Fakta om svensk turism

Fakta om svensk turism Turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning samt volymer, beteenden, utbud och efterfrågan Fakta & statistik 2011

fakta om svensk turism Innehåll Utmaningar och utveckling 4 Nyckeltal 9 Turismens effekter på ekonomin 11 Turismens exportvärde 20 Turismens effekter på sysselsättningen 25 Internationell turism 29 Turism i Sverige 34 Inhemsk turism 46 Inkommande turism 54 Utgående turism 77 Internationella kongresser 83 Definitioner och källor 85 Fler exemplar av denna publikation kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Tillväxtverket Stockholm, juni 2012 Info 0442 Rev A ISBN: 978-91-86987-51-0 Har du mer frågor om denna publikation, kontakta: Peter Terpstra Telefon, växel 08-681 91 00 2

fakta om svensk turism Fakta om svensk turism Tillväxtverket är ansvarig myndighet för turism och besöksnäringsfrågor och utvecklar näringspolitiska insatser för främjande av turistföretagande och entreprenörskap. Tillväxtverket är också ansvarig myndighet för den officiella turiststatistiken och har som uppgift att ta fram och sprida kunskap om turismens utveckling och effekter på näringslivet i Sverige. Det globala resandet fortsatte att stärkas under 2011. I Sverige ökade turismens totala omsättning med 6,4 procent till 264 miljarder kronor. Både sysselsättningen och exportvärdet, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, fortsatte att öka och bidrog därmed till att skapa tillväxt i Sverige. Enligt internationella bedömningar kommer turism och resande i ett globalt perspektiv att öka med cirka tre procent per år fram till 2030. Sverige har goda förutsättningar att ta del av denna ökning då våra basresurser i form av attraktiva resmål och anläggningar samt natur och kultur i förädlad form ligger i linje med vad både fritids- och affärsresenärer förväntas efterfråga. Många är beroende av beslutsunderlag. Såväl myndigheter, enskilda näringsidkare, turistorganisationer, turistkonsulter som forsknings- och utredningsinstitut använder, förutom egna undersökningar, ofta de källor som används i denna publikation för analyser av specifika frågeställningar. Aktiviteten turism är en mycket komplex företeelse och det finns sällan några enkla metoder att beskriva den. I denna publikation belyses turism och resande från ett stort antal olika perspektiv som till exempel ekonomi, exportvärde, sysselsättning, volymer, beteenden, utbud och efterfrågan. Vårt mål är att de data som finns samlade i Fakta om svensk turism ska bidra till ökad kunskap och en fortsatt utveckling av sektorn. Stockholm i juni 2012 Christina Lugnet Generaldirektör Peter Terpstra Turismanalytiker 3

utmaningar och utveckling Utmaningar och utveckling Vad är turism Enligt Förenta Nationerna och den internationellt vedertagna definitionen omfattar turism människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Definitionen omfattar därmed i princip alla aktiviteter, inklusiv e affärsresandet, och den konsumtion som är direkt kopplad till resandet. Det är den som konsumerar och inte vad som produceras som per definition avgör vad som är turism. Detta skall ställas mot den traditionella metoden att redovisa olika sektorers, näringar eller branschers effekter på ekonomin, där man mäter effekterna från produktionssidan. Den ekonomi som uppstår som ett resultat av turism och resande fördelar sig på en mängd olika branscher. Men det är i princip bara en bransch där 100 procent av omsättningen kan hänföras till turism och resande och det är resebyrå- och researrangörsledet. Av samma orsak är det bara drygt hälften av hotell- och restaurangbranschens aktiviteter som utgör en del av turismen eftersom resterande omsättning, framför allt på restauranger, uppkommer som ett resultat av lokalbefolkningens konsumtion och därmed per definition inte är turism. Se även definitionerna i slutet av denna publikation. Begreppsbildningen är en kritisk faktor för god informationskultur och kunskapsutveckling. Det är svårt att utveckla och arbeta med turiststatistik och statistiskbaserad information om definitioner och begreppsbildning inte är distinkt och inarbetad både hos den som producerar och den som använder informationen. 4

utmaningar och utveckling Varför turism Förutom att turism och resande bidrar till att skapa förståelse och broar mellan människor från olika platser och kulturer är den också ett handelsskapande och välståndsbyggande verktyg. Med en hållbar utveckling, skapas också ett bredare utbud av natur- och kulturaktiviteter, restauranger och besöksmål och därmed attraktivare boendemiljöer. Turism och resande ger inkomster för många företag och skapar arbetstillfällen. Den ger samhället skatteinkomster och är en förutsättning för att skapa och utveckla en större och mer attraktiv infrastruktur. Turism en tillväxtnäring Under 2011 ökade turismens totala omsättning i Sverige med 6,4 procent till 264 miljarder kronor, varav svenska fritidsresenärer svarade för cirka 45 procent, svenska affärsresenärer för drygt 17 procent och resenärer från utlandet för drygt 37 procent. Turismens exportvärde, mätt som utländska besökares konsumtion i Sverige, ökade med 9,3 procent till 98,8 miljarder kronor under 2011, vilket var nästan 45 procent mer än järn- och stålexporten och mer än dubbelt så mycket som värde t av den svenska personbilsexporten. Turismens exportvärde utgör ett viktigt bidrag till Sveriges ekonomi, men turismens förmåga att bidra till ökad sysselsättning har också en avgörande betydelse. Särskilt viktig är sektorns förmåga att skapa arbetstillfällen åt unga samt sektorns behov av den kompetens som många med utländsk bakgrund kan bidra med. Samtidigt som sysselsättningen inom många traditionella basnäringar i Sverige har minskat, har turism en bidragit med 31 500 nya arbeten sedan 2000. Under 2011 bidro g turismen med 162 300 arbetstillfällen. Konkurrens- och attraktionskraft Den gängse bilden av konkurrenskraft, som något som i första hand skapas i företagen, måste när det gäller turismen kompletteras med en annan utslagsgivande faktor. Denna består framför allt av platsens eller aktivitetens attraktionskraft som i samspel med näringslivet är den avgörande faktorn för framgång. 5

