Sociala innovationer för minskade skillnader i hälsa

Relevanta dokument
Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

BYGGA FÖR LIVSKVALITET

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Malmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Samhällsplanering & hälsosam miljö hur använder vi kunskapen?

Tandvård på olika villkor

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Länsgemensam folkhälsopolicy

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Folkhälsopolitiskt program

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Essunga kommun

VÄLKOMMEN TILL KONFERENSEN. Social Innovation i Halland

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Från Vision till mål?

Ett nytt sätt att styra och leda

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Gör såhär! Steg 1. LOKAL BILAGA

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken Sid 1

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Sveriges elva folkhälsomål

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Sveriges första Marmotkommission i Malmö

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Välfärds- och folkhälsoprogram

Folkhälsoplan

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Strategiskt folkhälsoprogram

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Social hållbarhet i ledning och styrning

HELA MALMÖ en folkhälsopolicy. Antagen av kommunfullmäktige

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Det handlar om jämlik hälsa

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Eskilstuna den 31 maj 2013 Anna Balkfors,

Riktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond

Hälsoplan för Årjängs kommun

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

SKL:s kongressmål och prioritering

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Välfärdsbokslut 2015

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Sir Michael Marmot, WHO:s Healthy Cities årsmöte i Zagreb 2008 Hälsans ojämlikhet

1. Så här fungerar en kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Folkhälsoplan.

Förhandsinbjudan till regional folkhälsokonferens 2013

En god hälsa på lika villkor

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

Folkhälsoarbete bland myndigheter, länsstyrelser, kommuner, landsting och regioner

Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och

Riktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad. För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö

Uppföljning och utvärdering av sociala investeringsprojekt. Eskilstuna 7 maj 2015 Tomas Bokström

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Hylte

Transkript:

Sociala innovationer för minskade skillnader i hälsa Anna Balkfors Institutet för hållbar stadsutveckling Malmökommissionens huvudsekreterare Doktorand

Sociala innovationer Socialt entreprenörskap Socialt intraprenörskap Social hållbarhet Sociala investeringar

Bild: Bjarne Stenquist, Malmö stad

Komplicerat

Minska ojämlikhet i hälsa Komplext

Källa: Kommission för ett socialt hållbart Malmö, Malmös väg mot en hållbar framtid (2013)

Källa: Kommission för ett socialt hållbart Malmö, Malmös väg mot en hållbar framtid (2013)

Social innovation är nya sätt att möta samhällets utmaningar genom innovativa tjänster, produkter, processer och metoder. Komplexa samhällsproblem: Barnfattigdom, klimathot, dropouts från skolan, arbetslöshet, psykisk-, fysisk ohälsa, åldrande befolkning, hemlöshet, fattigdom, utanförskap, segregation Ojämlikhet i hälsa

Social innovation Sociala innovationer kan delas in i tre kategorier: Gräsrotsinitiativ som på nya sätt möter sociala behov som inte tillgodoses av marknaden eller den offentliga sektorn. Som samhälleliga innovationer där gränsen mellan olika samhällssektorer suddats ut och där innovationen riktar sig till hela samhället. Som systemförändrande sociala innovationer som vill förändra värderingar, kulturer, strategier och politik. Källa: BEPA-rapport: Empowering people, driving change: Social innovation in the European Union) 2013

Sociala entreprenörer och samhällsentreprenörer Entreprenörer som löser samhällsutmaningar på nya sätt genom att kombinera entreprenörskapets logik med ett samhällsnyttigt mål. entreprenörer som bidrar till nyskapande lösningar på samhällsutmaningar drivs av skapa resultat och vinst för samhället de har en affärsmodell som gör företaget livskraftigt Många benämningar; socialt entreprenörskap, hållbart entreprenörskap, socialt företagande, social innovation, publikt entreprenörskap, civilt entreprenörskap och samhällsentreprenörskap

Kristina Merker Siesjö Hur skapar man arbetstillfälle, välbefinnnde och sammanhang för kvinnor som står långt från arbetsmarknaden IKEA Tillväxt Malmö Green Furniture Kryddor från Rosengård Region Skåne

Jag vill att fler lär sig räkna och tycka det är kul! Den dummaste jävla idé jag någonsin hört! Johan Wendt

Källa: Folkhälsomagasinet, Svensk förening för folkhälsoarbete 2010:1

Social impact reports LEKSELL Social ventures Social innovation för ett bättre Sverige Skalbara, ekonomiskt hållbara, målstyrda verksamhetsmodeller med evidensbaserad och mätbar social samhällsnytta (Leksell, social ventures) Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Seeab

Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner Syftar till att ge en bild av hur kommuner och landsting/ regioner arbetar med sociala investeringar i allmänhet och sociala investeringsfonder i synnerhet. Hur ser man på konceptet Motiv Fonder; motiv, konstruktion, organisation Kompetens för arbetet 310 respondenter. (290 kommuner, 20 regioner/landsting) Svarsfrekvens 85.5 % Källa: Balkfors (2015): Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner. Resultat från en enkätstudie.

