Gustav Nygård 3-2015 Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia Skolgatan 25-27, 68600 Jakobstad tel puh 010 239 7550 Oy Pietarsaaren seudun Kehittämisyhtiö Concordia Koulukatu 25-27, 68600 Pietarsaari info@concordia.jakobstad.fi Fo-signum / Y-tunnus 0872046-7 www.concordia.jakobstad.fi
1. Inledning... 2 1.1 Analysens metod... 2 1.2 Begrepp som används i analysen... 3 2. Teoretisk bakgrund... 4 3. Flyttningsrörelsen i Jakobstadsregionen... 6 3.1 Hur gamla är flyttarna?... 8 3.2 Vart och varifrån flyttar man?... 10 Flyttningar inom regionen... 10 Flyttningsrörelsen till övriga Finland... 12 Den internationella flyttningsrörelsen... 14 3.3 Vilket språk pratar flyttarna?... 16 3.4 Vilka skillnader finns det mellan könen?... 20 3.5 Vilken är flyttarnas utbildningsnivå?... 21 3.6 Vilken roll har flyttarna i samhället?... 25 3.7 Vilka näringsgrenar representerar flyttarna?... 28 3.8 Vilken är flyttarnas inkomstnivå... 31 4. Sammanfattning och slutdiskussion... 34-1 -
Nyheter om flyttningsrörelsen i Jakobstadsregionen har ofta haft negativa förtecken den senaste tiden. Det har handlat om förlorade invånare och unga som inte flyttar tillbaka till hemkommunen. Nationellt hör man om en landsbygd som avfolkas och om en huvudstadsregion som drar till sig massorna i en allt större grad. Flyttningsrörelsen berättar mycket om ett områdes karaktär och påverkar dess utvecklingsriktning. Den har även en stark ekonomisk koppling för både individen som flyttar och för området därifrån flytten sker samt för destinationen. Därför är det viktigt att analysera regionens flyttningsrörelse närmare och undersöka olika aspekter av flyttandet. Denna analys söker svar på hur flyttningsrörelserna har påverkat Jakobstadsregionen och dess kommuners befolkningsutveckling och socioekonomiska utveckling de senaste 10 åren. Det är allmänt känt att ungdomar i regionen flyttar till större befolkningscentra men inte återvänder i samma grad som de flyttar ut och på så sätt ger en negativ nettoflyttning inom Finland. Finns det andra grupper som hör till utflyttarna och vilka är Jakobstadsregionens inflyttare? Vilken är flyttningsrörelsens inverkan på ekonomin? Med analysen vill man skapa evidensbaserat underlag för åtgärder som riktar sig till att öka inflyttningen till regionen och minska benägenheten att flytta bort. Metoden för analysen är kvantitativ till sin karaktär och utgår från tillgänglig statistik från Statistikcentralen. Den statistik som har använts är dels de avgiftsfria databaserna men också avgiftsbelagda databaser om flyttningsrörelsen, som databasen Bakgrundsuppgifter om personer som flyttat. I analysen undersöker man de senaste tio årens (2004-2013) utveckling av flyttningsrörelser i Jakobstadsregionen. Men inom vissa ämnesområden som t.ex. den om flyttarnas näringsgren finns inte den färskaste statistiken tillgänglig ännu och där är undersökningsåren lite äldre. Flyttningsmängderna varierar från år till år, för att få mer användbara jämförelsetal har i rapporten använts det årliga medeltalet av femårsperioder för att presentera informationen. Flyttningsrörelserna i Jakobstadsregionen refereras i stor utsträckning till det nationella genomsnittet gällande flyttningsrörelser. Analysen är också explorativ till sin karaktär. Det betyder att man under arbetets gång kunnat bredda de ursprungliga frågeställningarna när man upptäckt intressanta egenheter inom flyttningsmönstret i Jakobstadsregionen. T.ex. ifall när det visar sig under arbetes gång att en åldergrupp har en unik flyttningsrörelse jämfört med landet i övrigt, erbjuder denna metod friheten att undersöka detta närmare. Ett tack riktas till Krister Björklund och Magnus Enlund vid Migrationsinstitutet som kommenterat rapporten. - 2 -
Benägenheten till flyttning eller omflyttningsfrekvensen avser antalet flyttare per 1000 personer i medelfolkmängden inom utflyttningsområdet. På motsvarande sätt är flyttningsbenägenheten i en viss åldersgrupp antalet flyttare i åldersgruppen i fråga per 1000 personer i medelfolkmängden i åldersgruppen. (Stat.fi, 2014 1.) Ekonomisk region är kommuner som bildar en helhet genom samarbete och ett gemensamt pendlingsområde. Inrikesministeriet har fastställt de ekonomiska regionerna som basområden för den regionalpolitiska stödområdesindelningen. (Stat.fi, 2014.) Till den ekonomiska regionen Jakobstadsregionen hör Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby, Kronoby och Larsmo. Nettoflyttning är skillnaden mellan inflyttning och utflyttning till andra finländska kommuner. Nettomigration är skillnaden mellan invandring och utvandring, det vill säga den internationella flyttningsrörelsen. Statistisk kommungruppering används av Statistikcentralen för att beskriva hur tätt bebyggd kommunen är. Klassificeringen bygger på andelen av befolkning som bor i tätort och den största tätortens andel i jämförelse till invånarantalet. Den innehåller följande kategorier: Urbana kommuner, ex. Jakobstad. Tätortskommuner, ex. Korsholm. Landsbygdskommuner, ex. Kronoby, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre. TOL 2008 står för Statistikcentralens näringsgrensindelning från år 2008. Totalnettoflyttning är summan av nettoflyttning och nettomigration. Utbildningsnivå grundar sig på Statistikcentralens examensregister och mäts enligt utbildningstid. I denna undersökning används tre kategorier: Grundnivå, högst 9 års utbildning. Mellannivå, 2-3 år efter grundnivån, t.ex. studentexamen eller yrkesinriktad examen. Högre nivå, 2+ år efter mellannivån. 1 Statistikcentralen: Flyttningsrörelsen, Begrepp och definitioner: http://www.stat.fi/til/muutl/kas_sv.html, 7.10.2014. - 3 -
Studier av människans flyttningsrörelser har långa anor. En pionjär inom området var E.G. Ravenstein som år 1885 presenterade elva lagar som på ett samlande sätt förklarade hans empiriska fynd 2. Många av dessa lagar har även hållit sig över tid medan några inte är aktuella mer. Många av hans lagar har gett upphov till fördjupade teorier. Ett exempel på detta är den demografiska gravitationsteorin som förklarar flyttningsrörelsernas dynamik mellan olika platser genom en formel som använder avståndet och befolkningsmängden. Ravensteins lagar finns listade nedan: 1. De flesta migranter genomför korta flyttningar. 2. Flyttningsrörelsen sker steg för steg. 3. De flesta flyttningar sker från jordbruksområden till industrialiserade. 4. Långa flyttningar riktar sig i huvudsak till betydande handels- eller industricentrum. 5. Varje migrationsflöde har ett motflöde. 6. Migranterna är oftast unga vuxna och familjer flyttar sällan utanför ursprungslandet. 7. Kvinnor flyttar mer än män inom ursprungslandet, medan män flyttar mer till andra länder än kvinnor. 