5. Att bilda familj och leva med barn

5. Att bilda familj och leva med barn i Sverige Innehåll Olika sätt att leva ihop Vårdnad av barn Ekonomiskt stöd Barnomsorg Grundskola Gymnasium Skolan och demokrati Föräldrarollen Socialtjänstlagen Foto: Colourbox Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 113

Olika sätt att leva ihop I Sverige är det vanligt att ett par lever ihop och skaffar barn innan de gifter sig. Många väljer också att inte gifta sig. De lever ihop som sammanboende, sambo. En del lever ihop med någon av samma kön. År 2009 ändrades äktenskapslagen så att två personer av samma kön kan gifta sig. De gifter sig då på samma sätt som en man och en kvinna. Kärlek och sexualitet Hur man ser på kärlek och sexualitet kan vara olika i olika kulturer och samhällen. Det beror också på vem man är som person. Det kan också ändras under livets gång. Många svenskar har tydliga åsikter om kärlek och sexualitet. För de flesta är det naturligt att vara tillsammans med den man älskar utan att gifta sig eller skaffa barn. De flesta svenska föräldrar går med på att deras barn har en pojkvän eller flickvän när de växer upp. Många föräldrar låter sitt barn själv prova sig fram när det gäller kärlek och sexualitet. Äktenskap I Sverige får du gifta dig när du har fyllt 18 år. Länsstyrelsen kan ge dispens för äktenskap för personer under 18 år, men då måste du ha särskilda skäl. I andra länder kan det finnas andra regler, men svenska myndigheter brukar bara godkänna utländska äktenskap som följer svensk lag. Du har alltid rätt att säga nej till att gifta dig. Det är olagligt att tvinga någon att gifta sig. Svenska myndigheter kan vägra att godkänna ett utländskt äktenskap om någon blivit tvingad att gifta sig. Om man redan är gift kan man skilja sig enligt svensk lag. Regler om äktenskap finns i äktenskapsbalken. Där står det att de som är gifta ska vårda hem och barn och arbeta för familjens bästa. I Sverige kan man gifta sig kyrkligt eller borgligt. Vigsel En vigsel är den ceremoni då två personer blir gifta. För att en vigsel ska gälla måste den göras av en vigselförrättare. Det kan vara en präst, imam eller en borgerlig vigselförrättare. 114 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Foto: Colourbox Borgerlig vigsel görs av en person som blivit vald av länsstyrelsen. En borgerlig vigsel är en ceremoni utan koppling till någon religion. Hinder för vigsel Alla i Sverige måste vara 18 år för att kunna gifta sig enligt svensk lag. Samma regler gäller för både svenska medborgare och medborgare i ett annat land. Svensk lag förbjuder tvångsäktenskap. Det betyder att var och en själv ska bestämma vem den vill gifta sig med. Innan du gifter dig måste du göra en hindersprövning. Det betyder att man undersöker om det finns något hinder för att få gifta sig. Enligt svensk lag finns följande hinder för att få gifta sig: om man är under 18 år och inte har tillstånd från länsstyrelsen om man är nära släkt med den man vill gifta sig med om man redan är gift, eller registrerad partner enligt den tidigare lagen Hindersprövningen görs av Skatteverket i det län där du är folkbokförd. Intyget gäller i fyra månader. Det ska tas med till vigselförrättaren. Om du eller den du ska gifta dig med inte är folkbokförd i Sverige ska prövningen göras i det land där någon av er är registrerad. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 115

