 2010-10-28 105. Handlingsprogrammet för hållbar energi är kommunens energiplan och ska därför uppfylla Lagen om kommunal energiplanering (SFS 1977:439). En kommunal energiplan ska främja hushållning med energi, verka för en säker och tillräcklig energitillförsel och vara antagen av kommunfullmäktige. Handlingsplanen ska förtydliga kommunens strategival för en hållbar energiomvandling med utgångspunkt från kommunens vision, värdegrund och planeringsdirektiv. Programmet sträcker sig till 2020 men planeringshorisonten är år 2030. Kommunens energigrupp har tagit fram förslag till handlingsprogram för hållbar energi. Barn- och ungdomsnämnden har fått handlingsplanen på remiss för yttrande. Barn- och ungdomsförvaltningen är positiva till förslaget till handlingsprogram och föreslår barn- och ungdomsnämnden att tillstyrka programmet. Det är önskvärt med ett åttonde strategiskt område som fångar och utmanar läroplansarbetet med hållbar miljö som ca 15 000 barn och ungdomar arbetar med i förskola och grundskola. 54 1

Verksamheterna inom förskola och grundskola bär ett stort ansvar för barns och ungdomars utveckling och agerande för energi- och klimatfrågor. Förskolan och skolan når också genom barnen en mycket stor del av kommunens medborgare. Det strategiska området skulle kunna ha sin utgångspunkt i Halmstads vision kunskapsstaden och omfatta även äldre ungdomar samt vuxna. Ärendet Uppdrag Under 2009 gjordes en omfattande förändring av Halmstads kommuns energiplan vilken resulterade i Handlingsprogram för hållbar energi 2010-2014. Under 2014 fick energigruppen ett uppdrag att ta fram ett förslag till ett reviderat handlingsprogram för hållbar energi för perioden 2015-2020. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade om att sända förslaget till ett nytt handlingsprogram på samråd för yttrande i maj-juni 2015. Bakgrund Handlingsprogrammet för hållbar energi är kommunens gällande energiplan och ska därför uppfylla Lagen om kommunal energiplanering (SFS 1977:439). En kommunal energiplan ska främja hushållning med energi, verka för en säker och tillräcklig energitillförsel och vara antagen av kommunfullmäktige Energi- och klimatfrågan är en av de största utmaningarna som världen och Halmstads kommun står inför. Det sätt som vi arbetar med energi- och klimatfrågor har stor betydelse för en hållbar samhällsutveckling i Halmstads kommun då energi och klimat även är kopplade till kommunikationer, sysselsättning och näringslivsutveckling. Handlingsprogrammet ska användas som vägledning och styrdokument i den löpande kommunala verksamheten och fungerar som underlag till översikts- och detaljplaner, handlingsplaner, yttranden och utredningar. Det anger kommunens strategiska inriktning för en långsiktigt hållbar utve utveckling på energiområdet. Programmet sträcker sig till 2020 men planeringshorisonten är år 2030. Handlingsprogrammet för hållbar energi 2015-2020 ersätter tidigare handlingsprogram för 2010-2014 som antogs av kommunfullmäktige 2010-10-28 105. Kommunens energigrupp har tagit fram förslag till handlingsprogram för hållbar energi. Förslaget som nu är på remiss för yttrande till kommunala nämnder, myndigheter och andra särskilt berörda. Analys, förslag och motivering En kommun är en viktig aktör vid samhällsförändringar som tex minska klimatpåverkande utsläpp från energianvändningen eftersom den kan agera utifrån sina roller som offentlig aktör, myndighetsutövare, informatör, fastighetsägare, arbetsgivare eller som ägare till ett energibolag. En annan viktig arena är skolan. 55 2

I Halmstads för och grundskolor går ca 15 000 barn och elev. Förskolor och skolor har ett tydligt uppdrag att bidra till hållbar utveckling utifrån nationella styrdokument som skollag, läroplaner (för förskola och skola) och ämnens kursplaner. Därtill finns ytterligare överenskommelse som förtydligar och definierar uppdraget. En av de stora uppgifterna och utmaningarna för förskolan och skolan är att rusta för jämställdhet så att flickorna och pojkarna känner att de kan och vill vara med och ta de viktiga val och beslut som krävs av dem nu och i framtiden - inte minst i frågor som energianvändning och klimatpåverkan. En följeffekt är att när barn och eleverna fångas av ämnet så involverar de även föräldrar, släkt och vänner i frågorna. Handlingsprogrammet är indelat i sju strategiska områden. Det är önskvärt med ett åttonde strategiskt område som fångar och utmanar läroplansarbetet med hållbar miljö som våra barn och ungdomar arbetar med i förskola och grundskola. Verksamheterna inom förskola och grundskola bär ett stort ansvar för barns och ungdomars utveckling och agerande för energi- och klimatfrågor. Förskolan och skolan når också genom barnen en mycket stor del av kommunens medborgare. Det strategiska området föreslås ha sin utgångspunkt i Halmstads vision kunskapsstaden och omfatta även äldre ungdomar samt vuxna. Konsekvenser En gemensam handlingsplan för hållbar energi är positivt för kommunen och bidrar till samsyn över förvaltningsgränserna. För barn- och ungdomsförvaltningen innebär planen ett fortsatt och fördjupat arbete med miljö- och energifrågor internt och i samverkan med andra parter. Ärendets beredning Inom kommunen Förslaget till handlingsprogram har tagits fram av kommunens energigrupp med representanter från samhällsbyggnadskontoret(sammankallande), fastighetskontoret, byggnadskontoret, miljö- och hälsoskyddskontoret, Halmstads energi och miljö AB (HEM) och Halmstads Fastighetsbolag AB (HFAB), Laholmsbuktens VA samt energioch klimatrådgivningen med placering på kulturförvaltningen. Samråd sker nu där politiska partier, kommunala nämnder och bolag och övriga får lämna synpunkter senast 2015-06-30. Andra grupper - Fackliga organisationer Information till Central samverkansgrupp inom barn- och ungdomsförvaltningen 2015-06-11. 56 3

Lista över bilagor 1. Förslag till Handlingsprogram för hållbar energi 2. Yttrande över Handlingsprogram för hållbar energi För barn- och ungdomsförvaltningen Richard Mortenlind Förvaltningschef Karin Quander Chef för planeringsavdelningen 4 57

1(2) Yttrande 2015-06-02 Diarienummer: BU 2015/0233 Version: 1,0 Beslutsorgan: BUN/KS/KF Planeringsavdelningen Karin Quander E-post: karin.quander@halmstad.se Telefon: 035-182755 Yttrande över Handlingsprogram för hållbar energi (KS 2015/0171) Barn- och ungdomsnämnden är positiva till förslaget och tillstyrker handlingsprogrammet för hållbar energi. En kommun är en viktig aktör vid samhällsförändringar eftersom kommunens verksamheter innehåller många olika arenor. Skolverksamheten är en arena. I Halmstads för och grundskolor går ca 15 000 barn och elever. Förskolor och skolor har ett tydligt uppdrag att bidra till hållbar utveckling utifrån nationella styrdokument som skollag, läroplaner (för förskola och skola) och ämnens kursplaner. Därtill finns ytterligare överenskommelser som förtydligar och definierar uppdraget. Verksamheterna inom förskola och grundskola bär ett stort ansvar för barns och ungdomars agerande för energi- och klimatfrågor. Förskolan och skolan når också genom barnen en mycket stor del av kommunens medborgare. En av de stora uppgifterna och utmaningarna för förskolan och skolan är att rusta flickorna och pojkarna så att de känner att de kan och vill vara med och ta de viktiga val och beslut som krävs av dem nu och i framtiden - inte minst i frågor som energianvändning och klimatpåverkan. En följdeffekt är att när barn och eleverna fångas av ämnet så involverar ofta barnen och eleverna sina föräldrar, släkt och vänner i frågorna. Handlingsprogrammet är indelat i sju strategiska områden. Det är önskvärt med ett åttonde strategiskt område som fångar och utmanar läroplansarbetet med hållbar miljö som våra barn och ungdomar arbetar med i förskola och grundskola. 58 1

Det strategiska området föreslås ha sin utgångspunkt i Halmstads vision kunskapsstaden och omfatta även äldre ungdomar samt vuxna. För barn- och ungdomsnämnden Richard Mortenlind Förvaltningschef 59 2

Version 1.0 Handlingsprogram för hållbar energi Strategidokument för en hållbar energiomvandling i Halmstad perioden 2015-2020 (samrådsversion) Samrådstiden varar från 2015-05-04 till 2015-06-30. Synpunkter på förslaget lämnas skriftligen under samrådstiden till; Kommunstyrelsen (KS 2015/0171), Box 153, 301 05 Halmstad eller via e-post till; kommunstyrelsen@halmstad.se ange ärendenummer KS 2015/0171 För ytterligare frågor kontakta: Samhällsbyggnadskontoret, Karin Larsson, Miljöstrateg Telefon: 035-13 73 39, e-post: karin.larsson@halmstad.se Handlingarna finns på kommunens hemsida www.halmstad.se 2015-04-28 60

Innehåll 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund och syfte... 2 1.2 Kommunen har flera roller... 2 1.3 Handlingsprogrammet har en intern funktion som styrdokument... 2 1.4 Avgränsning... 3 1.5 Organisation av energiarbetet i kommunen... 4 1.6 Arbetsprocessen och projektorganisationen för energiplanen... 4 2. Lagstiftning och energipolitik... 5 2.1 Lagen om kommunal energiplanering och miljöbalken... 5 2.2 Energipolitik... 5 3. Kommunala riktlinjer, underlag och förbindelser... 8 3.1 Kommunala styrdokument... 8 3.2 Planer och riktlinjer för krisberedskap... 8 3.3 Andra kommunala underlag... 10 3.3 Nätverk och åtaganden... 11 4. Energibalans... 12 4.1 Energiflöden i Halmstads kommun... 12 4.2 Energianvändning... 13 4.2 Energianvändning inom olika sektorer... 14 4.3 Koldioxidutsläpp från energianvändningen... 19 4.4 Lokal energiproduktion... 21 5. Strategival och viljeyttringar... 22 5.1 Sju strategiska områden... 23 Strategiskt område 1 Bebyggelse och näringsliv... 24 Strategiskt område 2 Transporter... 27 Strategiskt område 3 Lokal produktion av el och förnybara bränslen... 30 Strategiskt område 4 Fjärrvärme och fjärrkyla... 32 Strategiskt område 5 Fysisk planering... 34 Strategiskt område 6 Inköp och upphandling... 37 Strategiskt område 7 Information och samverkan... 39 6 Energins miljöpåverkan... 41 7 Kommunikationsplan... 43 61

1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Energi- och klimatfrågan är en av de största utmaningarna som världen och Halmstads kommun står inför. Det sätt som vi arbetar med energi- och klimatfrågor har stor betydelse för en hållbar samhällsutveckling i Halmstads kommun då energi och klimat även är kopplade till kommunikationer, sysselsättning och näringslivsutveckling. I september 2009 skrev Halmstads kommun på Borgmästaravtalet (Covenant of Mayors) och förbinder sig därmed att aktivt arbeta med att minska klimatpåverkande utsläpp från energianvändningen. Ett handlingsprogram med åtgärder för att minska koldioxidutsläppen och uppföljningar av dessa rapporteras till EU. Handlingsprogrammet för hållbar energi är kommunens gällande energiplan och ska därför uppfylla Lagen om kommunal energiplanering (SFS 1977:439). En kommunal energiplan ska främja hushållning med energi, verka för en säker och tillräcklig energitillförsel och vara antagen av kommunfullmäktige. Handlingsprogrammet för hållbar energi 2015-2020 ersätter tidigare handlingsprogram för 2010-2014 som antogs av kommunfullmäktige 2010-10-28 105. 1.2 Kommunen har flera roller En kommun kan på flera sätt styra energianvändning och energitillförsel mot en hållbar utveckling. Kommunen kan agera utifrån sina roller som offentlig aktör, myndighetsutövare, informatör, fastighetsägare, arbetsgivare eller som ägare till ett energibolag. I egenskap av dessa olika roller kan kommunen nå andra viktiga aktörer som producerar, distribuerar och använder energi. 1.3 Handlingsprogrammet har en intern funktion som styrdokument Handlingsprogrammet ska förtydliga kommunens strategival för en hållbar energiomvandling med utgångspunkt från kommunens vision, värdegrund och planeringsdirektiv. Det ska även synliggöra Halmstads strategiska arbete för en hållbar utveckling på energiområdet och därmed öka möjligheterna till samverkan med andra aktörer inom energiområdet. Handlingsprogrammet ska användas som vägledning och styrdokument i den löpande kommunala verksamheten och fungerar som underlag till översikts- och detaljplaner, handlingsplaner, yttranden och utredningar. Det anger kommunens strategiska inriktning för en långsiktigt hållbar utveckling på energiområdet. Programmet sträcker sig till 2020 men planeringshorisonten är år 2030. 62

