Sveg 2015-06-10 Huvudr 1
Innehåll 1.Inledning...... 3 1.1. Avgränsning.........3 2.Befolkningsutveckling... 4 2.1.Könsfördelning..........4 2.2.Åldersfördelning..5 3.Tillsynsobjekt i Svegs släckområde...... 6 4. Statistik över utryckningar och larm...12 5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan...13 6. Bemanning... 15 6.1. Åldersfördelning.15 6.2. Ytterhogdal och Vemdalen.......16 7. Kartbild...... 17 Detta dokument är sammanställt av Eveline Berg Bring Maria Lilliehöök 2
1. Inledning Syftet med detta dokument är att presentera en mall som ska underlätta arbetet med att utreda Räddningstjänstens förmåga i olika områden. Räddningstjänsten Jämtland har det till ytan största området i Sverige att verka inom. Detta område är glesbefolkat och därför är antalet invånare lågt i förhållande till sin storlek. Detta kan i flera situationer bli svårt för Räddningstjänsten då de ska kunna erbjuda samma hjälp till samtliga invånare trots att spridningen av dem är stor. Vår glesbygd tunnas också allt mer ut och detta bör vi också ta hänsyn till när vi ser över bemanningen. Det är viktigt att se till om det finns samma behov idag som för ett antal år sedan. 1.1. Avgränsning Dokumentet är avgränsat till att behandla Svegs släckområde en karta över området finns på dokumentets sista sida. När det står Sveg i dokumentet är det underförstått att det syftar på släckområdet. Den information som presenteras speglar hur bemanningsbehovet ser ut och detta bör ligga till grund för den aktuella bemanningen. Befolkningsutvecklingen mellan åren 2010-2014 presenteras, samt könsfördelningen och åldersstrukturen. Statistik över utryckningar och larm redovisas och denna avser också åren 2010 till 2014. Samtliga tillsynsobjekt finns beskrivna samt alternativa släckningsmetoder för rökdykning är presenterade. 3
2. Befolkningsutveckling En sammanställning över befolkningens utveckling i Sveg, åren 2010-2014, presenteras i diagrammen nedan. Först visas Svegs totala befolkningsutveckling och därefter redovisas samma utveckling men uppdelat i kön samt åldersfördelning. 4100 4080 4060 4040 Antal invånare 4020 4000 3980 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 1. Stapeldiagram över Svegs befolkningsutveckling under perioden 2010-2014. Källa: Metria 2.1. Könsfördelning 2100 2050 2000 1950 Män Kvinnor 1900 1850 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 2. Stapeldiagram över Svegs befolkningsutveckling under perioden 2010-2014, uppdelat i kön. Källa: Metria 4
2.2. Åldersfördelning Nedan visas en översiktlig åldersfördelning av befolkningen i Sveg. Den största delen av befolkningen befinner sig i det större ålderspannet 19-65 år. Figur 3. Cirkeldiagram över befolkningens åldersfördelning i Sveg. Källa: Metria 5
3. Tillsynsobjekt i Svegs släckområde Vid en inventering av ett område görs en riskanalys för att identifiera potentiella risker. Även en utredning om vilka byggnader/anläggningar som är extra skyddsvärda görs. De risker som identifieras kategoriseras som riskobjekt och avser här de byggnader och anläggningar som innehåller någon typ av inneboende fara, både för den egna verksamheten och eventuellt även för omgivande objekt och människor. Det kan t. ex handla om bensinmackar eller kemiska fabriker som innehåller brandfariga eller explosiva ämnen. De skyddsvärda anläggningarna kategoriseras som skyddsobjekt och avser de byggnader och anläggningar som inte innehåller någon inneboende fara, utan istället