Egenvärdering av elsäkerhet



Relevanta dokument
Hitta förbättringsobjekten!

Statsrådets förordning

TÄ N K PÅ ELS Ä K E R H ETEN L Å T P R O F F S E N I N S T A L L E R A

Säkerhetsteknikcentralen STT2.1/ (9)

Anvisning S (11)

SÄKERHETSTEKNIKCENTRALEN 3.2/ (9)

Locum-ESA Entreprenör 2

Behörighetsansvar. Information till elinstallatörer. om ansvar för kontroll av. elinstallationsarbeten.

CHECKLISTA FÖR EL-SÄKERHET

Tukes-anvisning S8-2009

Säkerhetsteknikcentralen S5-2008

Vägledning vid elolycka

Säkerhetsteknikcentralen K4-2006

Instruktioner för externa elinstallationsföretag

Locum-ESA Entreprenör 3

och angränsande ansvar - som vi såg på det William Persäter

Locum-ESA Entreprenör 3 Säkerhetsanvisningar för entreprenörsarbete avseende annat än elektriskt arbete i driftrum

Brandlarmanläggningen ökar tryggheten för dem som vistas i fastigheten.

Statsrådets förordning

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014

Vems är ansvaret? William Persäter. W Persäter Elkonsultering

Ansvarsregler och Ansvarsfördelning

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig?

Frågor och svar angående tillämpning av Installationsavtalets överenskommelse om gemensam syn på elsäkerheten.

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

BESTÄMMELSER OM SYSTEMKONTROLL

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom el- och automationsteknik. Elmontör Automationsmontör

rev datum Utgåva 2 ELSÄKERHETSLEDARE

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

Förteckning över krav i Elsäkerhetsverkets författningssamling som innebär en administrativ börda för företag

Förebyggande av elbränder i hushåll

Vägledning för att erbjuda säkra tjänster till konsument

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

SKYLDIGHET ATT LÄMNA UPPGIFTER VID BYGGANDE

Grundutbildning för industrirörmontörer. VVS-teori och VVS-material 2. VVS-svetsteknik 2. Industrirör 3. Miljö 4. Arbetsredskap 4

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen

SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson

DIREKTIV FO R EGNAHEMSBYGGARE

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Medicintekniska produkter (MTP)

Tukes-anvisning S UNDERHÅLL, ÄNDRINGSARBETEN OCH BESIKTNINGAR AV HISSAR

Föreskrift 1/2010 1/(8)

Hur säker är CNC-maskinen och hur säkert är det att arbeta vid den?

ELEKTROTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Projekt Fastighetsskötsel, NT Elsäkerhetsverket - Norra tillsynsdistriktet

Undervisningen i ämnet elektroteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Bevakning av tryckbärande anordningar

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet

Entreprenörers m.fl. hantering av arbetsmiljörisker

NB BYGG AB Allmänna skyddsregler. Innehåll

Tema Elsäkerhet FIE Teknisk Konferens Lars Kilsgård STF Ingenjörsutbildning AB

Mikroproduktion. Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5kW

Checklista för en god arbetsmiljö. Denna checklista har utarbetats av Folksam Skadeförsäkring i samarbete med övervakande arbetarskyddsmyndigheter.

Dokumentering av yrkesprov

Regeringen. Behörighet för elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Elinstallationsarbete. Beställaren (köparen) Nuvarande förordning

Elföreskrifter & installationsregler

Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

ARBETSSKYDDSDOKUMENT Sida 1/8

Senaste version av SOSFS 2011:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Sarah

Arbete på och vid anläggning. SSG Elansvarsträff november 2015 Magnus Karlsson, Peter Lindberg, Kim Reenaas

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

Föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar (AFS 2017:3)

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

Innehåll. Protokoll provning 45

Arbetsmiljödelegation

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

LAGERMILJÖ = RISKMILJÖ

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Säkerhetsteknikcentralen STT1.2/ (9)

MÅLBESKRIVNING. Grundutbildning för VVS-montörer. Innehåll: VVS-teori och VVS-material 2. VVS-svets och lödning 3. Arbetsmiljö och säkerhet 3

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Allmänkunskap Brand för brandskyddskontrollanter

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Systematiskt arbetsmiljöarbete

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2

Vägledning CNC-maskiner för trä

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Föreskrift eller standard? Jag har ansvaret men vilket? Elarbete Riskbedömning och checklistor får inte bli någon tipspromenad

Checklista. Socialt ansvar för KRAV-certifierade företag

HETA ARBETEN - SÄKERHETSFÖRESKRIFT 2014

Arbete på elektrisk materiel

MÅLBESKRIVNING. Grundutbildning för isoleringsbranschen. Innehåll. Isoleringsteori och isoleringsmaterial 2

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

De grundläggande hälso- och säkerhetskraven och CE-märket

När du har köpt en produkt som har brister

Systematiskt arbetsmiljöarbete

ARBETSMILJÖDELEGATION I TIBRO KOMMUN

Bestämmelserna om lex Sarah (SOSFS 2011:5) hittar du på Socialstyrelsens hemsida.

