Fältstudier i Qinglingbergen, Kina 2008 Qinlingbergen september 2008 Delfinansierat av Kungliga skogs- och Lantbruksakademin Anslagsnummer: Gff-1485-EN Henrik Sjöman
Bakgrund I samband med ett pågående forskningsprojekt med syfte att utveckla kunskapen om lämpliga träd för stadsmiljöer har en längre fältvistelse genomförts i Shaanxi, Kina under Jan-nov. 2008. Målsättningen med forskningsprojekt är att utifrån studier av naturliga växtmiljöer identifiera lämpliga trädarter för stadsmiljö med syfte att utveckla det idag begränsade sortimentet av träd som idag används i exempelvis gatumiljöer. Denna begränsning av arter medför att trädpopulationen är mycket känslig ifall allvarliga sjukdoms- eller skadeangrepp drabbar någon eller några av dessa överanvända arter vilket vi idag erfar i samband med almsjukan. Samtidigt kommer alltfler rapporter om allvarliga sjukdomar och skadeangrepp vilka befaras drabba våra idag vanligaste stadsträd. Situationen att vi idag begränsar oss till ett fåtal trädarter som dominerar stadsträdspopulationen är inte bara ett problem för Sverige utan något som hela Europa, Nordamerika och Ostasien idag erfar. Därför är det av stor betydelse att redan nu identifiera fler lämpliga arter för stadsmiljö och därmed i framtiden sprida riskerna vid utbrott av exempelvis svampangrepp. Studieområde SLU Alnarp har ett mångårigt samarbete med North-West Agriculture and Forestry University i Yangling, Shaanxi. Detta samarbete har resulterat i bland annat ett flertal kortare fältexpeditioner i de närbelägna Qinlingbergen, där vi tillsammans har studerat olika växtsamhällen med målsättningen att utveckla kunskapen och erfarenheten om ett nytt och förhoppningsvis kommande växtmaterial för svenska parker och trädgårdar. Bakgrunden till intresset för detta bergsområde är främst dess nordliga placering. Traditionellt har de flesta insamlingar och studier av kinesiska skogssystem genomförts i sydligare bergsområden med resultatet att flertalet av växterna inte varit härdiga för svenska förhållanden. Qinlingbergens nordliga placering tillsammans med dess höga höjd, med Mt. Taibai 3767 m.ö.h. som högsta topp, gör det möjligt att finns arter som har en större härdighet och därmed är mer intressanta för svenska förhållanden. Qinglingbergens placering i centrala Kina medför även att det är flera floraområden som möts i detta område vilket medför en stor artrikedom vilket medför att det finns stora möjligheter att i dessa rika miljöer finna ett intressant och användbart material för exempelvis svenska städer. Qinlingbergen Studieområdet för studien är begränsad till Qinlingbergen i centrala Kina.
Studieinriktning Forskningsprojektet med arbetsnamnet Learning by nature for urban use är ett fyraårigt projekt med syfte att utveckla kunskapen om ett mer otraditionellt växtmaterial för stadsmiljöer. Traditionellt utvecklas kunskapen om ett för stadsmiljö lämpligt växtmaterial genom utplantering av intressanta och lovande arter för att därefter följa deras utveckling. Med denna inriktning tar det lång tid innan man med säkerhet kan rekommendera ett träd för ett specifikt klimat eller en specifik växtplats. För att denna inriktning skall ge svar på så många frågor som möjligt är man tvungen att plantera ut en art i flera olika klimatområden samt i flera olika ståndortsmiljöer för att få en överblick på en art utveckling och tolerans för olika klimat och växtmiljöer. Som redan nämnts tar denna inriktning lång tid och för att påskynda detta arbete är det av stor betydelse att tidigt identifiera deras härdighet, tolerans och utveckling för varierande växtmiljöer. Med denna insikt har vi utvecklat en hypotes att genom studier av träd i deras naturliga kan intressanta träd och deras användning identifieras och på så sätt påskynda urvalet av lämpliga och användbara träd. Studien i Qinlingbergen 2008 fokuserade främst på att identifiera trädarter lämpliga för hårdgjord stadsmiljö. Hårdgjord stadsmiljö kanske är den tuffaste och mest stressande växtplats, där det ställs höga krav på växtmaterialet och där vi idag använder ett mycket begränsat antal arter och släkten av träd. Det är främst på karga sydslänter som man finner värme- och torktåliga träd