innehåller något som kan ses som extra skyddsvärt ur samhällsperspektiv. Det kan t. ex handla om äldreboenden eller restauranger där många människor vistas. Risk- och skyddsobjekt kan läggas samman i en gemensam kategori då en byggnad både kan vara ett riskobjekt och ett skyddsobjekt. Dessa samlas då under namnet tillsynsobjekt. I Svegs släckområde finns ett antal tillsynsobjekt som är extra viktiga för räddningstjänsten att ha koll på. Tillsynsobjekten baseras på risk- och sårbarhetsanalys som har gjorts av Jämtlands Räddningstjänstförbund. En del av byggnaderna är indelade i brandtekniska byggnadsklasser, Br, utifrån skyddsbehovet. Br0 Byggnader med mycket stort skyddsbehov Br1 Byggnader med stort skyddsbehov Br2 Byggnader med måttligt skyddsbehov Br3 Byggnader med litet skyddsbehov Hänsyn ska tas till troliga brandförlopp och konsekvenser vid brand samt byggnadens komplexitet (BFS 2011:26). 6
Tabell 1: Räddningstjänstens tillsynsobjekt i Svegs släckområde Objekt Objektstyp Tillsynsgrupp Byggnadsklass ArcelorMittal Mek, verkstad, plåtar Tillståndspliktig Br3 Construction ; industri, tillstånd enligt LBE Berners tunga fordon Bil, gummiverkstad Industri, minst Br3 Sveg 20 sysselsatta Blåvingen Åldringsvård Vård eller Br2 omsorg, fler än 3 med hjälpbehov Bo Ymans stugor Fritidshus, koloni Hotell eller dyl. max 9 gäster eller 5 gästrum Bäckedals Utbildningsanläggning Samlingslokal, Br2 folkhögskola Café CINAST Matrestaurang Restaurang eller Br3 dyl. alkohol, fler än 50 gäster Coop Konsum Sveg Butik, affär Samlingslokal, Dollarstore Sveg Varuhus Tillståndspliktig ; samlingslokal, Br2 7
Däckab Personvagnar Bensinstation, bilvård Tillståndspliktig Däckab tunga fordon Bil, gummiverkstad Tillståndspliktig Ewertsgården Matrestaurang Hotell eller dyl. max 9 gäster eller 5 gästrum Folkets hus Sveg Restauranger Samlingslokal, ; restaurang eller dyl. alkohol, fler än 50 gäster Föräldrakooperativet Förskola, daghem Skola eller dyl. Sörgården ej markplan, fler än 15 barn Glissjöbergsgården Samlingslokaler Hotell eller dyl. minst 9 gäster eller 5 gästrum; samlingslokal, Gruppboende Övrig vårdanläggning Vård eller Dalagatan 15 Sveg omsorg, fler än 3 med hjälpbehov Gruppboende Övrig vårdanläggning Vård eller Myrgränd 59 Sveg omsorg, fler än 3 Br3 Br3 Br2 Br2 Br1 Br3 8
med hjälpbehov Gruppboende Övrig vårdanläggning Vård eller Ringvägen 14 omsorg, fler än 3 med hjälpbehov HMAB Träindustri Industri, minst Br3 20 sysselsatta Hotell Härjedalen Hotell, pensionat Hotell eller dyl. Br1 minst 9 gäster eller 5 gästrum Hotell Mysoxen Hotell, pensionat Tillståndspliktig Br1 ; hotell eller dyl. minst 9 gäster eller 5 gästrum; samlingslokal, ; restaurang eller dyl. alkohol, fler än 50 gäster Härjeåns Nät Kontor, förvaltning Tillståndspliktig Ledningskontor Sveg explosiv vara Härjeåsjöns Restauranger Restaurang eller Wärdshus dyl. alkohol, fler än 50 gäster ICA Supermarket Butik, affär Tillståndspliktig Br2 9
Sveg ; samlingslokal, Idamic Aktivitetshus Övrig allmän byggnad Samlingslokal, färre än 150 Idamic Ögränd Övrig allmän byggnad Samlingslokal, färre än 150 Kaminspecialisten Butik, affär Tillståndspliktig Karl Hedin Bygg Handelsanläggning Tillståndspliktig L.E Sahlins verkstad Bensinstation, bilvård Tillståndspliktig Linsells bygdegård Danslokal, ej rest. Samlingslokal, färre än 150 Linsells kyrka Kyrka, församlingshem Byggnadsminne eller kyrkligt kulturminne Maskin & Profil i Butik, affär Tillståndspliktig Sveg explosiv vara Medborgarhuset Kontor, förvaltning Samlingslokal, färre än 150 Br2 Br2 Br2 10
