Bankomatminnen Minnen från installationer av de första Bankomaterna i några länder. Installationerna gjordes i huvudsak under 1967/68. Den första Bankomaten i Sverige installerades i början av juli 1967 i Uppsala Sparbank. Den kallades uttagsautomat (Bankomat var ett varumärke som vi / Metior AB hade ensamrätt till, men hade ett avtal med affärsbankerna som kunde använda namnet i Sverige). Det fanns ett mycket gott samarbete med SPADAB (Sparbankernas data- avdelning). Sverige: Den första automaten i Uppsala var en prototyp och den hade en sedelkassett som man laddade genom att mata in sedlarna en och en mellan två plastband. Det visade sig att motorn, som drev utmatningen var i klenaste laget, så ibland hade den svårt att starta. Vid premiären så satt jag vid sedelkassetten och var beredd att hjälpa igång motorn. Utanför själva automaten var det fullt ståhej med reportrar, fotografer och även TV var där och gjorde en inspelning (som sändes som nyhet på kvällen). Testsedel: ON-Line. Vi startade redan 1967 (egentligen via SPADAB) ett samarbete med IBM för att göra Bankomaten ON- Line. Bankomaten var relä- baserad (det fanns inga datorer eller högintegrerade kretsar då), vi måste därför använda ett interface mellan stordatorn IBM 360 och vår utrustning. Detta blev försenat hos IBM och var inte färdigkonstruerat av IBM förrän i början på 1968, men då kopplade vi ihop utrustningarna. Den FÖRSTA On-line- Bankomaten i världen installerades i Sparbanken Bikupan på Stortorget i Malmö den 6 Maj 1968, kopplad till en IBM dator. I banken fanns det ett flertal datorer stora som jättegarderober. ( Som jämförelse: i England kopplade man en uttagsautomat första gången ON- Line år 1973 via ett annat IBM- interface. I slutet av 1968 gjorde vi ytterligare en ON- Line- installation i en bank i Wien. Schweiz: I början på februari 1968 var jag på väg från Malmö till Zürich med en minibuss med en Bankomat i. Autobahn på den tiden var mycket knagglig och det var en resa med konstanta vibrationer.
Vi skulle demonstrera Bankomaten och förhandla om en ev. order. En tekniker medföljde från Malmö och min VD, Nils Gösta Trollstad mötte upp där nere. I Zürich körde vi in på bakgården till en bank och lastade av Bankomaten och körde upp den via en hiss till ett konferensrum. Där satte vi in stickkontakten och VIPS - allting fungerade omedelbart. Bankmännen, som studerade vad vi höll på med var mäkta imponerade ( Bankomaten var konstruerad med reläteknik insticksreläer- och hade färdats lång väg i en minibuss på Autobahn). Efter en demonstration var påföljande möte en ren formalitet: de Schweiziska bankerna beställde 30 st. Bankomater för snarast leverans. Det var det första samarbetet mellan schweiziska banker någonsin och alla 30 st. Bankomater skulle öppnas på samma dag. Alla var OFF- Line. Det var den 11 augusti och jag fick som teknisk chef åka runt till de flesta större orterna för att prova av och ansvara för funktionen. Installationen gjordes av Herman Fäh från Union Kassenfabrik ( som var vår agent där). Efter den sista installation satt vi tillsammans på ett öl- kafé i Zürich där innehavaren var en släkting till Herman. Jag frågade innehavaren om han hade en öltunna (av trä), som han kunde sälja till mig. Efter lite övertalning fick jag med mig en tunna hem som fortfarande står hos mig. BANCOMAT- POOLEN i Schweiz fortsatte sedan att utöka till mer än 80 st. Bankomater. Så här såg korten ut i Schweiz (format A7): Frankrike: De franska bankerna var tidigt intresserade och vi var kallade till en förhandling i Paris i januari 1969. På väg in till förhandlingarna sade jag till min VD, Nils Gösta Trollstad att nu när vi är här i Paris, så skall vi passa på och uppsöka ett företag som heter CIT/ Transac. De har levererat ett system med magnetkort- biljetter här i Paris och de kan kanske vara en partner för att utveckla en kortläsare för magnetkort för Bankomaten (det fanns inga magnetkortläsare på marknaden). Vi gick in till mötet hos en bank i Paris. Där satt 25 st. bankdirektörer i sina fina mörka kostymer runt ett bord. De öppnade mötet med att säga att de hade inbjudit företaget CIT/ Transac till mötet för att de ville att vi skulle starta ett samarbete för franska marknaden med utgångspunkt att integrera en magnetkortläsare som Transac skulle utveckla. Detta passade oss som handsken, vi sade JA, och vi startade ett långt samarbete med dem där de licenstillverkade över 1000 Bankomater för den franska marknaden.