Handlingsprogram, planeringsdirektiv och verksamhetsplaner från riktlinje till genomförandeplan Kommunens olika handlingsprogram är strategiska dokument och avser inte att presentera kvantifierade mål men det är ett underlag till konkretiserade och mätbara mål som presenteras i kommunens planeringsdirektiv 1 med budget och i förvaltningarnas och bolagens verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna konkretiserar planeringsdirektivets mål som är relevanta för verksamheten och även här utgör handlingsprogrammen ett viktigt underlag. Handlingsprogrammet för hållbar energi har även en funktion, både nationellt och internationellt, som information till samhällsaktörer och medborgare om kommunens politiska ambitioner. 1.4 Avgränsning Handlingsprogrammet för hållbar energi omfattar Halmstads kommun som geografiskt område. Då den antas av kommunfullmäktige så den ger strategiska riktlinjer för hela kommunkoncernen. Kommunens arbete kan också påverka andra aktörers medverkan till en mer hållbar energiomvandling och handlingsprogrammet uttrycker även kommunens viljeyttring för utvecklingen på energiområdet för invånare, näringsliv och andra lokala aktörer. Handlingsprogrammet för hållbar energi ska leda till att begränsa klimatpåverkan samtidigt som energiförsörjningen säkerställs. Även om koldioxid är den mest omtalade så finns det flera klimatpåverkande gaser. Metan och lustgas (dikväveoxid) är dessutom ännu kraftfullare växthusgaser än koldioxid. Men åtgärder för att minska utsläpp av dessa gaser har inte lika stark koppling till energiområdet och ligger ofta längre från kommunens möjligheter till inflytande. Dessutom är det statistiska underlaget på kommunal nivå mer osäkert. Detta program har huvudfokus på att minska koldioxidutsläpp och andra miljöpåverkande utsläpp från energianvändningen. Handlingsprogrammet belyser energiomvandling inom bebyggelsesektorn, industrisektorn och transportsektorn i varierande grad. Den kommunala verksamheten har störst inflytande på energiaspekter inom bebyggelsesektorn, dels som ägare och förvaltare av byggnader och anläggningar, dels som planmyndighet samt som markägare, vilket föranleder en djupare behandling av den sektorn. Energistatistik från industrisektorn redovisas i energibalansen men strategierna anger hur den kommunala verksamheten indirekt kan påverka utvecklingen av hållbar energianvändning och produktion av förnybar energi. För transportsektorn finns ett annat handlingsprogram 2 som behandlar den fysiska planeringen av hållbara transportsystem samt vissa mobilitetsåtgärder. Avsnittet om transporter i handlingsprogrammet för energi fokuserar därför på förnybara bränslen och minskad energianvändning. 1 Planeringsdirektiv med budget - beskriver utmaningar och mål samt prioriteringar tillsammans med kommunens budget. Det är en årligen återkommande process som beslutas av kommunfullmäktige. 2 Handlingsprogram för hållbara transporter antogs 27 mars 2012 63

1.5 Organisation av energiarbetet i kommunen Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för samordning av energiarbetet i kommunen men kompetensen finns i olika delar av organisationen. En viktig del är också att samverka med aktörer utanför den kommunala organisationen. Kommunens energigrupp. Energigruppen samlar energikompetens som finns på olika håll i den kommunala organisationen. Förutom arbetet med att ta fram förslag till riktlinjer för energiområdet fungerar den som en referensgrupp vid samordning av energifrågor, utformning av projektansökningar och erfarenhetsutbyte. Gruppen består av tjänstemän från samhällsbyggnadskontoret(sammankallande), fastighetskontoret, byggnadskontoret, miljö- och hälsoskyddskontoret, Halmstads energi och miljö AB (HEM) och Halmstads Fastighetsbolag AB (HFAB), Laholmsbuktens VA samt energi- och klimatrådgivningen med placering på kulturförvaltningen. Dessa verksamheter som har stor påverkansmöjlighet på såväl energianvändning, energiproduktion och framtida utformning av samhället. Kommunstyrelsen ska vid behov tillsätta en miljö och klimatberedning för att bereda eller utreda specificerade frågor inom området. Kommunal energi- och klimatrådgivning. Rådgivningen är oberoende och öppen för allmänhet, företag och organisationer i Halmstads kommun. Förutom enskild rådgivning riktar sig energi- och klimatrådgivningen också till grupper till exempel vid deltagande i mässor och föreläsningar. Rådgivning för hållbart resande. Rådgivningen vänder sig till både arbetsgivare och enskilda och handlar om hur man kan förändra sitt resvanebeteende. Framförallt gäller det att informera om det utbud som kan erbjudas samt de fördelar som finns med gång, cykel och kollektivtrafik. Fokus ligger på kampanjer och prova på-erbjudanden. 1.6 Arbetsprocessen och projektorganisationen för energiplanen Under 2009 gjordes en omfattande förändring av Halmstads kommuns energiplan vilken resulterade i Handlingsprogram för hållbar energi 2010-2014. Upplägget anpassades till strukturen för Borgmästaravtalet som kommunen undertecknade i september 2009. Inom ramen för det statliga energieffektiviseringsstödet följdes handlingsprogrammets upp 2012 och resultatet redovisades i samtliga kommunala nämnder och bolag. Projektledarna för energieffektiviseringsstödet gjorde under 2014 en översyn av handlingsprogrammet och initierade en revidering. Kommunens samordningsgrupp informerades och utsåg representanter till energigruppen till platser som var vakanta. För att nå framgång med energiarbetet krävs en bred samverkan också med näringslivet och Halmstads Näringslivsbolag AB (HNAB) adjungerades till energigruppens möten. Kommunstyrelsen beslutade om en uppdragsbeskrivning i april. Energigruppen aktiverades som projektgrupp under våren 2015 för att ta fram ett förslag till ett reviderat handlingsprogram för hållbar energi för perioden 2015-2020. Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott beslutade om att sända förslaget till ett nytt handlingsprogram på samråd för yttrande i maj-juni 2015. 64

2. Lagstiftning och energipolitik Kommunerna har vissa skyldigheter enligt lag och energiområdet berörs av flera lagar och regelverk. Direktiv från EU arbetas efterhand in i den svenska lagstiftningen. Energi- och klimatområdet har under 2000-talet fått hela världens fokus. Stärkt lagstiftning och nya riktlinjer för en effektivare energianvändning är att vänta. 2.1 Lagen om kommunal energiplanering och miljöbalken Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Planen ska vara fastställd av kommunfullmäktige. Lagen säger även att kommunen i sin planering ska främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Kommunen är skyldig att undersöka förutsättningarna för samverkan med annan kommun eller betydande intressent på energiområdet för gemensamma lösningar som har betydelse för hushållning med energi eller för energitillförseln. Energiplanering kräver helhetssyn och hänsynstagande till miljöeffekter i ett såväl lokalt, regionalt som ett globalt perspektiv. Miljöaspekterna ska integreras i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. I de fall planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. 2.2 Energipolitik Klimat- och energipaketet 20-20-20 I december 2008 enades Europeiska rådet om kommissionens förslag till ett klimat- och energipaket. Det innebär att EU fram till år 2020 ska; Minska växthusgasutsläppen med 20 procent jämfört med år 1990. Öka energieffektiviteten med 20 procent jämfört med 2008. Öka andelen förnybar energi till 20 procent av den totala energianvändningen. Ambitionerna fördelas olika mellan länderna då förutsättningarna skiljer sig. Många europeiska städer har åtagit sig att minska utsläppen ytterligare genom att underteckna borgmästaravtalet (Covenant of Mayors). Mål för den svenska klimat- och energipolitiken 3 till år 2020 är att; Minska växthusgasutsläppen med 40 procent jämfört med år 1990. Öka energieffektiviteten med 20 procent jämfört med 2008. 4 Minst 50 procent av den svenska energin ska vara förnybar. Öka andelen förnybar energi i transportsektorn till minst 10 %. 3 En sammanhållen klimat- och energipolitik Energi (Regeringens proposition 2008/09:163) 4 Målet är sektorsövergripande och avser mängden tillförd energi per BNP-enhet i fasta priser. 65

Mål för 2030 Europeiska rådet kom i oktober 2014 överens om en ram för EU:s klimatmål fram till 2030 5. Vilket innebär att EU till 2030 ska: Minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent jämfört med 1990 års nivå. Målet är bindande. Öka energieffektiviteten med minst 27 procent. Målet är vägledande och ska ses över senast 2020, ambitionen är att nå ett mål på 30 procent. Öka andelen av förnybar energi till minst 27 procent. Målet är bindande. Regeringens vision på en lite längre tidshorisont är ett klimatneutralt Sverige till 2050, där inga nettoutsläpp av växthusgaser ska ske. Till 2030 ska Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. För att nå dit krävs mer förnybara bränslen, högre energieffektivitet och mer moderna transporter för framtiden. 6 Inom transportområdet lyfter utredningen Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) upp biodrivmedel som ett viktigt område på vägen mot ett fossiloberoende. Energimål och status Minskade koldioxidutsläpp (%) Jämförelseår 1990 Ökad energieffektivisering (%) Jämförelseår (2008/2014) Andel förnybar energi(%) Andel förnybar energi - transporter(%) EU 2020 Mål EU 2030 Sverige 2020 Sverige Halland 2012 Läget Halmstad 2012 20 40 40-21(2012) -27-23 20 (2008) 27 (2014) 20 (2008) Kommunen 2014 Saknar statistik 1990-8 (2011) + 4,4 + 20-13* 20 27 50 52 (2013) 58 37 10 17 (2013) 7 5** 12** *Transporter avser endast fordon under 3,5 ton för perioden (2009-2014) ** Tåg, sjöfart och flyg är inte inräknat. Källa Koldioxid: RUS. Andel förnybar, Sverige: Eurostat, geografiska kommunen: SCB, Halland: Länsstyrelsen Nationella miljökvalitetsmål och regionala handlingsprogram Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och flera etappmål. Energianvändningen påverkar flera av miljökvalitetsmålen, främst begränsad klimatpåverkan och god bebyggd miljö, men även frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö, säker strålmiljö, ingen övergödning. Regional klimat- och energistrategi Länsstyrelsen i Halland Syftet med strategin är att minska klimatförändringarna, främja energiomställningen, öka andelen förnybar energi samt främja energieffektivisering och effektivare transportsystem. Strategierna ska tillvarata möjligheterna till integrerat sektorsövergripande regionalt energiomställningsarbete i samråd med nationell och lokal nivå. 5 2030 Climate and energy policy framework (EUCO 169/14) 6 En sammanhållen klimat- och energipolitik Energi (Regeringens proposition 2008/09:163) 66

Energieffektiva byggnader Europaparlamentet beslutade 2010, genom direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD - 2002/91/EC), om minskningar av energianvändningen i bostäder och lokaler. Dokumentet har implementerats i svensk lagstiftning genom Plan och bygglagen, Plan och byggförordningen samt BBR (Boverkets byggregler). Från 2021 ska alla nya byggnader vara så kallade nära-nollenergibyggnader. För offentligt ägda byggnader gäller det redan från 2019. Ekodesigndirektivet (2009/125/EG) Ekodesigndirektivet som trädde i kraft i EU år 2005 och som implementerades i svensk lagstiftning 2008 innebär att det sätts minimikrav på energiprestanda hos produkter och att de mest energi- och resurskrävande produkterna förbjuds på EU-marknaden. Energieffektiviseringsdirektivet (2012/27/EU) För att säkerställa att målet om 20 procents primärenergibesparing uppfylls inom EU och för att bana väg för ytterligare energieffektiviseringar framöver antog Europaparlamentet under hösten 2012 ett energieffektiviseringsdirektiv som trädde i kraft den 4 december 2012. Direktivet innehåller åtgärder inom alla delar av energisystemet från energiomvandling via transmission och distribution till slutlig användning, dock inte i transportsystemet. För att anpassa svensk lag till EU:s energieffektiviseringsdirektiv beslutades i april 2014 om en rad lagändringar. Huvudelen av lagarna trädde i kraft 1 juni 2014. Bland annat blir det lag på att stora företag 7 ska göra energikartläggningar vart fjärde år. Till stora företag räknas också kommuner. Nya krav införs också på individuell mätning av energianvändning i lägenheter. Det beslutades också om att fjärrvärmeföretag och industrier 8 vid planerandet av en ny anläggning eller omfattande uppgradering av en anläggning ska göra en kostnadsnyttoanalys för att se över möjligheten att ta in respektive leverera spillvärme. Vid planerande av nybyggnation eller ombyggnation av termiska elproduktionsanläggningar (kondenskraft) ska det också göras en kostnadsnyttoanalys för att se om det är lönsamt att driva anläggningen som kraftvärmeverk enligt samma lag. 7 Stora företag: företag som sysselsätter fler än 250 personer och som har en årsomsättning som överstiger 50 miljoner euro eller en balansomslutning som överstiger 43 miljoner euro per år. 8 Kravet gäller för anläggningar med tillförd effekt över 20 MW som kan leverera värme med tillräckligt hög temperatur och där det inte är för långt avstånd mellan aktörerna. 67

3. Kommunala riktlinjer, underlag och fo rbindelser Det finns flera andra kommunala styrdokument och underlag som handlingsprogrammet för hållbar energi har koppling till och Halmstads kommun medverkar i flera nätverk av kommuner som samverkar inom energiområdet. 3.1 Kommunala styrdokument Energiperspektivet belyses utifrån olika perspektiv i följande aktuella kommunala styrdokument; Planeringsdirektivet Planeringsdirektiven revideras årligen och innehåller konkretiserade mål, prioriteringar och budget. Beslut tas i kommunfullmäktige. Ekohandlingsprogram 2014-2018 Antogs av kommunfullmäktige 17 juni 2014. Ekohandlingsprogrammet är kommunens miljöprogram. Det är ett handlingsprogram som anger inriktningen för Halmstads kommuns arbete för miljömässigt hållbar utveckling framtill 2018. Översiktsplan Framtidsplan 2030 Antogs av kommunfullmäktige 17 juni 2014. Översiktsplanen är ett handlingsprogram som visar kommunens vilja när det gäller användning av mark och vatten och bebyggelseutveckling för att nå målet att skapa en god livsmiljö. Den inkluderar även utbyggnad av vindkraft och den tidigare vindkraftsplan upphävdes när översiktsplanen antogs. Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Handlingsprogram för hållbara transporter Antogs av kommunfullmäktige 27 mars 2012. Programmet beskriver hur kommunen vill att transportsystemet ska se ut år 2030 och vad som ska göras för att nå dit. Ambition för Halmstads transportsystem 2030 är ett hållbart transportsystem med goda förutsättningar för miljöanpassade och resurssnåla transporter. 3.2 Planer och riktlinjer för krisberedskap Den lagstiftning som främst styr kommunens arbete med krisberedskap är Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Det finns också flera föreskrifter kopplade till krisberedskapsområdet. Enligt lagstiftningen ska kommunen bland annat arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser, ha en utbildad och övad krisorganisation, ha en plan för extraordinära händelser samt säkerställa att Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) kan sändas. En nära kopplad lagstiftning är Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778). Flera av åtgärdsförslagen som framkommer i kommunens risk- och sårbarhetsanalys behandlas vidare i ett handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor, som ska finnas enligt denna lagstiftning. 68