Norra skolan Sveg Skola Tillståndspliktig ; skola eller dyl. ej markplan, fler än 15 barn OKQ8 Sveg Bensinstation, bilvård Tillståndspliktig OMF-center Butik, affär Tillståndspliktig Preem Sveg Bensinstation, bilvård Tillståndspliktig Samhall Fjällvägen Kontor, förvaltning Industri, minst Sveg 20 sysselsatta Senioren Åldringsvård Vård eller omsorg, fler än 3 med hjälpbehov Skolan Ytterberg Dansrestaurang Restaurang eller dyl. alkohol, fler än 50 gäster Sportringen Sveg Butik, affär Tillståndspliktig explosiv vara Statoil Sveg Bensinstation, bilvård Tillståndspliktig Br3 Br2 Br1 Br3 Br3 11
Stella Övrig vårdanläggning Vård eller omsorg, fler än 3 med hjälpbehov Storöns Folkets Park Dansrestaurang Tillståndspliktig ; samlingslokal, ; restaurang eller dyl. alkohol, fler än 50 gäster Svegs badhus och Idrottsanläggning Samlingslokal, Br3 sportarenor Svegs Bil & Plåt Bil, gummiverkstad Tillståndspliktig Svegs camping Campingplats Hotell eller dyl. max 9 gäster eller 5 gästrum Svegs flygplats Flygplats Flygplats; Br2 tillståndspliktig Svegs Samlingslokaler Samlingslokal, församlingshem Svegs kyrka Kyrka, församlingshem Samlingslokal, 12
; byggnadsminne eller kyrkligt kulturminne Svegsmon Åldringsvård Vård eller omsorg, fler än 3 med hjälpbehov SYKES Sweden Kontor, förvaltning Samlingslokal, färre än 150 Systembolaget Sveg Butik, affär Samlingslokal, färre än 150 Södra skolan Skola Tillståndspliktig ; skola eller dyl. ej markplan, fler än 15 barn Zidous krog Matrestaurang Restaurang eller dyl. alkohol, fler än 50 gäster Älgfarmen Butik, affär Tillståndspliktig explosiv vara Br1 Br3 Br3 Br1 Br3 13
Antal Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga 25 2015-09-11 4. Statistik över utryckningar och larm Statistik har tagits fram över olika typer av utryckningar i Svegs släckområde under åren 2010 till 2014. Brand i byggnad, drunkning och trafikolycka faller under kategorin livräddande insatser och är högt prioriterat av räddningstjänsten. 35 30 25 20 15 10 5 0 Brand i byggnad Drunkning IVPA Trafikolycka Utsläpp farligt ämne 2010 13 0 0 15 5 2011 6 0 2 13 5 2012 3 1 1 11 2 2013 6 0 4 12 2 2014 7 1 31 11 3 Figur 4: Diagram över olika typer av larm i Svegs släckområde under perioden 2010-2014 Trafikolyckor har varit det vanligast förekommande larmet i Svegs släckområde de senaste fem åren, förutom 2014, då IVPA-larmen ökade rejält. Trafikolyckorna kan främst bero på E45, som går genom Sveg, där det är vanligt med olyckor. I övrigt har larmen hållit sig på stadig nivå. 14
5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan För att få genomföra en rökdykning krävs det att man är minst 1 + 4 man. Räddningsledaren som är på plats vid insatsen avgör om en rökdykning är aktuell eller inte. Det är en riskfylld insats för brandmännen att rökdyka, då de utsätts för värmestrålning och cancerogena ämnen samt fallande föremål och dylikt. Rökdykning är den farligaste arbetsuppgift vi tillåter i Sverige och också en av de mest fysiskt krävande. Paragrafen om rökoch kemdykning (AFS 2007:7) bör tolkas så att rökdykning primärt är en livräddande insats. Invändig släckning genom rökdykning bör därför undvikas så långt detta är möjligt. Utvändig brandbekämpning bör övervägas som första alternativ. En del alternativa släckningsmetoder för att slippa rökdyka eller åtminstone göra rökdykningen mer säker finns att tillgå. Nedan listas dessa: Skärsläckare