Thomas Ney 1: Förutsättningar för skärgården som stödområde Inledning Bakgrunden till denna promemoria är att det, med hänvisning till de särskilda geografiska förutsättningarna i skärgårdar, har argumenterats för att skärgårdsområden bör vara ett stödområde. Detta skulle kräva att regelverket för regionalstöd behöver förändras. Enligt gällande regler kan driftstöd beviljas i regioner med låg BNP per capita, hög arbetslöshet och låg befolkningstäthet. Stockholm har både en för låg arbetslöshet, en för hög befolkningstäthet och för hög BNP per capita för att vara berättigad till dessa stöd. I denna promemoria analyseras vilka möjligheter som finns att påverka alternativt tolka dagens regelverk, så att särskilda regler/tolkningar införs för skärgårdar och hur detta i så fall ska kunna gå till. Här redovisas en översikt över dagens stöd som är relevanta i sammanhanget samt motiv för respektive stödform. Därefter diskuteras hur och på vilka grunder skärgårdsområden skulle kunna få stöd, samt vad som då skulle krävas och vilka åtgärder som skulle behöva genomföras. I promemorian beskrivs dagens stöd och regelverk utifrån en deskresearch. Därutöver redovisas synpunkter från ett möte med Näringsdepartementet samt resultat av intervjuer med representanter från myndigheter och organisationer med ansvar för dessa frågor. Dagens stöd och regelverk till företag i glesbygd Indelning i områden NUTS (Nomenclature des Unités Territoriales Statistiques) är EU:s hierarkiska regionindelning. Den introducerades 1988 av Eurostat med syfte att få jämförbara områden vad avser t.ex. yta och befolkningsstorlek i EU:s olika medlemsländer. NUTS används för bl.a. statistiskredovisning och i EU:s regionalpolitik. Regionplane- och trafikkontoret Telefon: 08-737 25 00 Org.nr: 232100-0016 Box 4414 Fax: 08-737 25 66 www.rtk.sll.se 102 69 Stockholm E-post: registrator@rtk.sll.se Besök oss: Västgötagatan 2. T-bana Medborgarplatsen, Pendeltåg Stockholms Södra, Buss 59 & 66
2 (13) Riket utgör ett NUTS 0-område. NUTS 2 motsvarar Riksområden som oftast omfattar flera län. NUTS 3 motsvarar län. Stockholms län utgör både NUTS 2och 3-område. Kommuner redovisas i nomenklaturan som NUTS 8-10. Övriga numeriska positioner saknar svensk motsvarighet. Statsstöd enligt statsstödsreglerna Möjligheterna att lämna direkta stöd till företag i Sverige styrs av EGs statsstödsregler. Dessa regler styr också omfattningen och utseendet av stödområdena för regionala företagsstöd. I artikel 87.1 i Amsterdamfördraget föreskrivs att stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion är oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Denna princip utgör grunden för EU: s allmänna regler för statligt stöd, men det finns undantag för speciella ändamål inom vissa branscher eller regioner som ligger efter i ekonomisk utveckling, exempelvis regioner med låg befolkningstäthet. En huvudgrupp av undantag är de regionala stöden som baseras på Riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål. De kriterier som kommissionen följer för att undersöka om statliga stöd för regionala ändamål är förenliga med den gemensamma marknaden baseras på artiklarna 87.3 a och 87.3 c i Amsterdamfördraget. Artikel 87.3 a avser: stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning. Regioner som har en relativt låg BNP/capita och än låg befolkningstäthet kan få stöd med hänvisning till denna artikel. Artikel 87.3 c avser stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Den här artikeln ger medlemsstaterna möjlighet att bistå regioner som är mindre gynnade i förhållande till det nationella genomsnittet. Kommissionen ansvarar för de statliga stöden och varje medlemsstat ansöker om undantag som bedöms utifrån av kommissionen antagna riktlinjer. Önskemål om undantagsregioner inlämnas till Kommissionen som i sin tur godkänner dess omfattning samt vilka stöd tak som skall gälla. Detta förfarande sker inför varje revidering av riktlinjerna.
