Uppdrag granskning, SVT1, 2006-06-06, inslag om datoriserad journalföring; fråga om opartiskhet och saklighet

1/14 BESLUT SB 114/07 2007-02-21 Dnr: 661/06-20 SAKEN Uppdrag granskning, SVT1, 2006-06-06, inslag om datoriserad journalföring; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kravet på opartiskhet. FÖRELÄGGANDE Sveriges Television ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut. INSLAGET Inslaget handlade om datasystem i vården och bestod av ett reportage och en studiointervju. Programledaren beskrev inledningsvis sjukvårdens behov av datasystem där alla uppgifter om en patient kan samlas och sa därefter följande: Landstingen står inför investeringar i miljardklassen och en gyllene marknad öppnas för IT-företagen. Ett system som sålt väldigt bra heter Cosmic och sju landsting har köpt det av dataföretaget Cambio. Men det finns en hel del problem. Systemet skulle ge mer tid, det skulle vara arbetsbesparande och det skulle öka säkerheten. Men det blev ofta tvärtom. Reportage Reportaget inleddes bl.a. med utdrag ur en intervju med vårdministern. Enligt reportern tyckte hon att patientsäkerhet var den stora vinsten med nya datasystem. Reportern sa också att datoriseringen kunde ge mer pengar över till vården. Därefter sa hon följande: Och det är den här mannen som ska göra det, NN, vd för Cambio Healthcare Systems, IT-företaget som är den klart lysande stjärnan i branschen. Cambio har sopat banan med konkurrenterna och tagit hem kontrakt efter kontrakt med landsting runt om i Sverige. Det man lovar är ett system där man med en enkel knapptryckning kommer åt, inte bara journalen utan även remisser, tidbokning, recept, allt i ett. Redan har

2/14 man plockat hem sju kontrakt, fyra av landstingen har börjat med att införa deras patientjournalsystem Cosmic. Det handlar om investeringar i miljardklassen. Vår granskning visar att det inte bara är en fråga om pengar utan vad värre är, om nya patientrisker och personal på gränsen till sammanbrott. Reportern sa att fördelarna med journaler på data blev tydliga direkt på Akademiska sjukhuset i Uppsala, men att införandet på vårdcentralerna i landstinget inte gick lika smidigt. Deras tidigare, väl fungerande system ersattes för att distrikts- och sjukhusläkare skulle kunna arbeta i samma journal. En husläkare var projektledare för införandet. Han tyckte att systemet från början verkade jättebra, men att det ganska snart märktes problem. Cosmic skulle ge mer tid åt patienterna, men systemet var otympligt att jobba i, med bl.a. långa svarstider. Den dataansvarige på en vårdcentral sa att systemet gav irritation, nedstämdhet och trötthet. Efter två veckor fick sista ordinarie sekreteraren sjukskrivas för bröstsmärtor. Reportern sa att personalen på vårdcentralerna hade stressats till bristningsgränsen och att huvudskyddsombudet på grund av klagomålen anmälde landstinget till Arbetsmiljöinspektionen, som beslutade att riskerna med datajournalsystemet måste kartläggas. Reportern sa också att man trots alla skattemiljoner som satsats för att ge bättre och säkrare vård nu klarade färre patienter. Den dataansvarige sa att produktiviteten på två vårdcentraler sjunkit med elva procent. Det som stressade mest var skräcken för att någon patient skulle komma till skada. Projektledaren gav exempel på att systemet förväxlat patientjournaler och sa att det var ett fel som inte fick hända. Den dataansvarige sa att sekretessen inte fungerade. Reportern sa följande: Det har kommit oerhört många felanmälningar och ändringsförslag från personalen under de två år som systemet varit igång. När vi begär ut felrapporterna visar det sig att 1 800 av dem skickats vidare till leverantören Cambio för rättning. Många handlar om medicinska risker för patienterna. Detta i ett system som skulle öka säkerheten. Vi tar också ut felrapporter från samtliga de andra landsting som just nu inför Cosmic: Kronoberg, Värmland och Kalmar. Där möts vi av samma bild som i Uppsala. Och det här är en del av vad vi hittade. Fel läkemedel visas på patient, provsvar visas inte, patienten felaktigt markerad som avliden, provsvar försvinner, labbsvar hamnar på fel analys, journalanteckning hamnar i fel journal, all recepthistorik försvunnen, patientens kroppsvikt visas istället för provsvar och så vidare. ( ). Därefter beskrevs ett fall med ett felaktigt recept som hade anmälts till Socialstyrelsen som ett så kallat Lex Mariaärende. Det är sjukvården skyldig att göra när man misstänker att patienter kan eller har kommit till skada på grund av felaktigheter i vården. Möjligheten att skicka e-recept stoppades och felsökning gjordes. Det visade sig att systemet i ytterligare fyra fall under tre veckor hade blandat samman ordinationerna. Reportern sa att patientförväxlingar var en av de vanligaste medicinska riskerna med Cosmic. Projektledaren gav exempel på detta och sa att det fanns stor risk att man fattade beslut på fel patient.