8. Stadsbor flyttar mindre ofta än invånare på landsbygden. 9. Ekonomiska orsaker ligger i huvudsak bakom flyttningarna. 10. Stora städer växer mer med hjälp av flyttningsrörelsen än med den naturliga befolkningsökningen. 11. Antalet migranter ökar i takt med utvecklingen av industri och handel. Övriga klassiska teorier som är viktiga att nämna i detta sammanhang är livscykelmodellen. Den förklarar varför det är de unga vuxna som är aktivast att flytta. Studier eller första arbetsplatsen kräver i större utsträckning längre flyttningar medan bildandet av familj och tillökning innebär kortare flyttningar med byte av boendeform och miljö. När barnen har flyttat ut finns en möjlighet att igen byta boendeform och när människan åldras förändras behoven och en flytt är igen aktuell. Vidare är det vanligt att prata om push- och pull-faktorer i ett flyttningsbeslut. Här tänker man att antalet flyttbeslut är lika många som antalet människor och själva flyttbeslutet är resultatet av personens push- och pullfaktorer. Med push-faktorer menas saker som gör att man vill flytta bort som arbetslöshet, kriser eller otrevnad. Pull-faktorer är saker som drar personen till en ny plats som studiemöjligheter, bättre utkomst eller en häftigare plats. Från allmänna vetenskapliga teorier är det dags att landa i Jakobstadsregionens verklighet som enligt Miljöcentralens indelning hör till de mindre stadsregionerna i Finland 3 och studera de senaste skeendena i landet. Timo Aro som är doktor i statsvetenskap har i augusti 2014 undersökt den senaste utvecklingen inom de finska regionerna när det gäller flyttningsrörelser 4. Han pekar ut sex punkter som illustrerar den pågående utvecklingen: 1) Urbaniseringen fortsätter och växande områden som speciellt samlar till sig nya arbetstagare finns geografiskt på ett mindre område. Detta innebär att de större städernas och stadsregionernas roll blir allt starkare. De större 2 Ravenstein, E. G. (1885): The Laws of Migration, Journal of the Statistical Society, Vol. XLVIII. 3 Ristimäki, M., Tiitu, M., Kalenoja, H., Helminen, V. & Söderström, P. (2013): Yhdyskuntarakenteen vyöhykkeet Suomessa, Suomen ympäristökeskuksen raportteja 32/2013. 4 Aro, T. (2014): Alueiden muuttovetovoima; Kuntien ja kaupunkiseutujen vetovoima kuntien välisessä muuttoliikkeessä vuosina 2009-2013, http://www.timoaro.fi/alueiden-muuttovetovoima-vuosina-2009-2013/. - 4 -
stadsregionernas verkningsområden blir större och distribueras enligt zoner och korridorer som följer de viktiga trafiklederna. 2) Den osymmetriska utvecklingen mellan regionerna ökar i takt. Verkningar av konjunkturväxlingar fördelar sig ojämnt mellan regionerna. Regioner med ett ensidigt näringsliv är mer sårbara medan mångsidighet är en fördel. Denna utveckling ökar också betydelsen av platser med koncentrering av arbetsplatser och kunnande. 3) Flyttningsrörelsen och arbetskraftens mobilitet formar samhällsstrukturen i en mer centraliserad riktning. Antalet flyttningar har ökat under 2000-talet och benägenheten att flytta har ökat i alla åldersklasser sedan 1980-talet. Allt färre kommuner har en positiv nettoflyttning. 4) Invandringen ökar. Invandrarna har blivit fem gånger fler under 2000-talet. Nästan alla kommuner hade en positiv nettomigration från utlandet och i flera kommuner är det den enda dynamiska faktorn i befolkningsutvecklingen. Invandringen är dessutom mer koncentrerad till större orter än den övriga flyttningsrörelsen. 5) Pendlingen ökar och pendlingsavståndet fortsätter att bli längre. Var tredje finländare pendlar över kommungränsen och flest pendlare finns i de större städernas randkommuner. Pendlarnas inkomster är ca en tredjedel större än de som bor och jobbar i hemkommunen. 6) En accelererande icke-materiell konkurrens mellan regionerna. Förutom hårda värden som infrastruktur och industriella investeringar blir mjuka värden som kunnande, kreativitet, atmosfär och anseende allt viktigare. Platsens kvalitet och anseende påverkar flyttningsrörelserna mellan regionerna. - 5 -
1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Flyttningsrörelsen är tillsammans med den naturliga befolkningsförändringen det som utgör den totala befolkningsförändringen. I Figur 1 är flyttningsrörelsen delad i nettoflyttning inom Finland och nettomigration internationellt. Både nettoflyttningen och den naturliga befolkningsändringen går i vågor och de har även samband; den höga naturliga befolkningsändringen i början av 1990-talet gör att nettoflyttningen är mer negativ på 2010-talet. Detta har att göra med benägenheten att flytta mellan olika åldersgrupper som kommer att behandlas mer ingående i avsnittet om flyttarnas ålder. Den internationella nettomigrationen går däremot inte i vågor utan har ökat stadigt sedan början av 2000-talet. Denna trend stämmer överens med situationen i övriga Finland. 400 300 200 100 0-100 -200-300 -400 Nettomigration (internationell) Naturlig befolkningsändring Nettoflyttning (inom Finland) Befolkningsändring Figur 1. Befolkningsförändringar i Jakobstadsregionen 1987-2013. Av Finlands 70 ekonomiska regioner hade endast 23 regioner en positiv befolkningsförändring åren 2009-2013. Jakobstadsregionen hör till dessa och placerar sig på en 17:e plats i totala siffror med en ökning på i medeltal 131 invånare per år. Men när det gäller nettoflyttning inom Finland kommer man på femte sista plats. Den internationella flyttningsrörelsen (17:e plats) lyfter sedan upp regionen till 37:e plats när det gäller totalnettoflyttningen. Tabell 1. Benägenhet till flyttning i Jakobstadsregionens kommuner. Område Åren 2004-2008 Åren 2009-2013 Differens Jakobstad 43,9 47,1 3,2 Kronoby 26,0 29,7 3,7 Larsmo 33,2 33,5 0,3 Nykarleby 26,3 28,0 1,7 Pedersöre 31,7 34,9 3,2 Jakobstadsregionen 35,1 37,9 2,8-6 -
Benägenheten att flytta 5 till en annan kommun är ändå lägre i Jakobstadsregionen än i landet i övrigt även om nettoflyttningen är negativ. Mellan åren 2009-2013 var benägenheten att flytta 38 promille i Jakobstadsregionen och 50 promille nationellt. Den har ökat i regionen liksom i övriga landet. Inom regionen är benägenheten att flytta högst i staden Jakobstad medan den är lägst i Nykarleby stad och Kronoby kommun (se Tabell 1). Den naturliga befolkningsändringen är starkare i Jakobstadsregionen jämfört med hela landet. Detta beror främst på nativiteten som var 12,8 födda per 1000 invånare åren 2009-2013, i hela landet var födelsetalet 11,1. Mortaliteten var också snäppet lägre i Jakobstadsregionen med 9,3 dödsfall per 1000 invånare jämfört med hela Finlands dödstal som var 9,4. CENTRALA UPPTÄCKTER: En god naturlig befolkningsökning påverkar senare utflyttningen. Invandringen är den dynamiska faktor som brutit mönstret och bidragit till en positiv befolkningsförändring tillsammans med den naturliga befolkningsökningen. Befolkningen stannar kvar i Jakobstadsregionen mer än det nationella genomsnittet bland kommunerna. Landsbygdskommunerna i regionen har inte utsatts för någon större utvandring, tvärtom; där är man minst benägen att flytta bort. Flyttningarna ökar, så även i Jakobstadsregionen. Utflyttningen är vad den kan förväntas vara, men inflyttningen kunde vara högre. 5 Se avsnitt 1.2 Begrepp som används i analysen på sidan 3. - 7 -
