Mnemosynefjäril i Blekinge

2010:12 Mnemosynefjäril i Blekinge - Aktuell status 2009, historik och åtgärder Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge

Information om mnemosynefjärilens förekomstlokaler är skyddsklassad av Artdatabanken eftersom arten hotas av insamling om lokalerna blir kända. I denna rapport visas därför inte kartor över lokalerna, och lokalerna har fått icke identifieringsbara namn. Rapport: 2010:12 Rapportnamn: Mnemosynefjäril i Blekinge - Aktuell status 2009, historik och åtgärder Utgåva: Endast publicerad på webben. Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371 86 Karlskrona Hemsida: www.lansstyrelsen.se/blekinge Dnr: 511-1014-10 ISSN: 1651-8527 Författare och foton: Markus Franzén Kontaktperson: Jonas Johansson; jonas.johansson@lansstyrelsen.se Layout: Markus Franzén och Annika Lydänge Länsstyrelsen rapporter: www.lansstyrelsen.se/blekinge/publikationer Kartor: Lantmäteriet 2004 Dnr: 106-2004/188 Författen svarar själv för de bedömningar och slutsatser som förs fram i rapporten, och de kan ej åberopas som Länsstyrelsens ställningstagande. Länsstyrelsen Blekinge län 2

Sammanfattning Mnemosynefjärilen är en stor och lättidentifierad dagfjäril som är fridlyst, upptagen på EU:s lista över skyddsvärda arter och rödlistad som starkt hotad (EN) i Sverige. Arten är mycket lokalt förekommande och har minskat dramatiskt i Sverige de senaste 50 åren. I Sverige förekommer arten inom tre helt skilda områden, i Ronneby kommun i Blekinge, i närheten av Norrtälje och Östhammar i Uppland och utanför Sundsvall i Medelpad. I Blekinge har arten studerats intensivt sedan mitten på 1980-talet. Lämpliga lokaler har besökts för att kartlägga artens utbredning och lokala populationer har studerats genom att individer märkts. Många tidigare studier har resulterat i opublicerade rapporter eller brev. Sedan 2003 har omfattande åtgärder skett inom arbetet med artens åtgärdsprogram. I denna rapport sammanställs resultaten från alla åtgärder, tidigare rapporter och studier som utförts på mnemosynefjärilen i Blekinge. Målsättningen med denna rapport var att genom sammanfattningen få en överblick över mnemosynefjärilens ekologi, vilka krav arten har på sin livsmiljö och vilka åtgärder som genomförts för att bevara arten i Blekinge. Mnemosynefjärilen flyger i maj-juni och har i Blekinge alltid förekommit i små lokala populationer, ofta med färre än 50 individer. Arten har försvunnit från samtliga lokaler väster om Ronneby förutom en (Lokal 2). Efter 2003 har den huvudsakliga förekomsten varit koncentrerad till två områden öster om Ronneby. 2003-2007 ökade antalet individer men individantalet har sedan åter minskat under 2008 och 2009. Populationen i Blekinge beräknas 2009 uppgå till endast 130 individer fördelade på sex lokaler. Arten missgynnas av ett tidigt och/eller intensivt bete men även av igenväxning. Larven kräver rikliga förekomster av varmt växande nunneörtplantor. Framgångsrika röjningsåtgärder har sannolikt räddat arten från att utrotas från Blekinge. Kommande bevarandeinsatser bör fokuseras på att arbeta med en landskapsplan där insatserna koncentreras kring artens huvudutbredning. Framgångsrika utsättningsförsök med hjälp av uppfödningar i badkar har resulterat i ökad kunskap om hur man effektivt föder upp fjärilar och därmed kan stärka små lokala populationer. Medellivslängden för mnemosynefjärilen är 5-8 dagar. Den mest långlivade individen påträffades 29 dagar efter att den märktes. Honorna kläcks senare än hanarna och är svårare att påträffa än hanarna. Hanarna förflyttar sig oftare mellan lokalerna jämfört med honorna. Mnemosynefjärilen är mycket lokaltrogen, men kan ibland förflytta sig mellan lokaler på flera kilometers avstånd. 3

Abstract The clouded apollo (Parnassius mnemosyne) is a large and characteristic butterfly. It is redlised as endangered in Sweden, listed on the EU list and protected by law. In Sweden it is local and occur in three different regions; in Blekinge in southern Sweden, in Uppland north of Stockholm and in the surroundings of Sundsvall in Medelpad. During the last 50 years it has declined severly. In Blekinge the species has been studied intensively since 1984 and suitable localities have been surveyed and individuals marked. Since 2003 the clouded apollo is an action plan species in Sweden. Several localities has been restored, agreements has been made with landowners, management has improved and breeding programmes has been performed and evaluated. In this report all studies that have been carried out in Blekinge are compiled. Many of the earlier studies are unpublished reports or letters. The aim with this report was to increase the knowledge about the clouded apollo s habitat requirements, distribution area and evaluate restoration success and breeding attempts that has been made in Blekinge. The clouded apollo is active in May-June and occur in small local population often with less than 50 individulas. An adult butterfly has a lifespan of 5-8 days, in average. The most long lived individual in Blekinge was found 29 days after the first marking day. The females hatch later than the males and are less often found compared with the males. The males move more often between localities compared with females. The clouded apollo is usually very sedentary, but can move several kilometers. Generally in Blekinge, isolated and small population has gone extinct. West of Ronneby, only one locality remain. Since 2003 the clouded apollo has mainly been concentrated to two areas east of Ronneby. From 2003 until 2007 the number of individuals increased, but in 2008 and 2009 the populations has declined. In 2009, the total population in Blekinge, was estimated to only 130 individuals occurring at six different localities. Intense and early grazing together with succession of open grasslands affect the clouded apollo negatively. The larvae require large host plant populations (over three square meters) growing at suitable, warm and sunny places. Conservation measures i.e. restoration and breeding attempts have probably rescued the species from going extinct from Blekinge. This is the only population that still remains from the former much larger south Scandinavian population, once described as a subspecies (argiope). Since 2003 individuals has been observed over larger areas. For a successful conservation of the clouded apollo conservationists must focus upon a landscape perspectiv. A landscape plan has been established with areas given different priorities. All suitable habitat needs to be carefully managed in the core area, east of Ronneby. Successful breeding programmes have resulted in an increased knowledge in the ecology of the species. Especially, breeding in bath tubs has turned out to be a very successful method to increase the number of individuals in small local populations. 4

Innehållsförteckning Inledning 6 Bakgrund och syfte 6 Artbeskrivning och livsmiljö 7 Utbredning och hotstatus 9 Tidigare studier 10 Metodik 11 Resultat 11 Mnemosynefjärilens biologi 11 Värdväxt och nektarväxt 14 Rörelsemönster 15 Utbredning och populationstrender 18 Inventeringsmetodik 21 Åtgärder och skötsel 23 Igenväxning och bete 23 Röjning och restaurering 23 Rekommendationer vid röjning 26 Uppfödning och utsättning 28 Landskapsplanering 30 Tack 31 Referenser 32 Bilaga 1. Samtliga lokaler i Blekinge 36 Bilaga 2. Populationsuppskattningar 37 5