Halmstads kommuns krisberedskap (ej fastställt april 2015) Varje kommun ska ha ett fastställt styrdokument som redogör för kommunens krisberedskap, vilket regleras av föreskrifter från Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB). Styrdokumentet, Halmstads kommuns krisberedskap, innehåller bland annat en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet. Dokumentet innehåller även en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser och en beskrivning av kommunens krishanteringsorganisation. Risk- och sårbarhetsanalys Varje kommun ska identifiera, värdera och analysera sina risker och sårbarheter i en sammanställd risk- och sårbarhetsanalys. Det huvudsakliga syftet med att upprätta kommunala risk- och sårbarhetsanalyser är att ta fram underlag för planering och genomförande av åtgärder för att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet. Beslutsfattare och verksamhetsansvariga ska använda analysen som ett beslutsstöd för att ha möjligheter att vidta åtgärder för att reducera antalet inträffade olyckor och andra oönskade händelser. En inventering och analys av kommunens risker och sårbarheter fungerar även som underlag för att utveckla förmågan att hantera olika kriser. Halmstads kommuns samtliga förvaltningar och bolag är involverade i arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. Halmstads kommuns krisorganisation I kommunen finns en kommunövergripande krisorganisation, vilken kan aktiveras vid en kris eller extraordinär händelse, som påverkar stora delar av kommunen. Varje förvaltning och bolag har även egna krisstaber, vilka aktiveras beroende på händelse. Organisationen leds av kommunchefen. Om en händelse klassas som extraordinär kan kommunens krisledningsnämnd sättas in. Nämnden får då det yttersta ansvaret och följer de lagstadgade uppgifter som finns enligt lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting (SFS 2006:544). En kris eller en extraordinär händelse är en händelse som till sin karaktär går utöver organisationens vanliga arbetsuppgifter och under en begränsad period är mycket krävande. Styrning av el till prioriterade elanvändare vid bristsituationer (Styrel) Styrel syftar till att i så stor utsträckning som möjligt identifiera och prioritera samhällsviktiga elanvändare, såsom sjukhus, räddningstjänst, vatten- och avloppssystem, elektroniska kommunikationer med flera. Frånkopplingen av el styrdes tidigare av systemtekniska behov och skedde på central nivå utan möjlighet till påverkan på lokal nivå. Med Styrels planeringen tas större hänsyn till de behov som finns i samhället och frånkoppling kan ske på lokalnätsnivå. Kommunen har tillsammans med elnätsföretag identifierat och planerat för hur samhällsviktiga verksamheter ska kunna prioriteras vid elbrist. Styrel kan dock aldrig garantera att en samhällsviktig elanvändare alltid får el. 69

Styrgas Styrgas syftar till att reducera förbrukningen av gas när försörjningen inte räcker för marknadens behov. Energimyndigheten har i dialog med naturgasföretagen och stora gasanvändare arbetat fram en prioriteringsordning bland gasförbrukare. Hänsyn tas till de tekniska och marknadsmässiga förutsättningarna samt den identifierade samhällsviktiga verksamhet som finns på den svenska gasmarknaden. Checklista för el- och telebortfall (ej fastställd april 2015) Halmstads kommun ska kunna upprätthålla samhällsviktiga kommunala funktioner även vid tillfälliga elavbrott. Som ett led i detta har en övergripande checklista för hantering av el- och telebortfall tagits fram. Förvaltningar och bolag med samhällsviktig verksamhet kan anpassa checklistan och använda denna som utgångspunkt inom sin verksamhet. Strategi för reservkraftsförsörjning (ej fastställd april 2015) Fungerande elförsörjning är nyckeln till bland annat värme, dricksvatten och avloppssystem. Störningar i elförsörjningen medför en mycket stor påverkan på medborgarna och de flesta kommunala verksamheter. En inventering av behov och tillgång på reservkraft i kommunen har genomförts. Med utgångspunkt i inventeringen kommer en strategi för reservkraftsförsörjning att arbetas fram. En utredning kring administrationen för hur drift, underhåll samt påfyllnad av bränsle till reservkraftsaggregaten ska fungera genomförs under året. 3.3 Andra kommunala underlag Det som sker i vår omvärld påverkar oss. Hur ett förändrat klimat kan påverka Halmstad och vilka trender som för tillfället är aktuella redovisas i följande underlag; En lokal klimat- och sårbarhetsutredning Energianvändningen får konsekvenser för klimatet, både globalt och lokalt. Utredningen som gjordes våren 2009 belyser hur ett förändrat klimat kan påverka Halmstads kommuns verksamhet. Klimatoch sårbarhetsutredningen visar att kommunen behöver ta ett samlat grepp kring hanteringen av de konsekvenser som kan uppkomma i samband med klimatförändringarna och skapa strategier för detta. Områden som behöver arbetas vidare med är bland annat den fysiska planeringen, hanteringen av problem kopplade till dagvatten, översvämningar, ras och skred. (KS 2009-12-01 274) Klimatanpassningsplan ska tas fram En klimatanpassningsplan för Halmstad som bland annat beskriver påverkan av ett förändrat klimat, identifiera och ta fram förslag till åtgärder för att minska sårbarheten tas fram under 2016. Opus omvärldsanalys och gemensamma planeringsförutsättningar Stadskontoret sammanställer årligen aktuella trender i omvärlden som har betydelse för Halmstad. Omvärldsanalysen görs inom nätverket för omvärldsanalys där tjänstemän från kommunens förvaltningar och bolag är representerade. Trenderna presenteras tillsammans med aktuella basfakta för planeringsdirektivens målområden. För respektive målområde redovisas aktuell statistik i kommunen samt lagstiftning och andra större beslut att beakta. 70

3.3 Nätverk och åtaganden Att delta i nätverk är ofta förbundet med någon form av förbindelse där man delar en gemensam värdering eller målsättning. Följande nätverk har betydelse på energiområdet; Halmstad är en av Sveriges ekokommuner Genom att vara medlem i föreningen Sveriges ekokommuner delar Halmstad visionen om ett hållbart Sverige. Ekokommunernas mål är att vara föregångare i arbetet för en hållbar utveckling, agera som pådrivare för de lokala hållbarhetsfrågorna i miljöpolitiken samt utgöra en arena för erfarenhetsutbyte. Borgmästaravtalet Covenant of majors EU-kommissionen har lanserat ett klimatinitiativ som innebär att företrädare för Europas städer och regioner ansluter sig till ett avtal för innovativa energistäder. Städerna åtar sig i och med undertecknandet av avtalet att gå längre än EU:s mål när det gäller att minska koldioxidutsläppen. Halmstads kommun undertecknade avtalet den 1 september 2009. Genom handlingsprogrammet för energi kan Halmstad uppfylla flera av åtagandena i avtalet. Union of the Baltic Cities (UBC) Halmstads kommun är medlem i nätverket Union of the Baltic Cities. UBC samlar drygt 100 städer i länderna kring Östersjön. Inom UBC deltar Halmstad i arbetsgrupper kring miljö, energi, transport och stadsplanering, där städerna arbetar för att lära av varandra, utbyta goda erfarenheter, utveckla projekt samt för att driva ett strategiskt påverkansarbete gentemot till exempel EU i frågor av gemensamt intresse. UBC:s övergripande mål är att stärka Östersjöregionen som en hållbart konkurrenskraftig region i norra Europa och som en del av EU. Sveriges Almännyttiga Bostads Företag (SABO) HFAB deltar i SABOs energisatsning "Skåneinitiativet" som innebär för de anslutna 106 företagen att de åtagit sig att minska energianvändningen för värme, varmvatten och fastighetsel med 20 procent under perioden 2007-2016. 71

4. Energibalans Här presenteras statistik både för den geografiska kommunen och kommunkoncernen med jämförelse på regional och nationell nivå. 4.1 Energiflöden i Halmstads kommun I kommunens energibalans redovisas en schematisk bild av tillförsel, energianvändning och förluster däremellan. Energitillförseln till Halmstad 2012 beräknas till 3 880 GWh. Oljeprodukter stod för en tredjedel av den energi som tillfördes och användes i huvudsak inom transportsektorn. Ytterligare nästan en tredjedel tillförs i form av el och utgör en stor del av industrin och bebyggelsesektorns energianvändning. Energibalans för Halmstads kommun 2012 Figur 1. Sankey-diagrammet visar energiflödena enligt SCB:s statistik. Till vänster redovisas energitillförseln uppdelat på de energikällor som tillförts och till höger vilka samhällssektorer som använde olika former av energi och respektive sektors andel av energianvändningen. Biogasen avser den biogas som produceras på Västra Strandens reningsverk. Uppgifter saknas för övrig tillförd biogas till kommunen för gas finns inte redovisat för bebyggelsesektorn. Distributionsförluster är förluster i elnätet samt i fjärrvärmenätet. Det finns även andra förluster i omvandlingen från tillförd energi fram till användaren. 72

4.2 Energianvändning Statistik över den totala energianvändningen i den geografiska kommunen redovisas för 2012 vilket är den senast tillgängliga statistiken från Statistiska centralbyrån. I en del fall kan jämförelser göras över en tidsperiod, i andra fall görs jämförelsen med läget i Halland och Sverige. För kommunkoncernen redovisas uppgifter för 2014 i de fall de finns tillgängliga. Geografiska kommunen Totalt användes cirka 3 670 GWh energi i Halmstads kommun år 2012, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med år 1990 då det användes 3 500 GWh. Samtidigt har befolkningen ökat med drygt 16 procent till drygt 93 200 invånare år 2012. Användning av fossila bränslen som olja, bensin, diesel och naturgas har minskat med 14 procent under perioden 1990-2012. Fossila bränslen står för hälften av energianvändningen i Halmstad 2012, vilket är betydligt större andel än både Halland och Sverige där en cirka tredjedel av energianvändningen kommer från dessa fossila bränslen. Det är inom transportsektorn den stora skillnaden ligger. 63 procent av de fossila bränslena som användes i Halmstad 2012 användes till transporter och 31 procent användes i industrin. Fjärrvärmeanvändningen har ökat med cirka 160 procent. Även elanvändningen har ökat. Andelen biobränsle är låg, endast 3 procent, i Halmstad jämfört med 21 procent i genomsnitt för Sverige. Kommunkoncernen Inom kommunkoncernen användes 187 GWh under 2014, vilket är 5 procent av den totala energianvändningen i den geografiska kommunen. Andelen förnybar energi i kommunkoncernens byggnader och transporter var 80 procent år 2014 jämfört med 35 procent i den geografiska kommunen. Det var 85 procent förnybar energi i byggnaderna och 12 procent i transporterna, men transporterna utgör totalt en mindre andel av kommunkoncernens energianvändning. Energianvändning 2012 Sverige Halland Halmstad Figur 2. Energianvändningen i Halmstad 2012 jämfört med Halland och Sverige samma år uppdelat på olika energislag. 73

4.2 Energianvändning inom olika sektorer Energianvändningen kan delas upp och brytas ner inom olika sektorer. Uppdelningen här sker i bostäder och service, transporter och industri. Geografiska kommunen Energianvändning i Halmstad Den största delen av energin som används i den geografiska kommunen används i sektorn bostäder och service. Här används 40 procent av energin. Industrin använder 28 procent och transporter stod för 32 procent av energianvändningen. Andelen energi som används i transportsektorn har ökat om man jämför fördelningen mellan sektorerna för åren mellan 1990 och 2012. Figur 3. Energianvändning i den geografiska kommunen Halmstad mellan år 1990 och 2012 uppdelad på olika sektorer. Diagrammet är inte normalårskorrigerat. Användningen i sektorn industri är beroende av konjunkturen och varierar en del över åren. Bebyggelsesektorn är delvis beroende av utetemperaturen vilket gör att energi till uppvärmning varierar över året. Kommunkoncernen Den största andelen av energin, cirka 94 procent, används i byggnader och 6 procent används till transporter inom kommunkoncernen. Normalårskorrigering används för att bättre jämföra energistatistik mellan olika varma och kalla år. Korrigeringen kan göras med graddagsmetoden eller energiindex. Antal graddagar under ett år är summan av dygnsmedeltemperaturernas avvikelser från en referenstemperatur. Ett normalår i Halmstad har 3194 graddagar enligt SMHI (2014). År 2009 hade 6 procent färre graddagar, 2012 0,2 procent fler och 2014 hade 22 procent färre graddagar än normalåret. I siffrorna för Halmstad är normalårskorrigeringen gjord utifrån graddagar för Halmstad från SMHI. All energi som beräknats ha används till uppvärmning har graddagsjusterats. 74

4.2.1 Bostäder och service Bostäder och service avser bostäder, jordbruk, skogsbruk och fiske samt lokaler och service. Sektorn lokaler och service består av offentlig verksamhet och övriga tjänster. I dessa sektorer ingår förutom lokaler i offentlig och kommersiell verksamhet även gatu- och vägbelysning, vattenverk, avfallshantering, avloppsrening och renhållning. Lokaler i industriverksamhet ingår inte. Geografiska kommunen I bostäder och service användes cirka 1465 GWh år 2012, vilket är en ökning med 3 procent jämfört med år 1990. Under samma period har antalet bostäder ökat med 21 procent eller 7 600 bostäder. År 2012 fanns det cirka 44 800 bostäder i Halmstad, fördelat på ungefär lika många småhus som lägenheter. Befolkningen i Halmstad har under samma period ökat med 16 procent. Figur 4. Energianvändningen i bostäder i den geografiska kommunen 1990-2012 jämfört med antal bostäder. Energianvändningen i bebyggelsesektorn påverkas till stor del av utomhustemperaturen. År 2010 nådde energianvändningen sitt högsta värde under 2000-talet och det var också det kallaste året under de senaste tio åren i Halmstad. 2007 och 2008 var de två varmaste. Allt kan dock inte förklaras med temperaturskillnader. Från 2009 har SCB ändrat sitt sätt att rapportera till mindre detaljerad data, vilket gör det lite svårare att kontrollera rimligheten i statistiken. Energianvändning för bebyggelsesektorn Den stora förändringen i statistiken från 1990 är att oljan (flytande fossila bränslen) har minskat och att fjärrvärme och el har ökat. Även biobränsle har ökat. Det har skett en konvertering från oljepannor till fjärrvärme, värmepumpar och i viss mån pelletspannor. Figur5. Energianvändning i den geografiska kommunen i sektorn bostäder och service mellan åren 1990-2012 Jämfört med medelvärdet för hela Sverige används en mindre andel fossila bränslen i Halmstad (6 %) i denna sektor jämfört med riksgenomsnittet som är 10 procent. Halmstad har lika stor andel fjärrvärme som landet i stort (31 %) inom denna sektor. Andelen bioenergi är också likt (8 % i Halmstad resp. 9 % i Sverige). Elanvändningen är högre i Halmstad, 55 procent jämfört med 49 procent i Sverige. 75