3 (13) År 2005 antog kommissionen riktlinjer för statligt regionalstöd för 2007-2013. Enligt dessa riktlinjer är regioner med BNP per capita lägre än 75% av genomsnittet i EU berättigade till de högsta stödnivåerna samt driftsstöd. Stödnivån varierar med andel av genomsnittlig BNP och företagsstorlek. De yttersta randområdena betraktas som missgynnade oavsett deras relativa BNP och är berättigade till stöd enligt riktlinjerna. Även regioner med låg befolkningstäthet är berättigade till stöd. Här avses NUTS II-regioner med en befolkning mindre än 8 invånare per km2, eller NUTS III-regioner med mindre än 12,5 invånare per km2. En arbetslöshetsgrad över 115 procent av det nationella genomsnittet medför också stödberättigande om befolkningen är minst 100 000 invånare. Det finns en viss flexibilitet i regelverket inom givna gränser. Vissa regioner som före utvidgningen av EU fick stöd men som efter utvidgningen inte kvalificerar sig för stöd får under en övergångsperiod särskilda regler för att deras tidigare framsteg inte ska riskeras. Regioner som har BNP lägre än genomsnittet i EU-15 men över 75% av genomsnittet i EU-25 kommer under en övergångsperiod att ha status som missgynnade regioner med särskilda villkor. I regioner vars BNP överstiger 75% av genomsnittet i den utvidgade unionen kan medlemsstaterna fastställa stödnivåer på 10-15% förutsatt att vissa villkor uppfylls. För skärgårdens del är dock den viktigaste paragrafen 3.4.2.f. i riktlinjerna, vilken anger att öar med en befolkning på färre än 5000 invånare och andra geografiskt isolerade samhällen med en befolkning på färre än 5000 invånare kan få stöd. Regionalstöd som är avsett att minska ett företags löpande kostnader (driftsstöd) är som regel förbjudet enligt riktlinjerna från Kommissionen. Driftsstöd beviljas endast i undantagsfall under vissa förutsättningar i regioner med allvarliga strukturproblem. Samtliga regionalpolitiska stöd anses ingå i statsstöd av mindre betydelse och räknas in i gruppen stöd som är maximerat till 200 000 euro under en 3-års period. Företag som får "stadsstöd av mindre betydelse" bör själva upprätta en förteckning över de olika stöd av mindre betydelse som fås för innevarande beskattningsår och de två åren dessförinnan. Om företaget redan får andra former av offentliga stöd så att beloppsgränsen riskerar att överskridas måste företaget ta hänsyn till detta i ansökningar om stöd. Den svenska regionalstödskartan Medlemsstaterna har anmält en regionalstödskarta till Kommissionen. Sverige tilldelades stödområden som omfattar 15,3 procent av befolkningen. Den svenska regionalstödskartan omfattar 15,288 procent av befolkningen. Indelningen i stödområden har godkänts av Europeiska kommissionen för
4 (13) perioden 2007-2013. De svenska myndigheterna hänvisar i sin ansökan till regioner med en befolkningstäthet lägre än 12,5 invånare per km2 som i sin helhet eller till delar (på kommunnivå) är stödberättigade enligt artikel 87.3 c. Undantaget i artikel 87.3 c är vidare genom att det tillåter stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i de regioner i en medlemsstat som är mindre gynnade i förhållande till det nationella genomsnittet. I den svenska ansökan finns även regioner i enlighet med artikel 87.3.c med BNP som ligger under genomsnittet för EU-25 eller har en arbetslöshetsgrad som överstiger 115% av det nationella genomsnittet. Sverige har delat in de områden man fått godkänt för i två olika stödområden med olika beloppsnivåer, där stödområde A är högre prioriterat än stödområde B. Stödområde A omfattar Norrlands inland och delar av inre Svealand, dvs. kommuner i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands läns inland och hela Jämtlands län, samt några kommuner i Gävleborgs, Dalarnas, och Värmlands län. Stödområde B omfattar kustområdena i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län, förutom tätorterna Luleå, Umeå