Inledning Bakgrund och syfte I Sverige har ytan av ängs- och hagmarker minskat med närmare 95 % de senaste 100 åren, och bland dessa har slåtterängarna i det närmaste helt försvunnit. Under senare år ett ökat kvävenedfall ytterligare försämrat förutsättningarna för många insektsarter. (Öckinger mfl 2006). Dessutom kan extrema väderförhållanden som till exempel kraftiga regn/hagel, extrem torka och extrem kyla påverka många arter negativt (Naturvårdsverket 2007). I södra Sverige har många dagfjärilsarter försvunnit under de senaste 20-100 åren och på vissa lokaler har hälften av arterna försvunnit (Nilsson & Franzén 2008). Mnemosynefjärilen (Parnassius mnemosyne) är ett exempel på en art som minskat dramatiskt i Sverige. Arten har en fragmenterad utbredning med helt isolerade förekomster. Arten är mycket känslig för bete och igenväxning. Detta är sannolikt de främsta orsakerna till att arten minskat under senare år. Arten har studerats ingående i flera delar av Europa som till exempel i Finland, Estland, Tjeckien och Ungern. I flera länder bedrivs ett aktivt arbete med åtgärder för att gynna arten. I Sverige finns tre från varandra skilda förekomstområden; Blekinge, Uppland och Medelpad. Länsstyrelsen i Blekinge län har på uppdrag av Naturvårdsverket tagit fram ett nationellt åtgärdsprogram för mnemosynefjärilen. Blekinge län har ett särskilt ansvar när det gäller mnemosynefjärilen, eftersom landskapet hyser de enda resterna från ett tidigare större utbredningsområde i sydligaste Skandinavien. Arten försvann från Skåne 1954 och från Danmark 1962. Som ett led i arbetet med åtgärdsprogrammet för mnemosynefjäril ingår att sammanställa tidigare dokumentation. Nyligen kom en rapport om artens historik och aktuella status i Uppland (Hedin & Björklund 2008). I Blekinge finns ett omfattande, i stort sett helt opublicerat material, som har insamlats vid upprepande studier sedan 1984. Magnus Sylvén och Olle Hammarstedt började då studera arten inom ett av Världsnaturfonden (WWF) finansierat projekt. Från och med 2003 har åtgärder och studier av mnemosynefjärilen skett årligen i Blekinge inom arbetet med artens åtgärdsprogram. Länsstyrelsen i Blekinge har i denna rapport tillsammans med Markus Franzén sammanställt tidigare och pågående studier av mnemosynefjärilen i Blekinge. Målsättningen var att förbättra kunskapen om artens habitatkrav och populationsdynamik, lämplig inventeringsmetodik och att utvärdera de åtgärder som utförts. Utifrån det omfattande material som insamlats belyses följande frågeställningar särskilt: Vilka krav ställer mnemosynefjärilen på en lokal, hur stora är de lokala populationerna och hur ser trenden ut för populationerna? Hur lokaltrogen är mnemosynefjärilen och hur långa förflyttningar gör arten? Hur inventeras arten bäst och går det att enkelt uppskatta populationsstorleken utifrån enstaka besök? Vilka åtgärder har vidtagits - har de varit framgångsrika och i så fall på vilket sätt? Vilken skötsel krävs för ett effektivt, framgångsrikt och långsiktigt bevarande av mnemosynefjärilen i Blekinge? Är uppfödning och utsättning av mnemosynefjäril ett möjligt alternativ för att gynna arten? 6

Artbeskrivning och livsmiljö Mnemosynefjärilen är en av de största dagfjärilarna i Sverige och har en vingbredd på mellan 55 och 70 mm. Systematiskt placeras den i familjen riddarfjärilar (Papilionidae) som har en typisk vingform med rundade vingar och insvängd innerkant på bakvingen. Fjärilen uppfattas som vit och flykten är elegant och innehåller typiska glidmoment och rörelser som gör den lätt igenkänningsbar även på relativt långa avstånd. Arten har tydliga svarta ribbor och två svartgryniga fläckar på varje vinge. Antennerna är korta. Hanens kropp är vithårig medan honans kropp är gleshårig och mörk. ägg larv puppa imago Honans svarta kropp syns tydligare och är dessutom försedd med en gulaktig, mer eller mindre tydlig, längslinje. Honans vingar är mer transparenta, vanligtvis något mörkare och lätt fettglänsande, jämfört med hanens. Honan parar sig omedelbart efter kläckning. Efter parningen utbildas på honans bakkroppsundersida en pergamentartad säck, kallad sphragis (Figur 1). Denna fungerar som ett kyskhetsbälte och bildas genom att hanen utsöndrar en vätska. ägg Jan Dec Figur 1. Mnemosynefjärilens livscykel från ägg till fullbildad fjäril. Särskilt anmärkningsvärt är den extremt långa perioden som arten tillbringar i äggstadiet. På bilden uppe till vänster ses mnemosynefjärilens puppa, nedan till vänster larven, i mitten en nykläckt mnemosynefjäril och till höger en fullbildad fjäril. På fjärilen till höger ses den pergamentartade sphragis som bildas på honans bakkropp efter parningen och som fungerar som ett kyskhetsbälte. 7

Mnemosynefjärilen flyger i Sverige i maj-juni och är strikt bunden till ängs- och hagmarker med mosaiker av lövskog och buskbryn. Livsmiljön måste hysa både nektarförande blommor för de fullbildade fjärilarna och en god förekomst av larvens värdväxt nunneört (Corydalis spp.). För att en lokal ska kunna hålla en reproducerande population av mnemosynefjäril måste minst tre kvadratmeter nunneört växa i för mnemosynefjärilen gynnsamma lägen. Äggen släpps av honan i vegetationen eller fästs på löv, grässstrån och dylikt. Oftast läggs äggen intill buskage där det växer nunneört. Äggen övervintrar och kläcks först efterföljande år i skiftet mars-april. Larvtillväxten är mycket snabb och sammanfaller med nunneörtens blomning. Larverna behöver mycket sol för sin utveckling. Förpuppningen sker i början av maj, oftast på undersidan av ett torrt och luftigt placerat fjolårslöv, strax ovan markytan ute på öppen och solexponerad mark. Figur 2. Lämplig livsmiljö för mnemosynefjärilen med vindskyddade brynmiljöer. 8

Utbredning och hotstatus Mnemosynefjärilens världsutbredning är begränsad till Palearktis. Arten förekommer fläckvis och mycket lokalt från Pyrenéerna genom Central- och Nordeuropa österut till Centralasien. I Central- och Sydeuropa är arten helt knuten till bergstrakter. Arten har minskat starkt på flertalet håll i Europa och är numera hotad över i princip hela sitt europeiska utbredningsområde. Ett undantag utgör Baltikum (särskilt Estland) där arten ökat under de senaste 20 åren (T. Tammaru & E. Õunap, muntl. medd.). Orsaken till detta är sannolikt den omfattande nedläggningen eller temporära trädan av betes- och odlingsmark vilken medfört en tilltagande igenväxning, som åtminstone tillfälligt, skapat gynnsamma livsmiljöer för arten. I Sverige är mnemosynefjärilen fridlyst, rödlistad som starkt hotad (EN) och upptagen i EU:s art och habitatdirektiv. I landet finns det tre från varandra skilda förekomstområden; Blekinge, Uppland och Medelpad. Olofström Karlshamn Ronneby Karlskrona Sölvesborg Aktuella lokaler Utgångna lokaler 0 5 10 Kilometers Figur 3. Mnemosynefjärilens utbredning i Blekinge. Det röda streckade området visar ekonomiska kartblad inom vilka mnemosynefjärilen förekommit från och med 2005. Det grå området visar ekonomiska kartblad inom vilka mnemosynefjärilen förekommit innan 2005. 9