De flesta in- och utflyttarna i Jakobstadsregionen är precis som i landet i övrigt unga vuxna. Tre fjärdedelar av utflyttarna och 70 % av inflyttarna är under 30 år. Den åldersgrupp som mest flyttar är mellan 20-24 år. Av befolkningen som är under 30 år var nettoflyttningen -254 personer årligen mellan åren 2009-2013, medan den var -10 för de som var över 30 år. 75 - Inflyttning 2009-2013 70-74 Utflyttning 2009-2013 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 -19 0 50 100 150 200 250 300 350 400 Figur 2. Antalet inflyttare och utflyttare till och från Jakobstadsregionen i medeltal per år. Under perioden 2004-2008 var nettoflyttningen -130 personer årligen för under 30-åringar, dvs. nettoflyttningen har försämrats med 124 personer. Denna dramatiska ändring beror främst på att flyttningsbenägenheten har ökat bland 15-19 åringar med 16 promilleenheter och bland 20-24 åringarna med 9 promilleenheter. En annan bidragande orsak är de höga födelsetalen i början av 1990-talet, denna generation var i sin mest flyttningsintensiva period under åren 2009-2013. Utflyttarnas nettoflyttning för över 30 åringar försämrades med 14 personer per år under perioden 2009-2013 jämfört med den tidigare femårsperioden. Antalet inflyttare varken ökade eller minskade. I Tabell 2 jämförs benägenheten till flyttning mellan Jakobstadsregionen och hela landet. Benägenheten att flytta är mindre i alla åldersgrupper jämfört med landets medeltal. De största skillnaderna finns bland de unga barnfamiljerna där man verkar rota sig tidigare i Jakobstadsregionen än i landet i snitt. - 8 -
Tabell 2. Benägenhet till flyttning över kommungränsen mellan åren 2009-2013 enligt ålder (promille). Åldersklass Finland Jakobstadsregionen Differens 0-4 62,8 39,1-23,8 5-9 31,9 20,5-11,4 10-14 20,4 14,0-6,4 15-19 88,5 69,2-19,2 20-24 196,0 189,9-6,1 25-29 130,4 116,0-14,4 30-34 77,9 51,0-26,9 35-39 49,2 27,9-21,3 40-44 34,1 22,0-12,1 45-49 27,7 18,1-9,6 50-54 23,9 15,4-8,5 55-59 19,0 10,9-8,1 60-64 17,5 9,5-8,0 65-69 13,2 7,1-6,1 70-74 9,1 6,1-3,0 75-5,2 4,1-1,1 TOTALT 49,9 37,9-12,0 CENTRALA UPPTÄCKTER: Åldersgruppen som flyttar mest är 20-24 åringarna. Tre fjärdedelar av utflyttarna är under 30 år. Jakobstadsregionens negativa nettoflyttning uppstår bland flyttarna under 30 år. Benägenheten att flytta har ökat mest bland 15-19 åringar och nästmest bland 20-24 åringar. Unga barnfamiljer är mindre benägna att flytta i Jakobstadsregionen jämfört med hela landet. Inga stora förändringar i inflyttningen mellan perioderna 2004-2008 och 2009-2013. - 9 -
Mellan åren 2008-2013 flyttade i medeltal 2077 personer ut från någon av Jakobstadsregionens fem kommuner. Av dessa flyttade 39 % inom regionen, 52 % till en annan del av Finland och 10 % flyttade utomlands. Av inflyttarna till någon av de fem kommunerna kom likaså 39 % från närområdet. Från övriga delar av Finland kom 40 % medan 21 % kom från utlandet. Under dessa fem år förlorade regionen årligen 264 nettoinvånare till övriga delar av Finland men fick ett nettotillskott på 224 nya invånare per år från utlandet. Den sammanlagda totalnettoflyttningen landade därmed på -40 per år. I följande avsnitt undersöks först flyttningarna inom regionen, för att sedan analysera flyttningarna inom landet och till sist studera den internationella flyttningsrörelsen. Tabell 3. Flyttningsrörelsen i Jakobstadsregionen per kommun, medeltal åren 2009-2013. Flyttning mellan kommuner Flyttning internationellt Totalnettoflyttning Ändring från perioden 2004-2008 Område In Ut Netto In Ut Netto Jakobstad 774 926-152 232 87 145-7 -16 Kronoby 185 199-14 32 20 12-2 13 Larsmo 160 163-4 32 21 11 7-2 Nykarleby 172 209-38 75 30 45 8 10 Pedersöre 323 380-57 51 40 11-46 -30 Jakobstadsregionen 814 1078-264 423 199 224-40 -25 Jakobstad har en positiv nettoflyttning från alla kommuner i regionen förutom från Larsmo. De största flyttningsströmmarna inom regionen går mellan Jakobstad och Pedersöre samt Jakobstad och Larsmo. Dessa tre har även en samhällsstruktur som går över kommungränserna. För Pedersöre och Larsmo är flyttningsrörelsen inom regionen mycket viktig. Tre av fem inflyttare till Pedersöre och Larsmo kom från en annan kommun i Jakobstadsregionen. Enligt livscykelmodellen kan man anta att ungdomar flyttar in till staden medan barnfamiljer flyttar ut till Pedersöre och Larsmo medan man enligt teorin kan förvänta sig en flyttningsrörelse av äldre personer som flyttar tillbaka till staden. Statistiken visar att modellen går att använda för att förklara flyttningsmönstret mellan dessa tre kommuner. Mellan åren 2009-2013 var nettoflyttningen 21 personer i åldersgruppen 15-24 som flyttade till Jakobstad från Pedersöre och Larsmo. Åt andra hållet visar nettoflyttningen att åtta unga familjer med barn under fem år flyttade bort från Jakobstad till Larsmo eller Pedersöre. Men där slutar likheten mellan Pedersöre och Larsmo. För nettoflyttningen visar att två till tre äldre familjer med barn i skolåldern årligen flyttar från Pedersöre till Jakobstad. Larsmo har däremot en nettovinst på två äldre familjer årligen från Jakobstad. Av pensionärerna flyttar sex till sju personer netto årligen från Pedersöre till Jakobstad. Mellan Larsmo och Jakobstad finns ingen betydande nettorörelse bland pensionärerna. Flyttningsrörelsen mellan Pedersöre och Larsmo visar inga större ålderskillnader men man ser att Pedersöre attraherar lite mer de yngre familjerna medan Larsmo attraherar de äldre familjerna vilket bekräftar mönstret som kommunerna har med Jakobstad. För ungdomar och pensionärer finns ingen signifikant nettorörelse mellan Pedersöre och Larsmo vilket bekräftar livscykelmodellen. - 10 -