Sammanfattning av fältstudier i Qinlingbergen med syfte att identifiera morgondagens stadsträd De ekonomiska medel som tilldelats från Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin var inte avsedda för en specifik resa, utan användes till det planerade fältarbetet men gav möjligheter till fler och längre fältvistelser. Detta har bidragit till ett mer omfattande fältarbete med en större andel insamlad data än som annars var möjligt att få. Med bakgrund av detta presenteras inte en traditionell reserapport utan en sammanfattning av mitt fältarbete under 2008 i Qinlingbergen. April-maj Efter att upplevt den kallaste och snörikaste vintern på över sextio år kunde man äntligen åka till bergen i mitten av april. Tiden innan har huvudsakligen ägnats åt diverse förberedelse som att läsa in sig om Qinlingbergens klimat och olika skogssystem vilket finns väldokumenterat, men endast på kinesiska, så det tar ett tag att tillägna sig dessa fakta. Den första uppgiften i fält var att i bergen lokalisera lämpliga växtplatser där de mer detaljerade studierna skulle genomföras. Med inriktningen emot hårdgjord stadsmiljö varma och torra förhållanden koncentrerades sökandet på varma och solexponerade sydslänter. Sökandet koncentrerades i skogsmiljöer kring 800-1700 meter över havet. Detta förhållandevis varma klimat på denna höjd matchar det klimat som vi idag har, och i framtiden kommer att finna i hårdgjord stadsmiljö. En annan mycket viktig del i sökandet efter lämpliga provytor var att dessa miljöer inte skulle ha varit alltför mycket påverkad av mänsklig inverkan, då det kan ge en felaktig bild av trädens utveckling. Denna sistnämnda aspekt begränsade sökandet till tre platser, då övriga miljöer som besöktes hade i en alltför stor omfattning påverkats av avverkning eller inplantering. De tre platserna var Taibai Nationalpark, Red Valley Nature Reserve samt Siboshan. Vid den sistnämnda platsen finns ett gammalt tempel vilken bidragit till att de omkringliggande skogarna skonats från diverse ingrepp medan de två andra platserna är sedan länge uppskattade rekreationsområden vilket medfört att de skonats. Mellan mitten av april och mitten av maj genomfördes ett enormt krävande, men också spännande, arbete att klättra kring i bergen för att lokalisera lämpliga provytor. Bergslandskapet i Qinlingbergen är mycket dramatiskt med nästan lodräta bergsformationer som kastar sig ner i djupa flodraviner. I dessa djupa flodraviner med goda växtbetingelser upplever man en fantastisk, nästan djungellik miljö men en oerhörd mångfald av arter, såväl bland träd och buskar som bland örter. Högre upp och längre ifrån dessa fuktiga floddalgångar utvecklas en annan typ av skogssystem med mer värmetoleranta och torktåliga arter. Det var främst dessa skogssystem som var mest intressanta för vårt syfte. Detta medförde att vi var tvungna att klättra högt upp, bort från de svala floddalgångarna, och på branta sydsluttningar finna intressanta ekskogar som trots dessa varma och torra förhållanden utvecklades till vackra och ståtliga träd. Fördelen att vara så tidigt ute på säsongen var att många träd inte hunnit utvecklat blad vilket medförde att vi kunde från vägen, vilken vanligen var placerad i dalgångarna, lokalisera intressanta platser samt hur vi kunde nå dem på snabbaste och säkraste sätt. Denna fördel medförde att vi nådde de önskade platserna snabbt medan vi senare på säsongen många gånger irrade runt länge innan vi fann de önskade platserna. I de skogssystem som vi under denna månad fann intressanta för fortsatta studier var det två typer av ekskogssystem. På lägre höjd, mellan 800-1200 meter över havet, var det den vintergröna eken Quercus baronii som stod för dominansen bland träden, medan den på högre höjd och i något svalare klimat ersattes av den lövfällande och storbladiga eken, Quercus aliena. I dessa skogssystem växte en stor mängd andra arter men vilka inte skapade egen
dominans utan påträffades som enskilda trädindivider spridda över ett mer eller mindre stora område. En komplett växtlista på trädarter växande i dessa miljöer presenteras i slutet av denna skrift. De skogssystem som för studien var mest intressanta var det främst två typer av ekskogar. Bilden är tagen i ett system dominerande av den vintergröna eken, Quercus baronii. Under dessa vandringar försvann ibland fokus från det man egentligen skulle göra. Speciellt var det under tidig vår då vi istället för att klättra emot varma och torra skogssystem förtrollades av de vit- och rosablommande magnoliaträden som stod tydligt blommande i de annars olövade och vilande bergsskogarna. I Qinlingbergen finns det två magnoliaarter vildväxande, vilka båda är ovanliga i kultur. Den mest ovanliga, men den som anses vara den härdigaste bland de kinesiska magnoliorna är Magnolia biondii. Denna småblommande men dock rikblommande art är mycket ovanlig i odling. I odling är M. biondii känd som en art med helvita blommor. I Qinlingbergen har vi sett betydligt mer varierande blomfärger hos arten med alltifrån mjukt rosa blommor till vitblommande med en mörk purpurfärgad blombas. Den andra magnoliaarten i detta bergsområde är den betydligt mer storblommande Magnolia sprengeri, som även den är ovanlig i odling. Denna sistnämnda art anses vara dåligt härdig för svenska förhållanden, men genom att de frökällor vilka de kloner vi idag använder har sitt ursprung från betydligt sydligare breddgrader är dessa individer lovande och intressanta att testa för svenska förhållanden.