Tidigare studier i Blekinge Under 1980-talet påbörjade Lunds universitet omfattande studier av mnemosynefjärilen i Blekinge. Sedan dess har fjärilen studerats vid upprepade tillfällen inom samma områden (Tabell 1). Från andra delar av södra Sverige finns förutom fynduppgifter och fynd i muséer inga mer ingående studier av mnemosynefjärilen. Även om mnemosynefjärilen är en välstuderad art, är studierna i Blekinge sannolikt bland de mest omfattande i världen. Denna rapport baseras på resultaten från de många studier som utförts i Blekinge, vilka huvudsakligen resulterat i opublicerade rapporter (Tabell 1). Tabell 1. Sammanställning över samtliga dokumenterade studier som utförts på mnemosynefjärilen i Blekinge och resulterat i någon form av skriftlig dokumentation. Intern rapport är opublicerda rapporter för Länsstyrelsen i Blekinge. Studieår Referens Huvudsaklig metod Kommentar 1984-1988 Hammarstedt 1989 Besök på lämpliga lokaler, märkning, Fauna Norvegica kvantifiering av värdväxt Series B 1985-1986 Sylvén och Hammarstdt Besök på lämpliga lokaler, märkning, Intern rapport 1986 kvantifiering av värdväxt 1988 Hammarstedt 1988 Besök på lämpliga lokaler, märkning, Intern rapport kvantifiering av värdväxt 1991 Hammarstedt 1992 Besök på lämpliga lokaler, märkning, Intern rapport kvantifiering av värdväxt 1994 Imby 1994 Besök på kända lokaler Intern rapport 1996 Henriksson 1996 Besök på kända lokaler Intern rapport 1999 Henriksson 1999 Besök på kända lokaler Intern rapport 2000 Henriksson 2000 Besök på kända lokaler Intern rapport 2001 Henriksson 2001 Besök på kända lokaler Intern rapport 2002 Henriksson 2002 Besök på kända lokaler Intern rapport 2003 Henriksson 2003 Besök på kända lokaler Intern rapport 2003-2004 Bjerding 2005 Besök på lämpliga lokaler, märkning, Examensarbete kvantifiering av värdväxt 2003-2004 Brattström mfl. 2004 Besök på lämpliga lokaler, märkning Intern rapport 2003-2006 Brattström mfl. 2007 Besök på lämpliga lokaler, märkning, kvantifiering av värdväxt Entomologisk tidskrift 2004 Brattström mfl. 2004 Åtgärder (röjning och uppfödning) Intern rapport 2005 Brattström mfl. 2005 Besök på lämpliga lokaler, märkning Intern rapport 2006 Brattström mfl. 2006 Besök på lämpliga lokaler, märkning Intern rapport 2007 Brattström mfl. 2007 Besök på lämpliga lokaler, märkning Intern rapport 2008 Brattström mfl. 2008 Besök på lämpliga lokaler, märkning Intern rapport 2009 Brattström mfl. 2009 Besök på lämpliga lokaler, märkning Intern rapport och åtgärder 10

Metodik Studierna i Blekinge har framförallt fokuserat på att uppskatta populationsstorleken på tidigare kända lokaler och kartlägga artens utbredning genom att besöka lokaler som bedömts som lämpligaför arten. Många studier har varit ambitiösa och använt fångst-märk-återfångstmetodik för att uppskatta de lokala populationernas storlek och se hur mnemosynefjärilen rör sig inom och mellan olika lokaler. Fjärilarna har då märkts med en kod på undersidan av bakvingen med en vattenfast tuschpenna. GPS har använts för att notera koordinaterna där fjärilarna fångades respektive återfångades. Populationsstorleken har uppskattats med hjälp av Jolly-Sebermodeller i modulen POPAN (Arnason & Schwarz 1999) i programmet MARK (White & Burnham 1999). Jolly-Sebermodeller gör det möjligt att uppskatta överlevnad och populationsstorlekar. I de fall populationerna varit mycket små (< 10 individer) har en annan metod använts för att uppskatta populationens storlek (Craig 1953). Flera lokaler har regelbundet återbesökts även om inte mnemosynefjärilen påträffats på lokalen året innan. Utbredning och frekvens av värdväxten nunneört Corydalis spp. och nektarväxter har uppskattats vid minst två tillfällen på de flesta kända lokalerna. En analys över hur lokalerna förändrats över tiden har utförts av Bjerding (2005). Kraftfulla åtgärder påbörjades 2003 inom arbetet med artens åtgärdsprogram. Röjning har skett på samtliga lokaler där arten förekommer och på näraliggande lokaler som bedömts möjliga att koloniseras. Samtidigt har uppfödnings- och utsättningsförsök utförts. Resultat Mnemosynefjärilens biologi Mnemosynefjärilens flygtid infaller i maj-juni. Mycket tyder på att artens flygtid sker allt tidigare men någon jämförelse med 1980-talet är svår att göra eftersom dokumentationen från denna tidsperiod inte är så detaljerad. Honan lägger relativt få ägg, oftast inte fler än 50. Hanar kläcker ofta några dagar tidigare än honor och normalt kläcks lika många hanar som honor. Honorna är något svårare att påträffa än hanarna, drygt 35 % av honorna återfinns aldrig efter första märktillfället, till skillnad mot ca 30 % av hanarna (Tabell 2). Hanarna ägnar sig mer än honorna åt att flyga, medan honorna spenderar mer tid sittande eller med att besöka blommor (Figur 4). Tabell 2. Resultat från märk-återfångststudier. Resultat från de lokala populationerna jämförs med resultat från den kontrollerade badkarspopulationen vid Lokal 34 inom parentes (badkarspopulationen är baserat på data från 13 honor och 14 hanar) 2009. Livslängden beräknades som medelvärdet av antalet dagar från märktillfället till sista återfångsten av individen. Endast individer som återfångades är inkluderade i beräkningen av medellivslängd. Se vidare under uppfödning och utsättning för information om badkarsmetoden. Kön Andel aldrig återfunna i % Kläckningsdatum Medellivslängd i dygn median, medel Honor 38 (31) 1/6, 30/5 (28/5, 27/5) 6 (5) Hanar 31 (29) 28/5, 27/5 (24/5, 25/5) 5 (5) 11