Sambo Sammanboende eller sambo är när två personer bor tillsammans utan att vara gifta. I Sverige och i Norden är det vanligt att vara sambo. Det är också vanligt att få barn utan att vara gift. Det finns en lag om att vara sambo, sambolagen. Den gäller bostaden som de sammanboende bor i och de saker de äger. Om en av de båda personerna dör har sambon rätt att bo kvar i bostaden som de har haft tillsammans. Han eller hon får också sakerna i bostaden de ägde tillsammans. Men han eller hon kan inte ärva något efter sin sambo. Det betyder att man inte kan ärva pengar efter sin sambo. Det är annorlunda från att vara gift. Registrerat partnerskap År 2009 kom en lag som gör att personer av samma kön också kan gifta sig. Det kallas registrerat partnerskap. En borgerlig vigselförrättare får inte säga nej om två personer av samma kön vill gifta sig. Men en förrättare vid ett religiöst samfund kan säga nej, till exempel en präst i Svenska kyrkan. Skilsmässa I Sverige kan du skilja dig från din man eller fru även om båda inte vill det. Att skilja sig ses inte som något fult eller något att skämmas för. Om du vill få skilsmässa (äktenskapsskillnad) ska du kontakta tingsrätten (en domstol) i den kommun där du är folkbokförd. Du och din man/fru kan fylla i en ansökan tillsammans. Om ni inte är överens kan du ensam fylla i ansökan om skilsmässa. Om ni söker tillsammans och inte har några barn kan tingsrätten lämna en dom (ett beslut) så snart som möjligt. Om ni har barn eller om en av er inte vill skiljas får ni betänketid. Det betyder att ni får tid att tänka. Betänketiden är minst sex månader och högst ett år. Om du fortfarande vill skiljas efter sex månader måste du själv kontakta tingsrätten. Det kallas att du fullföljer din skilsmässa. Om du inte lämnar in ett brev om att du vill fullfölja din skilsmässa avslutar tingrätten din ansökan. Om tingsrätten misstänker att någon av er gift sig med tvång (tvångsäktenskap) kan skilsmässa ges direkt, utan betänketid. 116 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Vårdnad av barn Vårdnad betyder rätt och skyldighet att ta hand om barn. Barn ska ha vårdnad tills de fyller 18 år. Gemensam vårdnad betyder att båda föräldrarna har juridiskt ansvar för barnet. De måste också bestämma saker som handlar om barnet. Båda föräldrarna har samma skyldigheter även om de inte bor ihop. Om du är vårdnadshavare har du också rätt att få information om ditt barn. Det betyder att du har rätt att få veta saker om ditt barn från förskola, skola, sjukvård, socialtjänst, polis och andra myndigheter. Enskild vårdnad betyder att bara en av föräldrarna har ansvaret för barnet och bestämmer över det. Om ni är gifta får ni automatiskt gemensam vårdnad om era barn. Om ni inte är gifta måste ni fylla i ett papper hos socialförvaltningen (familjerätten) om vem som är pappa till barnet. Då får ni gemensam vårdnad. Om ni ska skilja er och inte är överens om vem som ska ha vårdnaden kan ni kontakta familjerätten. Den kan hjälpa er att hitta en lösning. Familjerätten kan också bestämma vilken förälder som ska ha vårdnaden och var barnen ska bo. Mödravårdscentralen, MVC Mödravårdscentralen, MVC, är bland annat till för gravida kvinnor. Du går till MVC under hela graviditeten för att kontrollera att barnet och du själv mår bra. Det är gratis att gå till MVC. MVC har också möten där du kan få information om graviditeten, förlossningen och amning. Det är vanligt att pappan till det väntade barnet är med på besök och möten. Det är vanligt att män i Sverige är med på förlossningen. Foto: Maria Nobel Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 117