Kommunkoncernen De byggnader som ingår i denna kategori är de som kommunen eller bolagen äger och där energianvändningen är känd. Rivningsfastigheter, tillfälliga byggnader samt byggnader som inte funnits hela året är undantagna. Energianvändning i kommunkoncernen utan normalårskorrigering År 2009 användes det 203 559 MWh inom kommunkoncernen. 2014 var siffran nere på 175 325 MWh. Det innebär att det användes 14 procent mindre energi 2014 jämfört med 2009 i faktisk energianvändning. Det är olika varmt olika år och år 2014 var det varmaste året under perioden. - 14 % Figur 6. Energianvändning i kommunkoncernen uppdelad på olika energislag mellan 2009 och 2014. Faktisk energianvändning, ej normalårskorrigerad. Om man normalårskorrigerar den energi som används till värme blir resultatet att energianvändningen har minskat med ca 4 procent mellan 2009 och 2014. Energianvändning i kommunkoncernen med normalårskorrigering - 4 % Arean varierar något mellan de olika åren när det gäller kommunens och HFAB:s fastigheter. Energianvändningen per kvadratmeter uppvärmd yta var år 2009, 155 kwh per m 2 i genomsnitt i kommunkoncernens byggnader. År 2014 har det minskat till 148 kwh per m 2. I lokalerna har energianvändningen minskat från 212 kwh per m 2 år 2009 till 190 kwh per Figur 7. Energianvändning i kommunkoncernen uppdelad på olika energislag mellan 2009 och 2014. Normalårskorrigerad. m 2 år 2014 vilket är en minskning på 10 procent. I de kommunala bostäderna är energianvändningen oförändrad 122 kwh per m 2 både 2009 och 2014 (alla siffror normalårskorrigerade). De kommunala bostäderna i Halmstad har i genomsnitt en lägre energianvändning per kvadratmeter än bostäder i hela landet, så väl som i länet, i genomsnitt år 2013. Det finns dock två kommuner i länet som har lägre energianvändning per kvadratmeter i bostäderna. Jämför man med kommuner i hela landet så tillhör Halmstads kommun den energieffektivaste fjärdedelen när det gäller bostäder. Lokalerna använde däremot mer energi per kvadratmeter än lokaler i genomsnitt i resten av landet både 2009 och 2013 och mest av alla kommuner i Halland. Det är dock svårt att jämföra energianvändning mellan kommuner då energianvändningen kan bero på vilken typ av verksamhet som finns i lokalerna. 76

Andelen förnybar energi Störst andel av energin kommer från fjärrvärme och därefter el. HFAB har redan tidigare år haft avtal om inköp av förnybar el och från 2013 köper även kommunen och de andra bolagen in 100 procent förnybar el. Naturgasen har fasats ut i både kommunen och dess bolag genom avtal om att köpa in 100 procent biogas. Andelen förnybar energi i byggnader har därför ökat till 85 procent 2014. 4.2.2 Transporter Statistiken avseende energianvändningen från transporterna kommer till stor del från försäljningsstatistik. Energianvändning till transporter Geografiska kommunen Totalt användes 1179 GWh till transporter i Halmstads kommun år 2012, vilket är 32 procent av den totala energianvändningen. Statistiken för transportsektorn grundar sig på försäljningsstatistik av bränsle i kommunen. Det är inte säkert att allt bränsle som säljs i Halmstads kommun används här och på samma sätt kan det användas bränsle i Halmstads kommun som är inköpt i andra kommuner. Den genomfartstrafik som läget vid E6 bidrar med kan påverka statistiken. Energianvändningen inom transportsektorn i Sverige år 2012 var 85 380 GWh. 9 Figur 8. Energianvändning till transporter i Halmstad. Andelen förnybar energi På lokal nivå särredovisas inte statistik för t.ex. E85 och biogas men statistiken för transportsektorn i hela Sverige visar på att andelen förnybara drivmedel var ca 10 procent år 2013. Vid årsskiftet 2014/2015 fanns 46 830 personbilar registrerade i Halmstads kommun. 94 procent av dessa var registrerade som bensin- eller dieselbilar. Knappt 5 procent var registrerade som etanol/etanol flexifuel fordon och endast ett fåtal gas eller elfordon. Fördelningen av bränsleslag för personbilarna i Halmstad ser i princip ut som fördelningen i såväl Halland som totalt i Sverige. 10 9 SPBI Branschfakta 2013 10 Fordon i län och kommuner, statistik 2015:2, Trafikanalys 77

Kommunkoncernen År 2014 uppgick den totala energianvändningen från transporter (och arbetsmaskiner) till 12 951 MWh. Ses det bara till energianvändningen från personbilarna, så stod de för 4 155 MWh. Andelen förnybar energi Inom kommunkoncernen fanns det vid slutet av 2014 totalt 753 fordon. Ca 33 procent av dessa kunde drivas med förnybara bränslen. Högst andel, 38 procent, är det gällande personbilarna, som även är flest till antalet sett till fordonslag. Energianvändning 2014 kommunkoncernens transporter Andel fordon med förnybara bränslen i kommunkoncernen 2014 4.2.3 Industri Energianvändningen inom industrin är delvis beroende på konjunkturen och varierar från år till år. Totalt användes 1023 GWh i industrin år 2012. Jämfört med år 1990 har energianvändningen år 2012 minskat med cirka 12 procent. En del av industrins statistik är inte tillgänglig så därför går det inte att få fram mer detaljerad statistik för denna sektor. Energianvändning för industrisektorn i Halmstad Jämför man med resten av landet så använde industrisektorn i Halmstad 2012 större andel fossila bränslen (54 %) än industrisektorn i Sverige (20 %). Av all energi som används i Halmstad använder industrin 28 procent. I hela landet används 38 procent av energin i industrin. 78

4.3 Koldioxidutsläpp från energianvändningen Handlingsprogrammet för hållbar energi fokuserar på utsläpp från energianvändningen. Utsläpp från el producerad i kommunen är medräknat, däremot är inte koldioxidutsläpp från lokal elanvändning inkluderat då det inte redovisas i den nationella statistiken. Geografiska kommunen Koldioxidutsläppen från energianvändningen år 2012 var 448 000 ton i den geografiska kommunen vilket är en minskning med 22 procent jämfört med 1990 11. I siffrorna ingår utsläpp från energianvändning i både transporter, industri och byggnader. Utsläpp från el producerad i kommunen ingår men utsläpp från använd el, producerad utanför kommunen, ingår inte i statistiken. År 2012 stod Pilkington Floatglas AB för nästan 30 procent av koldioxidutsläppen. Företaget avslutade sin glasproduktion i Halmstad i början av år 2013 vilket kommer att märkas i koldioxidstatistiken framöver. Koldioxidutsläpp från energianvändningen Utsläpp från energiförsörjningen till bebyggelse- och industrisektorn har minskat med hela 37 procent medan transportsektorn har minskat med en procent. Halmstad befinner sig i en tillväxtregion med stor inflyttning och nyetablering av verksamheter. Mellan 1990 och 2012 har befolkningen växt från 80 000 till över 93 000 invånare. År 2014 fanns det över 95 000 invånare i Halmstad och år 2020 beräknas befolkningstalet stiga till 104 000 invånare. Koldioxidutsläppen redovisas därför även per invånare. Trots en befolkningsökning med 16 procent har energianvändningen bara ökat med 5 procent år 2012 jämfört med år 1990. Samtidigt har koldioxidutsläppen minskat, vilket kan förklaras av en övergång till andra energislag (el, avfall, biobränsle). Energianvändningens koldioxidutsläpp per invånare räknat har minskat från 6,3 ton koldioxid per invånare år 1990 till 4,2 ton år 2012. Det är en minskning med 34 procent. I Sverige var koldioxidutsläppen från energianvändningen år 2012 5,4 ton/invånare och i Halland var motsvarande utsläpp 3,7 ton per invånare. Koldioxidutsläpp från produktion och transporter av varor som importerats från andra delar av världen ingår inte i denna statistik. Koldioxidutsläpp från energianvändningen per invånare 11 Statistiken för koldioxidutsläpp på kommunnivå kommer från den Nationella emissionsdatabasen som finansieras av Naturvårdverket och RUS (Regionalt Uppföljningssystem). Statistiken på kommunnivå blir tillgänglig först efter två år. 79

Kommunkoncernen Koldioxidutsläppen från energianvändningen i kommunkoncernens byggnader och transporter är cirka 3 procent av utsläppen i den geografiska kommunen (2012). De sammanlagda koldioxidutsläppen från kommunens byggnader och transporter var år 2014 cirka 13 600 ton. Byggnader Koldioxidutsläppen från energianvändning i kommunkoncernens byggnader var 2014 cirka 10 600 ton vilket är en minskning med 29 procent från 2009. Kommunkoncernen har avtal om förnybar el samt biogas istället för naturgas vilket står för cirka hälften av minskningen. Transporter År 2014 låg koldioxidutsläppen från kommunens fordon på 3038 ton. 80

4.4 Lokal energiproduktion Elproduktion I Halmstads kommun producerades cirka 194 GWh el med vattenkraft, kraftvärme och vindkraft år 2012 vilket motsvarar cirka 17 procent av den totala elanvändningen i kommunen. Vattenkraftverken i kommunen producerade cirka 106 GWh. Hem producerade cirka 78 GWh el av kraftvärme och kommunens vindkraftverk producerade tillsammans cirka 10 GWh. Det finns ingen statistik ännu på producerad el från solceller i den geografiska kommunen men de anläggningar som Halmstads kommun hade satt upp fram till och med år 2012 beräknas ha producerat cirka 0,1 GWh det aktuella året. Biogas Vid Västra strandens avloppsreningsverk producerades år 2014 cirka 8 GWh biogas genom rötning av avloppsslammet. Fjärrvärme År 2014 producerades 590 GWh fjärrvärme i Halmstad vilket är en ökning med cirka 156 % jämfört med år 1990 då det producerades 230 GWh. Det är framförallt avfallsförbränning och fliseldning som ökat. Avfallet räknas till största delen som ett förnybart bränsle men enligt Avfall Sverige har 30 procent av avfallet ett fossilt ursprung som till exempel plaster. Pilkington lade ner sin produktion i Halmstad i början på år 2013 så leveransen av spillvärme därifrån har upphört. Fjärrvärmeproduktion i Halmstad fördelad på olika energikällor Fjärrkyla Fjärrkylan i Halmstad produceras med fjärrvärme, så kallad absorptionskyla, med kompressorkylmaskiner som drivs med el samt med frikyla från Nissan och kyltorn. År 2014 producerade HEM 17 GWh fjärrkyla varav 2 GWh var iskyla till Halmstad Arena. 81

5. Strategival och viljeyttringar Dagens samhälle är energiintensivt och beroende av en kontinuerlig energitillförsel för att viktiga samhällsfunktioner ska kunna säkerställas. Handlingsprogrammet belyser sju strategiska områden för en hållbar utveckling på energiområdet. Dessa sammanfaller med Borgmästaravtalets strategiska åtgärdsområden. Under varje område anges delstrategier och kommunens viljeyttring för både den geografiska kommunen och för kommunkoncernen, vilka indikatorer som ska följas upp, samt en redovisning av miljöaspekter. Utmaning Världen står inför sin hitintills största utmaning att begränsa klimatpåverkan samt att hantera de konsekvenser ett förändrat klimat innebär. Problemet är globalt men utsläpp av klimatpåverkande gaser sker lokalt. Även om koldioxidutsläppen har minskat i Halmstad så ligger fortfarande utsläppen per person räknat högre än genomsnittet för både Halland och Sverige, en nivå som inte räknas som hållbar. Energianvändningen är den största källan till utsläpp av klimatpåverkande gaser. Därtill kommer annan miljöpåverkan från energianvändningen som till exempel utsläpp av hälsovådliga partiklar, försurande ämnen och buller. Skärpt lagstiftning och nya tillsynskrav är att vänta. Ny teknik och nya system blir tillgängliga på marknaden samtidigt som krav på energieffektivitet och förnyelsebara bränslen ökar. En stor del av de produkter som konsumeras i Sverige är producerade i andra länder. På så sätt påverkar vår konsumtion energianvändningen och de utsläpp den för med sig även i andra delar av världen. Verktyg för att mäta hur stor den påverkan är håller på att utvecklas. Handlingsprogrammet ska leda till att; Koldioxidutsläppen från energianvändningen per invånare minskar med 50 % mellan 1990 och 2020. Miljöpåverkan från energianvändningen minskar. Den lokala produktionen av förnybar energi ökar. Energianvändningen effektiviseras och andelen förnybar energi ökar. Energitillförseln är säker och tillräcklig. Handlingsprogrammet anger kommunens riktlinjer för en hållbar utveckling på energiområdet under perioden 2015-2020 med sikte på år 2030. Ambition Handlingsprogrammet för hållbar energi är ett förtydligande av kommunens vision och värdegrund samt planeringsdirektivets övergripande inriktning för energi och miljö. Den ska även fördjupa energiavsnittet i kommunens strategidokument för en miljömässigt hållbar utveckling, ekohandlingsprogram 2014-2018. Handlingsprogrammet ska fungera som den energiplan kommunen är skyldig att redovisa enligt lagen om kommunal energiplanering. Den utgör även grundstrukturen för den åtgärdsplan som Halmstad redovisat i och med undertecknandet av EU:s Borgmästaravtal den 1 september 2009. 82