Hanar Honor Flygande Blombesök Figur 4. Hanarnas och honornas aktivitet. Data från samtliga observationer 2003-2009 (N = 603 hanar och 397 honor). Sittande Förekomst av sphragis (se Figur 1) hos de nymärkta honorna varierade från år till år och från lokal till lokal. Avsaknad av sphragis tyder på att populationen är liten och honan ej har lyckats para sig eftersom sphragis utbildas efter parningen på honans bakkroppsundersida. Det är inte känt om hanen kan bilda en ny sphragis om han redan parat sig en gång tidigare. Det finns också en tendens att ju senare under flygtiden observationerna görs, desto fler honor saknar sphragis (vid nyfyndstillfället). I genomsnitt saknade drygt 20 % av honorna sphragis då de märktes. Den individ som levt längst återfångades 29 dygn efter det att den först märktes vid Lokal 19 2007. Medellivslängden baserat på märkåterfångststudier blir avsevärt kortare och tyder på en livslängd på mellan 5-10 dagar (Tabell 2). Lokalerna besöktes varje dag då vädret var lämpligt (varannan till var tredje dag) och tiden mellan besöken skiljde sig inte mycket åt mellan år eller lokaler. Mellan 2003-2006 var den genomsnittliga överlevnaden mellan besöken 80 %. Åren 2007-2009 hade en markant lägre överlevnad på 55 % mellan besöken. Lokal 34 var den lokal som hade högst överlevnad av alla lokaler med en överlevnad på över 90 % mellan besöken under alla studerade år. Antalet individer i de lokala populationerna varierar kraftigt mellan åren och har uppskattats från fem individer vid Lokal 34 2008 upp till ca 200 individer vid Lokal 16 och Lokal 2 i mitten på 1980-talet (Bilaga 2). Vid Lokal 34 har populationen aldrig överstigit 25 individer sedan lokalen började studeras i mitten på 1980-talet (Bilaga 2). Ingen lokal har under en längre period hyst större populationer (100-tals individer) av mnemosynefjäril i Blekinge (Figur 5 och 6). Vid beräkningar av lokalernas populationsstorlekar över tiden har de största lokala populationer hyst högst drygt 50 individer en längre period. Att en lokal under ett gynnsamt år kan omfatta flera 100 individer är inget bestående utan kan inträffa endast under extremt gynnsamma år. Under 2003-2009 har de flesta lokala populationerna varit små med under 70 individer (Figur 6). Även ytan på lokalerna varierar mellan åren, i medeltal är de ca. 1,3 hektar. De mest individrika lokalerna är på 1.79 hektar (Lokal 19) respektive 0.89 hektar (Lokal 32). Tätheten av fjärilar på samtliga lokaler är tydligt minskande. Samtliga lokaler där mnemosynefjärilen eftersökts och lokala populationsuppskattningar gjorts redovisas i Bilaga 1 och 2. Den under 2009 dagligen kontrollerade badkarspopulationen vid Lokal 34 (se vidare under uppfödning och utsättning) bidrog till att styrka observationerna från tidigare år. Badkarsmetoden har fördelen att bidra med information om exakt kläckplats och kläcktidpunkt till skillnad från naturligt fångade individer. 12

Lokal 16 Lokal 32 Lokal 19 Lokal 2 Lokal 4 Lokal 50 Lokal 41 Lokal 21 Lokal 5 Lokal 11 Lokal 34 Figur 5. Uppskattat antal individer av mnemosynefjärilen visat som medelvärdet av ett index baserat på de år arten förekom på respektive lokal under perioden 1984-2009. Bara lokaler där arten förekommit under minst fem år redovisas. Varje år har populationen uppskattats och förts till en klass enligt 1 = 1-25 individer, 2 = 26-50 individer, 3 = 51-75 individer, 4 = 76-125 individer. Klassningen har gjorts för att ta hänsyn till osäkerheten i populationsuppskattningen som är större under de år märkstudier ej utförts, särskilt 1984-2002. Figur 6. Fördelning av de beräknade lokala populationsstorlekarna baserade på märk-återfångststudier 2003-2009 på samtliga kända lokaler. Observera att varje lokal är representerad med en stapel varje år då mnemosynefjärilen förekom på lokalen. Detta betyder att varje lokal kan vara representerad maximalt sju gånger. De populationer som haft en identisk populationsstorlek redovisas bara med en stapel. Notera att över 70 individer bara noterats under tre år och att majoriteten av de lokala populationerna hyser färre än 50 individer. 13

Värdväxt och nektarväxt En förutsättning för att mnemosynefjärilen ska finnas på en lokal är att larverna och de fullbildade fjärilarna har föda. Detta innebär att värdväxten (nunneört) och nektarväxter måste förekomma på samma lokal. Förekomst av värdväxten har visat sig vara särskilt viktig och det finns ett tydligt samband mellan mängden värdväxt och mnemosynefjärilens populationsstorlek (Hammarstedt 1989; Luoto mfl 2001; Bjerding 2005). I Blekinge förefaller tjärblomster vara en mycket viktig nektarresurs för de fullbildade fjärilarna, medan arten i andra områden besöker flera olika nektarväxter. Inga resultat finns som visar i vilken utsträckning den fullbildade fjärilen är beroende av nektarförande blommor. Hammarstedt (1992) konstaterar att minst tre kvadratmeter värdväxt krävs för att mnemosynefjärilen skall förekomma på en lokal. Värdväxten måste också växa på obetade platser som inte skuggas av träd och buskar. Mikroklimatet är sannolikt också viktigt för att larver och puppor skall utvecklas tidigt på våren och försommaren då det ofta är kyligt. Detta gör att mnemosynefjärilen är mycket kräsen i sitt lokalval och det tycks endast finnas ett fåtal lokaler där värdväxten växer på platser som kan utnyttjas av mnemosynefjärilen. Lokalerna kan vara svåra att hitta, eftersom de kan vara belägna i gräsmarker, trädgårdsmiljöer, hällmarker och gles lövskog. Värdväxten vissnar ner tidigt på sommaren, oftast redan i maj-juni, då den blommat klart och är därefter svårinventerad. Värdväxten inventeras lämpligast under april månad. Inget tyder på att minskningen av mnemosynefjäril skulle gå att förklara med en minskning av nunneört. Nunneört är fortfarande relativt vanlig och har ej minskat påtagligt på lokalerna de senaste 30 åren (Bjerding 2005). Figur 7. Tjärblomster tycks vara mnemosynefjärilens huvudsakliga nektarkälla i Blekinge. Här ses vägren och angränsande betesmark vid Lokal 2. 14

Rörelsemönster Märk-återfångststudierna 2003-2009 visar att de flesta fjärilar endast förflyttar sig korta sträckor (Figur 8). Medelförflyttningen mellan märk och återfångstplatsen är ca 130 meter för båda könen. Endast ett fåtal individer verkar lämna lokalen. Totalt sett har 20 förflyttningar av 16 individer mellan lokaler noterats 2003-2009 (Tabell 3). Flest förflyttningar noterades under 2007. Detta år var vädret mycket gynnsamt med höga temperaturer och sol. Färre honor förflyttar sig mellan lokalerna jämfört med hanar, dessutom förflyttar honor sig kortare avstånd (Tabell 3). Figur 8. Avståndet mellan återfynd av mnemosynefjäril 2003-2009 i Blekinge. Figuren visar både förflyttningar inom samma lokal och mellan olika lokaler. Tabell 3. Genomsnittligt avstånd i meter (fågelvägen) för individer som förflyttat sig mellan två olika lokaler 2005-2009. Under 2007 förflyttade sig två individer (1 hane och en 1 hona) mellan tre olika lokaler och en individ mellan fyra olika lokaler. Antalet individer som förflyttat sig framgår inom parentes. 2003, 2004 och 2006 påträffades inga individer som besökt flera olika lokaler. 2005 2007 2008 2009 Totalt Hanar 1571 (1) 1344 (9) 1583 (4) 835 (2) 1398 (16) Honor - 806 (2) 960 (2) - 868 (4) Medel 1571 1229 1375 835 1262 15