Barnavårdscentralen, BVC Barnavårdscentralen, BVC, ger hjälp till föräldrar. På BVC kan du få tips om barnets utveckling, amning, mat och sjukdomar. När du kommit hem från förlossningen kan du själv kontakta BVC för att bestämma en tid för första mötet. Det första mötet hålls ibland i hemmet. Då berättar sjuksköterskan om BVC och ser efter hur barnet mår. Barnet undersöks också av läkare. Det första läkarbesöket på BVC brukar göras när barnet är sex till åtta veckor gammalt. Vaccinationer Alla barn i Sverige erbjuds att få vaccination sju gånger mot olika sjukdomar, till exempel polio, kikhosta, difteri och stelkramp. Ekonomiskt stöd Familjer med barn kan söka bostadsbidrag, föräldrapenning, underhållsstöd och vårdbidrag från Försäkringskassan. Alla barnfamiljer i Sverige får barnbidrag. Bostadsbidrag ges till dem som har låga inkomster och stora kostnader. Vårdbidrag betalas till dem som har barn med funktionsnedsättning. Föräldraförsäkring Föräldraförsäkringen gör att föräldrar kan vara lediga från arbetet för att ta hand om sitt barn. Föräldrapenning är den ekonomiska hjälp som föräldern får för att vara hemma med sitt barn den första tiden. Du kan få föräldrapenning i 480 dagar. De första 390 dagarna får du 80 procent av din lön. De 90 dagar som är kvar får du 180 kronor per dag. Föräldrar med låg eller ingen lön har rätt till 180 kronor varje dag i 480 dagar. Du kan också få föräldrapenning om ditt barn är sjukt. Det kallas tillfällig föräldrapenning eller vård av barn, VAB. Då får du 80 procent av din lön. Du kan ta ut högst 120 dagar per år. Pappan till ett nyfött barn har rätt till tio dagar med tillfällig föräldrapenning. 118 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Kortare arbetstid Du som har barn under åtta år eller barn som inte har slutat första året i skolan, har rätt till kortare arbetstid. Det betyder att du till exempel kan arbeta sex timmar om dagen i stället för åtta timmar. Anställningsskydd Lagen förbjuder arbetsgivare att ge en arbetssökande som är gravid sämre chanser än andra. Det är också förbjudet att avskeda någon på grund av graviditet. Barnbidrag och flerbarnstillägg Försäkringskassan betalar ut barnbidrag för alla barn. Det första barnbidraget betalas ut en månad efter barnets födelse eller en månad efter det att barnet har flyttat till Sverige. Barnbidraget betalas ut tills barnet fyller 16 år. Flerbarnstillägg betalas ut till dig som får barnbidrag för två eller fler barn. Hur stort flerbarnstillägget är beror på hur många barn du har. Barnbidraget betalas ut runt den 20:e varje månad. Du betalar ingen skatt på barnbidraget eller flerbarnstillägget. Foto: Jesper Svensson Bostadsbidrag för barnfamiljer Du som har barn har rätt att söka bostadsbidrag. Du måste bo och vara folkbokförd i Sverige för att kunna få bostadsbidrag. Hur mycket bostadsbidrag du får beror på hur många personer ni är i familjen. Det beror också på hur hög hyran är och hur mycket pengar ni tjänar. Barnomsorg Barnomsorg kallas de ställen där barn kan vara de dagar som föräldrarna arbetar eller studerar, till exempel på förskola, familjedaghem och fritidshem. När föräldrarna arbetar eller studerar har barnet rätt till barnomsorg. Föräldrar som söker arbete eller är föräldralediga med ett annat barn kan ha rätt till barnomsorg. I alla kommuner finns kommunal barnomsorg. Det finns också fristående och privat barnomsorg. Barn mellan ett och fem år har rätt att gå i förskola eller familjedaghem. Om du är arbetssökande eller hemma med yngre syskon har barnet rätt till barnomsorg ungefär tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 119

Förskola (dagis) Foto: Colourbox Förskola kallas också dagis. Det är ett ställe där barn mellan ett och fem år är på dagarna innan de börjar i förskoleklass eller första klass. Många förskolor har en särskild metod för hur de lär ut saker. Förskolorna har också en läroplan. Det är en text som säger vad barnen ska lära sig. Alla förskolor arbetar efter den svenska läroplanen men de kan ha olika metoder för att lära ut kunskaper, till exempel Montessori, Reggio Emilia och Waldorf. Pedagogisk omsorg (familjedaghem) Pedagogisk omsorg eller familjedaghem är skola eller förskola som finns i någons hem. Barn mellan ett och tolv år kan gå i pedagogisk omsorg. Öppen förskola I en del kommuner finns öppna förskolor. Hit kan du gå tillsammans med ditt barn när du inte har en förskoleplats. Förskoleklass (sexårsverksamhet) Alla barn får en plats i en förskoleklass samma år som de fyller sex år. En förskoleklass är ett ställe där barnen får träna att gå i skola innan de börjar i första klass i grundskolan. 120 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Fritidshem (fritids) Barn mellan sex och tolv år har rätt att gå till fritidshem före och efter skolan. Föräldrarna måste arbeta eller studera för att barnen ska få gå till ett fritidshem. Fritidshemmet ligger ofta i samma hus som skolan. Barn mellan tio och tolv år kan gå till en öppen fritidsverksamhet. Samarbete med föräldrar Föräldrarna är viktiga i barnomsorgen. De känner sina barn bäst. När barnet ska börja förskolan eller på familjedaghemmet är en förälder med tills barnet känner sig tryggt. Det kallas för inskolning och brukar vara i två till fyra veckor. På förskolor och fritidshem brukar de anställda bjuda in föräldrarna på utvecklingssamtal. Då talar man om hur det går för barnet. Ansöka om barnomsorgsplats För att få plats på förskola och fritidshem måste du anmäla ditt barn i god tid. Om du ansöker i god tid har du bättre chans att få en plats nära ditt hem eller skola. Det kan ta några månader innan ditt barn får en plats. Foto: Colourbox Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 121