och Sundsvall, samt delar av Gävleborgs, Dalarnas, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Västra Götalands och Kalmar län. Stöd till företag i de svenska stödområdena Stöd till företag i de svenska stödområdena.inom den regionala tillväxtpolitiken finns olika former av stöd till företag. Dels de selektiva regionala företagsstöden som riktar sig till utvalda företag efter prövning. Dessa är regionalt investeringsstöd, sysselsättningsbidrag, regionalt bidrag till företagsutveckling och regional såddfinansiering. De två sistnämnda kan sökas även av företag i övrig glesbygd utanför stödområdena. Därutöver finns generella regionala företagsstöd som riktar sig till alla företag som uppfyller regelverket, men enbart i stödområdena. Dessa är transportbidrag samt nedsatta sociala arbetsgivaravgifter. I stödområde A och B kan företag efter prövning delfinansiera expansion genom regionalt investeringsstöd och sysselsättningsbidrag. Regionalt investeringsstöd ges för investeringar i till exempel byggnader, maskiner, utbildning och konsulttjänster. Bidraget är maximerat till procentsatser av den godkända investeringen, i de flesta fall maximalt 10 till 35 procent. En individuell prövning av stödets storlek görs i alla ärenden, med hänsyn till investeringens betydelse för samhället, sysselsättningsökning och tillväxt. Hänsyn tas även till typ av investering, investeringskostnad, typ av företag samt i vilket stödområde företaget verkar. Regionalt investeringsstöd får lämnas i stödområde A och B. Stödnivåerna är högre i stödområde A och där är också möjligheterna att lämna stöd större. I vissa delar av stödområde A får dock stöd ges endast i samband med större investeringar som bedöms vara av strategisk betydelse. Dessa är Ös-
5 (13) tersunds kommun, med undantag av Näs och Häggenås församlingar. Krokoms kommun, med undantag av Näskotts, Laxsjö, Föllinge, Hotagens, Offerdals och Alsens församlingar. I stödområde B får regionalt investeringsstöd endast lämnas om det finns särskilda skäl och investeringen bedöms vara av strategisk betydelse eller ha särskild betydelse för den regionala utvecklingen dock bara då lån inte bedöms kunna täcka kapitalbehovet. Denna begränsning gäller inte stöd till uppförande och ombyggnad av lokaler för uthyrning eller nyinvesteringar i byggnader som bedöms vara av strategisk betydelse. I vissa delar av stödområde B får regionalt investeringsstöd endast lämnas till större investeringar. Dessa delar är: Sundsvalls kommun, med undantag av Holms och Lidens församlingar som ingår i stödområde A, samt Timrå, Vännäs, Umeå och Luleå kommuner. Likaså är Bodens kommun, med undantag av Edefors och Gunnarsbyns församlingar som ingår i stödområde A. Sundsvall, Umeå och Luleå tätorter ej stödområden. I stödområde A beslutar i normala fall respektive länsstyrelse om regionalt investeringsstöd. I stödområde B beslutar Tillväxtverket i samtliga fall utom för investeringar i Västra Götalands län, där Västra Götalandsregionen beslutar. Sysselsättningsbidrag är också ett av de selektiva regionalpolitiska företagsstöden. Sysselsättningsbidrag lämnas om sysselsättningen vid ett företag ökar till följd av anställning och bidraget bedöms vara avgörande för att denna ökning av sysselsättning skall komma till stånd. I stödområde A får bidrag lämnas till nyetablering av verksamhet samt, då det finns särskilda skäl, till andra sysselsättningsökningar som bedöms vara av strategisk betydelse eller ha särskild betydelse för den regionala utvecklingen. I stödområde B får stöd lämnas endast till nyetablering av verksamhet. Anställningen ska vara en tillsvidaranställning och gälla personer som inte har arbete eller är på väg att förlora sitt arbete. Stödområde A är sysselsättningsbidraget maximalt 198 000 kronor för varje ny årsarbetskraft (1650 timmar). I stödområde B är bidraget maximalt 120 000 kronor. En individuell prövning av bidragets storlek görs i alla ärenden. Hänsyn tas då till bland annat sysselsättning, tillväxt och verksamhetens betydelse för samhället. Sysselsättningsbidrag får lämnas i stödområde A och B, med undantag av följande: Luleå kommun: Luleå domkyrkoförsamling, Örnäsets och Nederluleå församlingar Umeå och Vännäs kommuner