Figur 3. Flyttningströmmarna i Jakobstadsregionen och mellan grannkommunerna 2009-2013. Kronobys relation till Karleby liknar den Larsmo har till Jakobstad men flödet är lite mindre. Nettoflytten bland 15-24 åringar till Karleby är fem personer medan tre till fyra unga barnfamiljer tillkommer årligen. Även någon äldre familj tillkommer från Karleby årligen. Till Jakobstad är nettoflytten större bland 15-24 åringar än till Karleby, nämligen åtta till nio ungdomar årligen. Unga barnfamiljers nettoflytt till Kronoby från Jakobstad är en per år och således mindre än från Karleby. Pensionärernas nettoflytt i Kronoby är inte signifikant. Från Jakobstad till Karleby är nettoflytten negativ både för ungdomar, åtta till nio per år, och för barnfamiljer, två unga familjer och en äldre familj årligen. Även åldergrupperna före pensionsåldern visar ett negativt nettoresultat. Nettoflyttrelationen mellan Jakobstad och Nykarleby innebär ett nytt mönster. De unga och unga vuxna mellan 15-35 år utan familj söker sig till Jakobstad med en nettosiffra om nio per år medan barnfamiljerna har ett nettoplus för Nykarlebys favör, men det rör sig endast om en familj netto årligen. Mellan Nykarleby och Pedersöre finns inget tydligt flyttningsmönster när man jämför åldersgrupper annat än att Pedersöre attraherar de unga familjerna snäppet bättre. Flyttningströmmarnas storlek För att närmare analysera strömmarnas storlek inom regionen och till grannkommunerna används gravitationsteorin. Detta innebär att en teoretisk flyttningsström beräknas med kommunernas befolkningsmängd och avståndet mellan kommunerna. Avståndet har beräknats enligt varje kommuns befolkningsmässiga tyngdpunkt och genom att beakta vägnätet. Gravitationsteorin har kritiserats för att inte beakta hur flyttningsrörelsen påverkas av administrativa eller kulturella - 11 -
barriärer eller gränser. Men genom att jämföra den riktiga flyttningsrörelsen med den teoretiska kan man istället identifiera ifall sådana barriärer finns. Resultatet visar att interaktionen är i verkligheten högre mellan Jakobstad, Pedersöre och Larsmo än vad den teoretiska modellen visar. Även strömmen mellan Nykarleby och Jakobstad är större än i den teoretiska modellen. Kronobys flyttningsströmmar är i någorlunda harmoni med modellen, förutom interaktionen till Karleby som är högre. Däremot är den verkliga flyttningströmmen mellan Jakobstad, Pedersöre, Larsmo, och Nykarleby till och från Karleby lägre än i den teoretiska modellen. Mest utmärkande är den låga interaktionen mellan Pedersöre och Karleby. Resultatet av denna analys visar att det inte är endast arbetsmarknaden och pendlingsrörelsen som skapar den funktionella ekonomiska regionen Jakobstadsregionen, även flyttningsrörelsen har ett starkt drag som speciellt binder ihop Jakobstad, Pedersöre, Larsmo och Nykarleby. Modellen identifierar barriärer mellan kommuner med olika språkförhållanden. Söderut mot Vörå stämmer den teoretiska modellen bättre jämfört med kommunerna med finsk majoritet norrut och österut där interaktionen är lägre. Undantaget är Kronoby. Man kan säga att flyttningsrörelsens språkmur är lägre runt Kronoby än de fyra övriga kommunerna i Jakobstadsregionen. Figur 4. Flyttningsrörelsen mellan Jakobstadsregionen och landets regioner åren 2009-2013. Tre regioner hade årligen tresiffriga flöden från och till Jakobstadsregionen mellan åren 2009-2013. Dessa var Vasa-, Helsingfors- och Karlebyregionen. Störst nettoförlust blev det till Vasaregionen med - 12 -
-102 årligen följt av Helsingforsregionen (-63), Åboregionen (-31), Tammerforsregionen (-26) och Seinäjokiregionen (-19). Till Karlebyregionen var nettoförlusten i medeltal -13 personer årligen. De största nettovinsterna kom från Uleåborgsregionen och Sydösterbotten med fyra personer årligen. Två tredjedelar av utflyttarna 2009-2013 i åldern 20-24 år flyttade till Vasa, Helsingfors eller Åbo. Detta innebar en årlig nettoförlust på 52 unga till Vasa, 34 till Helsingfors och 18 till Åbo. Men även inom åldersgruppen 25-29 åringar innebar det en nettoförlust till dessa tre regioner. Bland 30-34 åringarna kom däremot en nettovinst från både Helsingfors och Vasa, men antalet är endast en till två personer per år. Flyttningsinteraktionen med Karleby är mer utspritt i åldrar. Det blev en nettoförlust på sex personer per år för 20-24 åringar medan det blev en nettovinst med fem personer för 25-34 åringar. Över hälften, eller 54 %, av inflyttarna till Jakobstadsregionen från övriga Finland flyttade till staden Jakobstad, 18 % flyttade till Kronoby, Pedersöre och Nykarleby tog emot 11 % vardera och till Larsmo flyttade 5 % 6. Av inflyttarna från Helsingfors- och Åboregionen kom 60 % till staden Jakobstad och från Vasa hälften. Däremot kom hälften av inflyttarna från Karlebyregionen till Kronoby och endast en tredjedel till Jakobstad. Från staden Jakobstad är det även betydligt vanligare att flytta till en annan del av Finland än i de övriga fyra kommunerna. Av de som flyttade bort från Jakobstadsregionen kom 57 % från staden Jakobstad. Landsbygdskommuner Tätortskommuner Urbana kommuner Inflyttning 2009-2013 Utflyttning 2009-2013 0 200 400 600 800 1 000 Figur 5. Inflyttare och utflyttare enligt stad och landsbygdsindelning. För att få en bild av till vilken typ av kommun som flyttarna rör sig mellan används Statistikcentralen kommungruppering i Figur 5. Av inflyttarna som kommer till Jakobstadsregionen från övriga Finland var 71 % från urbana kommuner medan 17 % kom från landsbygdskommuner mellan åren 2009-2013. Perioden 2004-2008 var relationen i stort sett den samma och andelarna är jämförbara med utflyttarnas ursprungskommuntyp nationellt. Av utflyttarna från Jakobstadsregionen flyttade 81 % till urbana kommuner medan 11 % flyttade till landsbygdskommuner. Jämfört med föregående femårsperiod har antalet som väljer att flytta till urbana kommuner ökat med 130 fler personer per år. 6 Av Jakobstadsregionens invånare år 2013 var 40 % bosatta i staden Jakobstad, 22 % i Pedersöre, 15 % i Nykarleby, 14 % i Kronoby och 10 % i Larsmo. - 13 -
Emigration Immigration 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 Figur 6. Den internationella flyttningsrörelsen, perioden 2004-2008 jämfört med 2009-2013. Medeltal per år. Flyttningsrörelsen från utlandet har stigit anmärkningsvärt vilket har tidigare konstaterats. Även emigrationen har ökat men inte lika kraftigt som immigrationen. Av regionens immigranter flyttade 55 % till Jakobstad, 18 % till Nykarleby, 12 % till Pedersöre, 8 % till Kronoby och 7 % till Larsmo. Av regionens emigranter flyttade 44 % från Jakobstad, 20 % från Pedersöre, 15 % från Nykarleby och 10 % från Kronoby och Larsmo vardera. I relation till kommunernas invånartal har Jakobstad och Nykarleby den mest internationella flyttningsrörelsen medan Kronobys och Pedersöres flyttningsrörelse är minst internationell. Statistikcentralen har i sina fria databaser endast information per landskap om den internationella flyttningsrörelsens ursprung. För att få en bild varifrån och vart flyttningsrörelserna går används landskapet Österbotten som utgångspunkt. EU(28) länder Övriga Europa Afrika Immigration Amerika Asien Oceanien Okänd Emigration Figur 7. Immigration och emigration i landskapet Österbotten enligt världsdel åren 2009-2013. Över hälften, eller 54 %, av immigrationen till Österbotten kom från Europa och 29 % kom från Asien. Av enskilda länder kom flest från Sverige med 18 %. Estland, Irak och Ryssland följde med 5 %. Av emigrationen gick 81 % till något annat europeiskt land. Den överlägst största flyttningsströmmen till något annat land gick till Sverige dit 47 % av emigranterna flyttade. Till Norge flyttade 7 % och till USA 5 %. Den största nettomigrationen enligt världsdel kom från Asien och Europa, främst Östeuropa. Även från Afrika har Österbotten en positiv nettomigration. Den största nettomigrationen enligt land var Irak, Ryssland, Somalia och Estland medan den största nettoförlusten var till Sverige, USA och Tyskland. - 14 -