3/14 Därefter sa reportern att Värmland var det första landsting som köpte Cosmic och därmed blev Cambios exempel på hur bra det kunde gå. Trots att införandet enligt reportern blev ett misslyckande hänvisade Cambio till Värmland i sitt reklammaterial. Reportern sa att landstinget trodde att man köpt ett system som var klart att sättas i drift men visade sig vara ett utvecklingsprojekt. Det fick avbrytas i förtid eftersom systemet ansågs vara omoget, instabilt och saknade många viktiga funktioner. Systemförvaltaren som stoppat projektet intervjuades. Han sa att det var dåligt hanterat av både leverantör och beställare och att det var oetiskt av Cambio att leverera ett system till en kund som inte var rustad att införa det. Reportern sa att Cambio släpptes in i den styrgrupp som godkände leveranser och betalning och att gränsen mellan köpare och säljare suddades ut. En f.d. IT-chef sa att den slutliga beslutsrätten låg hos landstinget men att Cambio var med och kunde påverka. Reportern sa följande: Men när så leveranserna började komma visade det sig att Cambio inte alls höll vad de lovade. Bara hälften av de krav som man tecknat kontrakt om uppfylldes fullt ut. Trots det godkände landstinget leveranserna och betalade slutfakturan. Det var Cambio som kallade till mötet, skrev protokollet och satt med när beslutet togs om att betala ut pengar till sig själva. Reportern beskrev att ingen ville ta ansvar för beslutet och att kostnaden motsvarade landstingets underskott på 40 miljoner kronor. Endast en klinik med 70 anställda använde systemet, vilket motsvarade en kostnad på en halv miljon kronor per användare. Kostnaden för att avbryta projektet bedömdes dock som högre och följden blev att Cambio kunde använda Värmland som referens. Det som hände i Värmland blev ett mönster och ytterligare sex landsting köpte Cosmic. Trots problem när systemet infördes hade ingen brutit avtalet eller krävt något skadestånd eller vite vid försenade leveranser. Cambios vd intervjuades. När det gällde patientförväxlingar sa han att de skett under extrema förhållanden. Han sa också att Cambio såg allvarligt på förväxlingarna, utredde dem och såg till att de inte kunde hända igen. Reportern sa i en speakerkommentar att förväxlingarna skedde om och om igen trots uppgiften att felen rättats. I intervjun sa vd:n att åtgärdsrutinen var att meddela alla kunder att det fanns ett fel, paketera en rättning och skicka till kunderna. Reportern sa i en speakerkommentar att det inte var sant och exemplifierade med ett förväxlingsfall från Kronoberg. Fyra dagar efter att förväxlingsfelet upptäckts skickades en rättning men bara till Kronoberg. Två månader senare dök liknande fel upp i Kalmar. En representant för landstinget sa att man inte fått något tidigare larm om felet. I intervjun med Cambios vd hänvisade reportern till formuleringar om säkerhet i företagets reklambroschyr och frågade om det var god affärsetik att framställa systemet som hundra procent säkert. Vd:n svarade att när det påtalades att någonting inte var säkert gjorde de sitt yttersta för att rätta till det. Han sa också att de jobbade förebyggande med säkerheten, men att det inte fanns något system som var hundraprocentigt.