Grundskola Alla barn i Sverige går nio år i grundskola. Det är bestämt i den svenska skollagen. Grundskolan är till för alla barn mellan sju och 16 år. Varje skolår har en hösttermin och en vårtermin. Som förälder har du rätt att välja skola för dina barn. Du ansöker om plats genom att ta kontakt med rektorn på den skola som du är intresserad av. Barnet tas emot på skolan om det finns plats. För de barn som inte klarar av att gå i grundskolan finns specialskola och särskola. Specialskolan är till för barn som till exempel är döva eller har en skada på hörseln. Särskolan är till för barn som till exempel har en utvecklingsstörning eller autism. I dessa skolor får eleverna extra stöd i undervisningen. Alla grundskolor arbetar efter samma läroplan. En läroplan är en text som säger vad barnen ska lära sig och hur skolan ska arbeta. Skolplikt Skolplikt betyder att barn måste gå i skolan. Barn har skolplikt från och med höstterminen det år de fyller sju år eller när de börjar årskurs 1. Ämnen i grundskolan Ämne är något man får undervisning i, till exempel matematik eller svenska. Varje ämne i skolan har en kursplan där det står vad eleverna ska kunna när de slutar grundskolan. Sexualitets- och samlevnadsundervisning I den svenska skolan är undervisning i sexualitet och samlevnad en del av läroplanen. Sverige har haft undervisning i sexualitet och samlevnad i över 50 år. Betyg I dag får barnen betyg från och med klass 8. Efter varje termin får barnen betyg. Barnen får ett slutbetyg den sista terminen i klass 9. De kan då få Godkänd, G, eller Väl Godkänd, VG, eller Mycket Väl Godkänd, MVG. Betyget Icke Godkänd, IG, betyder att barnet inte är godkänd i ämnet. Det är Skolverket som har bestämt reglerna för hur betygen ska sättas. Skolverket är en statlig myndighet. Från den 1 juli 2011 kommer nya regler för betygen. Eleverna i grundskolan får då betygen A, B, C, D, E och F. Betyget F betyder att eleven inte blir godkänd i ett ämne. Det högsta betyget är A. 122 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Språkundervisning Foto: Colourbox Om en eller båda föräldrarna har ett annat språk än svenska som modersmål, och om det är det språk som pratas hemma, har barnet rätt att få undervisning i detta språk. Det kallas modersmålsundervisning. Elever som har ett annat modersmål har också rätt till undervisning i svenska som andraspråk. Svenska som andraspråk är både för nybörjare och för elever som redan kan lite svenska. Förberedelseklass För barn som nyligen kommit till Sverige finns något som kallas förberedelseklass. I en förberedelseklass får eleverna träning i svenska och undervisning i olika ämnen. Eleverna utbildas för att så snart som möjligt kunna gå vidare till den vanliga grundskolan. Undervisningen kan se olika ut för varje elev beroende på ålder, hemspråk och tidigare kunskap. Det finns förberedelseklasser i många kommuner i Sverige. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 123

Skolhälsovård Alla elever som går i förskolan, grundskolan och gymnasiet får skolhälsovård. Inom skolhälsovården arbetar läkare och skolsköterskor. På skolorna finns det också personal som arbetar med elevernas hälsa, elevhälsoteam. I elevhälsoteam arbetar kuratorer, skolsköterskor, rektorer, specialpedagoger och lärare tillsammans för att eleverna ska få bättre hälsa. Vad får barnen? Undervisningen är gratis för barn i grundskolan. Böcker och andra papper är gratis. Lunchen på skolan är gratis. Om barnen behöver skjuts till skolan är den gratis. Gymnasium Du får själv bestämma om du ska läsa på gymnasieskolan i Sverige. Det är gratis att studera på gymnasiet. Ungdomar mellan 16 och 20 år kan läsa på gymnasiet om de har klarat grundskolan. På gymnasiet får eleverna de kunskaper som behövs för att kunna läsa vidare, till exempel på universitetet. För att kunna läsa på ett nationellt program på gymnasiet måste eleven ha godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, och i matematik och engelska. Det finns olika program på gymnasiet. Det krävs betyget godkänt i olika ämnen, beroende på vilket program eleven väljer. Foto: Mikael Jönsson 124 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