Av immigranterna var 28 % finska medborgare men av de som flyttade från Sverige till Österbotten var 75 % finska medborgare. Av emigranterna var 71 % finska medborgare medan av de som emigrerade till Sverige var 82 % finska medborgare. CENTRALA UPPTÄCKTER: Livscykelmodellen kan användas för att förklara den interna flyttningsrörelsen i regionen. Pedersöre och Larsmo attraherar de yngre familjerna. Larsmo attraherar även äldre familjer vilket ger kommunen en positiv flyttning inom regionen. Samma tendenser finns i Kronoby gentemot Karleby. Flyttningsinteraktionen är speciellt stark mellan Jakobstad, Pedersöre, Larsmo och Nykarleby. Fyra av fem som flyttar bort från regionen flyttar till stadsmiljö. Flyttningsrörelsen till och från andra delar av Finland är livligare i staden Jakobstad än i regionens övriga kommuner. Den största internationella flyttningsrörelsen enligt land går till och från Sverige. Det är främst finländare som står för den. Positiv nettomigration kom från Asien, Östeuropa och Afrika. Inom regionen är flyttningsrörelsen mest internationell i Jakobstad och Nykarleby och minst internationell i Pedersöre och Kronoby. - 15 -
Av inflyttarna åren 2009-2013 från landets övriga regioner var i medeltal 405 personer per år svenskspråkiga, 321 personer finskspråkiga och 88 personer hade ett annat modersmål. Nettoflyttningen innebar -108 per år för svenskspråkiga, -91 för finskspråkiga och -65 för övriga. År 2013 fanns 75 % svenskspråkiga, 21 % finskspråkiga och 4 % som talade övriga språk i Jakobstadsregionen. Övriga Svenskspråkiga Finskspråkiga Inflyttning 2009-2013 Utflyttning 2009-2013 0 100 200 300 400 500 600 Figur 8. In- och utflyttning mellan Jakobstadsregionen och övriga regioner i Finland enligt språk, medeltal för åren 2009-2013. Benägenheten till flyttning varierar stort mellan språkgrupperna (Tabell 4). Bland finskspråkiga var benägenheten nästan 50 promille. Den har minskat med två promilleenheter och på så sätt vandrat från att vara ovan det nationella medeltalet på 50 promille till att vara precis under. Detta är en positiv sak för regionen. Svenskspråkiga i regionen flyttar mer sällan än det nationella genomsnittet. Benägenheten till flyttning är 30 promille för svenskspråkiga. Den har ökat lite precis som den allmänna trenden. Det finns naturliga orsaker till att flyttningsbenägenheten är lägre bland svenskspråkiga. Kommuner inom Finland med svenskspråkig service och skolor är färre vilket gör att flyttalternativen blir färre ifall man behöver den servicen. Ändå har svenskspråkiga i Jakobstadsregionen en lägre flyttningsbenägenhet jämfört med alla svenskspråkiga i Finland. Men de som varken är svensk- eller finskspråkiga i Jakobstadsregionen har en väldigt hög benägenhet att flytta, hela 149 promille. Detta är dessutom en ökning med 36 promilleenheter jämfört med den tidigare femårsperioden. Sannolikheten att en invånare med ett annat modersmål än svenska eller finska gör ett flyttningsbeslut till en annan finländsk kommun i Jakobstadsregionen är nästan fem gånger större än att en svenskspråkig invånare gör ett flyttningsbeslut. Flyttningsbenägenheten är dessutom också betydligt högre än det nationella medeltalet på 81,7 promille. Tabell 4. Benägenhet till flyttning inom Finland bland Jakobstadsregionens språkgrupper. Språkgrupp Åren 2004-2008 Åren 2009-2013 Differens Hela landet Finskspråkiga 51,7 49,8-1,9 49,9 Svenskspråkiga 28,7 30,2 1,4 36,9 Övriga språk 113,1 149,0 35,9 81,7 Hela regionen 35,1 37,9 2,8 49,9 Av de finskspråkiga flyttarna inom Finland flyttar 78 % bort från regionen och 22 % inom regionen. Av de svenskspråkiga flyttar över majoriteten, 55 %, inom regionen och av övriga språk flyttar 69 % - 16 -
bort från regionen. Här kan vi se att de svenskspråkiga invånarna i Jakobstadsregionen är väldigt stabila som befolkningsgrupp, flyttningsbenägenheten är låg och av flyttarna sker de flesta inom regionen. Språk och geografi Inflyttning Figur 9. Flyttningsrörelser enligt region medeltal årligen 2009-2013. Utflyttning Jämför man språkgruppernas geografiska flyttningsrörelser enligt ekonomiska regioner finns det skillnader mellan dem, se Figur 9. Bland svenskspråkiga är största delen av flyttningsrörelsen längs med kustremsan i de områden där svenskspråkiga finns. De svenskspråkiga har mest interaktion med Vasaregionen men nettoförlusten är -65 per år. Näst mest interaktion har de med huvudstadsregionen där nettoförlusten är -15. Övriga regioner med en betydande flyttningsrörelse för gruppen är Karlebyregionen där man har en nettovinst med +3 och Åboregionen med nettoförlust på -24. För finskspråkiga är flyttningsrörelsen mer spridd i landet och som aktivast med Karlebyregionen men nettoförlusten är -14. Av de finskspråkiga flyttarna flyttar 18 % till Karlebyregionen. Näst största flyttningsströmmar har de med Vasa men med en nettoförlust på -35. Övriga som har andra modersmål flyttar mest koncentrerat. Mest flyttar man till huvudstadsregionen som innebär en nettoförlust på -42 per år. Av alla flyttningsrörelser över kommungränser flyttar 31 % av gruppen övriga språk inom Jakobstadsregionen och 29 % till Helsingforsregionen. - 17 -