4/14 Reportern sa att när landstingspolitikerna i Uppsala fick information om det system man satsat en kvarts miljard i sas inget om allvarliga patientrisker, stora arbetsmiljöproblem och långa svarstider. Hon sa att införandet av Cosmic hade pausats p.g.a. prestandaproblem men att det i fullmäktige bara var fördelar som lyftes fram. Ett landstingsråd fick kommentera några felrapporter. Han sa att rapporterna visade att felen åtgärdades och inte fördes vidare och att det gjorde honom trygg. Därefter sa reportern att Cambio var billigast och bäst i upphandlingarna, men att kostnaderna för underhåll och konsultation skenade vid införandet. Utbetalningarna till Cambio var dock bara en del av totalkostnaden och budgetarna var ofta rena glädjekalkylerna. Enligt reportern räknade Uppsala med 240 miljoner, men då saknades de kostnader som kliniker och vårdcentraler fick bära. Reportern sa att landstingens tålamod börjat tryta, att flera höll inne betalningarna och att Cambios vd kom direkt från ett krismöte med landstingsdirektörerna. Därefter växlades följande repliker: (Rep.) Vad säger kunderna om det här då? (VD) De blir ju besvikna över att vår leveransprecision och kvalitet inte är som de har förväntat sig. (Rep.) Vad säger de till dig? (VD) De säger det att vi är besvikna, vi vill att ni blir bättre. (Rep.) Och vad svarar ni då? (VD) Då svarar vi, med de här åtgärderna sätter vi in och så här mycket bättre blir vi och har vi blivit. Och vi har blivit mycket bättre. (Rep.) Men vad säger du då till de här människorna som känner sig oerhört stressade. Det har ju varit många som har mått jättedåligt i Uppsala ute på vårdcentralerna. Vad säger du till dem? (VD) Det där känner ju inte jag till. Och vad jag kan säga (Rep.) Men om du nu tror på när jag säger att det är så. (VD) Det är ju naturligtvis beklagligt. Och vad jag kan säga, vad jag rent allmänt kan säga att, vi har ju tusentals användare. Och det är inte så att alla går och tycker att systemet är svårt att använda. Vi har ju vunnit sju landstingsupphandlingar i Sverige och det beror ju på att produkten är bra. De flesta tycker produkten är bra. Reportern sa att man inte såg så mycket av de nöjda användarna och refererade till en användarundersökning som gjorts av organisationen Users Award. Cosmic fick där det sämsta resultatet någonsin när det gällde datajournalsystem. Reportern uppgav att man i Uppsala jobbade över på vårdcentralerna för att hinna med alla patienter, att Östergötland tyckte läkemedelsmodulen var för farlig att använda, att Värmland argumenterade med Cambio med plånboken som vapen, att Kronoberg led av långa svarstider och att Kalmar efter bara tre månader gjorde en paus i införandet för att inte riskera patienternas säkerhet. Hon sa också att landstingsdirektörerna hade låtit sig nöja med att problem skulle vara lösta till hösten. Till sist konstaterade reportern att det krävdes 24 musklick för att handlägga en fästingvaccination i Cosmic-systemet. Studiointervju Programledaren hänvisade till att en längre intervju med Cambios vd fanns på

5/14 programmets hemsida och intervjuade därefter en projektledare på Users Award om den användarundersökning som gjorts. Han sa att undersökningen på punkt efter punkt visade att användarna var oerhört missnöjda med Cosmic. Om systemet fungerade skulle det vara fantastiskt, men att det nu inte ens var halvfärdigt, vilket var riktigt allvarligt. Han sa att det efter tre år ständigt var nya problem. Normalt skulle det ta ett år att få system och arbetsrutiner att fungera ihop nu hade användarna istället för att sköta sjukvården fått bli systemutvecklare. Projektledaren sa också att IT-branschen var duktig på att sälja luftslott, men att det var svårt att förverkliga visionerna. I jämförelse med bankvärlden införde sjukvården sina system i god tro och inte efter kritisk granskning. Han sa också att inget i Cambios tidigare praktik tydde på att systemet som utlovat skulle bli bättre. Slutligen följde ett par repliker om vad sjukvården borde tänka på innan de köpte datasystem och om att man inte skulle införa system som var otestade. Förtydligande I anslutning till det Uppdrag granskning som sändes en vecka efter det aktuella programmet sa programpresentatören följande: I förra veckans Uppdrag granskning om nya datasystem inom vården uttryckte en läkare kritik mot sekretessen i det nya journalsystemet Cosmic. Ansvarig för det här felet var inte det IT-företag som granskades. I programmet refererades också till en enkätundersökning som visade på stort missnöje bland användarna av det nya journalsystemet. I undersökningen framgår att resultatet får betraktas med försiktighet på grund av svårigheterna att exakt kontrollera urvalet av de svarande. Undersökningen i sin helhet finns att läsa på Uppdrag gransknings hemsida. ANMÄLAN Opartiskhet Anmälaren, som är företaget Cambio Health Care Systems, anser att inslaget strider mot kraven på saklighet och opartiskhet. Det var som helhet ensidigt eftersom kritiska personers versioner eller synpunkter dominerade. Personer som kunnat ge en nyanserad bild togs inte med i programmet. Cambio och dess produkt utsattes för kritik och vd:n fick otillräcklig möjlighet till bemötande. Någon representant för företaget borde dessutom ha fått bemöta kritiken som framkom i studiointervjun. Saklighet Flera uppgifter av betydelse för framställningen var inkorrekta eller ofullständiga och gav därför en vilseledande bild av verkligheten. Produktivitetsminskning, stressad personal En minskad produktivitet är naturlig vid ett systembyte. Det system som vårdcentralerna tidigare använt gav en produktivitetsminskning på 16 17 procent när det infördes. Normalt minskas inledningsvis antalet besök m.m.