De elever som inte har godkänt i dessa ämnen kan läsa på ett individuellt program. De individuella programmen ska hjälpa dem att komma vidare till andra studier. Varje ämne i gymnasieskolan har en kursplan där det står vad eleverna ska kunna när de slutar. Det är samma betygssystem i gymnasieskolan som i grundskolan. När eleverna går sista året i grundskolan får de söka till den gymnasieskola och det program de vill gå. I sin ansökan behöver eleven välja flera olika skolor eller program. Det är inte säkert att det finns plats på den skola han eller hon har valt i första hand. Att välja program och skola Det finns många olika program att välja på när man söker till gymnasiet. På grundskolan brukar det finnas en studievägledare som kan hjälpa till med valet. Gymnasieutbildning för elever med svenska som andraspråk Det är viktigt att ha goda kunskaper i svenska för att studera på gymnasiet. I vissa kommuner finns särskilda inriktningar för dig som är nyanländ. Det kan vara en språkintroduktion där du läser svenska samtidigt som du kan läsa andra ämnen. Kontakta din kommun för att se vilka möjligheter som finns där du bor. Skolan och demokrati Skolan förr i tiden Den svenska skolan har förändrats mycket sedan mitten av 1900-talet. Förr var det hårda regler i skolan. Läraren hade rätt att slå eleverna. Detta kallas aga och fanns kvar till år 1958. Eleverna sa inte du eller förnamnet till sin lärare. Istället skulle de säga fröken eller magistern. Redan från första året i skolan fick eleverna betyg i hur de skötte sig i skolan. En elev som inte hade godkänt betyg i två eller tre ämnen tvingades gå om samma skolår en gång till. Skolan idag I dag har vi en demokratisk skola där eleverna ska lära sig att tänka självständigt och bestämma om saker i utbildningen. Läraren är ledare för gruppen, men kontakten mellan elev och lärare är mer jämlik. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 125

Den svenska skolan har en värdegrund som kommer från FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. En värdegrund handlar om hur vi behandlar varandra som barn, unga och vuxna. Det betyder att i den svenska skolan får ingen behandlas illa. Flickor och pojkar ska ha samma chanser att välja och utvecklas. Elever kan påverka utbildningen genom att vara med på klassmöten och klassråd. Skolan och familjen I Sverige är det viktigt att föräldrarna är med och bestämmer om skolans arbete. Föräldrar, lärare och elever arbetar tillsammans för att det ska bli så bra som möjligt i skolan. Foto: Colourbox 126 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Varje termin har skolan ett utvecklingssamtal med eleven tillsammans med föräldrarna. Under utvecklingssamtalet kan föräldrarna i lugn och ro träffa läraren. Då finns det chans att prata om vilken hjälp barnet behöver, hur barnet utvecklas och lär sig. Under utvecklingssamtalet skriver läraren en individuell utvecklingsplan, IUP. Om du har ett annat modersmål än svenska har du rätt till tolk vid samtalet. Skolan har också föräldramöten där föräldrarna kan påverka vad som händer i skolan. Som förälder är du dessutom välkommen att följa med till skolan för att se hur det fungerar och hur det går för ditt barn. Du kan också ringa till läraren eller rektorn för att ställa frågor eller prata om ditt barn. Föräldrarollen I svensk lag finns ett avsnitt som kallas föräldrabalken. I föräldrabalken står det att barn har rätt till vård och omsorg, trygghet och bra uppfostran. Anti-agalagen I Sverige är det förbjudet att använda fysiskt och psykiskt våld i barnuppfostran. Fysiskt våld betyder alla former av våld mot kroppen. Psykiskt våld är alla sätt att hota, skrämma, kontrollera och kränka en annan människa. Lagen kallas anti-agalagen och har funnits i Sverige sedan år 1979. Lagen förbjuder alla former av fysiskt våld. Också lätta slag, att dra i håret och nypa är fysiskt våld. Däremot får du självklart rycka bort ett barn från något som är farligt, till exempel en het spis, ett öppet fönster eller något annat som kan skada barnet. Psykiskt våld kan vara att hota, skrämma, frysa ut eller låsa in ett barn. Det ses som kränkande behandling och är förbjudet enligt lag. Psykiskt våld kan skada barnets självkänsla och utveckling lika mycket som fysiskt våld. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 127