I flyttningsrörelsen mellan Jakobstadsregionens kommuner finns det inga större nettoförändringar bland finskspråkiga. Bland svenskspråkiga har Larsmo en nettovinst på 16 personer per år och Jakobstad med åtta personer medan Kronoby och Pedersöre har en nettoförlust på 13 svenskspråkiga per år. Bland personer med övriga språk har Larsmo, Pedersöre och Nykarleby en nettoförlust på fyra till sju personer per år inom regionen medan Jakobstad har en nettovinst på 17 personer per år. Men jämför man nettot med flyttningar i hela Finland har Jakobstad en nettoförlust på 43 personer per år medan regionens övriga kommuner har tillsammans en nettoförlust på 22 personer med övriga språk. Ändå växer andelen av den totala befolkningen med övriga språk genom immigrationen. Men i nuläget flyttar nästan var tionde person med annat språk till en annan del av Finland, främst huvudstadsregionen. Så Jakobstadsregionen är till viss del en genomfartsregion för personer med övriga språk. Kronoby är den enda kommunen i regionen där flyttningsrörelsen ökar de finskspråkigas antal, i medeltal är nettovinsten 18 per år. I Jakobstad minskar finskspråkigas antal med 95 personer per år. Precis som i den interna flyttningen är Larsmo den enda kommunen där flyttningsrörelsen ökar de svenskspråkigas antal med fyra per år. I Pedersöre och Kronoby är nettoförlusten störst med 46 respektive 30 personer per år bland svenskspråkiga. Nykarlebys och Jakobstads nettosiffror är -22 respektive -15. I Figur 10 presenteras kommunernas språkförhållanden och i Tabell 5 förändringen i procentenheter de senaste tio åren. Jakobstad 37% 56% 7% Kronoby 17% 81% 2% Larsmo 6% 92% 1% Nykarleby 7% 87% 5% Pedersöre 9% 90% 2% Finskspråkiga Svenskspråkiga Övriga språk Figur 10. Språkförhållanden i Jakobstadsregionen år 2013. Tabell 5. Förändring i språkförhållande på 10 år (2004-2013), procentenheter. Kommun Finskspråkiga Svenskspråkiga Övriga språk Jakobstad -4,5-0,1 4,6 Kronoby 2,8-4,1 1,3 Larsmo -0,1-0,7 0,8 Nykarleby -1,2-2,8 4,0 Pedersöre 0,2-0,9 0,7 Jakobstadsregionen -1,8-1,0 2,8-18 -
CENTRALA UPPTÄCKTER: Svenskspråkiga i Jakobstadsregionen är mindre flyttningsbenägna än landets genomsnitt och landets övriga svenskspråkiga. Majoriteten flyttar inom regionen men flyttningsrörelsen betyder en minskning av de svenskspråkigas antal. Finskspråkigas benägenhet att flytta har minskat och ligger ungefär på samma nivå som landets genomsnitt. Även de finskspråkiga har en nettoförlust inom flyttningsrörelsen. Störst interaktion har de med Karlebyregionen. Pratar man inte svenska eller finska som modersmål är benägenheten att flytta bort hög och den har ökat. Den är också högre i Jakobstadsregionen än i övriga landet. Svenskspråkiga flyttar längs med kustremsan medan finskspråkiga flyttar över hela landet. Personer med övriga språk flyttar ofta till Jakobstad inom regionen och från Jakobstad till de större stadsregionerna eller grannregionerna. Kronoby är den enda kommunen där flyttningsrörelsen ökar de finskspråkigas antal. - 19 -
Redan i slutet av 1800-talet konstaterade Ravenstein att kvinnor är mer flyttningsbenägna än män. Detta är också ett faktum i Jakobstadsregionen. Både när det gäller in- och utflyttning är kvinnorna mer representerade. Men skillnaderna blev mindre under åren 2009-2013 jämfört med den tidigare femårsperioden. Flyttningsbenägenheten var 38,5 promille för kvinnor och 37,3 promille för män under senaste femårsperiod medan den var 36,9 respektive 33,3 promille under den tidigare perioden. Det vill säga gapet i flyttningsbenägenhet jämnades ut med över hälften mellan könen. I absoluta tal betyder det att 15 fler kvinnor flyttade bort per år under perioden 2009-2013 medan det tidigare var 87 fler kvinnor per år. Vidare kan konstateras att den kvinnliga flyttaren är yngre än den manlige men skillnaderna är inte stora. Nationellt har även kvinnorna en större flyttningsbenägenhet än män. Men skillnaden är mycket liten, endast 0,5 promille skiljer sig mellan könen. Skillnaden är större i Jakobstadsregionen. Kvinnor Utflyttning 2009-2013 Utflyttning 2004-2009 Inflyttning 2009-2013 Män Inflyttning 2004-2009 0 100 200 300 400 500 600 Figur 11. In- och utflyttning enligt kön. En jämförelse mellan femårsperioden 2009-2013 och 2004-2008. Siffran anger medeltalet per år. I Finland finns det fler kvinnor än män, detta beror till stor del på att kvinnornas medellivslängd är längre. I Finlands urbana kommuner är skillnaden i könsfördelningen större med kvinnlig majoritet medan i landsbygdskommunerna finns det fler män än kvinnor. Demografiska teorier pekar även på att kvinnorna söker sig mer till urbana centra än män. I Jakobstadsregionen finns det fler kvinnor i staden Jakobstad medan Pedersöre, Nykarleby, Kronoby och Larsmo har fler män. Totalt innebär det att Jakobstadsregionen har över 450 fler män (50,5 %) än kvinnor (49,5 %). Flyttningsrörelsen är en bidragande orsak till detta. CENTRALA UPPTÄCKTER: Det finns skillnader mellan könen; kvinnorna flyttar mer än män. Flyttningsrörelsen är en orsak till att det finns fler män än kvinnor i Jakobstadsregionen. Gapet mellan könen i flyttningsbenägenheten har minskat vilket kan anses vara positivt. - 20 -
Att flytta är ett sätt att öka sin utbildning och positionera sig på arbetsmarknaden. För Jakobstadsregionens del betyder detta att utflyttning är en nödvändig händelse för att på längre sikt höja utbildningsnivån genom återflyttning. Utbildningsnivån i regionen har stigit i jämn takt de senaste åren liksom den har gjort i hela landet. I Jakobstadsregionen har 40,4 % av den 15 år fyllda befolkningen en examen på mellannivån, 23,5 % har en examen på högre nivå medan 36,1 % saknar examen efter grundskolan. Två demografiska faktorer påverkar utbildningsnivån; den naturliga förändringen genom det faktum att de yngre åldersklasserna är högre utbildade än de äldsta samt flyttningsrörelsen. I Figur 12 kan man se att andelen med högre utbildning är större bland inflyttarna än bland utflyttarna vilket innebär att flyttningsrörelsen inom Finland är till fördel när man ser till utbildningsnivån. Men de fem senaste åren har andelen med högre utbildning varit lägre bland inflyttarna än bland hela befolkningen. 35% 30% Jakobstadsregionen 25% 20% 15% 10% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Andel av hela befolkningen med utbildning på högre nivå Andel av inflyttade med utbildning på högre nivå Andel av utflyttade med utbildning på högre nivå Figur 12. Hur flyttningsrörelsen påverkat Jakobstadsregionens utbildningsnivå. Linjerna anger andelen med utbildning på högre nivå. De streckade linjerna visar trenden för andelen med högre utbildning bland in- och utflyttare. De som flyttar mest i antal är personer med en examen på mellannivån. I alla regionens kommuner flyttar fler bort än in i denna kategori. I staden Jakobstad innebär detta en nettoförlust på 81 personer i medeltal per år. Även bland personer med utbildning på grundnivån är utflyttarna fler än inflyttarna. Bland personer med utbildning på högre nivå har Kronoby, Larsmo och Jakobstad ett positivt nettotal. Larsmo har högst nettovinst med i genomsnitt fyra fler inflyttare än utflyttare inom Finland. Antalet in- och utflyttare per kommun visas i Figur 14. - 21 -