Andelen individer i en population som förflyttar sig kan uppskattas med hjälp av simuleringar (Hanski mfl 2000). Resultaten från 2007 och 2008 då tillräckligt många förflyttningar skett för att utföra simulering tyder på att upp till 30 % av individerna lämnar en lokal. Detta är en mycket hög siffra om man jämför med de få förflyttningar som påvisats i fält. Den höga siffran kan dock vara realistiskt då många individer inte påträffas under märk-återfångst studier och antalet studerade individer är mycket lågt (Franzén och Nilsson 2007). Om relativt många individer lämnar en lokal och dessutom är dåliga på att söka upp andra lämpliga lokaler i närheten kan detta vara en viktig faktor som förklarar varför arten har minskat, särskilt då andelen lämpliga livsmiljöer i omgivningen också minskar. Kanske är detta en bidragande orsak till att mnemosynefjärilens mest isolerade lokaler dör ut. Detta motiverar ytterligare att skötselarbetet koncentreras till områden med flera närliggande lokaler. Generellt sett är det lätt att underskatta arters spridningsförmåga, då antalet studerade individer är få och de studerade lokalerna är begränsade till ytan. Detta betyder att de individer som flyger till andra områden lätt undgår upptäckt. Mnemosynefjärilens rörelsemönster har studerats i Tjeckien och resultaten visar att mnemosynefjärilen flyger korta sträckor och är dålig på att känna av kvaliteten på olika habitat (Konvicka mfl 2006). 6 juni 1000 m 2-3 juni 300 m 2 juni 1500 m 22 maj Flera förvånansvärt långa förflyttningar har noterats i Blekinge. Olle Hammarstedt uppger en förflyttning på 7 kilometer i mitten på 1980-talet, vilket är en extrem sträcka. Under 2005 noterades en förflyttning på 1 550 meter, mellan Lokal 19 och Lokal 32. Under 2007 märktes en hane vid Lokal 19 den 22 maj. Den kontrollerades den 2 och 3 juni vid Lokal 32 och den 6 juni kontrollerades den vid Lokal 7. Denna fjäril hade under 16 dygn förflyttat sig 2 800 meter fågelvägen (Figur 9). Figur 9. En av de mest rörliga individerna av mnemosynefjäril som noterats, en hane som under 2007 förflyttade sig minst 2 800 meter mellan tre olika lokaler. De allra flesta individerna är mycket lokaltrogna och uppehåller sig inom begränsade ytor (inom 300 meter). Inte minst uppfödningsförsöket vid Lokal 34 2009 visar på ett extremt lokaltroget beteende, men detta baseras på få individer och en mycket liten lokal med koncentrerad nunneörtsförekomst. 30 % av individerna från badkarspopulationen återfångades aldrig. 16

Sammanfattning av mnemosynefjärilens biologi Mnemosynefjärilen kan leva upp till en månad, men den genomsnittliga livslängden är avsevärt kortare, mellan fem och åtta dagar. Mnemosynefjärilen förekommer i mycket små lokala populationer, ofta med färre än 50 individer. Mnemosynefjärilen kräver blommor, i Blekinge främst tjärblomster, som utgör nektarresurser för de fullbildade fjärilarna. Mnemosynefjärilen kräver rikliga bestånd av värdväxten nunneört på varma och obetade platser. De flesta mnemosynefjärilar påträffas flygande. Hanarna ägnar sig mer än honorna åt att flyga, medan honorna spenderar mer tid än hanarna sittande eller att besöka blommor. Generellt är mnemosynefjärilen en stationär art som förflyttar sig korta sträckor, men kan under gynnsamma förhållanden förflytta sig sträckor på flera kilometer. Simuleringar från fångst-märk-återfångststudier 2007 och 2008 tyder på att 30 % av individerna i en population lämnar lokalen. Hanar står för de flesta och längsta förflyttningarna mellan lokaler. Flest förflyttningar sker under år med soligt väder och höga temperaturer under flygtiden. Studier visar på att mnemosynefjärilen är dålig på att känna av och leta upp lämpliga livsmiljöer då den lämnat en lokal. Detta motiverar att skötselarbetet prioriteras där det finns flera närliggande lämpliga livsmiljöer. 17

Utbredning och populationstrender Uppgifter om mnemosynefjärilens utbredning i Blekinge innan regelbundna inventeringar påbörjades år 1984 är knapphändiga. De uppgifter som finns är dock samstämmiga och pekar på att arten minskat kraftigt sedan 1960-talet (Imby 1994), både vad gäller antal lokaler och antal individer. Nordström mfl. (1955) visar att mnemosynefjärilen fram till och med ca 1950 var påträffad på drygt 30 lokaler i Sölvesborg, Karlshamn, Ronneby och Karlskrona kommuner. Antalet kända lokaler där arten påträffats efter 1960 uppgår till 32 stycken, men på flera av dessa lokaler har arten endast noterats tillfälligt under något år (Bilaga 1 och 2). Mellan 1984-1988 påträffades arten på totalt 25 lokaler, och antalet lokaler som under ett och samma år hyste arten varierade mellan 9 och 16 stycken (Bilaga 2). Den tillfälliga ökningen på 1980-talet (Bilaga 2) kan ha berott på gynnsamt väder, men mer troligt också på de åtgärder i form av slyröjning som genomfördes, vilket även gynnade värdväxten. Under samma period återintroducerades arten på minst två lokaler. Från mitten av 1990-talet och framåt har antalet lokaler varierat mellan fyra och sex (Bilaga 2). En tydlig trend är att isolerade och små populationer dör ut. En liten lokal population vid Lokal 21, som i många år fört en tynande tillvaro, dog ut 2006. Vid Lokal 34 dog arten av allt att döma ut 2009. Vid Lokal 34 är det första gången fältobservationer visar att en insektspopulation kan överleva under 10-tals år trots att populationen bara består av ett fåtal individer (under 25 individer). Observationer gjorda på lokalen under 2009 hade alla sitt ursprung från uppfödda mnemosynefjärilar (se avsnitt Uppfödning och utsättning). Endast en lokal, Lokal 2, återstår väster om Ronneby och för denna lokal ser framtiden mycket dyster ut, då den är isolerad och individfattig (Figur 10). Lokal 2 Lokal 19 Lokal 32 Lokal 34 Totalt Figur 10. Uppskattat antal individer av mnemosynefjäril på respektive lokal under 2003-2009 där arten förekom årligen. Totalt anges uppskattad summa av samtliga individer på samtliga lokaler i Blekinge. 18