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

Inskolningschecklista

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ELSÄKERHET I SMÅFÖRETAG

Ändringar i arbetsmiljölagen

Ett ögonblick! Ta en stund för att säkerställa elsäkert arbete med dessa checklistor för arbetsledare och arbetare.

AVTAL Automatiska brandlarm

UTDRAG UR HANDBOKEN BRANDSKYDDSANSVARIG FÖRESTÅNDARE BRANDFARLIG VARA AVSEENDE SYSTEMATISKT BRANDSKYDD

Transkript:

guide Egenvärdering av elsäkerhet Checklista för yrkespersoner inom elbranschen

1 Värderarens namn: Företag/arbetsplats: Datum: ledaren för elarbeten uppgifter och ansvarsområden Instruering av nya arbetstagare Alla nya montörer och hyrda arbetstagare görs ordentligt förtrogna med alla behövliga uppgifter och företagets förfaranden. Alla montörer, också hyrda arbetstagare, vet vem som är ledare för elarbeten och den som svarar för arbetet, vem som är överordnad och på vilket sätt ansvarspersonerna kan nås. Ledaren försäkrar sig om att montörerna har förstått anvisningarna som har samband med säkerheten vid arbeten. Ledaren försäkrar sig om att en montör som gör elarbeten självständigt eller övervakar dem har rätt attityd till säkerheten och är tillräckligt yrkeskunnig för och instruerad i arbetena i fråga. Handlingen över utförd instruering är arkiverad. Upprätthållande av installationspersonalens yrkeskunnighet Installationspersonalens yrkeskunnighet och kunskaper upprätthålls fortgående t.ex. genom utbildning. Alla som utför arbeten inom elbranschen har fått den allmänna elsäker hets utbildningen och den förnyas högst med fem års intervaller. Handlingen över utförd utbildning är arkiverad. Ledaren sörjer för att montörerna har tillräcklig kännedom om bl.a. installationstillbehörs och -verktygs samt arbetsmetoders säkerhet. Ledaren upprätthåller sin egen yrkeskunnighet bl.a. genom att aktivt följa med ändringarna i författningar, standarder och andra anvisningar inom branschen. Ledaren själv innehar uppdaterad elsäkerhetsutbildning. Kraven på yrkeskunnighet, utbildning inom säkerheten vid elarbeten, tidigare arbetserfarenhet och lämplighet av hyrda arbetstagare säkras. Anvisningar och författningar Elsäkerhetsförfattningar, standarder, anvisningar och andra behövliga handlingar är tillgängliga för hela installations personalen (standarder, se Tukes-anvisning S10). För säkerheten vid elarbeten har vid behov upprättats företagsspecifika anvisningar. Det finns anvisningar för el- och driftarbetens ansvarspersoners ansvarsområden och hela organisationen är medveten av saken. Anskaffning av installationstillbehör Anskaffningskanalerna för installationstillbehör har definierats. Överensstämmelsen av installationstillbehör med kraven (eller standarder) har säkrats. Installationstillbehörets lämplighet för installationsobjektet har säkrats. Uppgifterna på arbetsplatsen Ledaren sörjer för att egna montörer och hyrda arbetstagare instrueras separat för varje arbetsplats. Ledaren sörjer för organisering av övervakning av installationsarbete i varje arbetsfas. Övervakaren av elsäkerheten har utnämnts för arbets objektet. Alla montörer som arbetar på arbetsplatsen är medvetna om övervakaren. En utnämd övervakare är alltid på plats.