Till vänster, en ljusrosa Magnolia biondii. Till höger en rosablommande Magnolia sprengeri En annan fantastisk och exotisk våraspekt är att få uppleva vildblommande pioner. Min erfarenhet av pioner har tidigare begränsats till mina föräldrars trädgård med några svulstigt blommande doftpioner, men att se denna, nästan ultimata trädgårdsväxt, vild slår nästan det mesta. I Sverige upplever vi vårblomning av vitsippor som täcker marken medan det i dessa bergssystem var det den rosablommande Paeonia veitchii som hade en liknande uppgift. Denna storblommande pion täckte marken i halvöppna lövskogar så man tvekade många gånger att beundra dem på alltför nära håll med risken att trampa ner dessa fantastiska blommor. En annan pion, vilken har ett stort värde för kineserna är trädpionen, vilka har sedan lång tid tillbaka avporträtterats och dyrkats. Dessa guldgripar ses planterade kring tempel och andra historiska anläggningar, vilka besöks flitigt på våren då besökarnas mål är framförallt dessa storblommiga exoter. Att sedan få uppleva dessa mytomspunna växter i vilt tillstånd var något som man innan resan bara drömde om. I detta arbete att på karga platser identifiera intressanta och för arbetet lämpliga platser fick vi oss en rejäl överraskning. För att på dessa varma och torra platser fann vi flera buskage av den vitblommande trädpionen, Paeonia suffruticosa som under denna tid blommande med stora vita blommor med ett purpurrött svalg. Intressant att finna denna art på dessa karga platser då man vanligen anser att trädpioner kräver de allra bästa växtbetingelserna. En annan upplevelse som man kommer att bära med sig under hela livet är den doft som dessa buskage gav, man kunde känna doften långt tidigare innan man såg de blommade buskarna.
Paeonia veitchii Paeonia suffruticosa Maj-juni Den 12 maj upplevde norra Sichuan en av de kraftigaste jordbävningarna någonsin, med skalv uppemot 8,0 på richterskalan. Denna fruktansvärda katastrof ödelade flera byar och städer, främst i de otillgängliga bergsområdena i norra Sichuan med omkring
100 000 dödsoffer samt enorma mängder människor utan några hem. Även södra och centrala Shaanxi kände av detta jordskalv, och för dagen befann jag mig i Yangling där vi fick uppleva skakningar motsvarande 4,5 på richterskalan. I Yangling medförde detta jordskalv inga större skador men det medförde att vi följande två veckor fick sova utomhus med bakgrund till alla de hot om nya kraftiga efterskalv. Som tur var befann jag mig inte i bergen utan var nere i Yangling för att vila upp mig några dagar efter en längre vistelse i bergen, men kraftiga jordskred hade ägt rum i bergen i samband med jordbävningen så det var tur att vi inte befann oss där. I samband med detta jordskalv evakuerades dem som kunde från Qinglingbergen vilket medförde att jag under en månads tid inte kunde ta mig till bergen för att fortsätta mitt arbete. Juni-juli I mitten av juni fick vi klartecken att återgå med vårat arbete i bergen, efter en hel del tjatande. Bland annat fråntog sig universitetet i Yangling sitt ansvar för våran säkerhet de första veckorna då de fortfarande var nervösa för eventuella efterskalv. Efter tiden innan jordbävningen fokuserades arbetet med att utvärdera de platser som i under våren funnit intressanta. Nu var det dags att utvärdera de platser som vi valt ut. Målsättningen i studien är att dels finna växtplatser med växtförhållanden liknande dem i hårdgjord stadsmiljö, främst varma och torra miljöer. Dels är det intressant att se vilka arter som växer i dessa miljöer samt att utvärdera deras utveckling i dessa system. För att bekräfta eller dementera platserna likhet med hårdgjord stadsmiljö tas jordprover samt uppskattning av jorddjupet på platserna. Platsens lutning (avrinning) samt exponering är också data som insamlas och tillsammans ger det en bra bild om ståndortsförhållandet på platsen. För att utvärdera trädarternas utveckling mäts deras höjd, stamtjocklek och ålder. För att ta reda på trädens ålder borras varje individ med en trädborr och borrkärnorna samlas in för att i laboratoriet räkna årsringarna. Detta arbete med