Under åren 1984, 1985 och 1986 inventerades arten på samtliga kända lokaler (Sylvén & Hammarstedt 1986, Hammarstedt 1989) och under denna period uppskattades totalpopulationen till drygt 100, 350 respektive knappt 400 individer. Under åren 1990-91 skedde en begränsad inventering som indikerade en kraftig tillbakagång och att totalpopulationen understeg 100 individer (Olle Hammarstedt, muntl.). 1994 skattades den totala populationen i Blekinge till 225 individer. Fortlöpande inventeringar efter 1994 (Henriksson 1996,1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2002, 2003) visade åter på en tillbakagång och 2003 beräknades populationen till maximalt 75 individer. Röjningar tillsammans med gynnsamt väder ledde till att arten årligen ökade fram till 2007 då populationen uppgick till nästan 200 individer. Under 2008 och 2009 har antalet åter minskat och uppskattades 2009 till cirka 130 individer (Figur 10). Arten har även nyupptäckts på flera lokaler i Öster om Ronneby. År 2007 upptäcktes förekomster på tre helt nya lokaler. Detta tyder på att mnemosynefjärilen har en populationsdynamik som liknar den hos arter som förekommer i metapopulationer. Dessa arter är beroende av ett system av närliggande lokaler som under vissa perioder är koloniserade och under andra perioder tomma. Detta är en mycket viktigt aspekt att beakta i bevarandearbetet för mnemosynefjärilen. Öster om Ronneby har mnemosynefjärilen efter 2003 påträffats över ett större område, och det har blivit svårare att avgränsa lokalerna. Dessa lokaler sammanbinds av en rad lämpliga livsmiljöer. Detta kan bäst presenteras genom att plotta alla observationer av mnemosynefjärilen för respektive år. Den yta observationerna upptar har ökat efter 2003 (Figur 11). Kärnlokalerna är fortfarande små men arten ser ut att etablera sig över allt större ytor trots att antalet individer inte ökat utan snarare minskat under 2008 och 2009. Dessutom har antalet ströfynd utanför kärnlokalerna ökat. Detta har kanske att göra med att de röjningar som skett skapat förutsättningar för arten att expandera på befintliga lokaler och att migrera från dem. Mönstren från 2008 och 2009 är oroväckande då mnemosynefjärilen förekommer över en allt större yta samtidigt som antalet individer minskar. Någon enkel förklaring är svår att ge. Utbredningen har sedan 2004 huvudsakligen varit koncentrerad till två lokaler. 19

20 Figur 11. Samtliga observationer av mnemosynefjärilen i kärnområdet öster om Ronneby plottade för respektive år 2003-2009. Varje prick representerar en eller flera observationer. Observationer från uppfödningsförsöken (se avsnitt Uppfödning och utsättning) är inkluderade vilket har medfört ett ökat antal observationer under 2007-2009.

Sammanfattning av utbredning och populationstrender Antalet kända lokaler för mnemosynefjärilen har minskat dramatiskt under de senaste 30 åren från 22 lokala populationer på 1980-talet till endast sex kända populationer 2009. Mnemosynefjärilen har främst försvunnit från isolerade och individfattiga lokaler. Väster om Ronneby återstår endast en isolerad förekomst. Mnemosynefjärilens populationsstorlek ökade 2003-2007 men minskade åter under 2008 och 2009. Mnemosynefjärilen förekommer huvudsakligen på två lokaler öster om Ronneby som sammanbinds av flera små lämpliga områden. Mnemosynefjärilen tycks ha en metapopulationsdynamik. Sedan 2003 har den observerats inom en allt större yta i området öster om Ronneby samtidigt som flera försök till ny/återkolonisering har skett på närliggande lokaler. Inventeringsmetodik Inventering av mnemosynefjärilen Mnemosynefjärilen är en ganska lättinventerad art som går att observera flygande eller när den besöker blommor. Studier i Blekinge visar att cirka 20 % av den totala populationen kan observeras under en genomsnittlig slinginventering i bra väder under artens huvudsakliga flygperiod. Variationen är dock stor och besöker man en liten lokal (max 1 hektar) kan man under artens flygtopp se en tredjedel av den totala populationen. På stora lokaler kan så lite som 10 % av individerna observeras under ett besök (data från Blekinge 2003-2009). I Blekinge beror andelen observerade individer på väder, lokalens storlek och när under artens flygtid besöket sker. Detta medför att det är svårt att få klarhet i hur stora populationerna är utifrån enstaka besök och observationer. Har man besökt en lokal under gynnsamt väder och under den huvudsakliga flygtiden kan ett riktmärke vara att man observerat cirka 20 % av det totala antalet individer på lokalen (data från Blekinge 2003-2009). För att få tillförlitligare data är det viktigt att besöka lokalen vid flera tillfällen under artens flygtid. Mnemosynefjärilen bör tills dess att populationerna nått ett större antal (1000 individer) eller har en förekomstyta på över 100 hektar övervakas med hjälp av märkning av individer. Detta innebär att det är möjligt att följa individerna och säkrare beräkna populationsstorlek, överlevnad, mobilitet och flygsträckor. Om det inte finns resurser att utföra detta bör arten inventeras med hjälp av inventeringsslingor, där samtliga observerade fjärilar noteras. Det är viktigt att dessa slingor besöks flera gånger per år under artens huvudsakliga flygtid. Lokalernas egenskaper såsom betestryck, blomrikedom och igenväxning bör regelbundet dokumenteras. Inventering av värdväxten Nunneört inventeras bäst under blomningstiden i april och den yta växten upptar noteras. Värdväxten bör inventeras återkommande med cirka fem års mellanrum. 21

Sammanfattning av inventeringsmetodik Mnemosynefjärilen bör övervakas med hjälp av fångst-märk-återfångststudier. Slinginventering bör endast användas om märkning ej är möjlig att utföra. Så länge mnemosynefjärilen förekommer i färre än 1000 individer och inom ytor som är mindre än 100 hektar bör individmärkning utföras. Observationer från slinginventeringar kan utnyttjas för en grov uppskattning av populationens storlek. I Blekinge ser man i genomsnitt 20 % av den totala populationen vid en slinginventering. Hur stor andel som observeras av en population beror på lokalens storlek, populationens storlek, väderlek samt när under artens flygtid som besöket sker. Värdväxten bör inventeras vart femte år genom att skatta hur stor yta växten täcker på lokalen. Lokalernas egenskaper (blomrikedom, betesdjur etc.) bör dokumenteras regelbundet. 22