utmaningar och utveckling Det är den helhet som karaktäriserar platsen eller aktiviteten, det vill säga natur- och kulturmiljö, evenemang, värdskap, fysisk miljö, infrastruktur etcetera, som skapar attraktionskraften. För att skapa konkurrenskraft krävs därför ett utvecklat samarbete mellan många olika aktörer. Det gäller inte bara företag inom olika branscher utan i högsta grad även offentliga aktörer som för turismen har en väsentligt tyngre och mer aktiv roll än i andra mer traditionella sektorer. Samordning av offentliga insatser Samhället har som ägare och förvaltare av många attraktionsresurser, som till exempel nationalparker, kulturminnen och infrastruktur, en avgörande inverkan på turismens möjligheter att utvecklas. Turismens förutsättningar påverkas också av en mängd andra beslut, lagstiftning och regelverk som regleras inom många olika politikområden. Samhället avsätter också betydande resurser inom en rad olika sektorer på både nationell och regional nivå för att direkt eller indirekt främja turismen och resandet. Dessa resurser behöver samordnas för att bli effektiva. Målet för turistpolitiken är att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring, som bidrar till en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. För att uppnå dessa mål förutsätts en gemensam strategi och en effektiv samordning över sektorgränserna och av de insatser som genomförs hos myndigheter som primärt inte arbetar med turism, men vars verksamhet har betydelse för turismens utveckling eller vice versa. Planera för turism Turismen behöver goda villkor för att utvecklas. Turismen i Sverige är fortfarande relativt outvecklad och i många sammanhang har dess potential för utveckling ännu inte beaktats. Till exempel vid planeringen av infrastruktur och dess utformning är det fortfarande den varuproducerande industrins och kollektivtrafikens behov som prioriteras. Det saknas ofta kunskap om turismen och de långväga persontransporternas behov och förutsättningar. Dessa frågor bör därför tillvaratas på ett bättre sätt. 6

utmaningar och utveckling Ett annat exempel är det uppenbara sambandet mellan den fysiska miljöns utformning och turismens förutsättningar att utvecklas. En estetisk utformning av den fysiska miljön påverkar inte bara hur besökare uppfattar platsen utan skapar också attraktivare boendemiljöer. Här har det offentliga med ansvar för frågor såsom markanvändning, rastplatser, planteringar, belysning, skyltning och renhållning ett viktigt ansvar. På många platser har dock funktionalitet och tekniska krav prioriterats på bekostnad av den estetiska utformningen. Ett ökat samarbete mellan näringen, turismföreträdare och samhällsplanerare kan förbättra utvecklingsförutsättningarna. Gemensamma miljömål, omsorg om den fysiska miljön, hög kvalitet på aktiviteter och arrangemang samt bevarande av och tillgängliga natur- och kulturmiljöer har en avgörande betydelse för att skapa attraktionskraft. Kunskap och statistik en förutsättning för framgång I takt med att turismens betydelse uppmärksammas, ökar också intresset hos både offentliga och privata aktörer för att engagera sig på området. Målet för turistpolitiken i kombination med både offentliga och privata insatser, ställer särskilda krav på hur turismens betydelse och utveckling skall mätas, eftersom effekterna sällan eller aldrig syns i den befintliga produktionsstatistiken. Varken offentliga eller privata insatser kan bidra till framgång om det inte bygger på kunskap. Det behövs kunskap i form av statistik och undersökningar för att bedöma om insatserna ger effekt, men också för att kunna bedriva en effektiv marknads-, produkt- och destinationsutveckling. Näringen består av några mycket stora företag, men framförallt ett stort antal små entreprenörer. Dessa har ytterst begränsa de resurser att själva ta fram den marknadskunskap som krävs för att kunna bedriva en framgångsrik verksamhet. En av de viktigaste insatserna för att främja turistföretagande och entreprenörskap, är därför att förse dessa företag med relevanta beslutsunderlag och marknadsfakta, i form av turiststatistik och undersökningar. 7

utmaningar och utveckling Det finns också ett behov av att stärka forskningen på området. Det är fortfarande så att många offentliga FoU-program och andra insatser i hög grad är riktade mot traditionell tillverkningsindustri, här finns således ett stort utrymme för förbättringar. 1 Ny kunskap om utländska besökare Turismens exportvärde, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, utgör ett viktigt bidrag till Sveriges ekonomi. Med en hemmamarknad på nio och en halv miljon invånare kommer den förväntade tillväxten att vara beroende av utlandsmarknad erna. För att kunna bedriva en effektiv produktutveckli ng och marknadsföring av Sverige som destination behövs en löpande gränsundersökning som bland annat mäter volymer, besökarnas preferenser och konsumtionsmönster. Under 2011 påbörjade Tillväxtverket data insamlingen till en ny nationell gränsundersökning, se sidorna 71 till 76. En global utmaning Den globala turismens största utmaning framöver är hur man ska åstadkomma en för miljön hållbar utveckling. Internationell turism är till sin natur gränsöverskridande och därför måste också lösningar för ett miljövänligare resande sökas inom rame n för internationella samarbeten och regelverk. Det går inte att enbart förlita sig på att förändringar i resenärernas efterfråg an ska styra utvecklingen i rätt riktning. Det ligger också ett mycket stort ansvar hos sektorns olika aktörer att anpassa utbudet. Flygbolag, rederier, bussbolag och biluthyrare kan genom att ställa hårda krav på sina leverantörer driva utvecklingen framåt och därmed samtidigt tillvarata sina egna intressen. 1 Tillväxtfakta 2011, Tillväxtanalys och Tillväxtverket 8

nyckeltal Nyckeltal Konsumtion, exportvärde, sysselsättning och förädlingsvärde 2011 (procentuell förändring från 2010 och 2000, löpande priser) Nyckeltal från Turismens effekter på ekonomin sidorna 11 19, exporten sidorna 20 24 och sysselsättningen sidorna 25 28. 264 miljarder kronor i total konsumtion, plus 6,4 % (plus 76,0 % från 2000) 162 300 sysselsatta (personer, medeltal), plus 5,8 % (plus 24,1 % från 2000) 98,8 miljarder kronor i exportintäkter (utländsk konsumtion i Sverige), plus 9,3 % (plus 143,2 % från 2000) 14,1 miljarder kronor i momsintäkter från utländsk konsumtion i Sverige, plus 11,0 % (plus 156,4 % från 2000) 165,2 miljarder kronor, total svensk konsumtion i Sverige, plus 4,7 % (plus 51,0 % från 2000) 46,3 miljarder kronor, konsumtion näringsliv & myndigheter (svenska affärsresenärer) i Sverige, plus 8,7 % (plus 22,2 % från 2000) 118,9 miljarder kronor, konsumtion svenska hushåll/fritidsresenärer i Sverige, plus 3,2 % (plus 66,3 % från 2000) 7,1 procent av svenska hushålls totala konsumtion är turismkonsumtion i Sverige 86,5 miljarder kronor i förädlingsvärde, plus 6,6 % (plus 67,0 % från 2000) 2,9 procent, turismens relation till/andel av Sveriges totala BNP 9