att borra trädstammar blev ett mer dramatiskt arbete än beräknat. Sammanlagt bröts 11 trädborrar då det var främst en art som var extremt hård i sin ved, nämligen den vintergröna eken Quercus baronii. Sammanlagt borrades över 600 träd under året vilket självklart utvecklade en viss teknik men framförallt en kunskap om olika trädarters och släktens hårdhet i veden. En annan viktig aspekt under året är att följa dessa inventerade trädarters säsongsrelaterade kvaliteter såsom blomning, fruktsättning, höstfärger etc. Denna kunskap har stor betydelse för deras framtida användning, då vi strävar att komplettera det befintliga trädsortimentet, inte bara med nya arter/släkten utan också med nya säsongsrelaterade kvaliteter. Något som vi idag har en stor brist på är senblommande träd. Att finna vår- och försommarblommande träd och buskar är inget problem men vill man förlänga blomningen blir det genast problem. Därför är det med glädje man ser arter som Koelreuteria paniculata och Catalpa fargesii som inleder sin blomning under juni och juli, vilket gör dem mycket värdefulla för svenska parker och trädgårdar. En av anledningarna till varför vi ville starta så tidigt som möjligt under våren var att hinna med så mycket arbete som möjligt innan sommarregnen i bergen startar, vilket brukar inledas i slutet av juni. Men med bakgrund till förseningen i samband med jordbävningen vart vi tvungna att fortsätta vårt arbete trots ihärdigt regnande. Trots att det regnade rikligt nästa varje dag var temperaturerna mänskliga med dagstemperaturer kring 25 grader, vilket gör arbetet rätt behagligt. Anledningen till varför vi inte ville från början arbete under regnperioden var inte rädslan för att bli blöta utan faran med markras. Risken för markras är som störst på platser med tunna jordlager, vilka flertalet av våra inventeringsplatser hade. När dessa tunna jordlager blir vattenmättade blir de lätt rörliga med markras som följd. Den 12 juli var jag på väg nerför en mycket brant slänt då marken helt plötsligt lossnade. Detta är en rätt vanlig
händelse i dessa branta bergsmiljöer, men vanligen hinner man ta tag i något träd, men nu när marken var genomblöt fick detta markras ett betydligt snabbare fall. Därför hann jag inte fånga något träd utan fortsatte med hög hastighet nedför den branta slänten för att slutligen störta ner cirka 7 meter innan jag äntligen nådde plan mark. Rejält mörbultat lyckades jag kravla mig ut till vägen där min chaufför såg mig och kunde hjälpa mig. I fallet nedför vägen hade jag slagit i en massa träd och stenar, så man visste inte var det gjorde som mest ont, men det var framförallt min högerfot som såg värst ut, vilken hade svullnat upp ordentligt. Vägen tillbaka emot Yangling var kanske mer skrämmande än fallet nedför berget. Chauffören som kanske var mer chockad än mig körde så snabbt han kunde för att ta mig till ett sjukhus. Efter tre timmars bilfärd kom vi äntligen fram till sjukhuset i Yangling där man konstaterade att jag hade en fraktur på min högerfot och belönades med gips från knät och nedåt. Sensommarblommande gatuträd i Kina Koelreuteria bipinnata Juli-augusti Under denna period blev det inte alltför stora äventyr med bakgrund av min gipsade fot, men desto mer fokus på Peking-OS vart det. Augusti-september Rådet från läkaren var att vara gipsad i sex veckor, men efter fyra veckor var det dags för en sedan länge inplanerad expedition, så det fick bära eller brista. Detta kanske inte är något som jag rekommenderar. Några problem med foten vart det inte med däremot hade alla muskler kring foten och underbenet nästa försvunnit och då är det inte så smart att börja med att klättra i bergen. Alnarp har sedan en lång tid tillbaka haft fokus kring odlingsvärda magnolior för svenska förhållanden och detta har självklart smittats av till våra kinesiska kollegor i Yangling. I samband med min vistelse i Kina har därför ett flertal fältexpeditioner genomförts med syfte att utveckla kunskapen kring några kinesiska magnoliaarter (till dessa resor användes inte de ekonomiska bidragen från Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin).
