Tredje barnet en ny trend? Lotta Persson Prognosinstitutet Lotta.Persson@scb.se
Fruktsamhetsutvecklingen 1970-2010 Antal barn per kvinna 2,5 2,0 2,14 1,98 1,5 1,0 1,51 0,5 0,0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 År
Slutligt antal barn Kvinnor födda 1900-1965 Antal barn per kvinna
Många vill ha tre barn Andel som tycker att tre barn är det ideala Cypern Frankrike Grekland Sverige Finland Estland Danmark Kroatien Turkiet Slovenien Polen Litauen Lettland Spanien Slovakien Belgien Irland Ungern Storbritannien Nederländerna Italien Luxenburg Malta Tyskland Tjeckien Portugal Bulgarien Rumänien Österrike Källa: Eurobarometern 2006 0 10 20 30 40 50
Barnafödandet startar senare Medelålder vid första barnets födelse
Tredje barnet ökar Antal födda tredje barn per 1000 tvåbarnsmödrar 120 100 Period Ökning sedan slutet på 1990-talet 80 60 40 20 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 År
Tredje barnet ökar Antal födda per 1000 tvåbarnsmödrar 120 100 80 60 40 Kvinnor födda 1940 1950 1960 1970 1975 1980 20 0 20 25 30 35 40 45 Ålder
Upp- och nedgångar Antal födda tredje barn per 1000 tvåbarnsmödrar 120 100 80 60 40 20 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 År
Datamaterial och metod Livsförloppsanalys (Cox regression) Följt tvåbarnsmammor 1998-2009 Registerstudie Historiska befolkningsregistret (HBR) (demografiska uppgifter) Flergenerationsregistret (Flergen) (kvinnans paritet) Databasen STATIV (socioekonomiska variabler) Registret för inkomster och taxeringar (IoT) (bostadsyta för dem som bor i villa) 9
Datamaterial och metod Process: Tredjebarnsfödslar Händelse: Födelsen av tredje barnet T=0: Födelsen av andra barnet/ År 1998 Censurerad: Död, emigration, 45 år (årets slut), 2009 Fixa kovariater: Födelselandgrupp Tidsvarierande kovariater: Ålder År Utbildningsnivå (t-1) Arbetsmarknadsstatus (t-1) Familjens disponibla inkomstnivå (t-1) Familjetyp (t-1) Bostadstyp (t-1) Analysen om grannskapseffekter: Typ av SAMS-område (t-1) Bostadsyta (villa) (t-1) 10
Datamaterial exempel 11
Vad beror uppgången på? Benägenhet för tvåbarnsmammor att få ett tredje barn 1.20 1.00 0.80 0.60 0.40 0.20 0.00 1998 2000 2002 2004 2006 2008 kontrollerat för ålder Tredje barnet - en ny trend? kontrollerat för ålder, födelselandgrupp, utbildningsnivå, arbetsmarknadsstatus, familjetyp, disponibel inkomstnivå, typ av bostad,
Trenden starkast i storstäderna Benägenhet för tvåbarnsmammor att få ett tredje barn 1.2 1.0 0.8 0.6 0.4 Storstäder Förorter Större städer Övriga kommuner 0.2 0.0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Kontrollerat för ålder, födelselandgrupp, utbildningsnivå, arbetsmarknadsstatus, familjetyp, disponibel inkomstnivå och bostadstyp
Storstäderna går om i mitten av 1990-talet Antal födda tredje barn per 1000 tvåbarnsmödrar 50 40 30 20 Storstäder Förorter Större städer Övriga kommuner 10 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
Vanligare att ha många barn i vissa områden Barntäthet i Stockholms läns SAMS-områden Antal barn per barnfamilj 74 områden: Lilla Essingen, Solna centrum, Reimersholme, Kärrtorp 288 områden: Hammarbyhöjden, Haninge centrum Häggviks centrum Vendelsömalm 337 områden: Granängsringen, Norra Mälarhöjden, Dalarö, Västra Helenelund 64 områden: Norra Ronna Norra Rinkeby Norra Djursholm Solsidan, Nacka
Ett tredje barn vanligare i områden med hög barntäthet Benägenhet för tvåbarnsmammor att få ett tredje barn Kontrollerat för ålder, födelselandgrupp, utbildningsnivå, arbetsmarknadsstatus, familjetyp, disponibel inkomstnivå
Selektiva flyttningar Benägenhet för tvåbarnsmammor att få ett tredje barn Barntäthet i SAMS-områden Låg Storstäder Medellåg Medelhög Hög Förorter Låg Medellåg Medelhög Hög För få obs. Villa Större städer Övriga kommuner Låg Medellåg Medelhög Hög Låg Medellåg Medelhög Hög ref Ej nyligen inflyttade Nyligen inflyttade 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 Kontrollerat för ålder, födelselandgrupp, utbildningsnivå, arbetsmarknadsstatus, familjetyp, disponibel inkomstnivå och bostadsarea
Men Resultaten beror på selektiva flyttningar som inte tagits hänsyn till i den här analysen? Andra kontextuella effekter? Existensen av grannskapseffekter ett rimligt resultat? Fler studier behövs
Framtida studier GIS Barntäthetsvariabeln kan bytas ut mot en variabel som visar om någon/några grannar fått ett tredje barn Sprider sig grannskapseffekten?
Bromma 2001-2003 Tredjebarnsfruktsamhet Stora Mossen Äppelviken Ålsten Hög Medelhög Låg
Bromma 2004-2006 Tredjebarnsfruktsamhet Alvik Äppelviken Olovslund Ålsten Smedslätten Hög Medelhög Låg
Bromma 2007-2009 Tredjebarnsfruktsamhet Åkeshov Ulvsunda Stora Mossen Södra Ängby Nockebyhov Nockeby Höglandet Ålsten Äppelviken Smedslätten Hög Medelhög Låg
Lotta Persson Prognosinstitutet Lotta.Persson@scb.se Tack!!!