Denna magnetkortläsare var förmodligen den första i världen och blev senare standard på alla Bankomater på de flesta marknader. Så här såg ett av de första korten ut i Frankrike (Format A7). De ersatte senare detta kort och läsare med magnetkort i kreditkortsformat (CR 80). Så här såg de första magnetkorten i världen ut i kreditkortsformat (CR 80): Överst t.v. 3 st. magnetband. Senare (t.h) försök att skapa ett bredare band med flera kanaler i. Till sist underst: det slutliga/ i dag använda utformningen på magnetremsan.
Broschyr CIT / Transac: Tyskland: Pohlschröder GmbH, med huvudkontor i Dortmund var vår agent i Tyskland. De skötte alla installationer och tillverkade också kassaskåpsdelen för dessa marknader. De stöttade oss också med medverkan på Hannovermässan, där vi var med flera gånger och ställde ut. Inom några år var 60 st. Bankomater installerade. Exempel på kort: Testsedel:
Broschyr Pohlschröder: Holland: I början på april 1868 skulle den första Bankomaten i Holland invigas. Detta skedde givetvis i Amsterdam. Installationen var gjord på huvudposten i Amsterdam, mitt i centrum i närheten av kungl. palatset. Jag och min VD för Metior, Nils Gösta Trollstad, var där dagen innan för att träffa personal och jag skulle testa funktionen. Allt var OK och nästa morgon skulle vi ladda med riktiga pengar. Nästa förmiddag när kassaskåpet skulle öppnas för laddning, så hade låset gått i baklås. Det gick inte att öppna kassaskåpet. Vi försökte alla, men det hade gått i baklås. Nu var det kris; invigningen skulle ske om 30 minuter. Hela gatan utanför i centrala Amsterdam var avspärrad, en baldakin var uppspänd utanför Bankomaten, en röd matta var utlagd och reportrar och TV-folk stod utanför i massor. Jag själv hade behov av en toalett, men jag hann knappast dit förrän jag blev kallad tillbaka. En postkassör hade lirkat på ett annat sätt med
nyckeln och fick nu upp låset. Jag kastade mig ut, fyllde på riktiga pengar och sprang ut och gjorde ett testuttag. ALLT FUNGERADE! Bara någon minut senare kom General Postmaster i en limousin, stannade och framför TV-kamerorna gjorde han det första uttaget ur en Bankomat i Holland. PUH! Vilken katastrof det nästan hade blivit. Inom den närmaste tiden kom ytterligare 6 st. Bankomater att installeras. Portugal: I slutet på maj 1968 skulle vi installera den första Bankomaten i Portugal. Det var i en bank i Lissabon som låg centralt på en smal gata med en spårvägslinje utanför och i en backe (Banco Fonsecas). Installationshjälp hade rekvirerats av en tekniker från Schweiz, (Herman Fäh). Honom hade jag ju träffat flera gånger tidigare. Kabeldragningen i banken gjordes i vanliga vattenrör i metall och när man skulle lyfta in kassaskåpet i väggen var plötsligt brandkåren där. Det var tydligen det enda fordonet i staden som hade en lyftkran stark nog. Hela gatan måste givetvis spärras av. Kvällen innan blev Herman och jag utbjudna av två av bankdirektörerna. Vi skulle äta på en restaurang och sedan göra en nattklubbsrunda. På vägen till restaurangen hämtade vi upp ett par sällskapsflickor, som sedan följde oss hela kvällen. De var mycket trevliga och sociala och på en av nattklubbarna ställde sig en av flickorna upp och sjöng en Fado. Vi åkte runt hela natten nattklubb efter nattklubb. Nästa morgon var man ganska mosig. När vi skulle lämna Lissabon efter invigningen såg vi ett flygplan över staden med en banderoll att nu öppnar Banco Fonsecas den första bankomaten i Portugal. Sedan hörde jag att det var en jättefest på kvällen med hundratals inbjudna på Rådhuset. Test- sedel från Banco Fonsecas: Israel: I Tel Aviv hade vi en agent