5.1 Sju strategiska områden Indelningen av detta avsnitt följer Borgmästaravtalets struktur för handlingsprogram för hållbar energi (Sustainable Energy Action Plan). Under varje åtgärdsområde anges kommunens strategiska inriktning för en hållbar tillförsel och användning av energi i Halmstad. Kommunen har begränsade medel att utforma regler för hur privata aktörer ska agera men genom sina olika roller som offentlig aktör, myndighetsutövare, fastighetsägare, arbetsgivare och ägare till ett energibolag kan kommunen påverka utvecklingen genom bland annat samordning, kunskapsöverföring och att föregå med gott exempel. Strategierna är främst utformade efter kommunens egen möjlighet att förändra i den egna organisationen och genom att indirekt påverka andra aktörer. Mätbara och tidsatta mål samt kostnader för åtgärder beskrivs i förvaltningarnas och bolagens verksamhetsplaner enligt kommunens verksamhetsstyrningsmodell. Dessa Upplägg för avsnitt 5.1 Strategiskt område 1-7 Generell bakgrundsbeskrivning för respektive område. STRATEGI A-B Beskrivning av nuläget som ligger till grund för strategier och viljeyttringar. Viljeyttringar för geografiska kommunen Viljeyttringar som kan påverka såväl kommun som näringsliv och invånare. Viljeyttringar för kommunkoncernen Viljeyttringar som främst påverkar den egna organisationen. Indikatorer att följa upp o Indikator för geografiska kommunen Indikator för kommunkoncernens egen verksamhet. sammanställs och redovisas årligen till kommunstyrelsen som utvärderar om mål och åtgärder motsvarar politiska målsättningar och handlingsprogram. 83

Strategiskt område 1 Bebyggelse och näringsliv Sveriges klimat- och energimål är att till år 2020 öka användningen av förnybar energi till 50 procent av den totala energianvändningen. Den offentliga sektorn ska vara ett föredöme i omställningen till förnybara energikällor. Energieffektivisering är ett kostnadseffektivt sätt att minska resursanvändningen och miljöpåverkan. Utgifter för investeringar som minskar energianvändningen kan på sikt kompenseras av minskade energikostnader. Elenergi är en energiform med hög kvalitet och som lämpar sig bra för till exempel belysning och industriprocesser. Värme är en energiform av mycket låg kvalitet därför kan uppvärmning av bostäder, lokaler och tappvarmvatten med fördel göras med energi med en lägre primärenergifaktor 12 till exempel fjärrvärme. Bostäder och verksamhetslokaler Inom bebyggelsesektorn används energi för uppvärmning, tappvarmvatten, fastighetsel samt hushållsel/verksamhetsel. Hit räknas även energianvändning för offentlig belysning. Skärpta regler för energieffektivitet vid nybyggnation kräver ny nytänkande att den kunskap som finns kring energieffektivt byggande tas tillvara. En ny plan- och bygglag trädde ikraft 2010 och i enlighet med ett nytt EU-direktiv ska byggnader som uppförs från och med 2019 inte använda mera energi än vad de själva producerar. 13 Men en stor del av bebyggelsen som kommer att utgöra huvuddelen av den totala bebyggelsen de närmaste decennierna är redan byggd. Dessa byggnader har äldre energilösningar och en låg energieffektivitet. Näringsliv Halmstad har ett väl blandat näringsliv med många små och medelstora företag. Tillverkningsindustrin har en stark ställning varav flera är energiintensiva industrier. Energianvändningen för industrin har minskat jämfört med 1990 men industrin är konjunkturberoende vilket gör att det är svårt att säkert utläsa en tydlig tendens. Nedläggningen av Pilkington Floatgas AB 2013 kommer att ha en stor påverkan på energianvändningen då det var en industri med stort energibehov. Pilkington tillförde också spillvärme till fjärrvärmenätet. STRATEGI 1A OMSTÄLLNING TILL FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR I bebyggelsesektorn i den geografiska kommunen har en hel del fossila bränslen fasats ut. Om man inte räknar med den fossila delen i el och fjärrvärme återstår det 6 procent fossila bränslen i denna sektor år 2012. I industrisektorn däremot finns det mer att göra. Över hälften av energin som används i industrin har ett fossilt ursprung. De flesta av fastigheterna i de kommunala förvaltningarna och bolagen som tidigare värmdes med olja har konverterats till pellets eller fjärrvärme, men det återstår några enstaka fastigheter med oljepannor. Kommunen och bolagen har avtal om 100 procent förnybar el och för gaspannorna har kommunen skrivit om avtalen till att endast köpa biogas. 12 Vid en hög primärenergifaktor är andelen energi som behöver tillföras betydligt högre än vad som fås ut i nettoenergi. Elenergi har en hög primärenergifaktor medan faktorn för spillvärme är låg. 13 KOM(2008) 780 slutlig, 2008/0223 (COD). 84

I kommunala fastigheter kom 3 procent av energin från olja år 2014. 54 procent var förnybar energi och 43 procent kom från fjärrvärmen. Av avfallet som genererar fjärrvärmen beräknas ungefär en tredjedel ha fossilt ursprung. Viljeyttringar för geografiska kommunen Endast förnybar energi och fjärrvärme används för uppvärmning. Minskad användning av fossil energi inom näringslivet. Viljeyttringar kommunkoncernen Endast förnybar energi och fjärrvärme används för uppvärmning i kommunalt ägda och hyrda byggnader. All el som kommunen köper in kommer från förnybara energislag. Indikatorer att följa upp o Andel fossil/förnybar energi i bebyggelse och industri. o Energitillförsel uppdelat på energislag. Andel fossil resp. förnybar energi i kommunala fastigheter/byggnader STRATEGI 1B OPTIMERA ENERGIANVÄNDNINGEN Energianvändningen i bebyggelse i den geografiska kommunen har ökat något från 1990 men har minskat om man jämför de senaste åren. I de kommunala verksamheterna har energianvändningen minskat med 4procent mellan 2009 och 2014. Flera fastigheter har konverterats från elvärme till fjärrvärme eller pellets, vilket minskar elanvändningen för uppvärmning. Viljeyttringar för geografiska kommunen Rådgivning och information om energieffektivt byggande erbjuds i samband med bygglov och till sökande i tomtkön. Energianvändning i all bebyggelse och näringsliv effektiviseras. Viljeyttringar kommunkoncernen Energianvändningen i kommunala fastigheter och lokaler avseende uppvärmning, tappvarmvatten, fastighetsel samt hushållsel/verksamhetsel minskas. Användningen av elenergi för uppvärmning av bostäder och lokaler minimeras. 14 Särskilt beakta energi-effektivisering vid renovering, om- och nybyggnation. Vid nybyggnation ska minst passivhusstandard uppnås. 15 Vid renovering och ombyggnation ska de delar som berörs vara av passivhusstandard. 16 Öka antalet hus som byggs med plusenergiteknik. 14 I första hand används FTX system. Är det inte realistiskt kan återvinning med eldriven värmepump från befintliga eller renoverade frånluftssystem vara motiverat. För byggnader med passivhusstandard eller bättre samt är belägna utanför fjärrvärmeområdet kan bergvärmepumpar eller motsvarande vara en alternativ lösning. 15 Nollenergihus, Passivhus och Minienergihus är hus som har en hög komfort, god kvalitet, använder minimalt med energi och bidrar till minskning av utsläpp av koldioxid. Med passivhusstandard avses här den svenska definitionen FEBY12 som ges ut av Sveriges Centrum för Nollenergihus och är anpassad till Boverkets byggregler, svenska begrepp och systemgränser. 16 Vid renovering och ombyggnad av bostäder är ventilationssystemet en viktig faktor, i första hand bör FTX-ventilation väljas och i andra hand FX-ventilation med värmepump. 85

Indikatorer att följa upp o Energianvändning i bebyggelse-sektorn och industrin, SCB Total energianvändning i fastigheter för kommunkoncernen Specifik energianvändning i kommunala fastigheter kwh/m2 A-temp Miljöaspekter Begränsad klimatpåverkan Vid förbränning av fossila bränslen ökar koncentrationen av koldioxid i atmosfären vilket har en inverkan på klimatet. En omställning till förnybar energi och en optimerad energianvändning minskar utsläppen av koldioxid. Påverkan på hälsa och boendemiljön Förbränning av fossila bränslen ger utsläpp av kväveoxider, partiklar och svaveldioxider. Utsläppen kan vara direkt hälsovådliga i högre koncentrationer. Oxiderna är försurande och kan skada byggnader och kulturmiljöer genom korrosion. Vid ofullständig förbränning av biobränslen som ved och pellets finns risk för utsläpp av kväveoxider och partiklar. Risken kan förebyggas. Solenergilösningar ger inga sådana utsläpp. Resurshushållning och påverkan på naturen Fossila bränslen är en ändlig resurs med hög miljöpåverkan. De ger upphov till utsläpp av försurande ämnen och det sura nedfallet sänker ph-värdet i mark och vatten vilket har en negativ påverkan på ekosystemen. Utsläpp av kväveoxider gynnar kväveälskande arter som då kan tränga undan andra arter och ge en negativ inverkan på den biologiska mångfalden. Övergödning kan leda till algblomning och syrefria bottnar. Vid ofullständig förbränning kan även biobränslen som ved och pellets ge upphov till utsläpp av försurande och gödande ämnen. Risken kan förebyggas. Solenergilösningar ger inga sådana utsläpp. Övrigt Fossila bränslen importeras. Genom att ställa om till förnybara energikällor minskar beroendet av importerad fossil energi. Förnybar energi kan produceras lokalt och då även gynna den lokala ekonomin. Minskad energianvändning och att minimera användningen av elenergi för uppvärmning är resurseffektivt. 86

Strategiskt område 2 Transporter Transportsektorn står för en stor andel av såväl energianvändningen som koldioxidutsläppen. Utredningen Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) visar på att det kommer att krävas långtgående insatser för omställningen mot en fossiloberoende fordonsflotta. Som en huvudregel lyfts en högre energieffektivitet för en minskad efterfrågan på energi. Biodrivmedel kan inte som enda åtgärd ersätta volymerna av fossila bränslena som idag används. Transportområdet behandlas djupare i Handlingsprogram för hållbara transporter i Halmstad och i Översiktsplanen Framtidsplan 2030. Dessa program analyserar olika transportslag utifrån ett hållbarhetsperspektiv och beskriver utmaningar och strategier för en hållbar trafikutveckling samt anger riktlinjer för den fysiska planeringen. Detta handlingsprogram fokuserar därför på fordonsbränsle och energieffektivisering. Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Utredningen räknar med att omställningen kräver långtgående insatser på följande områden; 1. Stimulera samhällsomställning mot minskade och effektivare transporter 2. Infrastrukturåtgärder och byte av trafikslag 3. Effektivare fordon och ett energieffektivare framförande av fordon 4. Biodrivmedel 5. Eldrivna vägtransporter Källa: Regeringen Strategi 2a Öka andelen förnybara drivmedel Transportsektorn står för över hälften av koldioxidutsläppen från energianvändningen i Halmstad. I kommunkoncernen står transporterna för en liten del av energianvändningen men när det gäller koldioxidutsläppen så står de för en betydligt högre andel, ca 22 procent. En övergång till fordon som drivs med förnybara drivmedel och eldrivna vägtransporter är två förutsättningar för ett fossiloberoende tranportsystem. Marknaden för gasfordon och elfordon har ökat och kommunen har i senaste fordonsupphandlingen fått in ett stort utbud på både gas- och elfordon. En begränsning är infrastrukturen för tankställen för gas och laddstationer för elfordon. I Halmstad finns endast ett tankställe för gas och nio publika laddstolpar för normalladdning av elfordon i Halmstads tätort och inga publika semi- eller snabbladdningsstation (2015). Etanol kan tankas på 13 av totalt 22 tankställen i kommunen. De flesta av dessa är placerade i Halmstads tätort, men ett tankställe finns i Oskarström och ett i Getinge. I orterna Gullbrandstorp, Simlångsdalen samt Trönninge finns enbart bensin och diesel att tillgå. År 2014 använde kommunkoncernens gasfordon 0,8 GWh. Tätortstrafikens gasbussar använde drygt 8 GWh. Viljeyttringar geografiska kommunen Öka antalet tankställen för biogas Förtäta publika laddstolpar för normalladdning av elfordon Introducera semisnabbladdningsstationer för elfordon Introducera snabbladdningsstationer för elfordon Laddningstid för elfordon Laddstolpar för normalladdning, ca 6-10 timmar Semisnabbladdning ca 30 min -2 timmar Snabbladdning ca 20-30 min 87

Viljeyttringar kommunkoncernen 90 % av fordonen i de kommunala förvaltningarna och bolagen ska år 2020 drivas med förnybara drivmedel, i första hand biogas eller el Indikatorer att följa upp o Antal/andel tankstationer med möjlighet att tanka gas, E85, RME m.fl. o Antal laddstolpar för normalladdning o Antal laddstolpar för semisnabbladdning o Antal laddstolpar för snabbladdning Andel av de kommunala förvaltningarna och bolagens egna fordon som drivs med förnybara drivmedel (gas, etanol, el m.m.) Koldioxidutsläppen från de kommunala förvaltningarna och bolagens egna fordon Strategi 2 b Energieffektivisering transporter Det handlar inte bara om att gå över från fossila till förnybara bränslen. Det krävs en högre energieffektivitet för en minskad efterfrågan på energi. År 2012 gick ca 32 procent av energianvändningen åt till transporter och Halmstad är en växande kommun och fler människor innebär mer användning av resurser. Inom kommunkoncernen stod transporterna för ca 7 procent av energianvändningen år 2014. Andelen av energianvändningen är relativt liten, men det är ändå ett område som det finns saker att arbeta med. Totalt användes 13 000 MWh (exkl. flyg, tåg och buss). Antalet flygresor uppgick under 2014 till ca 1 600 och antalet tågresor uppgick samma år till ca 4 000. Energieffektivisering av transporterna kan ske på flera sätt. Övergång från bil till andra trafikslag som kollektivtrafik, cykel och gång, samt energieffektivare fordon och effektivare användande av fordonen, t.ex med utbildning i sparsam körning. En minskning av antalet transporter/resor och kortare transportsträckor med hjälp av logistikeffektiviseringar är andra exempel. Viljeyttringar kommunkoncernen Energianvändningen från kommunens transporter i tjänsten ska minska genom energieffektivare användande av fordonen (exempelvis genom sparsam körning) Skapa möjligheter och uppmuntra till resfria möten Indikatorer att följa upp Energianvändning från kommunens transporter Antal flygresor, tågresor, bussresor 88