6 (13) Östersunds kommun: Östersunds, Frösö, Sunne, Locke, Marieby, Brunflo, Kyrkås och Lits församlingar Krokoms kommun: Aspås, Ås och Rödöns församlingar Timrå kommun Sundsvalls kommun: Gustav Adolfs, Skönsmons, Sköns, Alnö, Sättna, Selångers, Stöde, Tuna, Attmars, Njurunda och Indals församlingar Transportbidrag syftar till att ge viss kompensation för de kostnadsnackdelar som näringslivet i de fyra nordligaste länen har, samt att stimulera till höjd förädlingsgrad i området. Transportbidrag får lämnas till fysiska personer som bor i Sverige och juridiska personer med verksamhet i Sverige. Transportbidrag får inte lämnas till jordbruksverksamhet, verksamhet inom fiske och vattenbrukssektorn eller verksamhet inom syntetfiber, varv, koleller stålindustrin. Stödområde för transportbidraget är inte detsamma som stödområde A och B utan skiljer sig i vissa avseenden från den svenska regionalstödskartan. Stödområde för transportbidraget är Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Transportbidrag ges med viss procentsats som varierar beroende på kommun inom stödområdet. Transportbidrag får lämnas för frakter till och från orter inom stödområdet för varor som bearbetas inom stödområdet. Transportbidraget får lämnas som bidrag till transportkostnaden för godstransporter på järnväg, yrkesmässig trafik på väg eller till sjöss. Transportsträckans längd ska uppgå till minst 401 km. Den som har betalat fraktkostnaden till transportören eller speditören ska ansöka om bidraget. Fraktkostnaden ska vara skälig och beroende av transportavståndet och godsvikten. Den ska anges på fraktsedel eller motsvarande handling. Även företag som ligger utanför bidragsområdet kan i vissa fall ansöka om transportbidrag. Det kan t.ex. röra sig om transporter till legotillverkare i bidragsområdet eller uttransporter av varor producerade inom bidragsområdet. För transporter från orter inom stödområdet till hamnar som är belägna längs norrlandslänens kust, vid Mälaren eller vid Vänern, får Tillväxtverket bevilja transportbidrag oavsett landtransportsträckans längd, om godset skall transporteras vidare med lastfartyg en betydande sträcka. Sjötransportbidrag utgår dock inte till eller från hamnar utanför bidragsområdet. Vid internationella transporter lämnas bidrag endast för den svenska andelen av den totala transportsträckan. Den svenska sträckan avgör till vilken avståndsgrupp transporten hör. Transporter till eller från Norge eller Fin-
7 (13) land är bidragsberättigade om den sammanlagda vägsträckan uppgår till 401 km, oavsett den svenska sträckans längd. Avdrag från arbetsgivaravgifter respektive egenavgifter får göras av företag inom stödområde för arbete som utförs vid ett fast driftställe i stödområde. I Sverige berörs stödområde A. För verksamhet vid fast driftställe inom stödområde får avdrag göras (med vissa undantag) för regionalt företagsstöd med 10 % (för ungdomar som vid årets början inte fyllt 26 år med 5,28 %) av underlaget för arbetsgivaravgifter. Egenföretagare får göra avdrag med 10 % av avgiftsunderlaget, dock högst med 18 000 kr per år. Förutsättningen är att det avser inkomster från ett fast driftställe i stödområdet. Stödområdet för nedsättningar omfattar: Norrbottens län: Arvidsjaurs, Arjeplogs, Gällivare, Haparanda, Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Pajala, Älvsbyns, Överkalix och Övertorneå kommuner samt Edefors och Gunnarsbyns församlingar i Bodens kommun och f d Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun. Västerbottens län: Bjurholms, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storumans, Vilhelmina, Vindelns