Synen på barnuppfostran i Sverige För de flesta föräldrar är kärleken till barnet det viktigaste av allt. Alla barn behöver föräldrar och vuxna. De vuxna kan ge dem vägledning, uppmuntran och kärlek. De vuxna kan också sätta gränser. Hur ett barn uppfostras har stor betydelse för barnets självförtroende och självkänsla. Barn som får en trygg uppfostran klarar också skolan lättare och livet som vuxen. I Sverige har synen på barnuppfostran förändrats på kort tid. Förut var den mycket sträng. Nu är den mer demokratisk. I dag uppfostrar de flesta föräldrar sina barn till att bli självständiga så att de kan få bra självförtroende och fungera i samhället. Barnen får lära sig vilka rättigheter de har. De får också lära sig vilka skyldigheter de har och att ta eget ansvar. Att leva med flera kulturer Att flytta till ett annat land är en stor förändring för både barn och vuxna. Det är viktigt att du som förälder skapar en trygg miljö för barnet. Då får barnet bra chanser i framtiden. Det är ofta föräldrarna som bestämt att familjen måste fly eller flytta från ett land. Alla i familjen kan vara ledsna över saker som de förlorat. Det kan vara svårt för föräldrar att förstå att också barnen är ledsna. Barn kan ha lättare att gå vidare än vuxna, trots att de har egna minnen och längtar efter människor som är kvar i hemlandet. Att känna sig hemma i båda kulturerna Barn vill oftast inte välja bort något. De vill ofta vara både och. De vill känna sig hemma i båda kulturerna. Det betyder inte att de väljer bort delar av sin bakgrund. Istället kan det betyda ett rikare liv. Ändrade roller När du är ny i ett land kan de gamla rollerna i familjen förändras. Rollerna i familjen kan vara mycket olika mellan Sverige och hemlandet. I Sverige är det ofta både mannen och kvinnan som tillsammans tar viktiga beslut om familjen. Barnen skaffar sig snabbt kunskap om den svenska kulturen och samhället. De vuxna kan bli beroende av sina barn i kontakterna med samhället. Det kan leda till ändrade roller i familjen. 128 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län

Ungdomars frigörelse Foto: Colourbox Frigörelse är att göra sig fri från något. I tonåren börjar ungdomar frigöra sig från sina föräldrar. De vill börja klara sig själva. Föräldrarna har ansvar för att stötta sina barn på deras resa in i vuxenvärlden. Som förälder är det därför viktigt att ha förståelse för det nya samhället. Det är viktigt att hitta en balans för att kunna sätta gränser för barnet. Samtidigt måste barnet kunna utvecklas i det nya landet. Socialtjänstlagen En av socialtjänstens viktigaste uppgifter är att se till att barn och ungdomar får en trygg uppväxt. Om du har problem i familjen kan du kontakta socialtjänsten eller familjerådgivningen i din kommun för att få hjälp. Om du har barn i skolan kan du också prata med skolans elevhälsoteam för att få hjälp. På socialtjänsten kan du få olika sorters hjälp, till exempel föräldrakurser, samtal, kontaktperson till ungdomar eller kontaktfamilj till barn. Om personal i skola eller sjukvård tror att ett barn blir fysiskt eller psykiskt misshandlat måste de anmäla det till socialtjänsten. Det kallas anmälningsplikt. Alla som arbetar med barn och ungdomar har anmälningsplikt. Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län Om Sverige 129

Vad kan socialtjänsten göra? Socialtjänsten måste undersöka och göra en utredning om det kommer in en anmälan om att barn behandlas illa. Alla myndigheter och offentliga institutioner måste anmäla när barn misshandlas. Alla människor har inte anmälningsplikt. Men det är bra att anmäla om du ser att ett barn misshandlas. När du anmäler som privatperson kan du vara anonym. Det betyder att du inte behöver tala om ditt namn. Det är ovanligt att socialtjänsten tar barn från föräldrarna. Socialtjänsten ska alltid försöka lösa problemen tillsammans med familjen. I första hand ska barnet leva tillsammans med sina föräldrar. 130 Om Sverige Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands län