WP2. Nulägesrapport: Sammanställning av de nationella behovsanalysrapporterna



Relevanta dokument
ÖVERBRYGG BARRIÄRERNA!

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

Integration och grannskap. Hur kan staden hålla samman? Kan företagandet göra skillnad?

Juni Leif Andersson verksamhetsexpert

Invandringen och invandrarna i Finland i ljuset av statistiken

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund

Information om ansökan per land

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång

Diagram 6 In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 267. Tusental 100. Invandrare.

Andelen sysselsatta av hela befolkningen större bland flera medborgarskapsgrupper än bland finländare

Demografisk översikt över de 32 största invandrargrupperna i de 24 största kommunerna den 31 december 2007

Perspektiv. nr2. Befolkningsutveckling Statistik om Helsingborg och dess omvärld

Utvandringen större än någonsin tidigare

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska

ANNEX BILAGA. till. förslag till rådets beslut

Medieplan på Rinkeby bibliotek

Etiopiska språk Fisksätra bibliotek 42 Etiopiska språk Nacka Forum bibliotek 7 Etiopiska språk Orminge bibliotek 3 Fang Saltsjöbadens bibliotek 1

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Vi gör information tillgänglig för människor, oavsett språk, kultur, utbildning eller andra förkunskaper.

Stockholms besöksnäring. April 2015

Shirin Pettersson Henare. Tel: Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

0nQJDERVDWWHVLJSnJUXQGDYIDPLOMHVNlO 6WRUGHODV\OV NDQGHXQGHUYDUDVLDWLVNDHOOHU HXURSHLVNDPHGERUJDUH

Vi gör informa,on,llgänglig för människor, oavse4 språk, kultur, utbildning eller andra förkunskaper.

Sveriges internationella överenskommelser

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. November 2015

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Mötesplats Ensamkommande flyktingbarn, Voksenåsen den 9 juni 2016

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

LUGNA GATAN SANT ELLER FALSKT?

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

15410/17 MLB/cc DGC 1A

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Centrum för kommunstrategiska studier i Motala den 28 april 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Kan myndigheternas webbplatser bli tillgängliga för alla? Ett svenskt språkpolitiskt perspektiv. Rickard Domeij Språkrådet i Sverige

Stockholms besöksnäring. November 2014

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

ZA6585. Flash Eurobarometer 421 (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden

14 Internationella uppgifter om jordbruk

240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

14 Internationella uppgifter om jordbruk Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens

Träna svenska A och B. Häfte 2 Presentation och pronomen

Stockholms besöksnäring. December 2014

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

11 Svenska för invandrare (sfi)

BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KDi:

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Antalet som flyttar från Sverige ökar. Familjeskäl den största orsaken till uppehållstillstånd. Minskning av antalet asylsökande

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

GRÄNSÖVERSKRIDANDE STÖD

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)

Vägledning för detaljerad utformning av Denison webbenkät angående företagskultur och lönsamhet.

Om ensamkommande barn

14 Internationella uppgifter om jordbruk

Utbildning i svenska för invandrare (sfi)

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

Utrikes födda i Linköping

Hälsokommunikatörer i Östergötland

Vad tycker deltagarna om samhällsorienteringen?

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten

Centrala studiestödsnämndens författningssamling

Lättläst om svenskt studiestöd

Agenda. Att tala genom tolk Kontakt och distanstolk Kvalitetssäkring

Enmansbolag med begränsat ansvar

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan

Svensk författningssamling

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

EWS2017_Civilingenjörprogrammen (-risk)

Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Utbildning i svenska för invandrare (sfi)

Studenternas attityder till språk och språkstudier

Med migranternas röst. så tänker utrikesfödda om att leva i Sverige, Bi Puranen

Integration, mainstreaming, likabehandling och riktade åtgärder Fyra nyanser av grått i åtta länder BENNY CARLSON GABRIELA GALVAO TOBIAS SCHÖLIN

Befolkning. Population

Oattraktiva ingångslöner för lärare enligt rapport

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen

Transkript:

THE PROJECT NUMBER: UK/13/LLP LDV/TOI 615 WP2. Nulägesrapport: Sammanställning av de nationella behovsanalysrapporterna Rapporten är sammanställd av: (INVESLAN) Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen. För uppgifterna i denna publikation ansvarar endast upphovsmannen. Europeiska kommissionen tar inget ansvar för hur dessa uppgifter kan komma att användas.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION... 2 2. METOD FÖR ATT UTARBETA RAPPORTEN... 3 3. INTRODUKTION TILL RAPPORTEN... 3 4. PROFIL ÖVER INVANDRARE I PARTNERLÄNDERNA... 3 5. ORGANISATIONER SOM STÖDJER INVANDRARE I PARTNERLÄNDERNA... 5 6. PROFIL PÅ YRKESVÄGLEDARE I PARTNERLÄNDERNA... 6 7. SLUTSATSER OCH KOMMENTARER... 9

1. INTRODUKTION Syftet med Info4Migrants projektet är att nå det europeiska målet om en effektiv integration,av invandrare, genom att överföra informationsdatabasen, Careers Europe Eisodos, till yrkesutbildningsanordnare vägledningscentrum i hela Europa. Bakgrunden till projektet är att Europeiska Kommissionen antog meddelandet om en europeisk agenda för integration av tredjelandsmedborgare den 20 juli 2011, utifrån att invandrare idag är en underutnyttjad resurs ett slöseri med mänskliga resurser i alla medlemsstater. Det har framhållits att EU länderna måste göra processen för inflyttning mer attraktivt oproblematiskt för invandrare, dels genom att förbättra den information som finns tillgänglig för dem i det mottagande samhället (t.ex. arbetstillfällen, kultur, rättigheter), se till att inga konflikter skapas med den inhemska arbetskraften samt informera invandrare om deras skyldigheter. Projektet Info4Migrants syfte är att inom yrkesutbildningar (VET) ge stöd åt såväl yrkesvägledare som invandrare. Likaså ska projektet även ge stöd åt andra yrkesverksamma grupper, som arbetsförmedlingen andra organisationer som arbetar med invandrare, genom ett online baserat verktyg för att hjälpa dem att bättre stödja de invandrare de kommer i kontakt med. Målgrupperna, både professionella vägledare invandrare, kommer att delta i flera aktiviteter där resultatet kommer att återkopplas till deltagarna, för att säkerställa att verktyget är anpassat för att möta de behov som finns på europeisk nivå. För att nå detta mål kommer de sex organisationer i som samverkar i detta LLP projekt, utveckla ett onlinebaserat verktyg som innehåller ett brett utbud av praktisk information. Informationen kommer att översättas till de vanligaste invandrarspråken. Projektet Info4Migrants baseras på en detaljerad undersöknings införandeplan utarbetad för att uppfylla följande mål: Att förstå vem invandrare är, vilket stöd de behöver vilka stöd som redan finns i varje partners land. Att identifiera luckor i nuvarande kunskaper hos yrkesvägledare andra professionella som arbetar med invandrare. Att ta fram praktisk information med syfte att fylla kunskapsluckorna. Att utveckla ett onlinebaserat verktyg till stöd för yrkesvägledare som arbetar med invandrare. Att sprida resultaten till målgruppen, andra strategiska partners till allmänheten.

2. METOD FÖR ATT UTARBETA RAPPORTEN För att säkerställa kvalitén på undersökningen skapa en heltäckande bild av migrationsfrågor i Europa, sett ur olika perspektiv, har alla organisationer som deltagit I detta partnersskapsprojekt använt sig av samma metod för datainsamling. Data har samlats in genom en kombination av kvalitativa kvantitativa metoder. 3. INTRODUKTION TILL RAPPORTEN Rapporten är en sammanställning av de nationella undersökningarna som gjorts i respektive partnerland. Syftet med rapporten är att hitta likheter skillnader mellan de länder som deltar i projektet Info4Migrants (I4M) med hänsyn till invandrarnas situation i respektive land, vilka ursprungsländer de kommer från, deras socioekonomiska profil, vilket stöd de får från professionella vilka organisationer som arbetar med att stödja dem. Utifrån resultaten från de nationella rapporterna kommer vi att kunna identifiera de viktigaste behoven hos målgruppen i varje mottagarland vi kan bidra till att lösa dessa behov med I4Mverktyget. Detta dokument kommer att hjälpa projektgruppen med nästa steg i projektet, med utvecklingen av innehållet i I4M verktyget det kommer också att erbjuda en inblick i invandringssituationen i de olika partnerländerna: Storbritannien, Österrike, Bulgarien, Finland, Spanien Sverige 4. PROFIL ÖVER INVANDRARE I PARTNERLÄNDERNA Profilen för invandrare skiljer mellan partnerländerna, inte bara på grund vilket urspungsland invandrarna kommer från, utan också på grund av deras socioekonomiska profil deras skäl att flytta. Vilket land man invandrar till hänger ofta ihop med närheten till det nya landet eller att det finns historiska relationer mellan länderna. Eftersom invandrarna har olika ursprung, så är det mest talade invandrarspråket olika för de olika länderna som deltar i projektet.