och Åsele kommuner samt Fällfors, Jörns och Kalvträsks församlingar i Skellefteå kommun. Jämtlands län: Bergs, Bräcke, Härjedalens, Krokoms, Ragunda, Strömsunds, Åre och Östersunds kommuner. Västernorrlands län: Sollefteå och Ånge kommuner, Holms och Lidens församlingar i Sundsvalls kommun samt Anundsjö, Björna, Skorpeds och Trehörningsjö församlingar i Örnsköldsviks kommun. Gävleborgs län: Ljusdals kommun. Dalarnas län: Malungs-Sälens, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner samt Venjans och Våmhus församlingar i Mora kommun. Värmlands län: Torsby kommun. Verksamheter som inte ger rätt till avdrag är jordbruksverksamhet, fiskerioch vattenbruksverksamhet, transportverksamhet. Dagens svenska nedsättning i stödområde A är upphängd på kommissionens särskilda de minimisregler, dvs statsstöd av mindre betydelse. Med kommissionens nya regionalstödsriktlinjer ges nu en möjlighet att införa driftstöd, t.ex. nedsatta socialavgifter, i de synnerligt glesbefolkade regionerna på NUTS II-nivå, dvs regioner som har färre än 8 pers/km2. Det måste då visas att nedsatta socialavgifter är verksamt för att motverka avfolkning etc. Det är dock endast de fyra nordligaste länen som kvalar in såsom synnerligt glesbefolkade områden enligt nu nämnda definition. Det innebär att t.o.m. delar av nuvarande stödområde A (delar av Dalarna och Värmland) inte skulle passa in.
8 (13) Regionalpolitiska företagsstöd i övrig glesbygd Regionalt bidrag för företagsutveckling kan sökas av privatägda små och medelstora företag i glesbygd och landsbygd, även i övriga delar av landet. Bidrag får lämnas till företag i stödområdena A och B, övrig landsbygd och glesbygd, samt i vissa fall även i andra områden. Vad som räknas som landsbygd respektive glesbygd fastställs av länsstyrelserna. Stödet kan beviljas i samband med investeringar i till exempel maskiner, byggnader, utrustning, produktutveckling, utbildning, informationskampanjer och konsulttjänster. Bidrag kan också lämnas för åtgärder som ska genomföras i samverkan med andra företag, eller åtgärder som följer av medverkan i projekt inom regionala tillväxtprogram och strukturfondsprogram. Regionalt bidrag för företagsutveckling ges till olika slags investeringar som. Bidragsnivåerna varierar mellan olika typer av investeringar och olika områden. Stödet är maximerat till mellan 25 och 50 procent av godkänd investering, dock högst 1 200 000 kronor under en treårsperiod. En individuell prövning av stödets storlek görs i alla ärenden. Såddfinansiering är offentlig finansiering för att stödja av produktutveckling med tillväxt- och kommersialiseringspotential. Finansiering kan sökas av små och medelstora företag för projekt i mycket tidiga faser. Även oberoende entreprenörer, innovatörer och forskare kan söka såddfinansiering. Regional såddfinansiering kan beviljas som garanti- eller villkorslån och får normalt täcka högst 50 procent av den totala projektkostnaden. Den regionala såddfinansieringen är ett komplement till den reguljära kapitalförsörjningsmarknaden och andra statliga insatser och kan användas som ett regionalt instrument vid behov. Såddfinansiering beslutas av länsstyrelserna, förutom för projekt i Västra Götalands, Skåne, och Kalmar län där regionförbunden beslutar samt i Gotlands län där Gotlands kommun beslutar. EU-program Att hålla samman stad och landsbygd och bidra till att skapa goda förutsättningar också i periferin är en betydande del av EU:s politik. Strukturfonderna spelar en viktig roll i genomförandet av EU:s sammanhållningspolitik. Att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan Europas regioner och innevånare ses som centralt för att lyckas med Lissabonstrategins övergripande mål för unionen - att vara världens mest konkurrenskraftiga ekonomi år 2010. Unionen har fastslagit tre mål med sin sammanhållningspolitik: Konvergens, Regional konkurrenskraft och sysselsättning samt Territoriellt samar-