Motiv till sociala investeringar Vilket av följande motiv anser ni generellt stämmer in på konceptet sociala investeringar? Fråga 2: Antal respondenter 255

Vilka resultat syftar ert arbete med sociala investeringar att förbättra? Källa: Balkfors (2015): Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner

Vilka aktörer får ansöka om medel för sociala investeringar? Källa: Balkfors (2015): Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner

Hela familjen Barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Noggrann kartläggning livsområden Myndigheter samverkar; Malmö stad, Region Skåne, Arbetsförmedlingen Tre socialsekreterare, som var och en vanligtvis handlägger socialbidrag åt 70 90 hushåll, fick arbeta intensivt med 15 familjer var Tillgänglighet Projektet Hela familjen finansieras av medel ur Malmö stads sociala investeringsfond.

Resultat Hela familjen Case kontrollgrupp I arbete, studier: Case: 31 familjer. Kontroll grupp: 2 familjer Investeringskostnaden för tre år uppgår till cirka 6 miljoner kronor. 31 familjer i sysselsättning redan under första året en besparing på knappt 4,9 mkr. Återföring Spridning

Finns övergripande strategiskt mål för ert arbete med sociala investeringar? Källa: Balkfors (2015): Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner

Finns det en plan för implementering av framgångsrika sociala investeringsprojekt i ordinarie verksamhet? Källa: Balkfors (2015): Sociala investeringar i Sveriges kommuner och landsting/regioner

Struktur för effektutvärdering & programtrohet 1. Vilka långsiktiga effekter förväntas projektet ha? Långsiktiga effekter 2. Vilka resultat vill vi förändra eller uppnå med projektet? Med vilka utfallsmått kan vi mäta resultaten? Resultat/utfallsmått 3. Vilka aktiviteter/insatser genomför vi under projektet för att uppnå förväntade resultat? Hur ofta? Av vem? Aktivitet/Insats 4. Processmått: Kan vi mäta utförandet och delresultat för aktiviteterna? Tid för aktivitetens förberedelse, gemomförande och efterarbete? Deltar avsedd målgrupp i aktiviteten? Processmått 5. Input: Vilka resurser kommer projektet att kräva? Hur fördelas dessa på aktiviteterna? Input

Sociala intraprenörer Löser samhällsutmaningar på nya sätt genom att kombinera entreprenörskapets logik med ett samhällsnyttigt mål intraprenörer som bidrar till nyskapande lösningar på samhällsutmaningar Utgår från ett problem. Brinner för/drivs av saken Verkar i den egna organisationen Kan systemet, känner problem och ser möjliga lösningar Kapacitet, förmåga att innovera i systemet Förutsätter ett modigt ledarskap och tillåtande arbetsklimat Många benämningar; eldsjälar, friendly hacking the system, utanför boxen,.

Projektledare (social intraprenör) Karin Rahmberg Allaktivitetshuset i Lindängen har 5500 besökare/mån. + skolresultat - dropouts gymnasiet - försörjningsstöd Trodde det var en nolla för mycket. Helt otroligt, säger professor Göran Cars KTH

Hur ska de socialt utsatta EU-medborgare som vistas i Malmö hitta andra försörjningsmöjligheter än tiggeri? Anne-Lie Lindell, Stina Jensen Den frågan är utgångspunkt för en workshop som Malmö stad ordnar den 18 april. Hur kan vi tillsammans nå fram till lösningar? Människor kommer hit för att hitta arbete, inte tigga. Det handlar dels om att se försörjningsmöjligheter i hemlandet, i andra EU-länder och i Sverige. Vi är också nyfikna på hur det kan skapas förutsättningar för att dessa människor berikas av sina vistelser i Sverige och kan återvända till sitt hemland bättre rustade, säger Anne-Lie Lindell, samordnare för frågor som rör socialt utsatta EU-medborgare. Tillsammans med sin kollega Stina Jensen arrangerar hon workshopen Försörjning istället för tiggeri. Alla som kan tänkas kunna bidra med idéer allmänheten, organisationer, entreprenörer och myndigheter är välkomna att delta. Vi vill koppla samman goda idéer och hoppas även på att inspirera till egna initiativ och samarbeten. Efter workshopen kommer vi att arbeta vidare med materialet tillsammans med EU-medborgare, säger Stina Jensen. Samordnarna har redan hållit två workshops på samma tema där enbart EU-medborgare deltog. Det är viktigt att det är EU-medborgarna själva som äger frågan. De har yrkeskunskap på olika områden och det gäller att omsätta den till konkreta idéer som kan leda till försörjning, säger Anne-Lie Lindell.

Social innovation Begreppet social innovation brukar förklaras som innovativa tjänster, produkter, processer och metoder som strävar efter att möta samhällets utmaningar. Det kan vara allt ifrån klimathot till finanskris, segregation, arbetslöshet, åldrande befolkning och utanförskap. Sociala innovationer kan delas in i tre kategorier: Gräsrotsinitiativ som på nya sätt möter sociala behov som inte tillgodoses av marknaden eller den offentliga sektorn. Som samhälleliga innovationer där gränsen mellan olika samhällssektorer suddats ut och där innovationen riktar sig till hela samhället. Som systemförändrande sociala innovationer som vill förändra värderingar, kulturer, strategier och politik. Källa: BEPA-rapport: Empowering people, driving change: Social innovation in the European Union

Budget 2015 Ur inledningen. Med avstamp i Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö ska staden arbeta med sociala investeringar och bygga nya kunskapsallianser. I Malmö ska frågor om hur vi bygger en modern och välfungerande global storstad stå högt på dagordningen.

Health in all policy, på riktigt! 72 rekommendationer 1. Barn och ungas levnadsvillkor 2. Boendemiljön 3. Utbildning 4. Inkomst och arbete 5. Hälso- och sjukvård 6. Förändrade processer kunskapsallianser & demokratiserad styrning

Bild: Bjarne Stenquist, Malmö stad Det finns ett problem att lösa Idé om hur man löser problemet

Världens första lokala Marmotkommission Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Ta fram en folkhälsopolicy för Malmö! Skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Vad är problemet? Ojämlikhet i hälsa ökar Lägst Skillnad Högst 28% 72 100% Behörighet till gymnasiet 11% 50 61% Barnfattigdom 39% 24 38 77% Förvärvsarbetande 66% 39 27% Lågt socialt deltagande 59% 25 84% 7.4 74.4 år 81.8 år Valdeltagande Medellivslängd Källa: Ur välfärdsredovisningen för Malmö 2010

Commission on Social Determinants of Health 2005-2008

komplext ojämlikhet i hälsa ökar, förstå varför inget en ny policy kan förändra berör alla politikområden högst upp på politiska dagordningen ord och handling förutsättning för ett hållbart Malmö livsnödvändigt; oetiskt, samhällsekonomiskt, görbart

Malmökommissionens direktiv Vad & Hur Beslut i kommunstyrelsen november 2010 Politisk oberoende kommission Utarbeta vetenskapligt underbyggda strategier för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö Prioritet; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska förutsättningar demokrati och delaktighet Slutrapport 1 mars 2013 Det ska mullra och bullra om kommissionen

Kommissionen 14 kommissionärer Ordförande, huvudsekreterare, informatör Senior advisers -Andra experter -Bred konsultation

Linjär policyprocess Designdriven policyprocess Källa: Designlab för social innovation (2015), Mötesplats för social innovation

Social innovation Begreppet social innovation brukar förklaras som innovativa tjänster, produkter, processer och metoder som strävar efter att möta samhällets utmaningar. Det kan vara allt ifrån klimathot till finanskris, segregation, arbetslöshet, åldrande befolkning och utanförskap. Sociala innovationer kan delas in i tre kategorier: Gräsrotsinitiativ som på nya sätt möter sociala behov som inte tillgodoses av marknaden eller den offentliga sektorn. Som samhälleliga innovationer där gränsen mellan olika samhällssektorer suddats ut och där innovationen riktar sig till hela samhället. Som systemförändrande sociala innovationer som vill förändra värderingar, kulturer, strategier och politik. Källa: BEPA-rapport: Empowering people, driving change: Social innovation in the European Union

Social innovation jämlik hälsa Måste utgå ifrån ett problem som ska lösas Incitament för förändring/förbättring No data, no problem, no problem, no action (M.Marmot) Vi kan och bör lösa fler problem i ett bräde hållbar utveckling Underskatta inte enskilda människors drivkraft och förmåga Bygg infrastruktur för intraprenörskap Evidens innovation: Sociala investeringar- social innovation Mäta effekterna som mjuka och hårda tal Resurser finns i systemen (pengar, intraprenörer)

Var modiga Tänk stort Tänk långsiktigt