Gällande den socioekonomiska profilen som invandrarna har, även om det visade sig att invandrare (i de länder som deltar i denna undersökning) ofta är låg eller medelutbildade har små ekonomiska resurser, så kan denna situation skilja sig från land till land. Vissa länder, som Storbritannien Sverige tar emot fler invandrare med högre utbildningsnivå än Spanien. Undersökningen visade också att den socioekonomiska profilen påverkar skälen till varför de flyttat. I Spaniens fall är det så att de flesta invandrarna lockades av den högkonjunktur som rådde under 90 talet början på 2000 talet, medan i Bulgarien så har de flesta invandrarna kommit som flyktingar eller asylsökande, främst från Syrien eller Afghanistan. Stödet invandrare får är också olika i partnerländerna. Till exempel så tenderar invandrare i Spanien Bulgarien oftare att få stöd av släktingar eller vänner som redan finns i landet, medan i Storbritannien verkar det finnas en högre andel invandrare som söker hjälp från olika organisationer. Detta beror dock också på ursprung situationen för varje invandrare. Invandrare som kommer till partnerländerna som asylsökande tenderar att i högre grad använda sig av professionella organisationer jämfört med de invandrare som kommer av ekonomiska skäl. I följande tabell, kan de viktigaste egenskaperna för invandrare ses land för land: Storbritannien Österrike Bulgarien Finland Spanien Sverige Indien, Polen, Tyskland, Ryssland, Syrien, Ryssland, Rumänien, Somalia, Irak, Pakistan, Irland Turkiet, Afghanistan Estland, Marocko, Syrien, Bosnien Ursprungsland Tyskland Serbien, Sverige, Kina, Colombia, Polen Bosnien Somalien Ecuador Kroatien Storbritannien polska, panjabi, Serbiska, arabiska, ryska, estniska, rumänska, bosniska, arabiska, urdu, bengali bosniska, turkiska engelska Ryska, franska, kurdiska, syriska Mest talade språk gujarati kroatiska, turkiska Svenska, Engelska, spanska, arabiska engelska rumänska Somaliska engelska Högre än Lägre än Högre än Samma eller Samma eller Samma eller högre Utbildningsnivå riksgenomsnittet riksgenomsnittet riksgenomsnittet högre än riksgenomsnittet lägre än riksgenomsnittet. än riksgenomsnittet.. Stöd de får när de anländer till destinationslandet De flesta av invandrarna får stöd från sina anhöriga En del tolktjänster. Tryckt material Inget eller mycket dåligt stöd. Invandrare i Bulgarien får normalt hjälp av De flesta invandrare säger att stödet var Inget stöd fanns, eller så har de fått hjälp av familj Det var lätt att hitta, men i vissa avseenden var det otillräckligt.

vänner en sin familj som redan lättåtkomligt. eller vänner webbtjänst är etablerade i landet som redan Tills (om så är fallet) fanns i landet. ammans: Österike Rättigheter En aktuell Befattningar, juridiska Hur man Lediga jobb, Lediga jobb, skyldigheter för uppdaterad rättigheter hittar ett utbildningsmöjlighe invandrare, lista med skyldigheter, jobb, översättning ter översättning tillgång till hälso användbara träningsmöjligheter invandrar av egna av egna nationella sjukvård, länkar för översättning av föreningar nationella betyg till svensk juridiska frågor invandrare, nationella betyg till tränings betyg till motsvarighet juridisk dem i Bulgarien. möjligheter. spansk information motsvarighet Information som i Information huvudsak behövs om söka jobb (alla aspekter), hälso sjukvårds tillgång, språkin lärning möjligheter 5. ORGANISATIONER SOM STÖDJER INVANDRARE I PARTNERLÄNDERNA Detta är det område som uppvisar flest likheter mellan partnerländerna. I samtliga partnerländer är de organisationer som stöder invandrare av varierande art tillhandahåller olika tjänster. Dessa organisationer kan vara privata eller offentliga de varierar från fackföreningar till invandrarorganisationer, offentliga förvaltningar, yrkesvägledningscentrum välgörenhetsorganisationer. En annan sak som är gemensamt för alla partnerländer är att de organisationer som arbetar med invandrare fungerar väl på lokal nivå, trots att det är nationella organisationer, vilket innebär att stödet invandrarna får är relaterat till närheten av där de bor.