9 (13) bete. Sverige kan få stöd för arbete inom de två sistnämnda. Det första målet, Konvergens, är mest omfattande och är aktuellt enbart för mindre utvecklade regioner inom Europeiska Unionens medlemsländer. För programperioden 2007-2013 har Sverige tilldelats cirka 15 miljarder kronor i strukturfondsmedel. Ungefär 13 miljarder kronor kommer att satsas på insatser inom målet Regional konkurrenskraft och sysselsättning och ungefär 2 miljarder satsas i stöd för målet Territoriellt samarbete. Sverige har åtta regionala strukturfondsprogram för ökad konkurrenskraft och sysselsättning.de åtta programområdena ska främja samarbete mellan län och sektorer. Utgångspunkten för indelningen av Sverige i åtta områden är NUTS II-områdena. Det övergripande målet med programmet för Stockholm är att med småföretagen i fokus bidra till att stärka Stockholmsregionens internationella konkurrenskraft. Programmet har valt följande insatsområden och åtgärder: Storstadens innovativa miljöer: Kunskapsutveckling i små och medelstora företag Internationell konkurrenskraft Främja integration och mångfald Företagsutveckling: Entreprenörskap och företagande Kapitalförsörjning Tillgänglighet: Förbättrad tillgänglighet och förutsättningar för regionförstoring Programmet innehåller inga uttalade specifika satsningar på öar och skärgård för att bidra till sammanhållningspolitiken. Diskussion från samrådsmöte och intervjuer Skärgården var ett målområde i det tidigare strukturfondsarbetet, men man ska inte blanda ihop EU:s stöd inom strukturfonderna och stöden inom stödområdena. Strukturfonderna ger inga möjligheter till stöd som riktar sig till enskilda företag. När det gäller stöd till enskilda företag så är det EU:s statsstödsregler som är det gällande regelverket. Inom dessa finns det i normalfallet endast möjlighet att ge investeringsstöd. Driftsstöd ges endast i undantagsfall. Det fraktbidragsstöd som ges idag i skärgården är ett driftsstöd och kan inte vara aktuellt om skärgården skulle vara ett stödområde.
10 (13) Det finns flera olika definierade stödområden, vilket komplicerar bilden. Den regionala stödkartan är ett, men det transportstöd som finns inom EU:s regelverk ges till ett stödområde som inte är detsamma som den regionala stödkartan. Transportstöd ges bara i de fyra nordligaste länen. Ett transportstöd i skärgården motsvarande det som ges i de nordligaste länen skulle kräva ett antal förändringar av regelverket som inte kan betraktas som realistiska. Det skulle krävas bedömning på en annan NUTS nivå, eftersom dagens NUTS II och NUTS III nivå är en för aggregerad nivå. Skärgården består av delar av kommuner. Ytterligare en komplikation är att EU:s transportbidrag gäller för att få ut varor som tillverkats i stödområden. Intransport gäller enbart för varor som transporteras in för tillverkning i området, inte för att få ut varor till området för konsumtion. Det svenska regelverket kräver dessutom att transporten ska vara mer än 401 km. När det gäller möjligheten att bli stödområde och ingå in den regionala stödkartan så har skärgården i de bedömningar som gjorts statistiskt haft en för god utveckling. Den svenska andelen är begränsad till 15,3 procent av befolkningen. Den svenska regionalstödskartan omfattar 15,288 procent av befolkningen. Det skulle möjligen gå att få in skärgårdens befolkning i de resterande decimalerna, men annars är det politiskt omöjligt att lyfta ut befintliga områden för att lyfta in skärgården, mot bakgrund av den relativt gynnsamma utveckling som skärgården uppvisar. En utökning av den svenska befolkningsandelen är inte en realistisk förhoppning. Regelverket ger möjlighet för öar med mindre än 5000 invånare att bli stödområde. Det kan således vara möjligt att skärgården genom denna regel skulle kunna bli stödområde, givet att skärgårdens befolkning inryms inom det