6/14 så att personal ska bli säkra i de nya rutinerna. Ansvaret för förberedelser låg på projektledaren. Att en av vårdcentralerna flyttade samma vecka som systemet skulle driftstartas eller att hälften av personalen var på utbildning samtidigt som antalet inbokade patienter var oförändrat framgick inte. Sekretess Sekretessinställningen var utformad enligt önskemål från verksamheten och utgjorde inget systemfel. Risker och felrapporter Hantering via dator är säkrare än pappersjournaler och medför inga nya patientrisker, men synliggör de fel som kan uppstå mycket tydligare. Många av de 1 800 felrapporterna var hämtade från tillfällen då systemet inte var i drift utan testades med syfte att hitta fel och få fram frågor och önskemål om utveckling. Reportaget gav en falsk bild av den säkerhetspolicy som omger systemen. Redaktionen ignorerade att fel i handskrivna journaler och recept vida överstiger datoriserade motsvarigheter. Felaktigt recept Exemplet med ett felaktigt recept innebar en förväxling av doseringar. Felet rättades och eftersom det enbart rörde den version av Cosmic som användes i Uppsala fanns ingen risk att det skulle dyka upp hos någon annan kund. Patientförväxling Den medicinska säkerheten för patienten är högst prioriterad i systemet. Ingen av de påstådda patientförväxlingarna har varit i närheten av att leda till felaktig bedömning eller behandling. När det gäller det fall som Lex Mariaanmäldes konstaterade Socialstyrelsen att ett allvarligt fel upptäckts där patientidentifikation och dokumentation förväxlats. Det hade dock hanterats innan någon felbehandling eller patientskada kunnat identifieras. Socialstyrelsen fann därför ingen anledning till kritik. Cambio anger vidare att SVT uppgett fel antal patientförväxlingsärenden; det fanns bara ett i Värmland 2006. Rättningar Kunder som använder den version vari ett fel finns får information och rättning. Felen i Kronoberg respektive Kalmar var möjligen liknande men inte desamma. Dessutom användes olika versioner av systemet. Kronoberg hade version 7.1, Kalmar hade version 7.0 och får rättningarna till sig innan de tar version 7.1 i drift. Värmland Den externa projektledaren från Karlstad som arbetade för Cambio och var vald på inrådan från landstinget lämnade fakta till reportern som helt ignorerades i reportaget. Efter att programmet sändes kritiserade han i ett brev att reportern lämnat uppgiften att landstinget trodde att de köpte ett färdigt

7/14 system. I brevet uppgav han också att landstinget erbjudit sig göra den sista betalningen det var inget Cambio begärt eftersom det inte fanns något att bygga ett sådant krav på. Vidare var det på landstingets begäran han skrev protokoll på styrgruppens möten. Protokollen godkändes av båda parter innan de diariefördes. Han ifrågasatte också om reportern själv trodde på påståendet att Cambio kunde fatta beslut åt landstinget. Enligt Cambio var det felaktigt att man i Värmland inte vågade använda version 7.1 p.g.a. problemen i Uppsala. Beslutet att starta med version 7.0 togs eftersom organisationen inte testat klart version 7.1. Viteskrav, innehållna betalningar Cambio frågar sig varför landstingen skulle kräva vite när någon försening p.g.a. leverantör inte förelegat och uppger att ingen kund håller inne med några betalningar. Prestandaproblem i Uppsala Efter önskemål från landstinget under projektets gång prioriterades en vidareutveckling av tekniken framför den beställda utveckling som krävdes för fortsatt utrullning. Kostnader Systemet har kostat vad som avtalats. Kostnader för t.ex. utbildning, upplärning och förvaltning ligger på landstinget. Normalt utgör systemkostnaden ca 10 20 procent av totalkostnaden för ett införande. Om landstingens budgetar skulle vara glädjekalkyler är de det oavsett system. Tillkommande utveckling är normal under projektets gång eftersom ingen organisation kan förutse alla önskemål. Totalkostnaden för projektet i Uppsala ligger enligt landstingets uppgift under budget. Användarundersökningen Användarundersökningen håller en låg statistisk och vetenskaplig standard. Det går inte att säkerställa vem eller vilken kategori personer som har svarat i undersökningen. Inte heller kan man veta att personen som svarat är den som den utgett sig för att vara. Den framställdes som fullständig, men det är på sin höjd ca två tre procent av alla användare som svarat. Svaren är också beroende av hur länge man använt systemet. I undersökningspresentationen anges uttryckligen att informationen ska användas och tolkas med försiktighet. Detta kom inte fram i reportaget eller studiointervjun. Cambio ifrågasätter också uttrycket sämsta resultatet någonsin och anför att ett liknande system från en annan tillverkare blev lika kritiserat vid en undersökning av Users Award. Övrigt Läkemedelsmodulen i Östergötland används men har inte införts i slutenvården eftersom landstinget önskat utvidgad funktionalitet som kommer i nästa version. I Kronoberg förekommer långa svarstider i vissa situationer

8/14 landstinget har önskat prioritering av teknikutveckling. Prestandaproblemen i Kalmar beror främst på integrationen med en annan produkt felet ligger inte hos Cosmic. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE Opartiskhet Sveriges Television (SVT) anser att inslaget inte strider mot kravet på opartiskhet i 6 i sändningstillståndet och anför att även 10 i tillståndet är av betydelse för bedömningen. SVT anser att tillfälle att bemöta kritik getts genom intervjuer med ansvariga på landstinget i Värmland samt Cambios vd. Den senare fick kommentera problemet med patientförväxlingar, rutinerna kring allvarliga fel, vilka som kontaktas när det uppstått allvarliga fel, huruvida det är etiskt att framställa produkten som 100 procent säker, att företaget jobbar förebyggande, kundernas besvikelse över bristerna i systemet, vad företaget svarar när kunderna är besvikna på bristande leveransprecision och kvalitet, att produkten successivt blivit allt bättre, situationen inom primärvården i Uppsala läns landsting, samt att de flesta kunderna anser att produkten är användarvänlig och bra och att det är därför som Cambio vunnit så många upphandlingar. Programledaren hänvisade också till programmets hemsida där en längre intervju med Cambios vd fanns tillgänglig. De delar av intervjun som var relevanta för reportaget fanns dock med i inslaget. Det kan enligt SVT diskuteras om inte Cambio borde ha erbjudits att medverka i den efterföljande studiodiskussionen, eftersom denna till stor del kom att handla om företagets produkt. Mot bakgrund av att de synpunkter som framfördes i studion i allt väsentligt redan hade kommenterats av Cambios vd i reportaget gjorde dock redaktionen bedömningen att inslaget måste bedömas som en helhet och att det därmed inte strider mot kravet på opartiskhet. SVT tillbakavisar påståendet att ämnet skulle ha behandlats ensidigt. Reportern sa i början av reportaget följande: Var du än söker vård ska personalen veta allt om din sjukdomshistoria. För att ge dig snabbare, säkrare och mer effektiv vård. Nya datasystem som kan kommunicera med varandra ska revolutionera vården. Slagordet är en patient, en journal. Därefter följde ett uttalande av vårdministern: Idag måste man många gånger ringa till en annan enhet för att få fram informationen. Om man automatiskt kan hämta den i datorn på en gång när man sitter där med patienten och behöver information om kanske sjukdomar från tidigare, allergier, andra mediciner. Då ökar säkerheten för patienten, det är det allra viktigaste. Något senare visades hur systemet inneburit fördelar inom slutenvården. Reportern sa följande: Pappersjournalerna avvecklas, datasystemet Cosmic gör entré. Fördelarna med patientjournaler på data blev tydliga direkt på Akademiska sjukhuset. Saklighet Efter att programmet sänts framkom att Cambio på sin hemsida gett syn-

9/14 punkter på innehållet. Redaktionen kontaktade företaget per telefon för att erbjuda möjlighet att korrigera eventuella felaktigheter eller inkomma med kompletterande synpunkter. SVT anser det värt att notera att det var programföretaget som tog initiativ till kontakten, vilken ledde till att programpresentatören läste upp ett meddelande i anslutning till nästföljande Uppdrag granskning. Mot den bakgrunden samt att SVT vid en noggrann genomgång av samtliga synpunkter som anmälaren lämnat inte kunnat finna några felaktiga uppgifter, anser SVT att programmet inte strider mot kravet på saklighet i 6 i sändningstillståndet. Det faktum att Cambio i efterhand i sin anmälan framför helt nya argument, som företaget trots ett flertal kontakter och intervjuer under en lång period inte valt att framföra till redaktionen tidigare, kan enligt SVT:s uppfattning inte läggas programföretaget till last. Nedan bemöts anmälarens synpunkter där dessa haft betydelse för programinnehållet. Produktivitetsminskning, stressad personal SVT har inte kunnat finna att