nyckeltal Totala gästnätter/volymer, kapacitet och logiintäkter på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL 1 och campingplatser 2011 (procentuell förändring från 2010) Nyckeltal från Turism i Sverige sidorna 34 45. 52,6 miljoner, totalt antal gästnätter, plus 0,4 % 39,7 miljoner, totalt antal svenska/inhemska gästnätter, plus 0,4 % 19,2 miljarder kronor i logiintäkter på hotell, stugbyar, vandrarhem och SoL, 1 plus 7,2 % Gästnätter och besök från utlandet i Sverige 2011 (procentuell förändring från 2010) Nyckeltal från Inkommande turism sidorna 54 76. 12,9 miljoner, totalt antal utländska gästnätter, plus 0,6 % varav: 5,9 miljoner från Europa utom Norden, plus 0,5 % 5,0 miljoner från Norden utom Sverige, minus 4,6 % 1,9 miljoner från länder utanför Europa, plus 18,1 % 16,7 miljoner utländska besök i Sverige varav: 5,9 miljoner endagsbesökare 10,8 miljoner flerdagsbesökare Resor till utlandet från Sverige 2011 (procentuell förändring från 2010) Nyckeltal från Utgående turism sidorna 77 82. 2,5 miljoner affärsresor med övernattning till utlandet, plus 12,5 % 12,2 miljoner resor på fritiden med övernattning till utlandet, plus 12,3 % 14,7 miljoner resor totalt med övernattning till utlandet, plus 12,3 % 1 Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter 10

Ökning av turismkonsumtionen i Sverige 2011 Den totala turismkonsumtionen i Sverige ökade med 6,4 procent under 2011. Sedan 2000 har den totala turismkonsumtionen i Sverige ökat med drygt 75 procent i löpande priser. Export en, det vill säga värdet av utländska besökares konsumturismens effekter på ekonomin Turismens effekter på ekonomin Uppgifterna i avsnitten Turismens effekter på ekonomin, export värde och sysselsättningen är hämtade från Satellitkontoberäkningarna för svensk turism, se faktaruta på sidan 28, om inte annat anges. Årsbokslut för svensk turism. Nyckeltal 2000 2011 (löpande priser, miljoner kronor) Total turismkon sumtion i Sverige Svenskars turismkonsumtion i Sverige Utländska besökares konsumtion i Sverige (export) Förädlingsvärde Sysselsatta med turism (personer, medeltal) Andel av/relation till total BNP, % 2000 150 019 109 387 40 632 51 798 130 800 2,7 2001 165 345 118 000 47 344 55 318 138 700 2,8 2002 171 006 121 566 49 441 58 477 136 800 2,8 2003 169 707 124 840 44 867 59 880 132 500 2,8 2004 175 451 126 609 48 841 60 658 130 100 2,7 2005 191 684 135 215 56 469 62 855 130 900 2,7 2006 213 269 145 166 68 104 69 522 140 100 2,8 2007 222 081 146 267 75 814 72 059 143 800 2,7 2008 239 007 157 467 81 540 76 844 150 800 2,8 2009 251 131 162 270 88 860 81 326 159 800 3,1 2010* 248 181 157 800 90 381 81 165 153 400 2,9 2011* 264 021 165 224 98 797 86 510 162 300 2,9 11/10, % 6,4 4,7 9,3 6,6 5,8 11/00, % 76,0 51,0 143,2 67,0 24,1 * Preliminära uppgifter 11

turismens effekter på ekonomin tion i Sverige, har under motsvarande period ökat med nästan 145 procent eller med i genomsnitt 8,4 procent per år i löpande priser. Exportvärdets andel av den totala turismkonsumtionen har sedan 2000 ökat från cirka 27 till drygt 37 procent. Även förädlingsvärdet och antalet sysselsatta med turism har ökat sedan 2000. Turismens relation till/andel av Sveriges total a BNP har sedan 2000 pendlat mellan 2,7 och 3,1 procent, vilket visar att turismens andel ligger på en ganska konstant nivå i förhållande till den totala ekonomin. Förändringar inom den övriga ekonomin påverkar dock turismens andel av BNP mer än upp- eller nedgångar inom själva turismen. Turismen skapar stora intäkter Under 2011 spenderade utländska besökare 98,8 miljarder kronor och svenska fritids- och affärsresenärer drygt 165 miljarder kronor i Sverige, pengar som fördelar sig mellan de olika branscherna enligt figuren nedan. Mest pengar spenderade resenärerna på resor och transporter med utgifter för exempelvis tågbiljetter, flygbiljetter, hyrbilar och drivmedel. Denna Fördelning av turismkonsumtionen i Sverige 2011 (miljarder kronor) med förändring från 2010 (procent) Svenska affärsresenärer 46,3 (+8,7) Svenska fritidsresenärer 118,9 (+3,2) Utländska besökare 98,8 (+9,3) Resor & transporter 87,6 (+4,9) TURISM I SVERIGE 264,0 (+6,4) Boende & restaurang 78,9 (+5,7) Varuhandel 75,9 (+8,8) Drivmedel, 28,4 (+7,0) Luftfart, 24,8 (+7,0) Resebyrårer/arrang. 13,9 (+5,0) Övr. landtransp, 9,7 (+6,2) Hyrbilar, 4,3 (+18,7) Järnväg, 3,4 (+4,9) Sjöfart, 3,0 (+0,5) Boende, 43,8 (+3,6) Restaurang, 35,1 (+8,5) Kultur & tjänster 21,5 (+6,7) Kultur/rekreation, 14,4 (+3,1) Övriga tjänster, 7,1 (+14,8) Övriga inköp/handel, 49,0 (+9,5) Livsmedel, 26,9 (+7,4) 12

turismens effekter på ekonomin del av konsumtionen svarade för en tredjedel av den totala turismkonsumt ionen eller drygt 87 miljarder kronor. Därefter kom boende och restauranger som kunde tillgodoräkna sig intäkte r på nästan 79 miljarder kronor eller cirka 30 procent av totalen. Varuhandeln med shopping och inköp av livsmedel svarade för nästan 76 miljarder kronor eller nästan 29 procent av totalen. Konsumtionen av kultur och rekreation var med en omsättning på knappt 15 miljarder kronor en av de minsta sektorerna, men samtidigt en av de sektorer som växt snabbast. Kultur och natur i förädlad form är också sektorer som bidrar till den attraktionskraft som driver resandet och därmed övriga sektorer framåt. Av den totala konsumtionen svarade svenska resenärer för nästan 63 procent, varav fritidsresenärerna spenderade merparten eller drygt 70 procent. Exportvärdet, utländska besökares konsumtion, utgjorde därmed drygt 37 procent av den totala konsumtionen. Stor ökning av turismen sedan 2000 Den totala omsättningen för turismen i Sverige har ökat med drygt 75 procent i löpande priser sedan 2000. Uttryckt i fasta priser (med hänsyn till inflationen) har ökningen varit drygt 47 procent. Utveckling av turismens totala omsättning i Sverige (miljarder kronor) 275 250 Löpande priser 2000 års priser 225 200 175 150 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Utländsk konsumtion i Sverige har ökat nästan tre gånger så mycket som den inhemska Samtidigt som den totala omsättningen för svensk turism ökat med drygt 75 procent sedan 2000, har den inhemska turismkonsumtionen i Sverige ökat med drygt 50 procent i löpande 13

