Tröskelbegreppsbaserad undervisning

Relevanta dokument
Religionskunskap. Ämnets syfte

Planering Religionskunskap

Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Övergripande planering

Kunskapskrav i religion

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Ni skall arbeta i grupper där ni skall jobba med antingen Hinduism eller Buddhism.

Religioner och andra livsåskådningar

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

Kursplanen i ämnet religionskunskap

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Övergripande planering Reviderad:

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

samhällskunskap Syfte

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

MÄNNISKANS SPRÅK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

LPP i religion ht. 2015

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

MÄNNISKAN I INDUSTRIN

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Religionskunskap. Syfte

Korruption. Ett gift i samhällskroppen. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Kursplan: Samhällskunskap

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

Vad? Hur? Varför? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen?

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att söka, kritiskt granska, värdera och använda information från olika källor.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Momentguide: Makt & demokrati

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

DANSTEORI. Ämnets syfte

PRÖVNINGSANVISNINGAR

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

Gunnar Hyltegren Dagens program

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Prövning i Religion 1 50 poäng

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Syfte och mål med kursen

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN FÖR LÄRARE ÅRSKURS

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Ett häfte med sammanfattningar och urkunder (=religiösa källor, t.ex. bibeln)

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Transkript:

Tröskelbegreppsbaserad undervisning en framgångsfaktor i religionsundervisning på gymnasiet? Peter Habbe NÄE!!!!!! 1

Undervisningens komplexitet Eleverna kan ingenting Undervisningen påverkas av ramfaktorer Olika trender Två typer av ämnesbegrepp Kärnbegrepp: används för att orientera sig inom ett specifikt ämne eller ämnesområde: riksdag, förordning, helig skrift, högtid, ceremoni, Shiva, Allah, Koranen, Bibeln Tröskelbegrepp används för att förstå och förklara kärnbegrepp samt omvärldshändelser och fenomen. Verktyg för analys. Men man kan inte behandla tröskelbegrepp som att de vore kärnbegrepp. 2

Exempel på tröskelbegrepp religion samhällsstruktur demokrati makt könsmaktordning essentialisering ritual myt etik ideologi diskurs tankefigur social kategori socialisering rasism etnifiering ontologi epistemologi heder genus rasifiering institutionaliserad symboliskt kapital svag och stark stat tro Tröskelbegreppens kännetecken De är abstrakta De har en tydlig epistemologisk och ontologisk karaktär (Baillie et al 2012) De är problematiska och komplexa och därför svåra att få grepp om (Land et al 2005) De visar ofta på processer De är därför operativa till sin karaktär och lämpliga att tänka med De är centrala för djupinlärning 3

Tröskelbegreppens konsekvenser Eleven träder in i ett nytt kognitivt sätt att tänka och förstå Diskursivt inträde i ett ämnesfält (Baillie et al 2013) De är centrala i etablerandet av ett kritiskt tänkande De skapar en generell förståelsestruktur De är bryggor till andra ämneskunskaper (Meyer & Land 2003) Forskningsdesign Vad vill vi försöka förklara och lösa för problem? Hur kan vi utforma en undervisning som leder till att elever utvecklar ett tänkande som motsvarar förmågan att nå kunskapskravet för A i religionskunskap och som samtidigt leder eleven till djupinlärning och djupinlärningsstrategier? Hur vill vi gå tillväga? Att tillsammans med ämneslärare planera och genomföra en tröskebegreppsbaserad undervisning för att sedan utvärdera resultatet. 4

Kunskapskrav A-nivå Eleven kan utfo rligt och nyanserat redogo ra fo r och analysera va rldsreligionerna och några livsa ska dningar samt utfo rligt och nyanserat redogo ra fo r deras ka nnetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omva rlden. I sin analys fo rklarar eleven komplexa samband och drar va lgrundade och nyanserade slutsatser om va rldsreligioner och livsa ska dningar i relation till individer, grupper och samha llen utifra n olika tolkningar och perspektiv. Kunskapskrav A-nivå Eleven ger flera exempel pa hur identitet kan formas i relation till religion och livsa ska dning samt go r en komplex analys av denna relation i vilken eleven beskriver komplexa samband och drar va lgrundade och nyanserade slutsatser. Eleven kan utfo rligt och nyanserat redogo ra fo r hur religion kan fo rha lla sig till etnicitet, ko n, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. 5

Centrala principer i designen Threshold concept theory, capability theory och variationsteorin. Några centrala tröskelbegrepp som utgör navet i ämnet följer med under alla ämnesområden och kurser. Arbeta med tröskelbegrepp med höga trösklar, en övergripande förståelse. Öppna tänkandet inte sluta (undvik ensvarsfrågor). Ha problem som ska förklaras i fokus. Islamiska staten (IS) fad-dawla al-islamiyya Vad kan sägas om frågan: Har Islamiska staten (IS) med religion att göra? Läs om fenomenet religion. Kan IS ha med religion att göra? Se på filmen om bläckfisken Paul. Kan Paul ha med religion att göra? Jämför dina resonemang om IS. Endast ett fåtal av världens muslimer hävdar att IS är en islamisk rörelse. Kan det då ha med islam att göra? Använd texterna Islamer och Kultur. Om IS inte bara har med religion att göra vad är det mer? Diskutera religion kontra samhällssystem. Använd dina kunskaper från texten: Vad är ett samhälle? 6

Förväntade resultat Att fler elever än tidigare ska ha nått: Förmåga till komplexa analyser Nyanserad förståelse av fenomenet religion Långtidsverkande hågkomst av religionskunskap Referenser Baillie, C. John A. Bowden & J. H. F. Meyer. 2013. Threshold capabilities: threshold concepts and knowledge capability linked through variation theory in Higher Education 65:227-246. Entwistle, N. 2009. Teaching for understanding at University. Deep approaches and distinctive ways of thinking. Palgrave Macmillan. Meyer, J. & R. Land. 2003. Threshold concepts and troublesome knowledge, in Occasional Report 4. 7