uppgifterna om primärvården i Uppsala läns landsting var felaktiga. De uppgifter huvudskyddsombudet lämnat överensstämmer med det som sägs i programmet. Det samma gäller Arbetsmiljöinspektionens beslut. Reportrarna intervjuade ett stort antal anställda och tog del av information om bl.a. driftstörningar. Enligt reportrarnas tolkning handlade merparten av uppgifterna om problem och omständigheter som inte berodde på handhavandefel eller bristande utbildning. Det anmälaren påstår om en samtidig flytt av en vårdcentral är inget som nämnts av vare sig anställda eller huvudskyddsombud eller vid några kontakter mellan SVT och Cambio. Sekretess Eftersom uttalandet om allvarliga problem med sekretessen kunde tolkas som att felet låg i datasystemet valde redaktionen att sända ett förtydligande om att Cambio inte var ansvariga för det. Risker och felrapporter Att införandet av nya datasystem medför nya risker är inte en kontroversiell uppgift. Detta bekräftas av den ansvarige för Socialstyrelsens riskdatabas. SVT noterar att Socialstyrelsen citeras i anmälan: Införandet av ett elektroniskt journalsystem påverkar hela organisationen ( ) där gamla risker förhoppningsvis elimineras men nya ännu inte identifierade risker införs. Anmälarens påstående att många felrapporter är hämtade från tillfällen då systemet inte var i drift ger en felaktig bild. Att det fortlöpande förekommer tester beror till stor del på att Cambio levererar nya produkter, versioner och rättningar som systemet ska uppgraderas med. Cambio ska själv testa produkten innan leverans och intyga att den överensstämmer med kravspecifikationen. Därefter gör landstinget en kvalitets- och säkerhetskontroll. Om man upptäcker felen under test, i vården eller i utbildningsmiljö är alltså av mindre betydelse när man talar om mängden fel. När det gäller medicinska

10/14 risker bedömde redaktionen att det var viktigt att titta på vilken miljö felen hade upptäckts i, dvs. om de hade varit en faktiskt potentiell risk. Exemplen på patientförväxlingar m.m. är därför hämtade ur felrapporter i vården. Felaktigt recept SVT kan inte finna annat än att de uppgifter som lämnades var korrekta och stämmer överens med uppgifter från berörd personal och den Lex Mariaanmälan som gjordes. Patientförväxling Det har förekommit minst sex patientförväxlingar i Värmland och 35 totalt i de fyra landsting som infört Cosmic. Cambios vd kommenterar patientförväxlingarna i intervjun. De styrks också av felrapporter som SVT har tillgång till. I den Lex Maria-anmälan som gjordes om en patientförväxling skrev vårdgivaren att man måste kunna lita på sina arbetsverktyg och att det är allvarligt att dylika fel kan uppträda. Det innebär en stor säkerhetsrisk eftersom ingen förväntar sig en mix av två journaler i ett datorsystem. Mot bakgrund av vårdgivarens bedömning och Socialstyrelsens klassning av felet som allvarligt kan SVT inte finna att någon formulering i reportaget skulle vara felaktig eller missvisande på denna punkt. Rättningar Cambios vd svarade jakande på frågan om företaget rutinmässigt meddelade alla kunder att man rättat ett fel hos en annan kund och att det fanns möjlighet också för övriga att få felet rättat. Enligt de uppgifter SVT har fått använde landstingen i Kronoberg och Kalmar vid tidpunkten för felen samma systemversion. SVT påpekar också att det i reportaget sas att Kalmar fått ett liknande fel som Kronoberg inte samma fel. Värmland Kritiken i denna del av reportaget riktas mot både landstinget och Cambio. Till grund för formuleringarna låg bl.a. en rapport som sa att säkerhets- /sekretesslösningarna var oklara, att den dåvarande versionen av systemet inte uppfyllde bl.a. landstingets principer för informationsdelning, att det fanns prestandaproblem när det gällde systemets svarstider en utredning pekade på brister i programmeringen av själva systemet och att man delade det problemet med övriga kundlandsting. Rapporten nämnde även kvalitets- och leveransproblem som delades med övriga kunder och som Cambio medgett. Vidare stod att avtalsuppfyllnaden inte tillgodosetts och att Cambio medgett att något färdigt system inte fanns. SVT anför att projektledaren visserligen var extern, men arbetade för Cambio gentemot landstinget i Värmland. Att han satt med i styrgruppen är korrekt. Som anmälaren påpekar togs beslutet om slutbetalning inte på ett styrgruppsmöte och det sägs inte heller i reportaget. När protokollet visades i bild syntes ordet planeringsmöte.