Åtgärder och skötsel Över stora delar av Central och Västeuropa minskar specialiserade arter med särskilda krav på livsmiljön. I Sverige betas gräsmarker för tidigt på säsongen - ofta redan i maj - eller med för hårt betestryck. Detta är förödande för många insekter vars larver lever på örter eller som kräver pollen och nektarresurser (Gärdenfors 2010). Samtidigt växer marker som tidigare var öppna och blomrika igen. Dagfjärilar och andra insekter knutna till blomrika marker missgynnas både av ett intensivt bete och av igenväxning. Det gör att det ofta krävs noggrant planerade och genomförda skötselinsatser för att gynna dessa arter. Samtidigt som arealen av ängs- och hagmarker minskar, ökar isoleringen av de återstående blomrika områdena. Detta leder till att utbytet av individer mellan lokala populationen blir litet eller helt försvinner. Det ökar risken för att lokala populationer ska dö ut eller drabbas av genetiska problem som till exempel inavelsdepression. Igenväxning och bete Igenväxning försämrar mikroklimatet på lokalerna, vilket gör att arten utvecklas sakta i larv- och puppstadiet. Landskapet och lokalerna sluter sig samtidigt som andra öppna miljöer exploateras eller utnyttjas för upplag etc. Igenväxningen är sannolikt inte huvudorsaken till att populationerna så dramatiskt minskat i Blekinge. En annan viktig faktor är betestrycket. Ett för tidigt eller för hårt bete kan på bara något år leda till att populationen av mnemosynefjärilen försvinner. De lokaler där mnemosynefjärilen förekommer är obetade eller växelvis betade (Bilaga 1). De negativa trenderna från 1980-talet och framåt beror sannolikt på en kombination av ett igenväxande landskap och att de öppna marker som finns kvar betas allt hårdare (ofta till följd av tillämpningen av miljöstöden, som är negativ för mnemosynefjärilen). Ett exempel på en lokal där mnemosynefjärilen förekom rikligt är Lokal 16, men efter ett tidigt betespåsläpp helt försvann. Detta understryker att ett hårt bete som börjar tidigt på säsongen är helt förödande för mnemosynefjärilen. Sedan 2003 är trenden svagt positiv. Detta beror på att arten gynnas av de åtgärder som satts in i form av röjning, avverkning och uppfödning (se nedan under åtgärder). Samtidigt kan de torra somrarna och ett ökat antal döende ekar i området bidra till att hejda igenväxningen och på så sätt gynna arten. Flera studier visar att mnemosynefjärilen missgynnas av både igenväxning och intensivt bete (Kuras mfl 2000; Luoto mfl 2001; Hedin och Björklund 2008). Röjning och restaurering Redan på 1980-talet påbörjade Länsstyrelsen och Olle Hammarstedt arbetet med att ta fram skötselplaner och skydda värdefulla lokaler genom biotopskydd. Tyvärr ledde inte detta till någon förbättring för mnemosynefjärilen. 2003 uppmärksammades att mnemosynefjärilen höll på att försvinna från Blekinge då endast drygt 50 individer fanns kvar i landskapet. Detta sammanföll med att arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter inleddes och omfattande röjningar och åtgärder kunde sättas in för att rädda arten. Vintern 2003 skedde de första röjningarna, som har följts av årligt återkommande röjningar. Under senare år har ett visst samarbete med kulturmiljövården på Länsstyrelsen i Blekinge skett då kulturvärden röjts fram i närheten av lämpliga mnemosynefjärilslokaler. 23

Störst potential för arten att expandera finns vid Lokal 32 där större ytor österut är lämpliga för arten och värdväxten förekommer rikligt i området (Figur 12). Vid Lokal 19 finns också potential, men populationen har där visat en fortsatt negativ trend under 2009. Området vid lokal 32 och 19 är det område där röjningar har gett ett positivt resultat och där det finns stora möjligheter för mnemosynefjärilen att långsiktigt överleva. En vegetationskarta över Lokal 32 före och efter restaurering visar hur lokalen förändrats (Figur 13). Sannolikt är det avgörande för mnemosynefjärilen att den lyckas etablera sig i området mellan Lokal 32 och Lokal 19, vilket också resultaten från 2009 tyder på. Trenden för lokalerna väster om Ronneby är dyster och arten har försvunnit från Lokal 21, Lokal 17 mfl. näraliggande lokaler under de senaste 10 åren (Bilaga 2). Lokal 2 är kanske inte heller av tillräckligt hög kvalitet att ensam bära en mnemosynepopulation, när omkringliggande lokaler försvunnit. Om så är fallet är det svårt att rädda mnemosynefjärilen på denna lilla isolerade lokal. Kanske var det på grund av det isolerade läget och en allt lägre kvalitet på lokalen som mnemosynefjärilen försvann från Lokal 34 2009. Inga åtgärder har där lyckats öka den alltid mycket individfattiga populationen. Vissa lokaler svarar däremot inte alls på anpassad skötsel och röjningar. Lokal 2 är en lokal som under senare år har varit individfattig, där varken röjning eller sent extensivt bete har fått den tynande populationen att öka. Risken är stor att arten försvinner från lokalen inom ett par år. Figur 12. Karta som visar fynd av mnemosynefjäril (svart) och nunneört (rött) i kärnområdet 2003-2009. Fynd av mnemosynefjäril har en radie på 100 meter och nunneört en radie på 25 meter. 24

Figur 13. Lokal 32 före restaureringsinsatser (2003) och efter (2006). Figur från Brattström mfl. (2007). Under vintern (januari-mars) 2009 utfördes mer omfattande röjningar på flera lokaler. Inom kärnområdet vid Lokal 32 utfördes slyröjning och gångar skapades i slånbuskaget. I två intilliggande områden med förekomst av nunneört röjdes skuggande träd bort och solbelysta gläntor skapades. Figur 14 visar Lokal 32 före och efter röjningen 2009. Även vid Lokal 34 röjdes en yta med mycket nunneört utanför kärnområdet. Särskilt vid lokal 34 har grässvålen varit hög på den yta där föryngringen sker. Under 2009 har gräset slagits och närområdet betats svagt. Genom att röja intilliggande ytor och på så vis skapa utrymme för nya yngelrum hoppas man senare kunna bränna alternativt slå delar av gräset i kärnområdet. Mindre röjningar av framförallt slån och sly utfördes på Anglemålakullen, Askeboda (Figur 16), Binga syd och Binga norra. Utvärdering av röjningarna visar att de har varit mest framgångsrika i området vid Lokal 32 och Lokal 1. Mycket tyder på att mer omfattande insatser krävs på isolerade lokaler såsom Lokal 34 och Lokal 2. Lokal 19 är för tidigt att utvärdera, men hästbete och biltrafik är två faktorer som kan vara orsak till lokalens negativa utveckling under 2008 och 2009. Tänkbara åtgärder i framtiden är att bränna områden, kalka lokaler och införa traditionell sen slåtter för att se hur detta påverkar mnemosynefjärilen. Kalkning skulle kunna ha en gynnsam effekt då det tränger undan mossa etc och gynnar vissa örter. 25

Figur 14. Lokal 32 före röjning 2009 (bilder till vänster) och efter röjning (bilder till höger). Framförallt har sly och mindre träd röjts bort vilket ökat ljusinsläppet markant. Rekommendationer vid röjning för att gynna mnemosynefjärilen: ta bort all gran ringbarka inträngande asp röj inträngande sly med 3-5 års intervall gallra/avverka försiktigt så en variationsrik och mosaikartad blomrik lokal av hagmarkskaraktär skapas skapa solbelysta områden med nunneört och öka antalet brynmeter utför röjningarna i etapper, det vill säga röj aldrig en hel lokal under ett och samma år 26