som resterar för att komma upp i 15,3 procent av befolkningen. Den viktiga frågan är vilka nya möjligheter detta skulle innebära för skärgården, som man inte har idag. Redan idag ges möjlighet till stöd i enlighet de minimis-reglerna, stöd enligt landsbygdsprogrammet samt vissa av de regionalpolitiska stöden. Samtliga regionalpolitiska och statliga stöd hanteras dock inom Länsstyrelsen och RTK kan inte pga Kommunallagen involvera sig i denna typ av stödgivning. Diskussioner har förts om huruvida kommunallagen har en utformning som passar dagens samhälle där landsting, kommuner och kommunala samverkansorgan förväntas vara delaktiga i den regionala utvecklingen, men det är en vidare fråga. Ett stödområde bör vara sammanhängande och inrymma 100 000 invånare. Kommissionen har varit tydlig på att man inte vill ha fräkniga regionalstödskartor där i princip hela landet är involverat med varje litet ställe markerat som har det sämre än grannområdet. Detta är dock inte relevant för
11 (13) skärgården som kvalificerar sig även med en mindre befolkning genom det undantag som ges för öar. Stödområden kan få nedsättning av sociala avgifter. För Sveriges del gäller detta enbart stödområde A. Kommissionen var tidigare mycket restriktiv, men har nu lättat något på regelverket jämfört med tidigare. I princip skulle även regioner utanför stödområde A idag kunna få nedsättning av de sociala avgifterna, utifrån Kommissionens riktlinjer, men här har de inhemska svenska reglerna bibehållits och det är idag inte politiskt möjligt att lätta på dessa. Finansdepartementet och Skatteverket har en tydlig ståndpunkt i denna fråga. Slutsatsen av diskussionerna är att det är möjligt för skärgården, genom undantaget för öar, att vara berättigade till att bli stödområde, om befolkningen inryms i den totala mängd som givits till Sverige, 15,3%. Transport eller fraktstöd är inte aktuellt, och inte heller driftsstöd eller nedsättning av sociala avgifter men däremot kan investeringsstöd ges. Det är tveksamt vad det skulle ge skärgården att vara stödområde utöver de möjligheter till investeringsstöd som redan finns genom bl.a. landsbygdsprogrammet. Ytterligare en slutsats är att Landstinget inte kan vara den part som är inblandad i stödgivningen även om skärgården skulle bli stödområde. Skärgårdens förutsättningar att bli stödområde: Slutsatser Det är möjligt för skärgården, genom undantaget för öar, att vara berättigade till att bli stödområde, om befolkningen inryms i den totala mängd som givits till Sverige, 15,3%. Sammanlagt ansökte de svenska myndigheterna om en befolkningsmängd på 1 383 243 som skulle vara berättigade till att ingå i stödområden. Denna mängd motsvarar 15,288% av den svenska befolkningen. Det återstår alltså ett utrymme på 0,022%, vilket motsvarar 1 990 personer. Skärgårdsöar utan fast landförbindelse dvs bro, tunnel eller statlig färja hade år 2006 3 025 invånare. Det innebär att det inte finns utrymme för samtliga fastboende skärgårdsbor på dessa öar att ingå i ett stödområde. Att utöka den totala svenska andelen som befinns i stödområden är inte möjligt och det är inte heller realistiskt att förvänta sig att det ska vara möjligt att lyfta ur befintliga svenska områden till förmån för skärgården. De svenska områdena motiveras med antingen en låg befolkningstäthet eller att arbetslösheten är högre än 115% av den nationella nivån och BNP per capita lägre än EU-25. Arbetslösheten i skärgården totalt (inklusive öar med fast landförbindelse) uppgick år 2005 till 3,5 procents arbetslösa i skärgården jämfört med 6,0 procent i riket som helhet samma år. Det skulle dock innebära endast begränsade effekter för skärgården att vara stödområde jämfört med de stöd som finns tillgängliga idag. Genom Lands- Kommentar [a1]: Här skulle jag vilja ha arbetslösheten på öar utan fast förbindelse (tunnel, bro, statlig färja). Det tror jag att Gunilla N kan ta fram.