I allmänhet ger dessa organisationer inte service enbart till invandrare utan även till andra grupper i de flesta fall är invandrare inte deras främsta målgrupp, så är fallet i t.ex. fackföreningar eller arbetsförmedlingar. Däremot kan vi se att i vissa länder, t.ex. Storbritannien, har organisationer som; bostadsrättsföreningar, arbetsförmedlingar, karriärercentra yrkeshögskolor stor erfarenhet av att arbeta med invandrare, vilket i sin tur gör dem bättre förberedda för att stödja dem. Dock kan dessa organisationer ibland känna att de enbart kan ge stöd åt invandrarna på ett bra sätt inom de områden som de är experter på. Problemet är att även om det finns mycket information för invandrare, är informationen ofta utspridd bland olika organisationer myndigheter det är mycket svårt tidskrävande att ta reda på allt. Det skulle vara till stor nytta såväl för yrkesvägledare, andra som stödjer invandrare för invandrarana själva att kunna hitta all denna information samlat på ett ställe. 6. PROFIL PÅ YRKESVÄGLEDARE I PARTNERLÄNDERNA Inom detta område finns det också många likheter bland partnerländerna. Majoriteten av yrkesvägledare i respektive land har inte fått någon specialutbildning i att ge stöd åt invandrare. De har lärt sig att stödja invandrare inom olika områden på olika vägar på ett informellt sätt, samtidigt som de utfört sitt arbete. På grund av de senaste årens ekonomiska kris att alltfler människor står utan arbete eller behöver byta karriär har yrkesvägledning blivit viktig. I de flesta partnerländerna har yrkesvägledarna en allmän yrkesutbildning av hög kvalitet som förbereder dem väl för att tillgodose behoven hos ett brett spektrum av klienter. Men deras utbildning är vanligtvis inte speciellt utformad för att passa den typ av arbete ge den kunskap som rådgivare annan stödpersonal behöver för att kunna arbeta med invandrare. Andra yrkesgrupper som arbetar med invandrare, t.ex. fackföreningar välgörenhetsorganisationer, är vanligtvis inte utbildade karriärrådgivare, men de stödjer invandrare i frågor som rör personliga behov, t.ex. juridiskt rådgivning eller hur man får tillgång till bostad. Bristen på specialisering inom områden där kontakter med invandrare förekommer, innebär att dessa yrkesgrupper kan sakna vissa nyckelkompetenser som kunskap om invandrarspråken, specifika inter kommunikationsförmågor kunskap om invandrarnas ursprungskultur.

I likhet med föregående avsnitt är bristen på tillgång till aktuell korrekt information, både på lokal nationell nivå, ett stort hinder för personer som arbetar med invandrare. De yrkesgrupper som har invandrare som målgrupp brukar dessutom vara specialiserade inom vissa områden, vilket innebär att de kan ha svårt att ge råd i andra frågor eller hänvisa vidare till rätt stödorganisation. Tex har en person som arbetar på ett karriärrådgivningscenter mycket kunskap om var man hittar lediga arbete, hur man skriver ansökningshandlingar, vilka utbildningsmöjligheter det finns, medan denna person kanske inte har kunskaper om juridiska frågor eller kunskap som är relaterad till det dagliga livet, som att få tillgång till en lägenhet Även om det inte förväntas att en karriärrådgivare har svar på alla de frågor som en invandrare kan ha, så uppgav de yrkesvägledare som deltog i de nationella undersökningarna att de åtminstone skulle vilja känna till vilka organisationer som de kan hänvisa invandrarna till när de behöver stöd inom andra områden. Med andra ord skulle det vara bra att ha en webbsida där yrkesverksamma kan hitta all information på ett ställe så att de kan ge råd till invandrarna om vem de ska kontakta för vidare hjälp. Följande är de områden där yrkesvägledare andra professionella rådgivare upplever att de behöver förbättra sina kunskaper för att bättre kunna stödja invandrare: Storbritannien Österrike Bulgarien Finland Spanien Sverige Informa Utbildnings Juridiska Professionella Utbildnings Socioekonomiska Profession tion som möjligheter, aspekter, aspekter, rättsliga möjligheter för aspekter, ella behövs befintliga organisationer aspekter, invandrare, likvärdighet av aspekter, organisationer som som stödjer utbildnings jobbrelaterade betyg mellan organisation stöder invandrare, invandrare, möjligheter frågor (CV, löner invandrare de er där juridiska, socioekonomisk befintliga...) professionella i Spanien. invandrare aspekter invandrargrupper. aspekter, rättsliga kan få hjälp, socioekonomiska aspekter, aspekter. utbildningsmöjlig aspekter i heter Sverige. befintliga invandrargrupper. Områden Kunskap om den Kunskap om den Kunskap om den Kunskap om Kunskap om den Kunskap om som kan invandrarnas invandrarnas invandrarnas invandrarnas invandrarnas förbättras bakgrunden hos invandrare bakgrund bakgrund bakgrund bakgrund bakgrund deras deras deras