turismens effekter på ekonomin priser. Under samma period har turismens exportvärde, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, ökat nästan tre gånger så mycket eller med nästan 145 procent i löpande priser. Turismkonsumtion i Sverige (löpande priser, miljarder kronor) 300 250 Total turismkonsumtion Svensk konsumtion Export (utländsk konsumtion i Sverige) 200 150 100 500 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Fritidsresenärer spenderar mer och affärsresenärer mindre Svenska fritidsresenärer stod för nästan tre fjärdedelar av svenskarnas totala turismkonsumtion i Sverige. Fritidsresenärernas andel av den inhemska turismkonsumtionen har ökat från 65 till 72 procent sedan 2000. Affärsresenärernas andel har därmed under samma period minskat från 35 till 28 procent. Som ett resultat av i första hand finanskris och lågkonjunktur minskade affärsresenärernas konsumtion med nästan 2,2 miljarder kronor under 2009. Både under 2010 och 2011 steg affärsresekonsumtionen igen med drygt tre respek- Svensk turismkonsumtion i Sverige (löpande priser, miljarder kronor) 120 100 Svenska fritidsresenärer Svenska affärsresenärer (näringsliv och myndigheter) 80 60 40 20 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 14

turismens effekter på ekonomin tive 8,7 procent. Sedan 2000 har affärsresenärernas konsumtion ökat med drygt 22 procent i löpande priser. Mätt i 2000 års priser har dock utvecklingen av affärsresekonsumtionen varit endast 2,3 procent. Fritidsresenärernas konsumtion ökade med 3,7 miljarder kronor eller 3,2 procent under 2011. Sedan 2000 har den privata turismkonsumtionen ökat med drygt 66 procent i löpande priser eller med nästan 40 procent mätt i 2000 års priser. Hushållens turismkonsumtion i Sverige ökar mer än hushållens totala konsumtion Svenskarnas privata turismkonsumtion i Sverige har ökat med drygt 66 procent sedan 2000. Under samma period har hushållens totala konsumtion ökat med 50 procent i löpande priser. Mellan åren 2010 och 2011 ökade dock hushållens totala konsumtion något mer än den inhemska turismkonsumtionen. Hushållens turismkonsumtion i Sverige har ökat sin ande l från 6,4 till 7,1 procent av hushållens totala konsumtion av varor och tjänster i Sverige sedan 2000. Index för hushållens turismkonsumtion i Sverige i förhållande till hushållens totala konsumtion (löpande priser). Index 2000 = 100 180 160 Turismkonsumtion Total konsumtion 140 120 100 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Varuhandel stor utgiftspost för resenärer Nästan 30 procent av de 264 miljarder kronor som svenska och utländska fritids- och affärsresenärer omsatte i Sverige 2011 spenderades inom varuhandeln på till exempel shopping och livsmedel. Utländska besökare köpte i större utsträckning varor än de svenska resenärerna. Varuinköpen stod för nästan hälften av de utländska besökarnas konsumtion, där gräns- 15

turismens effekter på ekonomin handelns andel var betydande. För svenska fritidsresenärer var varuinköpens andel cirka 25 procent. Summan av alla utgifter för resor och transporter inklusive drivmedel var dock den största utgiftsposten och svarade för cirka en tredjedel av den totala konsumtionen. För svenska fritids- och affärsresenärer svarade rese- och drivmedelskostnaderna för nästan 40 procent. För utländska besökare var denna andel lägre och svarade för knappt en fjärdedel av den totala konsumtionen. Boende och övernattningar stod för nästan 17 procent och utemåltider för drygt 13 procent av den totala konsumtionen. Utländska besökare spenderade en något högre andel på restaurang än de svenska. Nästan 18 procent av deras konsumtion gick till utemåltider. För svenska fritids- och affärsresenärer stod utemåltiderna för cirka 11 procent. För svenska affärsresenärer stod kommersiellt boende för en betydligt högr e andel av konsumtionen än för svenska fritidsresenärer, som i stället hade en hög andel utgifter för boende i fritidshus. I statistiken ingår inte icke kommersiellt boende som inkvartering hos släkt och vänner. Fördelning av turismkonsumtion inom olika branscher 2011 (miljarder kronor) Varuinköp Inkvartering, boende Utemåltider Drivmedel Luftfart Kultur, rekreation Resebyråtjänster Övriga tjänster Taxiresor Övriga landtransporter Personbilsuthyrning Järnvägstransport Sjötransport Fritidsresenärer/svenska hushåll Affärsresenärer/näringsliv och myndigheter Export/utländska besökare 0 10 20 30 40 50 16

turismens effekter på ekonomin Hög andel varuinköp för utländska besökare Utländska besökare spenderade i snitt betydligt mer på varuinköp än svenska resenärer i Sverige under 2011. De utländska besökarna spenderade också en något högre andel på kultur och rekreation än de svenska. I jämförelse med svenska resenärer låg dock utgifterna för resor och transporter i Sverige på en lägre andel för de utländska besökarna. Utländska besökares konsumtion fördelad på olika utgifter i Sverige 2011 Varuinköp, 46 % Boende och restaurang, 23 % Resor och transporter, 14 % Drivmedel, 8 % Kultur, rekreation, 6 % Övriga tjänster, 1 % Svensk/inhemsk konsumtion fördelad på olika utgifter i Sverige 2011 Boende och restaurang, 34 % Resor och transporter, 27 % Varuinköp, 18 % Drivmedel, 12 % Kultur, rekreation, 5 % Övriga tjänster, 4% Turism viktigast för resebyråer och researrangörer De flesta branscher berörs på något sätt av turismen. Allra viktigast är den för resebyråer och researrangörer där turismen står för 100 procent av produktionsvärdet. Följt av luftfarten med 82 procent. För varuhandeln är motsvarande siffra cirka sju procent. Varuhandeln hade dock, med nästan 34 miljarder kronor, det näst högsta produktionsvärdet under 2011. Hotell- och restaurangbranschen hade med drygt 54 miljarder kronor det högsta produktionsvärdet. Att andelen turism inom hotell och restaurang inte är högre än cirka 54 procent av produktionsvärdet beror på att en stor andel av konsumtionen på restaurangerna görs av lokalbefolkningen som definitionsmäs sigt inte omfattas av turismen. 17