12 (13) bygdsprogrammet för 2007-2013 som hanteras av Länsstyrelsen ges möjlighet till stöd. Detta stöd är utformat så att det inte bara ger stöd för investeringar i areella näringar utan är utökat till att gälla alla verksamheter som skapar ekonomisk utveckling och sysselsättningar i skärgården. Landsbygdsstödet gäller investeringar, exempelvis i byggnader, maskiner, båtar men även investeringar i produktutveckling, marknadsföring och utbildning. Stödet består av bidrag eller lån. Bidraget kan uppgå till max 30 procent av investeringskostnaden och det finns takbelopp på 750 000. I den stödberättigade investeringskostnaden kan även fraktkostnaderna för materialet ingå. Landsbygdsprogrammets stödnivå kan jämföras med stödnivån i det regionala investeringsstöd som kan ges till företag i stödområdena. Det regionala investeringsstödet i stödområdena är maximerat till procentsatser av den godkända investeringen, i de flesta fall maximalt 10 till 35 procent. I stödområde B får regionalt investeringsstöd endast lämnas om det finns särskilda skäl och investeringen bedöms vara av särskild betydelse. Det ger således inga eller begränsade fördelar att vara stödområde för skärgården när det gäller investeringsstöd. Det är värt att notera att det transportbidrag som företag i de fyra nordligaste länen kan få, inte gäller för transporter av gods till företag inom jordbruk och fiske dvs de traditionella näringar som det kan finnas skäl för att stödja i skärgården om syftet är att skapa goda förutsättningar för att bevara och utveckla skärgårdens kultur- och naturvärden. Att erhålla ett transportstöd för transporter i skärgården liknande det i de fyra nordligaste länen bedöms inte realistiskt. Det skulle krävas regeländringar på europeisk nivå för hur områdena indelas och skulle enligt de nuvarande svenska reglerna bara gälla för transporter över 401 km. Ett stöd som tillkommer i stödområden utöver investeringsstöd är sysselsättningsbidrag. Detta bidrag är dock selektivt och kräver prövning i varje enskilt fall. Det förutsätter nyetablering eller att det finns särskilda skäl, till andra sysselsättningsökningar som bedöms vara av strategisk betydelse eller ha särskild betydelse för den regionala utvecklingen. Anställningen ska vara en tillsvidaranställning och gälla personer som inte har arbete eller är på väg att förlora sitt arbete. För utvecklingen i skärgården torde detta stöd ha en jämförelsevis begränsad betydelse. Slutsatsen är således att det utifrån Kommissionens riktlinjer finns möjlighet för skärgården att bli stödområde, men att skärgårdens hela befolkning inte inryms i den befolkningsmängd Sverige kan ha inom stödområden. Möjligheterna att förändra detta faktum bedöms vara obefintliga. För skärgårdens del skulle det dock inte innebära några större fördelar att vara stödområde genom att även landsbygdsprogrammet ger möjlighet till stöd för
13 (13) investeringar. Möjligheten att få drifts- eller transportstöd bedöms inte finnas för skärgården. Slutligen bör det påpekas även här att - med hänvisning till tidigare utredning om de juridiska förutsättningarna för landstingets fraktbidrag - möjligheten för landstinget att vara involverad i stödgivningen begränsas av kommunallagen och att de stöd som ges ska handhas av statlig aktör även om skärgården skulle vara stödområde.