11/14 SVT tillbakavisar att uppgiften att man i Värmland inte vågat använda systemversion 7.1 var felaktig. Versionen bedömdes enligt SVT:s intervju med projektledaren som alltför instabil. Han hänvisade också till andra landstings erfarenheter och sa att versionen inte skulle användas förrän man visste att den var kvalitetssäkrad och fungerade. Viteskrav Uppgifterna om försening kom från projektledaren i Värmland och från ovan nämnda rapport. Dessutom bekräftade Cambios vd att det förekommit förseningar. SVT kan inte förstå anmälarens synpunkter i denna del. Innehållna betalningar SVT har skriftligt underlag från Uppsala och Värmland som visar att en del betalningar innehållits p.g.a. bristande acceptans/missnöje med leveranserna. Kostnader Det faktum att timpriset för konsultation står fast motsägs inte av formuleringen i reportaget att kostnaderna för underhåll och konsultation skenar när själva införandet tar fart. Uppgiften baserades på intervjuer med berörda och i Värmlandsrapporten går att utläsa att kostnaderna inte befinner sig på budgeterad nivå. SVT har inte kunnat finna att någon av uppgifterna i denna del har varit felaktiga. Övrigt Läkemedelsmodulen i Östergötland används visserligen i mycket begränsad omfattning i öppenvård, men landstingets produktionsenhetschef skrev i ett e- postmeddelande den 7 juni 2006 att såväl landstinget som Cambio hade underskattat komplexiteten i slutenvård och att man därför inte driftsatt utdelningsstödet p.g.a. patientsäkerhetsskäl. SVT uppger att landstinget sedan dess fått ytterligare problem, bl.a. stängdes modulen för receptförskrivning helt den 20 juni 2006 på grund av ett fel som innebar att patienter i vissa fall kunde förväxlas. Senare gjordes en Lex Maria-anmälan. Användarundersökningen Veckan efter det anmälda inslaget publicerades ett förtydligande om att resultatet från undersökningen skulle betraktas med försiktighet på grund av svårigheterna att kontrollera urvalet av de svarande. SVT anför dock ett inlägg från de forskare som utvecklat den metodik som använts i undersökningen. De skriver bl.a. att den typ av undersökningar som Users Award gjort är mycket värdefull och att resultaten är mycket viktiga för förbättrat ITstöd i arbetslivet. Forskarna skriver också att man skulle kunna undvika många problem genom att tillämpa den kunskap som finns om IT-stöd i arbetslivet. SVT anger också att landstinget i Värmland ska använda Users Award för att kartlägga användarnas erfarenheter av Cosmic och att en konkurrent till Cambio använder Users Award.