som var mycket duktig och sålde många Bankomater åt oss. Men det var alltid några problem. Så fort det fattades en liten skruv eller att det blev en repa i transporten så skulle han ha ersättning. Vidare skulle tulldokumenten ha en viss utformning/ klassificering så att han kunde komma undan med ett par kronor billigare tull. Så fort vi gjorde något fel så kom det långa listor där han ville ha ersättning. Han kom sedan personligen någon gång om året och hämtade dessa ersättningar + sin innehållna provision kontant som han sedan åkte förbi Schweiz med. Uttagskort från Israel (CR 80):
Spanien: I Spanien hade vi en agent som hade en firma som sålde kontorsmaskiner. Han hette Rudy Meyer och han hade en butik mitt i Madrid. Jag skulle besöka honom en gång i augusti 1968 och jag skulle vänta på honom klockan 10 i butiken. Jag var där 30 minuter innan och fann att det var mycket konstig ordning där. Ingen tycktes göra något vettigt. Då, plötsligt, 5 minuter över 10 klappade någon i händerna. Alla i butiken ställde upp sig på två led vid dörren. Ut kom herr Meyer från en flott bil med privatchaufför och alla sade god morgon herr Meyer när han tågade in i butiken. Sedan, plötsligt fick alla fart och satte igång och arbetade. Jag stod längre bak i butiken och betraktade ceremonin med förundran. Detta var fortfarande på Franco s tid! Inom några år hade vi levererat 25 st. Bankomater till Spanien. Kort- exempel Spanien: Sovjetunionen: I Sovjet hade vi inte några Bankomatinstallationer, men vi hade utvecklat en kortläsare i kreditkortsformat(cr80) med hål- koder i, likt en 8- kanals data- hålremsa. Denna kortläsare var ADDO/ FACIT intresserade av att marknadsföra på olika marknader. Så, jag följde med Addo/Facit`s VD, till en mässa i Moskva, där vi skulle presentera denna läsare. Mässan gick väl så där. Sista kvällen jag var ute på stan var jag på varuhuset GUM. Där blev jag kontaktad av en rysk student från Leningrad, som sade till mig (han kunde tyska). Jag ser att du kommer från västerlandet. Kan du göra mig en tjänst. Jag skulle vilja köpa dina byxor, dina skor, din skjorta och slips. Efter en stor tvekan accepterade jag och vi kom överens om att möta utanför hotellet. Jag bytte om och gick ut på gatan och följde efter honom. Han tittade hela tiden ängsligt efter KGB, men hittade ingen misstänkt, så vi gick in i en portgång, gjorde upp affären, d.v.s. han fick sina varor och jag stod där med pengarna och skulle åka hem nästa dag.
Att föra rubel ut ur landet var brottsligt, så jag gömde de 850 rubel jag fick ner i strumporna. Och jag hade tur att inte blev stoppad. Sedan låg dess 850 rubel på hyllan fram till ett tillfälle många år senare då jag bad en vän ta med sig dessa och köpte då en samovar, klassisk musik och 2 st. meccano- lådor. Kortläsaren: USA: Via Addo/ Facit försökte vi också marknadsföra kortläsaren i USA. Jag åkte därför till en mässa i Houston och ställde ut kortläsaren. Det blev dessvärre inte någon succé. Detta var innan kortläsaren med magnetband fanns färdig. Bankomater i USA: Deras banksystem är/ var mycket lokala, så i början fanns det fanns inget större intresse för uttagsautomater. USA var alltså mycket sena att installera sådana. Den första Bankomaten i USA var installerad i mars 1969 vid Sumitomo Bank. År 1972 fanns det 12 st. Bankomater. I dag heter en uttagsautomat i USA: ATM ( Automated Teller Machine). Exempel på kort:
Testsedel: Danmark: Den första Bankomaten i Danmark öppnades den 12 juni 1968 hos SPAREKASSEN FOR KJÖBENHAVN OG OMEGN vid Nörreport ( hörnet av Nörrevold och Frederiksborggade) 2010-10-19 Lars Arfvidson lars@arfvidson.se