35% Jakobstad 30% 25% 20% 15% 10% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kronoby 35% 30% 25% 20% 15% 10% Larsmo 35% Pedersöre 30% 25% 20% 15% 10% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Nykarleby Andel av hela befolkningen med utbildning på högre nivå Andel av inflyttade med utbildning på högre nivå Andel av utflyttade med utbildning på högre nivå Figur 13. Hur flyttningsrörelsen påverkat kommunernas utbildningsnivå. Linjerna anger andelen med utbildning på högre nivå. De streckade linjerna visar trenden för andelen med högre utbildning bland in- och utflyttare. I Kronoby har flyttningsrörelsen mest höjt utbildningsnivån. Även Larsmo gynnas starkt av flyttningsrörelsen. I Nykarleby och Pedersöre gynnades man starkt under första halvan av tioårsperioden medan den senare halvan har varit mindre gynnsam. Speciellt de fyra senaste åren har fått utvecklingen på utbildningsnivån att bromsa in i Pedersöre. I Jakobstad har utvecklingen varit den motsatta, den första halvan var flyttningsrörelsen inte gynnsam, medan senaste år har flyttningsrörelsen påverkat utbildningsnivån positivt. - 22 -
Högre nivå Jakobstad Högre nivå Kronoby Mellannivå Mellannivå Grundnivå Grundnivå 0 100 200 300 400 0 100 200 300 400 Högre nivå Larsmo Högre nivå Pedersöre Mellannivå Mellannivå Grundnivå Grundnivå 0 100 200 300 400 0 100 200 300 400 Högre nivå Nykarleby Inflyttning Mellannivå Utflyttning Grundnivå 0 100 200 300 400 Figur 14. Antalet in- och utflyttare i Jakobstadsregionen enligt utbildningsnivå. Antalen anger medeltalet under femårsperioden 2009-2013. Mellan åren 2009-2013 hade Jakobstadsregionen årligen en nettoförlust på -5 personer med utbildning på högre nivå. Detta var en försämring från den tidigare femårsperioden när man hade en nettovinst på fem personer. Under den senaste femårsperioden förlorade Pedersöre flest högre utbildade medan Larsmo, Kronoby och Jakobstad fick fler. Under den tidigare femårsperioden var det Jakobstad som årligen förlorade flest högreutbildade medan de övriga kommunerna fick fler. Under perioden 2009-2013 var nettoförlusten för utbildade på grundnivå -105 och för mellannivån - 144. Den totala nettoförlusten var betydligt högre perioden 2009-2013. Sett till utbildningsnivå påverkade detta till 50 % personer med grundnivå och till 40 % personer med mellannivå. Tabell 6. Benägenhet till flyttning inom Finland enligt utbildningsnivå. Utbildningsnivå Åren 2004-2008 Åren 2009-2013 Differens Grundnivå 25,4 34,8 9,4 Mellannivå 55,6 53,1-2,5 Högre nivå 34,0 30,6-3,3 Hela regionen 35,1 37,9 2,8 Personer med utbildning på mellannivån är mest benägna att flytta än medelsnittet fastän benägenheten har sjunkit med 2,5 promille. Mest har benägenheten att flytta ökat bland personer - 23 -
med en utbildning på grundnivån. Positivt är att benägenheten att flytta har minskat med 3,3 promille bland gruppen med högre utbildning. Detta betyder att regionen blivit lite bättre att hålla kvar personer med högre utbildning. Ser man på kommunnivå är det i Jakobstad och Larsmo där de största positiva förändringarna skett mellan femårsperioderna. Mellan åren 2004-2008 var högre utbildade mindre benägna att flytta från Pedersöre jämfört med Jakobstad och Larsmo. Men benägenheten att flytta för högre utbildade har ökat i Pedersöre till 37,8 promille vilket nu är högst bland de fem kommunerna. Ökningen innebär att det är årligen 10 fler med högre utbildning som flyttar bort än under perioden 2004-2008. Högre utbildade är minst benägna att flytta från Nykarleby och Kronoby, där har även förändringarna mellan femårsperioden varit mindre. Emigranterna är högre utbildade Från immigrationen till Jakobstadsregionen finns inga uppgifter tillgängliga om utbildningsnivån men om emigranterna finns det information. Statistiken visar att mellan åren 2007-2011 hade 77 % av emigranterna en examen och 25,5 % hade en högre examen. Under dessa år låg den totala andelen av befolkningen med högre examen mellan 21,1 % och 22,7 % vilket betyder att emigrationen var en faktor som påverkade utbildningsnivån negativt. De som flyttade utomlands hade i snitt en högre utbildningsnivå än de som flyttade inom Finland men de är betydligt färre till antalet. En tredjedel av emigranterna som är 15 år fyllda flyttade med stor sannolikhet för att studera på högre nivå. Av emigranterna som hade en examen på högre nivå var majoriteten mellan 25-34 år. I medeltal flyttade 41 personer med högre examen utomlands per år. CENTRALA UPPTÄCKTER: Flyttningsrörelsen i Jakobstadsregionen bidrar till att höja utbildningsnivån genom att unga flyttar bort för att studera. Under den senaste femårsperioden flyttade personer med högre utbildning mer sällan bort jämfört med den tidigare, medan personer med utbildning på grundnivå flyttade bort i högre grad. Personer med yrkes- eller studentexamen flyttar betydligt oftare än övriga. En naturlig orsak till flytten är att höja utbildningsnivån. Emigranternas utbildningsnivå är högre än regionens utbildningsnivå. - 24 -
Indelningen i invånarnas huvudsakliga verksamhet används för att mäta befolkningens relation till arbetsmarknaden. Till arbetskraften hör de sysselsatta och arbetslösa medan de som är utanför arbetskraften är barn, studerande, beväringar, pensionärer och övriga som inte hör till arbetskraften av andra orsaker. I detta avsnitt ser man närmare på de sysselsatta, arbetslösa, studerande och pensionärernas flyttningsrörelser och benägenhet att flytta. År 2012 hörde 46 % av befolkningen till arbetskraften, 43 % var sysselsatta och 3 % arbetslösa. Av de 54 % som inte hör till arbetskraften var 24 % pensionärer, 20 % barn under 14 år, och 7 % studerande eller skolelever. Mellan åren 2007-2011 hade Jakobstadsregionen en nettoförlust i medeltal per år på -74 sysselsatta och -12 arbetslösa inom Finland. Barnen under 14 år hade däremot en nettovinst på 20 barn per år. Detta visar på att inflyttarna inom arbetskraften har fler barn än utflyttarna. För studerande och skolelever var nettoförlusten -81 per år. Bland pensionärerna var nettoförlusten inte betydande med -4 per år. Pensionärer Jakobstad Pensionärer Kronoby Studerande Studerande Arbetslösa Arbetslösa Sysselsatta Sysselsatta 0 100 200 300 400 0 100 200 300 400 Pensionärer Larsmo Pensionärer Pedersöre Studerande Studerande Arbetslösa Arbetslösa Sysselsatta Sysselsatta 0 100 200 300 400 0 100 200 300 400 Pensionärer Nykarleby Studerande Inflyttning Arbetslösa Utflyttning Sysselsatta 0 100 200 300 400 Figur 15. Flyttningsrörelsen kommunvis inom Finland enligt huvudsaklig verksamhet, medeltal åren 2007-2011. - 25 -