kommunikations kommunikations kommunikations stilar. stilar. stilar, juridiska aspekter organisationer som kan hjälpa invandrare.. Förslag Utbildningsmöjlig Information om Som ovan. Inkludera de Ska vara lätt att Användar på heter, befintliga tyskakurser oskrivna reglerna i använda, enkelt vänlig utvecklin organisationer som resurser för att Finland! Kulturell språk. Innehålla lätt språk. g av I4M stöder invandrare, lära sig information om praktisk Ge tips. verktyget juridiska, grundläggande Finland detta är information. Verktyg med tyska. Enkelt mycket viktigt för anknytning socioekonomiska språk. invandrare som till olika aspekter. Information om försöker bosätta ämnen. Kunskap om den organisationer sig i Finland Steg för steg som erbjuder stöd som ger bakgrunden av till invandrare. relevant invandrare Likvärdighet av information Inkludera likvärdiga betyg. beroende på betyg. Information som hur länge de Länkar till lokala går att skriva ut invandrade organisationer som då många har varit i stöder invandrare invandrare inte landet. Inkludera praktiska har en dator eller Skulle det verktyg som CV internetuppkopp vara möjligt mallar / verktyg ling. att Allmän information Inkludera om kulturen i ett Storbritannien. språkverktyg Språkverktyg för att med lära sig engelska. grundläggan En del användbara de lektioner fraser skrivna för att lära fonetiskt sig svenska? Språk bör välkomna varmt vänligt

7. SLUTSATSER OCH KOMMENTARER Denna undersökning visar att det finns skillnader mellan partnerländerna kring invandrare som kommer till dessa länder. Invandrarnas ursprung är olika i partnerländeran är ofta relaterad till historiska band länderna emellan. Även om orsaken till invandringen ofta är ekonomiska skäl (som att hitta ett arbete eller hitta ett bättre arbete) så tenderar invandrare att flytta till de länder där de redan kan språket /eller där det finns likheter med hemlandet. Ett annat skäl till invandring, särskilt i Bulgarien, är att söka asyl, vilket förklarar varför de flesta invandrare i Bulgarien kommer från länder som Syrien Iran. Utbildningsnivån hos invandrare skiljer sig åt mellan partnerländerna, exempelvis är utbildningsnivån hög i Finland medan den i Österrike är låg. I allmänhet är den typ av organisationer som ger stöd till invandrare av varierande art. De är privata offentliga arbetar inom olika områden t.ex. fackföreningar, offentliga arbetsförmedlingar, invandrarorganisationer, välgörenhetsorganisationer, etc. Eftersom de är specialiserade inom olika områden erbjuder de vägledning inom sitt område medan de verkar sakna kunskap inom andra områden; eller i vart fall inom en del av de områden där invandrare behöver hjälp. Det innebär att karriärrådgivare yrkesvägledare antingen själv får leta fram information varje gång de behöver den eller så får invandrarna själva söka efter informationen, vilket de kanske varken har resurser till eller tillräckligt med språkkunskaper för att kunna göra själva. Efter enkäter undersökningar i de fokusgrupper som använts i partnerländerna framkom det att alla, såväl karriärrådgivare som yrkesvägledare även invandrarna själva var överens om att en online portal med samlad information, eller länkar till information eller organisationer som ger stöd för specifika frågor skulle vara till stor hjälp. Av denna anledning har I4M projektet varit mycket positivt för de personer som har haft en aktiv roll under undersökningen