2 arbetande i arbetsobjektet Planmässighet Innan arbetet inleds utreds arbetsobjektets och den befintliga elanläggningens konstruktion, bedöms riskerna och åtgärderna för att förebygga dem och på grund av dem planeras hur arbetet genomförs. Planen uppföljs och justeras efter den verkliga situationen. Vid behov informeras den som beställt arbetet när och varför elektricitet måste bortkopplas. Om krävande arbeten t.ex. spänningsarbeten upprättas en särskild plan. Tillstånd att inleda arbetet ges av den som svarar för arbetet (övervakaren av elsäkerheten). Samarbete på arbetsplatsen Om informationsutbyte och samarbete mellan entreprenörerna har avtalats. Det säkras att personer med olika språk tillräckligt förstår varandra och de givna muntliga och skriftliga anvisningarna. Eventuella underentreprenörers rättigheter och yrkeskunnighet säkras. Utöver säkerheten vid elarbeten har på arbetsplatsen sörjts för allmän arbetssäkerhet (medräknat heta arbeten). Det ingrips konsekvent, utan dröjsmål och effektivt mot alla konstaterade missförhållanden i arbetsbetingelser och arbetsmetoder. Iakttagande av installationskrav De givna föreskrifterna och apparatspecifika installationsanvisningarna iakttas vid installationsarbete. De behövliga installationsanvisningarna är tillgängliga på arbetsplatsen. Förhindrandet av tillträde för obehöriga till arbetsobjekten Elcentralerna och arbetsutrymmena låses och det säkras att inga bristfälligt beröringsskyddade delar av elanläggning är berörbara när arbetet avbryts. Personlig skyddsutrustning Behovet av skyddsutrustning, medräknat skyddsklädsel, har beräknats separat för varje arbetsplats. Personalen har fått bruksanvisningarna för skyddsutrustning och instruerats om användningen. Användningen av skyddsutrustning övervakas. Förvaring och underhåll av skyddsutrustning är ordnad på arbetsplatsen. 3 säkerställande av spänningslöshet Fullständig frånskiljning Den del av elanläggningen som är under arbete skiljs från alla matningar. Man konstaterar vid behov att laddningsspänningen är urladdad. Förhindrandet av påkoppling av spänning under arbete Påkopplingen förhindras mekaniskt genom låsning eller motsvarande åtgärder (inte ens dvärgbrytare får kunna kopplas utan verktyg). Återkopplingen förbjuds genom lämpliga skyltar. Konstaterandet av spänningslösheten Spänningslösheten konstateras genom mätning vid elanläggningens alla poler innan arbete inleds.

Arbetsjordning Skyddsanordningar och hinder Återkoppling efter arbete I högspänningsanläggningar och vissa lågspänningsanläggningar (åtminstone friledningar och fördelningscentraler för över 1000 A) arbetsjordas alla anläggningsdelar som finns inom arbetsområdet. Då man arbetar i närheten av spänningsförande delar väljs och installeras skyddsanordningarna och hindren så att de tillräckligt bra motstår elektrisk och mekanisk påkänning. Innan spänningen kopplas på, säkras att arbeten har avslutats. Montörerna vid arbetsobjektet anmäls om återkopplingen. Om återkopplingen medför risk för en ljusbåge, används lämplig skyddsklädsel och annan skyddsutrustning och säkras att utomstående personer inte är närvarande. Arbetsredskap, t.ex. skyltar, skyddsutrustning och verktyg, samlas undan. Spänningsarbeten De som vidtar åtgärder på en spänningsförande del har instruerats om rätta arbetsmetoder. Spänningsarbeten görs endast av särskilda skäl. Det värderas om arbetet är spänningsarbete på grundnivå eller krävande spänningsarbete. De som gör arbeten har specialutbildning i spänningsarbeten och instrue rats i skriftliga instruktioner som finns separat för varje arbetsmetod. Behovet av vilken skyddsutrustning behövs värderas. I spänningsarbeten används arbetsredskap och utrustning som förutsätts av arbetsmetoden samt beaktas andra behövliga säkerhetsåtgärder. 4 arbetsredskap och mätinstrument Anskaffning Till företaget har skaffats alla redskap och utrustning som behövs i arbetet. För anskaffning av dessa svarar en utnämnd person. Användning Lämpliga och trygga arbetsredskap står till förfogande på arbetsplatsen. Bruksanvisningar för arbetsredskap och mätinstrument finns tillgängliga. Underhåll Arbetsredskapens och mätinstrumentens skick och säkerhet uppföljs. Mätinstrumentens rätta funktion och noggrannhet granskas regelbundet. För arbetsredskapens och mätinstrumentens skick svarar en eller flera utnämnda personer. Felaktig utrustning används inte. Felen och saknad utrustning anmäls. Instruering i användning Instrueringen omfattar användningen av arbetsredskap och mätinstrument, det rätta användningssättet samt tolkningen av mätresultaten.