turismens effekter på ekonomin Totalt produktionsvärde och turismens andel för olika branscher 2011 (miljarder kronor) Hotell och restaurang 54 % Varuhandel Luftfart 82 % 7 % Fritidshus 9 % Kultur, sport, nöje 21 % Resebyråer, -arrangörer Övr. passagerartransporter Taxi Andra företagstjänster Uthyrning Järnväg Sjöfart 100 % 10 % 33 % 22 % 12 % 20 % 9 % Turismens andel av produktionsvärdet 0 100 200 300 400 500 Turismens produktions- och förädlingsvärde Turismens totala produktionsvärde uppgick till nästan 185 miljarder kronor under 2011. Hotell och restaurang hade det högsta produktionsvärdet med drygt 54 miljarder kronor, följt av varuhandeln med nästan 34 miljarder kronor och luftfarten med 24,6 miljarder kronor. Det totala förädlingsvärdet för den svenska turismen har sedan 2000 ökat från 51,8 miljarder till 86,5 miljarder kronor eller med nästant 67 procent i löpande priser. Turismens förädlingsvärde (löpande priser, miljarder kronor) 85 80 76,9 81,3 81,2 86,5 75 70 69,5 72,1 65 60 55 51,8 55,3 58,5 59,9 60,7 62,9 50 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 18

turismens effekter på ekonomin Turismens andel av BNP högre än för jordbruk, skogsbruk och yrkesfiske Turismens relation till/andel av Sveriges totala BNP har sedan 2000 pendlat mellan 2,7 och 3,1 procent, vilket visar att turismens andel ligger på en ganska konstant nivå i förhållande till den totala ekonomin. Förändringar inom den övriga ekonomin påverkar dock turismens andel av BNP mer än upp eller nedgångar inom själva turismen. Turismens andel av BNP var under 2011 mindre än för el, gas, värme och vatten men betydligt högre än för till exempel jordbruk, skogsbruk och yrkesfiske. Andel av/relation till BNP för några jämförbara sektorer/näringar 2011 (procent) 4 3 3,1 2,9 2 1,7 1,3 1 0,8 0 El, gas, värme, vatten Turism Jordbruk, skogsbruk, yrkesfiske Livsmedel Mineralutvinningsindustri 19

turismens exportvärde Turismens exportvärde Turismens exportvärde högre än för flera viktiga varuområden Utgifter som resenärer från ett land har när de besöker ett anna t land resulterar både i import- och exportvärden. Svenskars utgifter i utlandet är lika med import och utländska besökares utgifter i Sverige är lika med export, det vill säga skapar ett inflöde av utländsk valuta till Sverige. Därför kan utländsk turism i Sverige betraktas som en exportsektor som vilken annan varu- eller tjänsteexporterande sektor som helst. Turismens andel av Sveriges totala export var under 2010 högr e än för flera viktiga varuområden. Turismens exportvärde ökade med 9,3 procent till 98,8 miljarder kronor under 2011, vilket var nästan 45 procent mer än järn- och stålexporten (68,4 mdkr) och mer än dubbelt så mycket som värdet av den svenska personbilsexporten (44,4 mdkr). Turismens exportvärde (utländska besökares konsumtion i Sverige) 2011 i jämförelse med exportvärden för några viktiga varuområden (miljarder kronor) 100 98,8 80 68,4 60 40 45,8 44,4 30,5 20 16,9 0 Turism Järn o stål Livsmedel Personbilar Trävaror Möbler 20

turismens exportvärde Turismens exportvärde (utländska besökares konsumtion i Sverige) i jämförelse med exportvärden för några viktiga varuområden (löpande priser, miljarder kronor) 100 80 60 40 Turism Järn o stål Livsmedel Personbilar Trävaror Möbler 20 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Turismens exportvärde ökar fortare än Sveriges totala export Efter en kraftig nedgång med 13,2 procent under 2009, ökade Sveriges totala export av varor och tjänster igen med 11,2 procent under 2010 och med 5,5 procent under 2011. I ett längre perspektiv har också utvecklingen av Sveriges totala export varit mycket god och ökat med cirka 66 procent sedan 2000. Under motsvarande period har turismens exportvärde, det vill säga utländska besökares konsumtion i Sverige, ökat dubbelt så mycket eller med nästan 144 procent i löpande priser. Index för turismens exportvärde i jämförelse med Sveriges totala export av varor och tjänster (löpande priser). Index 2000 = 100 240 220 200 Turismens exportvärde (utländska besökares konsumtion i Sverige) Sveriges totala export (varor & tjänster) 180 160 140 120 100 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 21

turismens exportvärde Turismens andel av den totala exporten ökar Samtidigt som turismens exportvärde (utländsk konsumtion i Sverige) ökat med nästan 144 procent sedan 2000, har också turismens exportvärde som andel av Sveriges totala export av varor och tjänster ökat från 3,9 till 5,7 procent. Turismens exportvärde som andel av Sveriges totala export av varor och tjänster (procent) 8 6 4 3,9 % 4,4 % 4,6 % 4,1 % 4,0 % 4,2 % 4,5 % 4,7 % 4,8 % 6,0 % 5,5 % 5,7 % 2 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Turism den enda exportsektor som skapar direkta momsintäkter till statskassan Under 2011 uppgick momsen på utländska besökares konsumtion i Sverige till 14,1 miljarder kronor, vilket är en öknin g med cirka 8,6 miljarder kronor eller med drygt 155 procent sedan 2000. Momsintäkter av utländska besökares konsumtion i Sverige (löpande priser, miljarder kronor) 15 12 9,9 10,9 11,8 12,5 12,7 14,1 9 6 5,5 6,5 6,7 6,1 6,6 8,0 3 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 22

turismens exportvärde Exportvärdet för resevalutan i bytesbalansen ökade mer är importvärdet Under 2011 ökade exportvärdet för resevalutan i bytesbalansen, det vill säga vad utländska besökare köpte svensk valuta för, med 10,3 miljarder kronor till totalt 90,2 miljarder kronor (plus 12,9 procent). Samtidigt ökade också importvärdet, det vill säga summan av utländsk valuta som svenskar köpte vid resor utomlands med 7,1 miljarder kronor, vilket resulterade i att resevalutaunderskottet minskade från 15,8 miljarder kronor under 2010 till 12,6 miljarder kronor 2011. Det har skett en markant förändring av relationen mellan import- och exportv ärden sedan 1993. 1993 var värdet av importen (köp av utländsk valuta) nästan 70 procent högre än exportvärdet (köp av svensk valuta). Sedan dess har detta gap minskat och är nu nere på ett importvärde som ligger knappt 15 procent högre än exportvärdet. Resevalutautveckling (löpande priser, miljarder kronor) 120 80 Import (svensk konsumtion i utlandet) Export (utländsk konsumtion i Sverige) 40 0 Resevalutanetto -40 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Källa: Sveriges Riksbank/SCB Resevalutaöverskott under kvartal tre, 2011 Det råder stora säsongsvariationer i resandet både till och från Sverige. Resandet är som intensivast under sommarmånaderna och under kvartal tre är både import- och exportvärdena som högst. Det går med ledning av resevalutaförändringarna över året att se att säsongsvariationerna för svenskars resor utomlands är något mindre än för resandet till Sverige. Skillnaderna mellan import- och exportvärdena är därför som störst under vinterhalvåret. Under de senaste åren har skillnaden mellan import- och exportvärdena minskat framförallt under kvartal tre. 23