Ett redskap med vilken man kan skära igenom byggnads- och konstruktionsmaterial. Vatten och skärmedel blandas och pressas i en stråle ur ett specialmunstycke under mycket högt tryck (>250 bar). Strålen skär igenom och fortsätter därefter att spruta vatten in i byggnaden. Ger bra åtkomst och effektiv kylning. Man vinner även tid för att kunna planera den fortsatta insatsen. Skum Skum används ofta som ett komplement till släckning med vatten, exempel vid vätskebränder eller när opåverkade ytor ska skyddas mot strålningsvärme. Skum kan få olika karaktär och egenskaper beroende på typ av skumvätska och i vilka proportioner man blandar de ingå ende komponenterna vatten, skumvätska och gas. CAFS (Compressed Air Foam System) Skum, vatten och tryckluft blandas och sprutas ur en lätt slang. Skumblandningen verkar brandhämmande och kan släcka bränder och skydda obrända områden från att antändas. Verkar kylande och kvävande. 15
Fire express En skumstråle som kan nå en kastlängd på 15 meter med stor träffyta sprutas ut under lågt tryck. Vätskan har lågt expansionstal och tillför därmed inte nytt syre till elden. Släckgranat En mobil laddning med aerosol kastas i det brinnande utrymmet, där sedan aerosolen sprider sig och dämpar eller släcker flammorna. Väntar man på mer hjälp från annat håll kan användning av någon alternativ släckningsmetod fördröja brandförloppet så att hjälpen hinner fram i någorlunda tid. Man kan även lyckas få bort så mycket av brand och rök att det inte längre klassas som rökdykning om man vill ta sig in i byggnaden utan ett fullt rökdykningsteam. Därmed kan mannar gå in och hjälpa eventuella kvarvarande människor genom att personalen är rustad för självskydd, inte rökdykning. 16
6. Bemanning I Sveg finns en räddningsstyrka med en styrkeledare och fyra brandmän (1 + 4) som har beredskap dygnet runt, året om. Totalt 24 anställda. I nuläget har 12 av brandmännen C- körkort. Anställningen är på deltid så man har vanligtvis ett ordinarie jobb hos en annan arbetsgivare, men man måste inställa sig på fem minuter när man larmats. Stationen åker även på IVPA larm (I Väntan På Ambulans). 6.1. Åldersfördelning De 24 brandmän som jobbar på deltidsstationen i Sveg har här delats in i olika ålderskategorier för att få en överblick över personalens åldersstruktur. Figur 5. Cirkeldiagram över åldersfördelningen på Svegs brandstation 17
6.2. Ytterhogdal och Vemdalen Närmsta orter med lämpad förstärkning från räddningstjänst är Ytterhogdal och Vemdalen. Vid behov bör mannar från någon av dessa komma till Sveg och hjälpa till. I Ytterhogdal har man 1 styrkeledare + 4 brandmän. Totalt 13 anställda. I Vemdalen är beredskapen 1 + 3 med 18 anställda. Mellan Ytterhogdal och Sveg är det 45,9 kilometer körsträcka. Det är svårt att bedöma exakt körtid beroende på väglag, trafik, tid på dygnet m.m. men med hjälp av Eniro beräknas förstärkning från Ytterhogdal inom 43 minuter. Mellan Vemdalen och Sveg är det 58,7 kilometer körsträcka. Det är svårt att bedöma exakt körtid beroende på väglag, trafik, tid på dygnet m.m. men med hjälp av Eniro beräknas förstärkning från Vemdalen inom 1 timme. 18
7. Kartbild I detta avsnitt presenteras en övergripande kartbild över Svegs släckområde samt vilka insatstider som gäller för området. 19
Räddningstjänsten Jämtland 063-14 80 00, fax 063-14 80 05 raddningstjanst@ostersund.se www.räddningstjänstenjämtland.se Besöksadress: Fyrvallavägen 4, Östersund Postadress: Box 71, 831 21 Östersund