12/14 KOMMENTAR FRÅN ANMÄLAREN Cambio vidhåller sina invändningar i sak men anser att fel eller missvisande tolkningar till nöds kan accepteras, även om de ska undvikas så mycket som möjligt. Att en kritiserad part behandlats som i inslaget är däremot stötande och bör leda till stark kritik. Cambio pekar på att t.o.m. SVT anger att det kan diskuteras om inte någon representant för företaget borde ha erbjudits att medverka i studiodiskussionen. Det stämmer dock inte att Cambios vd redan i inslaget i allt väsentligt hade fått kommentera kritiken. Exempel på kritik som Cambio inte alls fick kommentera är att Cambio levererat ett inte ens halvfärdigt system som gav extremt långa svarstider, att ingen uppföljning alls skedde av en del allvarliga fel, att 1 800 felrapporter hade kommit in och att systemet var otestat. Inte heller fick Cambio bemöta den grava anklagelsen att företaget haft ett otillbörligt inflytande över inköpsprocessen i landstingen. Dessutom baserades en del av den kritik som inte fick bemötas på den osäkra undersökning som redaktionen senare gjorde ett förtydligande om. De forskare som påstås vidimera att undersökningen är bra säger bara att typen av undersökning kan vara värdefull för att inhämta erfarenheter. Att därifrån ta steget att döma ut både systemet och Cambios kompetens utan möjlighet till bemötande var direkt oseriöst. PROGRAMFÖRETAGETS TILLÄGGSYTTRANDE SVT har visat brister i Cosmic och vilka konsekvenser dessa fått. Landstingens missnöje med bristerna kommenterades av Cambios vd, som var väl införstådd med kritiken. I studiointervjun uttryckte representanten för Users Award den kritik som redovisats i reportaget med eget språkbruk och inom ramen för den frihet som utomstående medverkande åtnjuter enligt praxis. Dock tillfördes ingen ny faktauppgift som inte redan kommenterats av vd:n. I inslaget påstods inte att Cosmic skulle ge extremt långa svarstider. Att det förekommit långa svarstider är däremot sant och relevant och ingick i den kritik som Cambios vd kommenterade. Inte heller påstods att uppföljning inte sker av allvarliga fel. Vidare var antalet felrapporter som angavs sant och relevant. SVT har inte hävdat att systemet var otestat. I ett resonemang om vad som är normal tid för att anpassa ett datasystem efter verksamheten sa representanten från Users Award att Cosmic hållit på i tre år, med ständigt nya problem, samt att nya versioner och delar av systemet var otestade. Resonemanget utvecklades i reportaget och ingick som en del i kritiken som Cambios vd fick kommentera. Beskrivningen av inköpsprocessen i Värmland var sakligt korrekt. Kritiken i denna del av reportaget riktades mot landstinget och fick kommenteras av dess representanter. AKTUELLA BESTÄMMELSER Opartiskhet och saklighet Enligt 6 i SVT:s sändningstillstånd ska programverksamheten bedrivas opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och

13/14 informationsfrihet ska råda i televisionen. Kravet på opartiskhet innebär enligt Granskningsnämndens praxis att om allvarlig kritik riktas mot en klart utpekad part ska den kritiserade få bemöta eller kommentera kritiken. Som regel ska detta ske i samma program eller inslag. Av betydelse för bedömningen är också 10 i sändningstillståndet som bl.a. ålägger SVT att stimulera till debatt, att kommentera och belysa händelser och skeenden samt att granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna. Dessa skyldigheter innebär enligt Granskningsnämndens praxis att ett program eller inslag kan ha en kritisk infallsvinkel utan att strida mot kravet på opartiskhet. Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, t.ex. genom att väsentliga uppgifter utelämnas. Offentliggörande Granskningsnämnden får besluta att programföretag som brutit mot villkor i sitt sändningstillstånd på lämpligt sätt ska offentliggöra nämndens beslut (10 kap. 8 radio- och TV-lagen). GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Opartiskhet Granskningsnämnden konstaterar inledningsvis att en granskning av det nu aktuella slaget ligger i linje med bestämmelsen i 10 i sändningstillståndet. Reporterns kritiska förhållningssätt och det förhållandet att stort utrymme gavs åt personer som var kritiska till datasystemet medför därför inte i sig att programmet strider mot kravet på opartiskhet. Den studiointervju som följde reportaget innehöll emellertid allvarlig kritik mot Cambio, vilken enligt nämndens mening borde ha fått bemötas av någon representant för företaget särskilt mot bakgrund av att det faktaunderlag som fanns kunde ifrågasättas. Inslaget strider därför i den delen mot kravet på opartiskhet. Nämnden anser också att beskrivningen av Cambios roll när det gällde besluten om betalning från landstinget i Värmland var sådan att det kan diskuteras om företaget inte borde ha getts möjlighet till kommentar. Eftersom kritiken i första hand träffade landstinget anser nämnden dock att bristen inte var sådan att den strider mot kravet på opartiskhet. Saklighet Granskningsnämnden konstaterar att SVT beriktigade uppgiften om felaktig sekretess i Cosmic-systemet och att ett förtydligande gjordes när det gäller den användarundersökning som diskuterades efter reportaget. Nämnden anser att SVT i övrigt visat grund för de uppgifter som fördes fram i inslaget och kan sammantaget inte finna att det strider mot kravet på saklighet.

14/14 Detta beslut har fattats av Kerstin Calissendorff, Maria Edström, Per Frankelius, Rose-Marie Frebran, Annika Åhnberg, Henrik Jermsten och Jan-Erik Billinger efter föredragning av Jonas Nilsson. På Granskningsnämndens vägnar Kerstin Calissendorff Jonas Nilsson Detta är en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns på originalhandlingen som förvaras hos nämnden.