turismens exportvärde Under kvartal tre 2011 var exportvärdet något högre än importvärdet, vilket resulterade i ett resevalutaöverskott på 300 miljoner kronor för detta enskilda kvartal. Resevalutautveckling (löpande priser, miljarder kronor) 40 30 Import (Svensk konsumtion i utlandet) Export (Utländsk konsumtion i Sverige) 20 10 0 Resevalutanetto -10 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: Sveriges Riksbank/SCB Resevalutan i bytesbalansen På Riksbankens uppdrag producerar SCB kvartalsvis statistik om resevalutautvecklingen. I resevalutastatistiken redovisas köp och försäljning av valuta. Köp av svensk valuta skapar ett exportvärde och köp av utländsk valuta är lika med import. Svenskars utgifter vid resor utomlands är därmed lika med import och utländska besökares utgifter i Sverige är lika med export. Det gör att utländsk turism i Sverige kan betraktas som en exportsektor som vilken annan varu- eller tjänsteexporterande sektor som helst. Resevalutastatistiken innehåller, för utom de direkta utgifter som resenärer har, även poster hänförliga till bland annat valutaspekulation, återväxling och Internethandel. För vissa av dessa poster gör SCB korrigeringar. Att exportvärdet för posten resor i bytesbalansen är lägre än det totala exportvärdet för turismen (98,8 miljarder kronor under 2011) har sin förklaring i att persontransporternas import-, respektive exportvärden inte är inkluderade i posten resevaluta i bytesbalansen. 24

turismens effekter på sysselsättningen Turismens effekter på sysselsättningen Turismen bidrar till ökad sysselsättning Mätt i medeltal sysselsatta har antalet personer som arbetar med turism ökat med drygt 24 procent sedan 2000. Sveriges totala sysselsättning har under motsvarande period ökat med cirka sju procent. Index för turismens sysselsättningsutveckling i jämförelse med den totala sysselsättningsutvecklingen i Sverige. Index 2000 = 100 130 120 Medeltal sysselsatta med turism i Sverige Medeltal för total sysselsättning i Sverige 110 100 90 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Fler sysselsatta med turism än i många storföretag tillsammans Antalet personer sysselsatta som ett resultat av turismen i Sverige var under 2011 fler än antalet sysselsatta i Sverige inom följande storföretag: Volvo AB med dotterbolag, Ericsson, Volvo Personvagnar, Scania, Peab, Sandvik, Skanska, Saab (koncernen), ABB Norden, Vattenfall, TeliaSonera, AstraZeneca, SCA, Atlas Copco, LKAB och SKF som tillsammans sysselsatte drygt 160 000 personer i Sverige under 2011. 25

turismens effekter på sysselsättningen Jämförelse av antal sysselsatta i Sverige 2011 200 000 150 000 100 000 50 000 0 162 300 161 537 Svensk turism Volvo AB, med dotterbolag Ericsson Volvo Personvagnar Scania Peab Sandvik Skanska Saab (koncernen) ABB Norden Vattenfall TeliaSonera AstraZeneca SCA Atlas Copco LKAB SKF Källa: Tillväxtverket och respektive bolag Flest sysselsatta med turism inom hotell och restaurang Av totalt 162 300 personer sysselsatta som ett resultat av turismen under 2011 arbetade flest inom hotell- och restaurangbranschen, som med 73 700 sysselsatta med turism var den enskilt största sektorn. Den näst största sektorn var varuhandeln med nästan 32 600 sysselsatta. Rese- och transportbranscherna med resebyråer, researrangörer och alla transportörer tillsammans sysselsatte 32 400 personer elle r 20 procent av totalen. Antal sysselsatta (personer, medeltal) med turism i olika branscher år 2011 Hotell och restaurang Varuhandel Kultur, rekreation, sport Resebyråer, -arrangörer Övriga landtransp. person Övriga tjänster Luftfart Järnväg Uthyrning Sjöfart 17 800 13 600 9 600 5 800 4 800 2 200 1 300 900 32 600 73 700 0 20 000 40 000 60 000 80 000 Flest nya arbeten inom hotell och restaurang Sedan 2000 har antalet sysselsatta med turism inom hotelloch restaurangbranschen ökat mest. 23 000 arbetstillfällen har tillkommit, en ökning med drygt 45 procent. Inom varuhandeln har 10 600 nya arbetstillfällen tillkommit som ett 26

turismens effekter på sysselsättningen result at av ökad turism. Även inom kultur- och rekreationssektorn har det tillkommit 8 800 nya arbetstillfällen. Hos rese byråer och researrangörer ökade sysselsättningen under 2011 med 3,8 procent. Inom transportsektorn har dock sysselsättningen, trots ökade volymer, minskat med nästan 25 procent eller med 5 800 sysselsatta sedan 2000. Utveckling av antal sysselsatta (personer, medeltal) med turism i olika branscher 80 000 60 000 Hotell och restaurang Varuhandel Kultur och rekreation Transport Resebyråer, -arrangörer 40 000 20 000 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Sysselsättningen i många basnäringar minskar men ökar inom turismen Samtidigt som sysselsättningen inom många traditionella basnäringa r i Sverige har minskat, har turismen bidragit med 31 500 nya arbetstillfällen sedan 2000. Under motsvarande period har antalet arbetade timmar inom till exempel jordbruk, skogsbruk och yrkesfiske minskat med drygt 20 procent och har sedan 2006 varit en sektor som haft färre arbe tade timmar än inom turismen. Index för utveckling av antalet arbetade timmar inom turismen i jämförelse med utvecklingen för några utvalda näringsgrenar. Index 2000 = 100 120 110 100 Turism Varuproducenter Jordbruk, skogsbruk, yrkesfiske Kreditinstitut, försäkringsbolag Tillverkningsindustri 90 80 70 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 27

turismens effekter på sysselsättningen Satellitkontot mäter turismens effekter på ekonomi, export och sysselsättning Sverige har anslutit sig till den av Förenta Nationerna internationellt vedertagna definitionen av turism. Sedan 2000 mäts turismens effekter på ekonomin, exporten och sysselsättningen i Sverige genom så kallade satellitkontoberäkningar, där den del av konsumtionen som härrör från turism från de olika branscherna i nationalräkenskaperna samlas. Satellitkontot mäter värdet av såväl svenska som utländska resenärers di rekta konsumtion av svenska varor och tjänster. Metoden för sate llitkontoberäkningar, Tourism Satellite Account (TSA) är en internationellt vedertagen metod som har tagits fram av FNorganet World Tourism Organization (UNWTO) i samarbete med OECD och näringens organisationer. I Sverige görs beräkningarna på Tillväxtverkets uppdrag av Nationalräkenskaperna på Statistiska Centralbyrån (SCB). I likhet med övriga nationalräkenskaper revideras tidsserierna varje år, därför är tidigare tidsserier inte jämförbara med de senast publicerade uppgifterna. 28