Miljöaspekter Begränsad klimatpåverkan De flesta transporter sker med fossila bränslen som vid förbränning ökar koncentrationen av koldioxid i atmosfären vilket har en inverkan på klimatet. Förnybara bränslen ger nästan inga utsläpp av koldioxid, men etanol och RME (rapsmetylester) har en viss inblandning av fossila bränslen. Gasfordon kan köras med både biogas och fossil naturgas och har ofta en kompletterande bensintank. Elproduktion för drift av elfordon kan ge upphov till utsläpp av klimatpåverkande gaser. Påverkan på hälsa och boendemiljön Trafiken ger utsläpp av partiklar, försurande kväveoxider, bildning av marknära ozon och störande buller. Utsläppen kan vara direkt hälsovådliga och kan skada byggnader och kulturmiljöer genom korrosion. Etanol och RME ger vissa utsläpp av kväveoxider och partiklar. Utsläpp från biogasfordon är mycket låga och de har en förhållandevis tyst körning. Elfordonens motorer är mycket tystgående vid körning och utsläppen ligger här i produktionsledet. Resurshushållning och påverkan på naturen Fossila bränslen är en ändlig resurs med hög miljöpåverkan. De ger upphov till utsläpp av försurande ämnen och det sura nedfallet sänker ph-värdet i mark och vatten vilket har en negativ påverkan på ekosystemen. Utsläpp av kväveoxider bidrar till övergödning och gynnar kväveälskande arter som då kan tränga undan andra arter och ge en negativ inverkan på den biologiska mångfalden. Övergödning kan också leda till algblomning och syrefria bottnar. Etanol och RME ger vissa utsläpp av kväveoxider. Tillgången på odlingsbar mark är i ett globalt perspektiv begränsad. Produktion av etanol och RME gör anspråk på stora landarealer och det mesta importeras. Råvaruproduktionen konkurrerar om mark som behövs för matproduktion och kan hota ekosystem om skog avverkas för att frigöra odlingsbar mark och därmed även ge negativa sociala konsekvenser för befolkningen i exportländerna. Men odling av biogrödor för energiproduktion kan gynna odlingslandskapet på det lokala planet. Betydelsen av att bevara jordbruksmarkens produktionsförmåga ökar och kan förhindra att produktiv mark tas ur bruk för andra ändamål som omöjliggör framtida matproduktion. Biogas tillverkad av restprodukter är resurseffektiv. Rötrester från biogasproduktion kan dessutom ersätta konstgödning av jordbruksmark. Övrigt Förnybara bränslen ger en lägre miljöpåverkan än fossila bränslen. Minskad användning av bensin och diesel minskar också risken för olyckor med tankbilar. Petroleumprodukter ger större skada på vattenlevande organismer och grundvatten än biobränslen. Klimatpåverkan blir dock större om det sker läckage av biogas då metan är en starkare växthusgas än koldioxid. Biogasfordon och elfordon har fler miljöfördelar än etanol och RME men tillgången på tankställen för biogas och laddmöjligheter för elfordon är begränsad. 89

Strategiskt område 3 Lokal produktion av el och förnybara bränslen För att kunna öka användningen av förnybar energi behöver även produktionen öka. Det finns goda förutsättningar för lokalt producerad förnybar energi i Halmstad. Småskalig produktion av biobränslen är ett intressant utvecklingsområde för regionen. Energimyndighetens planeringsmål för vindkraft till 2020 är 30 TWh, 20 TWh till land och 10 TWh till havs. Energimängden 30 TWh motsvarar ungefär 20 procent av Sveriges elförbrukning. Om samma andel används på Halmstads elanvändning motsvarar det cirka 250 GWh. Solenergi ökar kraftig men Sverige ligger ännu långt efter andra länder i Europa. STRATEGI 3a Öka den lokala produktionen av förnybar el År 2012 var den lokala produktionen av el från vattenkraft, kraftvärme och vindkraft 194 GWh. Det motsvarade ca 17 % av den totala elanvändningen i kommunen. Vattenkraftverken stod för merparten, 106 GWh och från avfallsförbränningsanläggningen i Kristinehed omvandlades cirka 78 GWh kraftvärme till el. Västra strandens avloppsreningsverk producerade 8 GWh biogas som omvandlades till el för drift av anläggningen. Vindkraftverken i kommunen producerade tillsammans cirka 10 GWh år 2012. För att möta Energimyndighetens planeringsmål för vindkraft behöver elproduktionen från vindkraftverk i Halmstads kommun kraftigt öka, men vindkraftsutbyggnaden står i konflikt med andra riksintressen för civilt flyg och för totalförsvaret. I Översiktsplanen Framtidsplan 2030 pekas lämpliga områden ut för vindkraftsetableringar, men dessa motsvarar inte de 250 GWh som skulle vara i linje med energimyndighetens planeringsmål. Elproduktion från solceller har kraftigt ökat i Halmstad, men de utgör endast en liten del av den totala elanvändningen. Halmstads kommun har sedan 2010 anlagt 4 600 m 2 solceller på kommunala tak. I slutet av 2014 installerade HEM ytterligare 4 000 m 2 solceller på den nedlagda deponin vid Skedala. 2014 producerade kommunen drygt 0,5 GWh el från egna solenergianläggningar. Viljeyttringar för geografiska kommunen Öka elproduktionen från vindkraft. Effektivisera elproduktionen från vattenkraft. Öka antalet solcellsinstallationer. Viljeyttringar för kommunkoncernen Förutsättningar för solcellsinstallation utreds inför varje ny- och ombyggnad av kommunens fastigheter. Öka antalet solcellsinstallationer på befintliga fastigheter. Kommunicera resultat av produktion från solceller i de fastigheter där anläggningen finns. Indikatorer att följa upp o Antal GWh lokalt producerad förnybar el o Andel lokalt producerad el (respektive energislag) av den totala elanvändningen Kvadratmeter solceller på kommunala fastigheter och mark Antal MWh producerad el från solenergi 90

STRATEGI 3b Öka produktionen av förnybara bränslen Produktion av biogas sker idag vid Västra strandens avloppsreningsverk samt vid en privat gårdsanläggning. Anläggningarna använder gasen inom den egna verksamheten. Det finns för närvarande inga planer på någon biogasanläggning i Halmstad för kommersiell biogasproduktion. Halmstad inför utsortering av matavfall under 2016. Det organiska matavfallet kommer att användas för biogasproduktion i anläggningar utanför kommunen. Viljeyttringar för geografiska kommunen Öka tillgången på organiskt avfall för biogasproduktion, tex livsmedel och matavfall från hushållen. Viljeyttringar för kommunkoncernen Utveckla metoder för att tillvarata växtmaterial för energiproduktion. Indikatorer att följa upp Antal GWh lokalt producerad biogas i kommunen Miljöaspekter Begränsad klimatpåverkan Förnybara bränslen ger vid användning inget tillskott av koldioxid till atmosfären till skillnad från fossila bränslen som tillför koldioxid som sedan länge lagrats i jordskorpan. Metangas är stark växthusgas och frigörs naturligt från bland annat gödsel och vid rötningsprocesser i avloppsreningsverk. I en produktionsanläggning för biogas tas gasen istället omhand och minskar på så sätt utsläppen till atmosfären. Så förutom att biogasen ersätter fossila bränslen kan utsläpp av metangas från organiskt material minskas. Påverkan på hälsa och boendemiljön Vindkraftverk kan ge upphov till störande buller, skuggbildning och ljusreflexer i omgivningen. Det påverkar även landskapsbilden. Solpaneler kan innehålla giftiga ämnen som behöver omhändertas för att undvika läckage. Produktion av biogas kan ge upphov till en del luktolägenheter samt störande transporter av material till och från anläggningen. Vindkraftverk och solenergilösningar ger inga utsläpp till luft. Resurshushållning och påverkan på naturen Vindkraftverk gör anspråk på markarealer. De kan också ge negativa konsekvenser för fåglar och fladdermöss om de placeras inom flygstråken. Biogasens rötrester innehåller växtnäring som kan användas till jordförbättringsmedel och minska behovet av resurskrävande konstgödsel. Övrigt Hushållens matavfall används idag för produktion av fjärrvärme i Halmstad. Nationellt mål är att tillvarata en större andel av matavfallet från hushållen och livsmedelsindustrin för återvinning genom biologisk behandling. Det finns också målsättningar om att den totala mängden avfall ska minska. Eftersom den europeiska elmarknaden är sammankopplad kan lokalt producerad el minska behovet av att importera marginalel producerad på fossila bränslen i Europa. 91

Strategiskt område 4 Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme är den dominerande uppvärmningsformen i centralorten och har ersatt olje- och eluppvärmning av många byggnader. Halmstads fjärrvärme produceras i huvudsak av spillvärme från avfallsförbränning och industri samt biobränsle. Med ett varmare klimat ökar också efterfrågan på luftkonditionering. Halmstads Energi och Miljö AB utvecklar fjärrkyla producerad av fjärrvärme. I nuläget är det i ett ekonomiskt perspektiv svårt att motivera utbyggnad av fjärrvärmenätet till orter som ligger utanför kommunens fjärrvärmenät. Närvärmeverk som drivs med lokal spillvärme och förnybar energi kan vara ett miljömässigt bra alternativ för kransorterna. Närvärmesystem är även möjliga att anslutas till fjärrvärmenätet i framtiden. STRATEGI 4a Fortsatt utveckling av fjärrvärme Sedan 1990 har fjärrvärmeleveranserna till hushåll och industrier ökat med 100%. Genom kapacitetsökning på befintliga anläggningar, tillvaratagande av spillvärme från industrin och energieffektivisering hos kunder kan fler fastigheter anslutas. Utvecklingspotentialen i Halmstad är ytterligare cirka 20-30% med dagens energipriser. Viljeyttringar för geografiska kommunen Förtäta fjärrvärmeanslutningen inom befintliga fjärrvärmeområden. Fortsatt utbyggnad av fjärrvärmenätet. Utreda nya tillämpningar och produktionsmetoder för fjärrvärme. Indikatorer att följa upp o Antal GWh levererad fjärrvärme. STRATEGI 4B FORTSATT UTVECKLING AV FJÄRRKYLA FÖR NEDKYLNING AV VERKSAMHETSLOKALER Avskärmning för solinstrålning kan minska behovet av nedkylning av lokaler, men när nedkylning av lokaler är nödvändig ger frikyla och fjärrkyla miljöfördelar jämfört med kompressorkyla. Då behovet av kyla är som störst när uppvärmningsbehovet är som minst innebär produktion av fjärrkyla att spillvärme kan tillvaratas och utnyttjas bättre. Systemet med fjärrkyla kan också ge ett ökat värmeunderlag för kraftvärmeproduktion. Viljeyttringar för geografiska kommunen Utbyggnad av ett fjärrkyla-system genom kombinerade lösningar med fjärrvärme. Indikatorer att följa upp o Antal GWh levererad fjärrkyla 92

Miljöaspekter Begränsad klimatpåverkan Halmstads fjärrvärmeproduktion ger mycket låga utsläpp av koldioxid och utbyggnaden av fjärrvärme för uppvärmning har kraftigt minskat utsläppen av koldioxid för bebyggelsesektorn i Halmstad. Fjärrvärme/fjärrkyla kan också ersätta elenergi för uppvärmning och nedkylning av lokaler. Påverkan på hälsa och boendemiljön Avfallsförbränning kan ge utsläpp av diverse metaller samt bilda dioxiner. Utsläppen är låga genom bra förbränningsförhållanden och avancerad rökgasreningsutrustning. Resurshushållning och påverkan på naturen Metallerna hamnar, liksom dioxinet, i flygaskan där de ligger relativt stabilt bundna. Askan deponeras som farligt avfall. Metallskrot i den mindre förorenade slaggen/bottenaskan från ugnarna kan återvinnas. Resterna deponeras men också ersätta naturgrus i till exempel vägkonstruktioner. Övrigt Energiomvandlingen sker på en central plats med goda möjligheter för övervakade reningsprocesser. Fjärrvärmen ger en god hushållning med resurser genom att tillvarata energi som annars skulle gått förlorad som spillvärme. 93

Strategiskt område 5 Fysisk planering Samhället förändras och gårdagens lösningar passar inte alltid in i definitionen för en hållbar samhällsutveckling. Kommunerna har ett särskilt ansvar för den fysiska planeringen av samhällsstrukturen som ska tillgodose invånarnas och näringslivets behov av en fungerande infrastruktur. Många samhällsfunktioner är beroende av en kontinuerlig tillgång på energi. Långvariga och omfattande elavbrott kan slå ut viktiga funktioner och störningarna kan ge allvarliga konsekvenser för samhällets och individens trygghet. Strategiområdet avser att ge övergripande förutsättningar för att säkerställa tillgången på energi och samtidigt skapa sunda boendemiljöer med hög resurseffektivitet och låg klimatpåverkan. STRATEGI 5a Skapa förutsättningar för resurseffektiva och hållbara energisystem Halmstad befinner sig i en tillväxtregion och här pågår en omfattande förnyelse av bebyggelse och infrastruktur i takt med att befolkningen ökar och näringslivet expanderar. Den fysiska planeringen är ett viktigt verktyg för att bygga upp långsiktigt resurseffektiva och hållbara energisystem. Kommunens översiktsplan som antogs i juni 2014 ger tydliga riktlinjer för att styra kommunens bebyggelseutveckling till förtätning i tätorten och till samlade stråk ut från tätorten. Det ger förutsättningar för effektiva transporter och ett effektivt användande av den tekniska infrastrukturen. Viljeyttringar för geografiska kommunen Genom den fysiska planeringen ge förutsättningar för utveckling av resurseffektiva energisystem med låg miljöpåverkan. Utforma ny bebyggelsestruktur så att optimal användning av solenergi möjliggörs. Vid planering och anläggning av nya områden för bebyggelse undersöks förutsättningar för uppvärmning med fjärrvärme och när fjärrvärmeanslutning är aktuell samordnas den med framdragning av annan infrastruktur. Utveckla incitament så det blir attraktivt även att ansluta lågenergihus till fjärrvärmelösningar. Anpassa elnätet för att möta framtida efterfrågan på el till elfordon. Anpassa elnätet för att ta emot överproduktion av el från enskilda hushåll. Viljeyttringar för kommunkoncernen Ta fram metoder för att utforma detaljplaner som styr mot resurseffektiva energisystem. Genomföra och följa upp pilotprojekt där resurseffektiva energisystem med låg miljöpåverkan ges hög prioritet. Indikatorer att följa upp o Andel förnybar energi (inkl. fjärrvärme) av total energianvändning Andel förnybar energi (inkl. fjärrvärme) av total energianvändning 94