Efter dessa små sidoprojekt fortsatte arbetet med att inventera och utvärdera de olika provytorna. Totalt blev det 31 stycken olika provytor. Ytterligare en aspekt som är viktig att studera i mitt arbete är de olika arternas sociala förmåga i sina naturliga skogssystem. Med detta menas hur de olika trädarterna fungerar och utvecklas under varierande konkurrensförhållanden gentemot andra intillväxande arter. Ett sätt att dokumentera detta är att rita profildiagram vilket ger en bra bild över olika arters sociala förmåga och position under olika växtförhållanden. Profildiagram från Qinlingbergen 2008. Ritad av Anders Busse Nielsen. Oktober-november Arbetet i fält färdigställdes i början av oktober och i mitten av månaden kom vintern till Qinglingbergen vilket medförde att arbetet i fält var över. Därför koncentrerades arbetet till att utvärdera den data som insamlats i fält. Bland annat fanns det över 600 borrkärnor att utvärdera vilket tog sin tid. I slutet av november var det sedan dags att återse Sverige efter ett mycket händelserikt år i Kina. Fältdata Tabellen nedan visar vilka arter som påträffats på de platser som inventerats i syfte att identifiera lovande arter för hårdgjord stadsmiljö. Tabellen visar också hur många individer av de olika arterna som påträffats i de olika provytorna.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Total Acer davidii 1 1 Acer mono 4 4 Acer grosseri 1 1 Ailanthus altissima 4 3 6 1 14 Amelanchier sinica 3 1 4 Carpinus turczaninowii 4 1 2 8 2 1 1 7 4 3 1 1 3 38 Celtis bungeana 2 1 1 2 1 5 1 2 1 16 Cercis chinensis 1 1 Cladastris sinensis 4 4 Cornus kousa var. chinensis 1 1 2 Dipteronia sinensis 3 3 Fraxinus chinensis 1 2 8 3 1 1 16 Kalopanax pictus 5 4 9 Koelreuteria paniculata 1 2 1 9 13 Lindera obtusiloba 1 1 Morus mongolica 1 1 1 2 1 6 Ostrya japonica 1 2 1 1 1 6 Pinus armandii 1 1 2 4 3 4 1 16 Prunus davidiana 1 1 Quercus aliena 2 6 12 8 4 4 4 11 12 25 2 3 2 13 1 109 Quercus baronii 3 4 4 1 2 1 10 11 1 34 7 7 5 3 4 97 Quercus liaotungensis 3 4 10 1 2 1 1 6 28 Quercus spinosa 4 3 1 1 6 1 16 Quercus variabilis 1 1 Rhus potaninii 1 1 Sorbus folgneri 1 17 7 25 Syringa pekinensis 1 2 1 2 6 Tilia paucicostata 1 1 1 1 1 7 12 Toona sinensis 4 4 Ulmus glaucescens 1 1 15 3 3 1 4 4 2 34 Ulmus pumila 3 9 12 1 25 Zelkova serrata 1 1 2
Summering Denna inriktning att involvera ekologisk forskning av naturliga vegetationssystem i syfte att utveckla kunskap om urban vegetation är något nytt och inte praktiserad internationellt. Syftet med denna vistelse i Kina vara att under en vegetationsperiod följa olika skogssystem under en säsong för att skapa en bas för fortsatt forskning kring lovande trädarter för bland annat hårdgjord stadsmiljö. Nu när jag ser tillbaka på vårt arbete i Shaanxi under 2008 anser jag att vi fullföljt våra planer med en utvecklad kunskap om lovande arter samt deras funktion under olika växtförhållanden. Möjligheten att kunna få arbeta i Kina under nästa ett år har också medfört att man kunnat tillgodose sig kunskap och erfarenheter från många kinesiska lärare och forskare vilket kommer vara till stor nytta i mitt framtida arbete. Jag vill slutligen rikta ett stort tack till Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin som via ett frikostigt stöd gav mig möjlighet att genomföra ett mer omfattande fältarbete vilket givit studien en större kvalité. Resultaten från denna studie i Kina kommer inom kort publiceras i en vetenskaplig tidskrift men kommer att även vara användbar i undervisning med inriktning stadsträd. Alnarp 2008-12-03 Henrik Sjöman Universitetsadjunkt/Doktorand vid Landskapsutveckling LTJ-Fakulteten SLU Alnarp