Den enda kommunen i regionen som har fler sysselsatta inflyttare än utflyttare är Larsmo. Jakobstad förlorar flest sysselsatta, även de arbetslösa är fler bland utflyttade i staden. I de övriga kommunerna flyttar det in ungefär lika många arbetslösa som flyttar ut. Tabell 7. Benägenhet att flytta enligt huvudsaklig verksamhet åren 2007-2011. Område Sysselsatta Arbetslösa Studerande, skolelever Pensionärer Jakobstad 53,8 85,5 102,9 8,9 Kronoby 35,8 78,7 59,8 6,2 Larsmo 45,7 73,4 38,9 7,9 Pedersöre 44,0 67,7 54,9 12,4 Nykarleby 30,5 78,7 75,8 6,6 Jakobstadsregionen 44,6 80,2 75,2 8,7 Hela landet 60,4 85,0 104,2 13,3 Benägenheten att flytta är 44,6 promille bland sysselsatta i Jakobstadsregionen. Högst är den i Jakobstad och lägst i Nykarleby. I nationell jämförelse flyttar sysselsatta i regionen mer sällan. De arbetslösas flyttningsbenägenhet på 80,2 promille är närmare det nationella medeltalet, i Jakobstad flyttar arbetslösa bort i större utsträckning. Det mest anmärkningsvärda skillnaderna inom regionen finns i gruppen studerande och skolelever. När benägenheten att flytta för en studerande eller skolelev är nästan dubbelt större än för en sysselsatt i Jakobstad har studerande/skolelever i Larsmo en mycket låg flyttningsbenägenhet, t.o.m. lägre än för sysselsatta. Bland pensionärerna är man mest flyttningsbenägen i Pedersöre och minst i Kronoby. Pensionärerna är den minst flyttningsbenägna gruppen bland de jämförda. Immigration och emigration Pensionärer Studerande Barn (0-14 år) Arbetslösa Immigration Emigration Övriga utanför arbetskraften Sysselsatta 0 20 40 60 80 100 120 Figur 16. Den internationella flyttningsrörelsen i Jakobstadsregionen enligt huvudsaklig verksamhet. Årligt medeltal åren 2007-2011. En tredjedel av immigranterna och emigranterna var sysselsatta, eftersom immigranterna är fler gav det en nettovinst på 53 personer mellan åren 2007-2011. Till kategorin utanför arbetskraften hörde - 26 -
23 % av immigranterna och 16 % av emigranterna. Barnen utgjorde 19 % av immigranterna och 11 % av immigranterna. Av immigranterna var 24 % flyktingar under perioden 2007-2011 7. CENTRALA UPPTÄCKTER: Fler sysselsatta flyttar bort än flyttar in även om benägenheten att flytta är lägre än landets genomsnitt. Larsmo är den enda kommunen i regionen som får fler sysselsatta genom flyttningsrörelsen. Av arbetskraften har inflyttarna fler barn än utflyttarna. Medan regionen förlorade 74 sysselsatta till övriga Finland, vann man 53 sysselsatta från utlandet. 7 Enligt uppgifter från Jakobstadsregionens integrationsprogram 2014-2017. - 27 -
I detta avsnitt undersöks de sysselsatta flyttarna närmare och specifikt vilka näringsgrenar de representerar. Tidigare konstaterades att nettoflyttningen har varit negativ för sysselsatta i Jakobstadsregionen. I Figur 17 öppnas denna information upp ytterligare enligt näringsgren. Primärnäringarna påverkades knappt alls av flyttningsrörelsen medan arbetsplatser inom servicebranscherna påverkades mest negativt av flyttningsrörelsen. Sysselsatta inom förädlingen hade även en negativ nettoflyttning. Denna är väldigt låg med tanke på att under den femåriga undersökningsperioden minskade antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin totalt med över 800 personer medan nettoflyttningen var totalt -66. Mest ökade antalet sysselsatta inom servicesektorn, en ökning med över 760 personer, fastän nettoflyttningen visade på -424. 10 D Försörjning av el, gas, värme och kyla 2 1 1 E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering B Utvinning av mineral A Jordbruk, skogsbruk och fiske -1-8 -8-10 -10-14 -15 S Annan serviceverksamhet R Kultur, nöje och fritid L Fastighetsverksamhet X Näringsgrenen okänd F Byggverksamhet O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring K Finans- och försäkringsverksamhet -22-22 -29-31 -32-33 I Hotell- och restaurangverksamhet H Transport och magasinering J Informations- och kommunikationsverksamhet Q Vård och omsorg; sociala tjänster M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik P Utbildning -66 C Tillverkning -89-120 G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster -120-90 -60-30 0 30 Figur 17. Nettoflyttning enligt näringsgren (TOL 2008) i Jakobstadsregionen. Totalt antal åren 2007-2011. - 28 -
I Tabell 8 presenteras flyttningsbenägenheten enligt branch i jämförelse med hela landet. Mest flyttningsbenägna är man inom olika service och stödfunktioner, kultur- och nöjesbranchen, och i hotell- och restaurangbranchen. I de två sistnämnda är flyttningsbenägenheten speciellt hög jämfört med resten av landet. En förklarande orsak är åldersstrukturen inom branscherna, alla tre har en betydligt större andel personer under 35 år i personalstyrkan än snittet. Även handeln och byggnadsbranchen har en yngre personalstyrka. Men i den senare syns det inte i flyttningsbenägenheten. Minst benägenhet att flytta är man inom primärnäringarna och inom olika tekniska försörjningsfunktioner. Tabell 8. Benägenhet att flytta bland sysselsatta enligt näringsgren åren 2007-2011. Näringsgren (TOL 2008) Jakobstadsreg. Hela landet A- Jordbruk, skogsbruk och fiske 13,2 22,7 B- Utvinning av mineral - 55,8 C- Tillverkning 37,5 46,8 D- Försörjning av el, gas, värme och kyla 17,6 42,3 E- Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 23,9 51,7 F- Byggverksamhet 48,2 62,4 G- Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 62,5 74,1 H- Transport och magasinering 45,4 60,1 I- Hotell- och restaurangverksamhet 96,2 88,9 J- Informations- och kommunikationsverksamhet 63,3 63,9 K- Finans- och försäkringsverksamhet 47,3 56,7 L- Fastighetsverksamhet 39,4 48,4 M- Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 46,9 61,6 N-Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 102,3 107,0 O- Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 39,0 53,3 P- Utbildning 35,9 50,6 Q- Vård och omsorg; sociala tjänster 42,1 52,0 R- Kultur, nöje och fritid 104,2 79,0 S- Annan serviceverksamhet 51,0 58,2 T- Förvärvsarbete i hushåll - 126,3 U- Verksamhet vid intern.org., utländska ambassader o.d. - 63,4 X- Näringsgrenen okänd 61,3 83,5 T O T A L T (sysselsatta) 44,6 60,4-29 -
PRIMÄRNÄRINGAR - FÖRÄDLING - SERVICE - OKÄND Figur 18. Benägenhet att flytta bland sysselsatta enligt näringsgren åren 2007-2011 jämfört med nettoflyttning och branchens storlek. Bokstäverna i cirklarna anger näringsgren (se föregående tabell) och färgen är enligt näringarnas tredelning. Cirklarnas storlek anger branchens storlek i personalstyrka. I övre högra hörnet finns den bransch där flyttningsbenägenheten är hög och nettoförlusten störst, nere till vänster de bransher där flyttningsbenägenheten är låg och där det finns en nettovinst. CENTRALA UPPTÄCKTER: Inom servicebranscherna är flyttningsbenägenheten hög. Speciellt inom kultur, nöje och fritid, olika stödtjänster samt inom hotell- och restaurangbranchen. Flyttningsbenägenheten är lägst inom primärnäringarna. Även sysselsatta inom förädlingssektorn och offentlig sektor har en låg flyttningsbenägenhet. Ålderstrukturen inom en bransch påverkar flyttningsbenägenheten. Stora negativa arbetsplatsförändringar inom en bransch betyder inte per automatik en hög utflyttningsvåg. - 30 -