STRATEGI 5b Fysisk planering och samhällsbyggande ska ha ett tydligt energiperspektiv Energianvändningen påverkas av hur vi bygger och utformar samhället. Därför behöver all planering och samhällsbyggande ha ett tydligt energiperspektiv. Förändringarna i plan och bygglagen (2010:900) som trädde ikraft i januari 2015 (2014:902) avser att underlätta för ett ökat bostadsbyggande. Samtidigt tar den bort möjligheten för kommunerna att ställa särkrav på tekniska egenskaper vid tecknande av markanvisnings och exploateringsavtal. Till exempel är det inte längre möjligt att ställa krav på högre energieffektivitet på byggnaderna än vad boverkets byggregler (BBR) föreskriver. Andra styrmedel som information, dialog och att kommunen själv är en föregångare på energieffektivt blir därför extra viktigt. Viljeyttringar för geografiska kommunen Belysa energieffektivitet i riktlinjerna för markanvisning. Den fysiska planeringen ska gynna användning av lågvärdig energi framför högvärdig energi. Viljeyttringar för kommunkoncernen Kommunen ska vara en föregångare på att planera och bygga energieffektivt och dela med sig av erfarenheterna. Ta fram en idéskrift om information om energieffektivt byggande till de som får tomt via tomtkön. Indikatorer att följa upp Relevanta och mätbara indikatorer saknas. STRATEGI 5C TRYGGA EN SÄKER OCH TILLRÄCKLIG ENERGITILLFÖRSEL Fungerande elförsörjning är nyckeln till bland annat värme, dricksvatten och avloppssystem. Störningar i elförsörjningen medför en mycket stor påverkan på medborgarna, näringslivet och kommunala verksamheter. Samhällsviktiga elanvändare, såsom sjukhus, räddningstjänst, vatten- och avloppssystem, elektroniska kommunikationer behöver vara identifierade så energiförsörjning till dessa verksamheter kan prioriteras om det uppstår längre störningar eller tillfälliga elavbrott. I kommunen finns en kommunövergripande krisorganisation, vilken kan aktiveras vid en kris eller extraordinär händelse, som påverkar stora delar av kommunen. Detta område hanteras i andra dokument som beskrivs i avsnitt 3.2 Planer och riktlinjer för krisberedskap i kapitel 3 på sidan 8-9. 95

Miljöaspekter Begränsad klimatpåverkan Utan insatser leder en växande befolkning och nya företagsetableringar till att energianvändningen ökar. Den fysiska planeringen ger förutsättningarna för en effektiv resurshushållning. Minskad användning av energi ger lägre utsläpp av klimatpåverkande gaser. Påverkan på hälsa och boendemiljön Minskat energibehov och effektivare energisystem ger lägre utsläpp och hälsosammare boendemiljöer. Resurshushållning och påverkan på naturen Minskat energibehov och effektivare energisystem ger en bättre resurshushållning och minskade utsläpp. Övrigt Nya och oprövade metoder kan innebära ett högre risktagande och av den anledningen väljas bort. De långsiktiga samhällsekonomiska vinsterna kan också vara svårare att påvisa än kortsiktigare marknadsvinster. Se även konsekvensbeskrivningar under strategiområde 1-4. 96

Strategiskt område 6 Inköp och upphandling Upphandling är ett styrmedel som offentlig sektor förfogar över och som kan användas för att nå olika samhällspolitiska mål, till exempel miljömål som är svåra att lösa genom lagstiftning. Enligt Upphandlingsutredningen (SOU 2013:12) är hållbar upphandling ett flexibelt styrmedel, har bra måluppfyllelse exempelvis när det finns lokala mål och möjliggör även en sänkning av miljöpåverkan utanför Sveriges gränser. En miljöanpassad offentlig upphandling kan ge spridningseffekter till privat sektor och på sikt minska kostnaden för hållbara produkter på marknaden. Genom att ställa krav på energieffektivitet vid upphandling kan företräde ges till produkter som inte bara uppfyller givna funktioner utan även är billigare i drift och därmed billigare ur ett totalkostnadsperspektiv. 17 Konkurrensverket har färdiga hållbarhetskrav som ska göra det möjligt att ställa drivande krav vid upphandling. De finns i tre nivåer - basnivå, avancerad nivå och spjutspetsnivå. Konkurrensverkets hållbarhetskrav Basnivå: Basnivån består av krav som är fokuserade på att minska merparten av den miljö/hållbarhetspåverkan som är kopplad till det specifika produktområdet. Tanken är att det ska gå att genomföra en hållbar upphandling utan alltför stora resurser och kompetens. Baskraven är mer ambitiösa än gällande lagstiftning. Det finns ofta god tillgång av varor och tjänster som uppfyller dessa krav. Kraven är enkla att använda och verifiera. Avancerad nivå: Avancerad nivå omfattar krav som går längre än basnivån och kan kräva en större insats i att följa upp och granska verifikationer. Spjutspetsnivå: På denna nivå efterfrågas det bästa tillgängliga alternativet på marknaden vad gäller miljö- och andra hållbarhetsaspekter. Detta innebär att tillgången på varor och tjänster är mindre än för bas- och avancerade krav. Spjutspetskraven innebär att du som upphandlare kan behöva mer specialkompetens och kan behöva ägna mer tid åt verifieringsarbetet. Källa: Konkurrensverket STRATEGI 6a Öka efterfrågan på förnybara bränslen och energieffektiva produkter och tjänster Kommunen är en omfattande organisation som upphandlar stora mängder varor och tjänster. Genom att så stora volymer efterfrågas kan specifika krav på varor och tjänster i upphandlingen ge incitament till marknaden att miljöanpassa produkternas prestanda. Den kommunala upphandlingen kan användas som ett verktyg för att öka tillgången på förnybara bränslen och energieffektiva produkter och tjänster. En dyrare investering kan också löna sig om den i längden ger lägre drifts- och underhållskostnader. Viljeyttringar för kommunkoncernen Vid upphandlingar efterfråga och beakta energibesparingar och livscykelkostnad för energi (LCC-energi). 18 Efterfråga energieffektivitet och drift med förnybara bränslen vid upphandling av fordon, maskiner och transporttjänster. Vid upphandling beakta konkurrensverkets hållbarhetskrav för avancerad nivå. 17 Uppgifter hämtade från konkurrensverket. www.konkurrensverket.se 18 LCC-energiberäkningar bör göras även i ett tidigt skede i samband med framtagande av kravspecifikation/ förfrågningsunderlag inför en upphandling. 97

Indikatorer att följa upp Antal upphandlingar där energibesparingar och livscykelkostnad för energi beaktats Antal upphandlingar som resulterat i energibesparande anbud Miljöaspekter Ett sätt att påverka i positiv riktning är att ställa krav och efterfråga mer energieffektiva och miljöanpassade produkter. Se konsekvensbeskrivningar under strategiområde 1-2. 98

Strategiskt område 7 Information och samverkan För att ställa om till ett mer resurseffektivt samhälle behöver alla vara delaktiga på såväl individnivå som organisationsnivå. Genom samverkan kan erfarenheter och resurser spridas mer effektivt. Undertecknandet av EU:s Borgmästaravtal innebär bland annat att kommunen har en ambition att dela med sig av erfarenheter och kunskaper till andra städer och att arrangera energidagar som involverar invånare och näringsliv. Prova- på-aktiviteter har visat på goda resultat på bestående förändringar av människors vanor. STRATEGI 7a Engagera fler i omställningen till en mer hållbar energianvändning Miljöpåverkan från energianvändningen är allmänt känd men för att nå en förändring av beteendet krävs kännedom om konkreta lösningar och alternativ. Kommuninvånarnas konsumtionsvanor, val av transporter och uppvärmningssystem påverkar takten för en omställning till en mer hållbar energianvändning. Kommunen har en viktig roll och kan genom att erbjuda information och lösningar göra de miljömässigt hållbara valen mer attraktiva. Kommunen erbjuder olika prova-på-projekt för att stimulera invånarna till klimatsmartare resvanor, t.ex. hälsotrampare, vintercyklister och elcyklister. Viljeyttringar för geografiska kommunen Kommuninvånarna stimuleras till mer energieffektiva konsumtionsvanor och resor. Kommunen förmedlar energi- och klimatrådgivning till invånare och näringsliv. Viljeyttringar för kommunkoncernen Kommunens riktlinjer för energi och transporter kommuniceras med medarbetare och förtroendevalda. Indikatorer att följa upp Mätbara indikatorer saknas. STRATEGI 7b Öka samverkan mellan aktörer Samverkan mellan olika aktörer är viktig och i Halmstad finns redan en del samarbete mellan kommun, högskola och näringsliv. Eftersom klimat och energiutmaningen är global behövs influenser och erfarenhetsutbyte såväl regionalt som internationellt. Kommunen ingår i flera sådana nätverk. Halmstads näringslivsbolag medlem och en drivanda part i Energi & MiljöCentrum Halland (EMC), där man diskuterar hållbara miljö- och energilösningar för det offentliga och privata näringslivet. Med stöd av EMC driver kommunen ett nätverk för logistik och ett för recycling. På det nationella planet är HFAB med i SaBOs (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag) energisatsning och BeBo som är Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus. 99

Viljeyttringar för geografiska kommunen Ökad samverkan med näringslivet om energieffektivt och hållbart byggande. Vara en aktiv part i arenor för regional och nationell energieffektivisering. Medverka till fortsatt utveckling av logistiknätverk i Halland. Viljeyttringar för kommunkoncernen Samverka och utbyta erfarenheter om hållbara energilösningar med andra städer och regioner. Innovativa samverkansprojekt på energiområdet med högskolan. Indikatorer att följa upp Mätbara indikatorer saknas. Miljöaspekter Åtgärder som förändrar beteende kräver insatser under en längre tid och det är ofta en fördel om de kan kombineras med fysiska projekt, till exempel förbättringar av kollektivtrafiken. Effekten av enskilda insatser är svåra att mäta då individen samtidigt kan påverkas från flera håll. Lyckas man nå ett förändrat beteende inom ett område (till exempel resor i tjänsten) kan det leda vidare till att individen reflekterar över andra områden (till exempel resor till jobbet) samt att individen själv blir föredöme för andra i omgivningen. Det finns klara vinster med att öka samverkan mellan olika aktörer. Kompetensutveckling, bättre resursutnyttjande, möjligheter att dela kostnader och en samordnad hållbar utveckling. Men det kan finnas risk för att konkurrensförhållanden och olika företagskulturer kan försvåra samverkan. 100

6 Energins miljo pa verkan Vid användning av energi görs anspråk på resurser och all resursanvändning påverkar miljön. Förutom utsläpp av klimatpåverkande koldioxid kan energianvändning medföra utsläpp av hälsovådliga och miljöstörande ämnen som tungmetaller, partiklar, svaveldioxider och kväveföreningar. Anläggningar för energiproduktion kan också ge upphov till buller, luktolägenheter och störa landskapsbilden. Kraftledningar omges av elektromagnetiska fält som kan ge hälsoeffekter. De miljökvalitetsmål som främst kan påverkas av energianvändningen är begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö, säker strålmiljö, ingen övergödning och god bebyggd miljö. Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska 6 kap. 11 miljöbalken tillämpas på energiplaner. Miljöbalken föreskriver att det krävs en miljöbedömning av planen om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Handlingsprogrammet för hållbar energi är ett strategiskt dokument som pekar ut kommunens viljeyttring på energiområdet, men den innehåller ingen genomförandeplan med åtgärder som skulle kunna föranleda en betydande miljöpåverkan. Kommunens samlade bedömning är att handlingsprogrammet för hållbar energi inte kommer att medföra någon betydande miljöpåverkan. De föreslagna strategierna ligger helt i linje med den regionala klimat- och energistrategin (2010:10) för Halland och leder i riktning mot en miljömässigt hållbar utveckling. En uttalad ambition med handlingsprogrammet för hållbar energi är att minska miljöpåverkan från energianvändningen. Handlingsprogrammet är ett strategiskt dokument som i enlighet med kommunens verksamhetsstyrningsmodell uttrycker en ambition och inriktning för ett hållbart arbete med energifrågor. På vilket sätt handlingsprogrammets målsättningar ska nås fastställer respektive kommunal förvaltning/bolag i sin verksamhetsplan. Där anges vilka åtgärder som kommer att genomföras, tidplan och omfattning. Fysisk struktur och placering för energianläggningar behandlas i andra dokument som hanterar den fysiska planeringen. I de fall den fysiska planeringen eller åtgärden kan komma att medföra en betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. 101