internationell turism Internationell turism Sverige ökar mer än Europa Enligt FN-organet World Tourism Organization (UNWTO) har det internationella resandet i världen ökat med cirka 120 procent under de senaste 20 åren. Under senare år är det en stark tillväxt i framför allt Asien som svarat för en stor del av ökningen på världsbasis. I Europa har ökningen under motsvarande period varit drygt 90 procent. Utländsk turism i Sverige mätt i antal utländska övernattningar har under motsvarande period ökat med cirka 122 procent. Sverige som destination har därmed haft en lika bra eller något bättre utveckling än i övriga världen och en betydligt bättre tillväxt än Europa. Som ett resultat av finanskris och lågkonjunktur minskade det internationella resandet kraftigt under 2009. Men under både 2010 och 2011 återhämtade sig det globala resandet med 6,6 respektive 4,3 procent. Efter en kraftig nedgång med nästan fem procent under 2009, ökade resandet till och inom Europa under både 2010 och 2011 med cirka tre respektive 6,2 procent. Index för internationella ankomster i världen med övernattning (UNWTO) och utländska gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem i Sverige (Tillväxtverket/SCB). Index 1991=100 220 200 180 Sverige, +122 % Världen, +120 % Europa, +91 % 160 140 120 100 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11, UNWTO 29

internationell turism Världsturistorganisationen förutspår fortsatt tillväxt I slutet av 2011 publicerade FNs världsturistorganisation, World Tourism Organization, UNWTO, en ny prognos för det internationella resandets förväntade utveckling fram till 2020 och 2030, Tourism Towards 2030. Enligt UNWTO förutspås det internationella resandet öka med cirka 45 procent till tota lt 1,36 miljarder resor 2020. Till 2030 förväntas det internationella resandet ha ökat med drygt 90 procent till totalt 1,8 miljarder resor. Motsvarande ökning för resandet till och inom Europa förutspås med drygt 30 procent till totalt 620 miljoner resor 2020, och med nästan 60 procent till totalt 744 miljoner resor 2030. Sverige har, som framgår på föregående sida, följt den internationella volymutvecklingen under de senas te 20 åren och under denna period haft en lika bra eller bättre volym utveckling än övriga världen och Europa. UNWTOs vision för det internationella resandet fram till 2020 och 2030, samt utfall fram till 2011. Antal resor med minst en övernattning (miljoner) 2 000 1 500 Världen Europa Vision 2020 Vision 2030 1 000 500 0 1991 2000 2011 2020 2030 Källa: UNWTO Nedgång i Mellanöstern och återhämtning i Europa under 2011 Det globala resandet ökade med totalt 4,3 procent under 2011. Resandet till och inom samtliga världsdelar ökade förutom i Mellanöstern, dit resandet minskade med hela åtta procent under 2011. I Europa fortsatte återhämtningen, efter en kraftig nedgång med nästan fem procent under 2009. Asien och stilla havsregionen fortsatte att öka även under 2011. Enligt UNWT O är detta en utveckling som förväntas fortsätta även fram över. Fram till 2030 kommer till exempel Asiens andel av det globala resandet ha ökat till cirka 30 procent, samtidigt 30

internationell turism Andel internationella ankomster i världen med övernattning fördelade per världsdel 2011, samt volymförändring från 2010 i procent Europa, 51 (+6,0) Asien/Stilla havet, 22 (+5,6) Nord- och Sydamerika, 16 (+4,6) Mellanöstern, 6 ( 8,0) Afrika, 5 (+0,0) Källa: UNWTO som Europas andel förväntas minska från drygt 50 procent till drygt 40 procent 2030. Europa, Nord- och Sydamerika förväntas öka mindre än övriga världen Som illustreras i kartan nedan är det, med undantag för Asien och stillahavsregionen, de världsdelar som idag har lägst andel av det internationella resandet som kommer att öka mest fram till 2030. Afrika med en årlig tillväxt på cirka fem procent per år förväntas vara den region där resandet ökar mest fram till 2030. Asien och stillahavsregionen som redan idag står för cirk a 22 procent av det globala resandet förväntas öka med nästan lika mycket, 4,9 procent. Mellanöstern förväntas också få en hög tillväxt med 4,6 procent årligen. Både Nord- och Sydamerika och Europa förväntas dock öka minst och få en årlig tillväxt med 2,6 respektive 2,3 procent fram till 2030. UNWTOs vision för utvecklingen av det internationella resandet per världsdel fram till 2030 + 57 % Europa + 66 % Nord- och Sydamerika + 166 % Afrika + 145 % Mellanöstern + 162 % Asien och Stilla havet Källa: UNWTO 31

internationell turism Danmark har högst andel utländska övernattningar Under 2011 var antalet inkommande och inhemska övernattningar fler i Sverige än i våra grannländer. Andelen utländska övernattningar av totalt antal övernattningar var dock med drygt 23 procent, lägre i Sverige än genomsnittet för de fyra länderna tillsammans som var 27 procent. Högst andel utländs ka volymer hade Danmark med drygt 33 procent, följt av Finland och Norge med 27,6 respektive 25,9 procent. Inkommande och inhemsk turism i Norden 2011, (gästnätter 1000-tal) 50 000 40 000 30 000 Inhemsk turism Inkommande turism 20 000 10 000 0 Finland Norge Danmark Sverige Källa: Ylkänen/MEK och Tillväxtverket/SCB Sverige har störst marknadsandel av de utländska övernattningarna i Norden De nordiska ländernas statistik över utländska övernattningar i respektive land, visar att Sverige har haft den största marknadsandelen av de utländska övernattningarna i Norden seda n 2005. Även om antalet utländska övernattningar i Inkommande turism i Norden, marknadsandelar i procent (utländska gästnätter) 40 35 30 25 33,5 29,0 Sverige Danmark 34,1 28,4 20 15 23,7 Norge Finland 21,0 16,5 10 13,8 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Källa: Ylkänen/MEK och Tillväxtverket/SCB 32

internationell turism Sverige ökade under 2011, så minskade den svenska marknadsandelen av samtliga utländska övernattningar i Norden från 34,8 procent under 2010 till 34,1 procent under 2011. Sedan 2000 har dock Sveriges nordiska marknadsandel ökat från 29,0 till 34,1 procent. 33