5 ibruktagningsbesiktningar Utförande Alla tester och mätningar som hör till ibruktagningsbesiktningen utförs alltid innan spänningen påkopplas för drift av anläggningen eller del av denna (även tillfällig). Inspektioner (okulärä besiktningar) utförs under hela den tid när installationsarbetet pågår och om dem görs anteckningar. När installationsarbeten fortgår i objektet, kompletteras besiktningen efter behov. Person som utför ibruktagningsbesiktning Personen har tillräcklig förtrogenhet med utförandet av ibruktagningsbesiktningar. Inkoppling till distributionsnätet Till distributionsnätbolaget ges tillräckliga uppgifter om utförd ibruktagningsbesiktning på grund av vilka bolaget kan säkra att anslutningen av anläggning och inkopplingen av spänning inte medför fara. 6 avslutning av arbete Ibruktagningsbesiktningsprotokoll De brister som upptäckts vid besiktningen avhjälps. Protokollet omfattar identifieringsuppgifterna om arbetsobjektet, en utredning om objektets överensstämmelse med kraven och ett ställningstagande angående säkerheten. Protokollet jämte testnings- och mätresultaten skickas till den som beställt arbetet. Protokollen arkiveras. Slutritningar Ritningarna uppdateras att motsvara det verkliga läget. Ritningarna skickas till den som beställt arbetet. Certifieringsbesiktningsintyg Entreprenören beställer en certifieringsbesiktning när sådan förutsätts. Besiktningsintyget skickas till den som beställt installationsarbetet. Om avhjälpandet av de brister och fel som upptäckts vid besiktningen anmäls till den som beställt arbetet. Instruering i användning Bruks- och serviceanvisningarna överlåts till den som beställt arbetet. Behövlig instruering i användning ges till den som beställt arbetet. 7 avvikande och farliga situationer Instruktioner för avvikande och farliga situationer För reagering till avvikelser finns avtalade förfaringsmetoder. För avhjälpande åtgärder sörjs. Om avbrytandet av installationsarbeten finns anvisningar. Montörerna är förstahjälpskunniga och förstahjälpskunskaperna är uppdaterade. Förstahjälpstillbehör finns tillgängligt på arbetsplatsen. För anmälning av olycksfall och tillbud finns en förfaringsmetod. Om inlärning och genomgång av olycksfall finns anvisningar i företaget.

helsingfors PB 66 (Semaforbron 12 B) 00521 Helsingfors tammerfors Kalevantie 2, 33100 Tammerfors rovaniemi Valtakatu 2, 96100 Rovaniemi telefon 010 6052 000 www.tukes.fi egenvärdering av elsäkerhet Att sörja för säkerheten är en väsentlig del av verksamheten och kunnandet av yrkespersoner inom elbranschen. Med det syftas till utvecklande av företagets effektivitet, produktivitet och kvalitet. Det lönar sig alltså att under alla omständigheterna sörja för arbetets goda resultat och säkerheten vid arbeten. Uppfyllandet av elsäkerheten kan uppföljas och förbättras systematiskt på samma sätt som annan kvalitet och effektivitet av arbete. Man hittar alltid någonting att förbättra i sina egna verksamhets metoder. Checklistan är gjord för yrkespersoner inom elbranschen som ett hjälpmedel för systematisk egenvärdering av elsäkerhet. Med listan kan man upptäcka viktiga förbättringsobjekt och ingripa mot riskfaktorerna. Listan är närmast avsedd för elinstallationsföretag, men den kan också tillämpas annanstans, t.ex. i företagen inom hissbranschen. Checklistan har ursprungligen utarbetats i samarbete mellan Tukes och vtt. Värdefull hjälp har fåtts av elentreprenörer som deltog i arbetet. Senare har listan utvecklats i samarbete med Elentreprenörsförbundet stul och Elektrikerförbundet. Vi hoppas att listan hjälpa dig och ditt företag att förbättra säker heten. Ta verktyget i bruk och hitta förbättringsobjekten i ditt företag! hur använder du checklistan? Gå igenom alla de faktorer som inverkar på elsäkerheten. Gör detta ensam, tillsammans med de anställda eller varför inte arbetsplatsvis. Kryssa för i varje punkt om saken är eller om den. Diskutera förbättringsobjekten och tänk efter vilka åtgärder som måste vidtas. Gör upp en plan för att avhjälpa bristerna. Använd listan också i fortsättningen som ett verktyg för regelbunden värdering av verksamheten.