Energitillförsel och miljöpåverkan Energikälla CO2 utsläpp ton/gwh Tillförsel GWh/år Ton CO2 nettotillskott Förnybar resurs Ändlig resurs Annan miljöpåverkan Eldningsolja 279 183 51 000 X Vid förbränning av fossila bränslen ökar koncentrationen av koldioxid i atmosfären. Diesel 267 784 209 000 X Dessutom frigörs luftförorenande ämnen som kväveoxider, svaveloxider, lättflyktiga organiska Bensin 249 395 98 000 X ämnen (VOC) och stoft. Utsläppen kan vara direkt hälsovådliga och flera av miljökvalitetsmålen påverkas negativt. Naturgas har lägre Naturgas 202 475 96 000 X miljöpåverkan än de andra fossila energikällorna. I Sverige produceras el främst från förnybar vattenkraft och från kärnkraft som är en ändlig El 23* 1 190 27 000 X X resurs som efterlämnar kärnbränsleavfall. Importerad elkraft produceras även av fossila bränslen och ger upphov till miljöpåverkan som ovan. En stor andel är biologiskt material som inte ger något nettotillskott av koldioxid, men 30 Avfall 99 537 53 000 X X procent uppskattas ha fossilt ursprung. Vissa utsläpp av kväveoxider, tungmetaller och dioxider. Flygaskan hanteras som farligt avfall. Trädbränsle 0 284 0 X Ger inget nettotillskott av koldioxid men kan vid ofullständig förbränning ge utsläpp av kväveoxider, stoft och VOC. Askan kan återföras. Biogas 0 8 0 X Lokalt producerad. Ger inget nettotillskott av koldioxid, mycket låga partikelutsläpp. Kan ge läckage av metan. Restprodukter kan återföras som jordförbättring, men avloppsslam kan innehålla föroreningar. Ger inget nettotillskott av koldioxid men beroende på val av råvara och Biodrivmedel 0 64 0 X produktionsmetod kan det under tillverkningen (RME, etanol) tränga undan odling av livsmedel och påverka den biologisk mångfald. Tabell X: Miljöpåverkan från energitillförsel från de mest använda energislagen i Halmstads kommun. *Svensk elmix (förnybart, fossilt och kärnkraft)beräkningsunderlaget är hämtat från SCB. Koldioxidutsläppen är beräknade med standardutsläppsfaktorer i linje med IPCC:s principer. 102

7 Kommunikationsplan Handlingsprogrammet för hållbar energi ska förtydliga kommunens strategival för en hållbar energiomvandling. För att lyckas med en hållbar omställning på energiområdet krävs både delaktighet och samverkan mellan flera aktörer. Kommunala politiker, tjänstemän och samverkanspartners är viktiga målgrupper. Handlingsprogrammet ska kommuniceras både internt och externt. Under våren 2015 presenteras ett förslag till handlingsprogram. Förslaget skickas ut på en bred remiss där alla är välkomna att delge synpunkter och förslag till förändringar. Under samrådet hålls också ett öppet möte där energigruppen informerar om innehållet. När handlingsprogrammet är fastställt av kommunfullmäktige ska det finnas tillgängligt både i tryckt format och som nedladdningsbar fil på kommunens webbsida. Nämnder, förvaltningar och kommunala bolag erbjuds informationstillfällen om handlingsprogrammet. Informationstillfällena genomförs av energigruppens deltagare. 8 Utva rdering och uppfo ljning Handlingsprogrammen är en del av kommunens planeringsarbete och kommunstyrelsen ansvarar för uppföljning och utvärdering av handlingsprogrammet. Kapitel 4 redovisar kommunens energibalans och energianvändning i olika sektorer både för den geografiska kommunen och för kommunkoncernen. I kapitel 5 Strategival och viljeyttringar, anges uppföljningsbara indikatorer för att mäta utvecklingen för de olika områdena. En del av indikatorerna följs även upp i andra sammanhang som rapportering av planeringsdirektivet mål och inrapportering av nyckeltal till Sveriges ekokommuner som sker årligen. Samtlig statistik och indikatorer ska följas upp och rapporteras till kommunstyrelsen minst vart annat år. Handlingsprogrammet för hållbar energi ska utvärderas senast 2020. 103

1(4) Tjänsteskrivelse 2015-06-03 Diarienummer: Version:1,0 Beslutsorgan: Barn- och ungdomsnämnden Enhet: Barn- och ungdomsförvaltningen E-post: hans.dahlqvist@halmstad.se Telefon: 072 531 48 90 Inriktningsbeslut gällande stadieindelad grundskola Förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att godkänna Barn- och ungdomsförvaltningens förslag till inriktningsbeslut, att långsiktigt övergå från nuvarande F-5 och 6-9-verksamheter till en stadieindelad grundskola som anpassats efter nationella styrdokument. 2. I konsekvens av första punkten beslutar Barn- och ungdomsnämnden att grundskolorna i Halmstad kommun ska stadieindelas i enlighet med något av följande alternativ: F-3, F-6, F-9, 4-6, 4-9, 7-9. Sammanfattning Ärendet har initierats genom att Barn- och ungdomsnämnden uppdragit åt Barn- och ungdomsförvaltningen att utarbeta förslag om hur organisation av förskolor och skolor i Halmstads kommun samt ledning och administration kan anpassas till mål och bestämmelser i skollagen och läroplanerna för förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och särskola. Ärendet har beretts av projektgruppen för skolorganisationsöversyn 2014. Projektgruppen har arbetat på uppdrag av förvaltningschefen för barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad, som i sin tur uppdragits av barn- och ungdomsnämnden. Projektgruppens arbete har renderat i en rapport med förslag till ny skolorganisation för Halmstads kommun. En del av denna rapport rör en stadieindelad skola. Förvaltningens förslag till inriktningsbeslut är att i befintliga fall övergå från nuvarande F-5 och 6-9-verksamheter till en stadieindelad grundskola i enlighet med något av följande alternativ: F-3, F-6, F-9, 4-6, 4-9, 7-9. Motivet till förslaget utgörs av utvecklingen av den nationella styrningen. Skolverket har, på regeringens uppdrag, lagt fram ett förslag till ny timplan för grundskolan. 104 1

Skolverkets timplansförslag bygger på stadierna 1-3, 4-6 och 7-9. Även det centrala innehållet samt kunskapskraven i grundskolans läroplan från 2011 bygger på stadieindelningen 1-3, 4-6 och 7-9. Vidare har vi nu ett betygssystem enligt vilket betyg ska sättas i årskurs sex. Detta skapar en överlämningsproblematik kopplat till våra F-5- och 6-9-skolor. Enligt skollagen ska betyg sättas från höstterminen i åk. 6 baserade på kunskapskraven för denna årskurs. Lärare i åk. 6 ska vid betygssättning utgå från kunskaper eleverna inhämtat från och med åk. 1. Uppföljning av kunskapsresultat bakåt i tiden försvåras, då det inte finns en naturlig kontakt med tidigare lärare. Mot bakgrund av utvecklingen av den nationella styrningen bedöms F-5- och 6-9-skolor inte som ändamålsenliga. Ärendet Uppdrag Ärendet har initierats genom att Barn- och ungdomsnämnden uppdragit åt Barn- och ungdomsförvaltningen att utarbeta förslag om hur organisation av förskolor och skolor i Halmstads kommun samt ledning och administration kan anpassas till mål och bestämmelser i skollagen och läroplanerna för förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och särskola. Frågeställningen som ska belysas är vilka stadieindelningar som kan förordas i grundskolan med hänsyn till de nationella styrdokumenten. Syftet är att ge Barn- och ungdomsnämnden ett beslutunderlag gällande stadieindelningar av Halmstads kommuns grundskolor. Bakgrund Nuläget ser ut som så att vi har tio stycken F-5-skolor. Dessa är: o Nyhemsskolan (C). o Haverdals byskola (N). o Kvibilleskolan (N). o Lyngåkraskolan (N). o Frösakullskolan (N). o Hovgårdsskolan (N). o Bäckagårdsskolan (N). o Jutarumsskolan (N). o Andersbergsskolan (S). o Snöstorpsskolan (S). Vi har en renodlad 6-9-skola och det är Söndrumsskolan (N). Det finns inga lagar eller bestämmelser som gör att vi måste överge en skolorganisation som bygger på F-5- och 6-9-skolor. Däremot är det rimligt att hävda att de praktiska konsekvenserna av de nationella styrdokumenten anmodar att vi anpassar vår 2 105

skolorganisation efter de stadieindelningar som föreslås i föreliggande tjänsteskrivelse. Flera kommuner har redan fattat beslut i enlighet med vad som föreslås i denna tjänsteskrivelse. Till exempel kan nämnas Staffanstorp (2014), Tyresö (2011), Kalmar 2015, Karlskrona (2012) och Kungsbacka (2013). Analys, förslag och motivering Bedömning av nuläget är att 11 av kommunens 36 grundskolor idag har en stadieindelning som inte är anpassad efter gällande nationella styrdokument. Det inverkar menligt, i vissa aspekter, på möjligheten att optimera kvaliteten inom grundskolans verksamheter. Samtidigt bedöms inte nuläget fordra akuta åtgärder, utan det som förslag som förordas i denna tjänsteskrivelse är ett inriktningsbeslut, som medger en successiv anpassning till de nationella styrdokumenten under ordnade former och med hänsyn till övriga behov som den genomförda skolorganisationsöversynen påtalar. Anpassningen till en stadieindelad skola kommer att kräva både organisatoriska och ekonomiska insatser, och i det sammanhanget kan andra prioriteringar behöva gå före. Konsekvenser Konsekvenserna av förslaget ligger väl i linje med Halmstads kommuns vision om att vara en kunskapsstad. Förslaget utgår i alla delar utifrån elevperspektivet. Det finns inga andra orsaker till förslaget än de pedagogiska aspekterna, där ambitionen är att skapa en likvärdig grundskola i Halmstads kommun med fokus högsta möjliga kvalitet. Förslaget kommer i vissa fall att kräva ut- eller ombyggnationer av befintliga verksamheter, vilket såldes kommer att föra med sig ekonomiska konsekvenser. Vilka dessa konsekvenser blir mer beror på vilka beslut som Barn- och ungdomsnämnden fattar kopplat till övriga delar av skolorganisationsöversynen. Ärendets beredning Inom kommunen De som deltagit i ärendets beredning är projektgruppen för skolorganisationsöversyn 2014. Denna projektgrupp har bestått av representanter från olika yrkeskategorier inom Barn- och ungdomsförvaltningen. Detta inkluderar förskolechefer, rektor, arbetsmiljökonsult, HR-konsult, ekonom, verksamhetsutvecklingskonsult. Därutöver har ärendet även beretts av Barn- och ungdomsförvaltningens ledningsgrupp. Andra grupper - Fackliga organisationer Bufsam 2015-06-11 106 3

Lista över bilagor - Barn- och ungdomsförvaltningen Richard Mortenlind Förvaltningschef Hans Dahlqvist Skolområdeschef 4 107

Begrepp och förkortningar Pedagogisk Verksamhet LGR 11 Läroplan för grundskolan (förskoleklass och fritidshem) LPFÖ 98 REV Läroplan för förskolan LGRSÄ11 Läroplan för grundsärskola IUP Individuell utvecklingsplan. Den ska alla elever ha från 2006. SYV Studie och yrkesvägledning; yrkeskategorin är studie och yrkesvägledare. SOU Statens offentliga utredningar VFU Verksamhetsförlagd utbildning som är lärarstudenternas praktiska del ute på kommunens skolor. SFI Svenska för invandrare USK Borttaget begrepp för undervisningsskyldighet som inte finns officiellt men som ändå styr på många skolor. CUG Central utvecklingsgrupp inom Barn och utbildningsförvaltningen i Halmstad som leds av förvaltningschefen SKOLFS Skolverkets författningssamling. Här publiceras nyheter inom skolområdet. L Lärarförbundet. Facklig organisation som från början som från början organiserade lärare upp till år 6. LR Lärarnas riksförbund. Facklig organisation som från början organiserade adjunkter i grundskolans senare år och gymnasieskolan. PORTAL 035 BUFs och UAFs gemensamma lärportal. Omfattar; FRONTER lärplattform SKOLA 24 Frånvaroregistreringssystem UNIKUM system för elevens IUP och skriftliga omdömen Personal HÖK AB Bilaga M LAS MBL FAS AML Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor Allmänna bestämmelser. I AB finns regler om vad som gäller när ett anställningsavtal ingås, arbetstidsvillkor, allmänna åliggande, regler vid avstängning, förmåner vid sjukdom, semester och vad som gäller när en anställning upphör m.m. Lärarnas arbetstid Lagen om anställningsskydd. I LAS regleras bland annat vilka olika anställningsformer som får förekomma, vad som gäller vid uppsägning, avsked m.m. Medbestämmande lagen som reglerar förhandlingsskyldigheten Förnyelse, Arbetsmiljö och Samverkan. Centralt samverkansavtal som syftar till att främja en god hälsa och en god arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen 108

ATL AG At AVA Ssgr Fsk Fp Bsk SAM arbetet Rehab Arbetstidslagen Arbetsgivare Arbetstagare Allmän visstidsanställning Sysselsättningsgrad Förskollärare Fritidspedagog Barnskötare Systematiskt arbetsmiljöarbete enkätarbete med åtgärdsplan Rehabilitering Ekonomi Driftredovisning - redovisar verksamhetens bokförda kostnader och intäkter under ett år. Skillnaden mellan intäkter och kostnader är nettokostnaden. Ex. löner, hyror, barnomsorgsintäkter, bidrag till fristående skolor. Driftsredovisningen ingår i kommunens resultaträkning. Investeringsredovisning redovisar nämndens kostnader för investeringar. Investeringar är inköp av anläggningstillgångar och förs till kommunens balansräkning. BUN får endast investeringsbudget för inventarier, dvs möbler, datorer, musikinstrument etc. Investeringsbudgeten för fastigheter ansvarar FN för. Kapitalkostnader är avskrivningar och internränta på de investeringar som är gjorda. Det innebär att kostnaden för investeringar fördelas över tiden som tex inventarier som skrivs av på 10 år och belastar BUN:s driftskostnader så länge. Delårsrapport är en uppföljning av ekonomin för perioden januari-april samt en helårsprognos för nettokostnaderna. Rapporten ska till skillnad från de vanliga ekonomiuppföljningarna tillställas både Kommunstyrelsen och Fullmäktige. Här redovisas även verksamhetsmått som beskriver verksamheten och dess resultat och måluppfyllelse. Delårsbokslut är en uppföljning av ekonomin för perioden januari-augusti samt en helårsprognos för nettokostnaderna. Rapporten ska tillställas KS och KF. Här redovisas även verksamhetsmått som beskriver verksamheten och dess resultat och måluppfyllelse samt en skriftlig redogörelse för verksamhetens måluppfyllelse, viktiga händelser nu och i framtiden. Nettokostnad Kostnader minus intäkter. Resultatbalans (RB) Underskott/ överskott i bokslutets driftsredovisning balanseras ( förs över) till nästa års driftsbudget. Årsarbetare (Åa) En persons sysselsättningsgrad ( tex 75%) minus tjänstledighet plus eventuell vikarie. Används vid beräkningar av nyckeltal och verksamhetsmått. Kkr tusenkronor. 109