turism i sverige Turism i Sverige Avtagande volymökning under 2011 Antalet gästnätter på svenska hotell, stugbyar, vandrarhem, kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL) samt campingplatser ökade till totalt 52,6 miljoner eller med 0,4 procent under 2011. Det är de högsta volymerna som någonsin registrerats, men samtidigt en lägre ökning av volymerna än under de två föregående åren. Det var utlandsmarknaderna, det vill säga de utländska övernattningarna, som ökade mest, plus 0,6 procent. De inhemska övernattningarna ökade med 0,4 procent under 2011. För fakta om inkvarteringsstatistiken se sidan 70. Gästnätter per marknadsområde på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser (1 000-tal) 60 000 50 000 40 000 30 000 +2,7 % +1,8 % +0,4 % +2,4 % +1,4 % +0,4 % 2008 2009 2010 2011 20 000 10 000 +3,8 % +3,1 % +0,6 % 0 Totalt Svenska/ inhemska * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Utländska/ inkommande Volymerna från utlandet ökar snabbast Sedan 1995 har övernattningarna på hotell, stugbyar och vandrarhem ökat med drygt 45 procent. Den inhemska marknaden har ökat något mindre eller med cirka 40 procent. Utlandsmarknaderna har under motsvarande period ökat med cirka 67 procent och samtidigt ökat sin andel av de totala volymerna på hotell, stugbyar och vandrarhem från 20,1 till 23,1 procent. 34

turism i sverige Gästnätter på hotell, stugbyar och vandrarhem (1 000-tal) 35 000 30 000 25 000 Inkommande Inhemska 20 000 15 000 10 000 5 000 0 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Dalarna och storstadsregionerna störst I en majoritet av regionerna ökade antalet gästnätter under 2011. Förutom höga volymer i Dalarna spenderades flest gästnätter i de tre storstadsregionerna. Stockholms län med näs- Gästnätter per region 2011 på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser Miljoner gästnätter 8,2 10,5 4,5 5,1 2,0 2,6 1,0 2,0 0,9 1,0 0,6 0,9 * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter 35

turism i sverige tan 10,5 miljoner gästnätter var störst, följt av Västra Götaland med cirka 8,3 miljoner, Dalarna med fem miljoner och Skåne med drygt 4,6 miljoner gästnätter. Stockholm ökade mest under 2011 Av de fem största regionerna i Sverige var det Stockholm som ökade mest under 2011, plus 3,9 procent. De tre storstadsregionerna stod tillsammans för 44,4 procent av de totala volymer na i Sverige som var en liten ökning av andelen från 2010 (43,6 procent). En förklaring till de ökade volymerna i Stockholm under 2011, var bland annat en fortsatt ökning av de långväga besökarna. Även om logiintäkterna också är störst i storstadsregionerna, så är turismens regionala betydelse mätt i logiintäkter per capita, större både på Gotland och i Jämtland och Dalarna, se även tabellen på sidan 41. Gästnätter i de fem största regionerna i Sverige på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser (1 000-tal) 12 000 10 000 8 000 +3,9 % +0,1 % 2008 2009 2010 2011 6 000-7,7 % +2,3 % 4 000 2 000-5,9 % 0 Stockholm V. Götaland Dalarna Skåne Jämtland * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Storstadsregionerna ökar mer än övriga landet Sedan 1998 har de tre storstadsregionerna tillsammans ökat sina volymer på hotell, stugbyar och vandrarhem med drygt 52 procent. Under motsvarande period har volymerna i landet som helhet ökat med cirka 39 procent. I Stockholm har volymerna ökat med nästa 55 procent sedan 1998 och i Västra Göta land med drygt 51 procent. I Skåne har ökningen varit cirka 46 procent och i Dalarna har övernattningarna ökat med drygt fem procent sedan 1998. 36

turism i sverige Gästnätter i de fyra största regionerna i Sverige på hotell, stugbyar och vandrarhem (1 000-tal) 10 000 Stockholm 8 000 6 000 V. Götaland 4 000 2 000 0 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Skåne Dalarna 10 11 Vandrarhemmen ökade mest under 2011 Antalet gästnätter i Sverige på hotell, stugbyar, vandrarhem, kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL) och campingplatser ökade med totalt 0,4 procent till 52,6 miljoner under 2011. Under 2011 ökade antalet gästnätter mest på vandrarhemmen, plus 3,1 procent. Volymerna på hotellen ökade med 2,4 procent, I stugbyarna och i kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter (SoL) minskade dock volymerna med 10,5 respektive 6,8 procent. Gästnätter per boendeform (1 000-tal) 30 000 +2,4 % 25 000 20 000 15 000 +0,9 % 2008 2009 2010 2011 10 000 5 000-6,8 % +3,1 % -10,5 % 0 Hotell Campingplatser SoL* Vandrarhem Stugbyar * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Ökning av antalet fritidsresenärer under sommaren Totalt genererade sommaren 2011 nästan 24 miljoner övernattningar i Sverige. Sommarmånaderna (juni-augusti) stod för nästan 46 procent av årets totala volymer på hotell, stugbyar, vandrarhem, förmedlade privata stugor och lägenheter 37

turism i sverige (SoL) och campingplatser. Generellt innebär alltid sommarmånaderna en ökning av fritidsresandet medan affärsresandet, som ger högre intäkter, minskar. Under sommaren 2011 ökade volymerna under juni, men minskade under både juli och augusti månad. Gästnätter månad för månad på hotell, stugbyar, vandrarhem, SoL* och campingplatser (1 000-tal) 12 000-2,4 % 10 000 8 000 6 000 +8,8 % -2,7 % 2008 2009 2010 2011 4 000 2 000 +0,8 % +4,7 % -1,5 % +2,4 % +0,3 % +1,6 % +0,8 % +0,9 % 1,8 % 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec * Kommersiellt förmedlade privata stugor och lägenheter Fler bäddar på hotell, stugbyar och vandrarhem Antalet bäddar på svenska hotell, stugbyar och vandrarhem ökade med cirka en procent till 311 000 under 2011. På hotellen ökade antalet bäddar med cirka en halv procent och på vandrarhemmen och i stugbyarna ökade antalet bäddar med 2,4 procent. Mellan 1992 och 2011 har antalet bäddar i alla tre boendeformerna ökat med drygt 36 procent. Bäddar på hotell, stugbyar och vandrarhem (1 000-tal) 350 300 250 Övriga boendeformer Hotell 200 150 100 50 0 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 Not: Den stora förändringen av andelen bäddar mellan 2001 och 2002 har sin grund i att inkvarteringsstatistikens vandrarhemskategori fick en ny definition januari 2002. Cirka 250 anläggningar berördes av omdefinieringen och flyttades vid årsskiftet 2001 2002 från hotellkategorin till vandrarhemskategorin. 38