Figur 15. Buskröjning och grässlåtter vid Lokal 2. 27

Uppfödning och utsättning För vissa arter som förekommer i små populationer och som löper en extremt stor risk att dö ut kan uppfödning och stödutsättning vara nödvändigt. Situationen i Blekinge var 2003 mycket oroväckande då endast cirka 50 individer av mnemosynefjäril fanns kvar i landskapet. Detta var orsaken till att uppfödning och utsättningsförsök påbörjades. Sämre dokumenterade försök med uppfödning och utsättning påbörjades redan på 1980-talet (Hammarstedt opubl.). Det har varit framgångsrikt att infånga honor och låta dem lägga ägg i plastpåsar eller burkar som klätts med nättyg på insidan. Tjärblomster och nunneörtshö har funnits i respektive påse/burk tillsammans med mnemosynefjärilen och kan möjligtvis stimulera äggläggningen. Äggläggning påbörjas normalt samma dag eller under de efterföljande dagarna och kan även åstadkommas nattetid med hjälp av tillräckligt stark och värmande belysning. Efter att honorna har lagt 15-30 ägg släpps de på samma platser där de infångades. Äggen övervintras sedan utomhus. Äggen kläcks tidigt på våren och larven behöver relativt snart få tillgång till nunneört. Eftersom uppfödning är relativt resurskrävande (framförallt tidskrävande) förefaller badkarsmetoden vara den mest framgångsrika metoden. Andra metoder, där larver eller fjärilar har släppts ut direkt på lokalerna, har inte givit samma goda utfall. Flera försök har utförts där larver och puppor stått i skuggiga miljöer, där endast ett fåtal individer utvecklats till fullbildade fjärilar. Med badkarsmetoden sätts de små larverna ut i badkar omedelbart efter det att de kläckts tidigt på våren. De olika larvkullarna hålls först separerade, exempelvis med plastburkar utan botten som trycks ner runt nunneörtsplantorna, och larverna får växa till sig under en till två veckor. Därefter sätts de ut i blandade grupper (larver från flera olika kullar) i badkar på de lokaler där mnemosynefjärilen skall sättas ut. 20 larver per badkar har visat sig vara ett lämpligt antal. Badkaren är fyllda med en lagerföljd bestående av stenar/grus/sand/matjord och planterade med värdväxten nunneört. Badkaret skall luta något så vattnet lätt passerar ut genom badkarets utlopp som skall vara öppet. I badkaret bör det även finnas god tillgång på torra löv. Över badkaret ska det finnas en bur med finmaskigt nät, myggnät eller liknande (Figur 16). Det är viktigt att täta det mellanrum som eventuellt kan uppstå mellan buren och badkarets kanter eftersom larverna annars gärna förpuppar sig där och kan hämmas i sin utveckling p.g.a. kylande inverkan från själva badkaret. Badkaret skall stå vindskyddat men solexponerat. Solexponeringen tycks vara mycket viktigt. Figur 16. Badkar med nätburen placerad över. 28

Figur 17. Ett badkar utplacerat vid Lokal 34 i ett soligt men vindskyddat läge. När larverna satts ut övervakas de en gång i veckan så de har tillgång till värdväxt och att badkaret och nätburen är intakt. Resultat från uppfödning visar att över 80 % av äggen kan utvecklas till fullbildade fjärilar. Så var fallet för badkaret som 2009 var placerat vid Lokal 34 (Tabell 4). Andra uppfödningsförsök visar att mellan 10-30 % av äggen överlever och utvecklas till fullbildade fjärilar. Badkarsmetoden behöver finjusteras men ser mycket lovande ut. Med denna metod kan även kunskapen om artens ekologi öka om fjärilarna märks och följs upp på lokalen efter utsättning. Även om uppfödningsförsök är resurskrävande till en början, då lämpligt tillvägagångssätt måste arbetas fram, bedöms insamling av ägg, övervintring och aktivering av ett badkar kunna ske på ca en arbetsvecka. Tabell 4. Resultat från uppfödningsförsök av mnemosynefjäril. Av totalt 99 ägg kläcktes 82 larver. Grupp (2009) Antal larver Kläckta fjärilar Hanar Honor Resultat (%) Lokal 34 (badkar) 30 26 14 12 87 Lokal 3-5 (badkar) 30 8 5 3 27 Odling ( hemma ) 22 7 3 4 32 Summa 82 41 22 19 50 29

Landskapsplanering Mnemosynefjärilens biologi visar tydligt att det inte fungerar att arbeta med skötsel av enstaka små isolerade lokaler. För ett långsiktigt bevarande behövs ett system som gynnar flera närliggande lokaler. Även för andra dagfjärilsarter som till exempel ängsnätfjäril, har det visat sig vara viktigt med ett system av många närliggande lokaler, där det sker ett kontinuerligt utbyte av individer mellan lokalerna (så kallade metapopulationer). För ett framgångsrikt långsiktigt bevarande av mnemosynefjärilen måste ett större område åtgärdas, där även miljöer som är lämpliga men saknar förekomst av arten, och miljöer som bedöms kunna bli lämpliga för mnemosynefjärilen prioriteras. Annan information som kommer att finnas i landskapsplanen är bland annat markanvändning, marker med miljöstöd, exploateringsplaner, andra rödlistade arter, biotopskydd, naturvårdsavtal, Natura 2000-områden och naturreservat. Till varje lokal/delområde kopplas relevant information som t.ex. antal observerade fjärilar, utbredning av värdväxten, skötsel, åtgärdsbehov, markägare m.m. Målet med landskapsplanen är att långsiktigt bevara mnemosynefjärilen inom det område som omfattas av landskapsplanen. I området ska lokala utdöenden balanseras av kolonisering av nya lämpliga närliggande lokaler. Detta är precis vad som skett i kärnområdet vid Lokal 19 och Lokal 32. Framtagendet av en landskapsplan där olika områden har olika prioriteringar har påbörjats. Inom hela området rekommenderas att särskild hänsyn tas till mnemosynefjärilen. Intensivt jord- och skogsbruk bör undvikas i vissa områden och gran bör inte planteras. Landskapsplanen omfattar ett område på ca 5 km 2. Inom området kommer det att finnas tre klasser av prioriterade områden. Klass 1 omfattar aktiva och nyligen aktiva lokaler. Klass 2 omfattar områden med värdväxt och andra kriterier som gör att de i framtiden kan vara lämpliga miljöer för fjärilen. Klass 3 omfattar spridningsvägar mellan lokalerna. 30

Sammanfattning av åtgärder och skötsel Mnemosynefjärilen kräver öppna, varma, blomrika, obetade eller extensivt betade marker. Mnemosynefjärilen missgynnas av ett tidigt eller hårt bete. Mnemosynefjärilen missgynnas av igenväxning. Trots riktade åtgärder har ingen dramatisk uppgång märkts under 2008-2009. 2009 förekom arten på fyra obetade lokaler och en lokal med svagt bete. Som en sista utväg kan uppfödning och utsättning via badkarsmetoden tillämpas. En åtgärd som även kan tillföra ökad kunskap om artens ekologi om fjärilarna märks och följs upp på lokalen efter utsättning. Skötselarbete bör baseras på en landskapsplan där olika områden har olika prioriteringsnivå. Åtgärder vidtas över hela det område som landskapsplanen omfattar. Tack Denna rapport hade inte varit möjlig utan alla de som jobbat med arten i fält. Ett särskilt tack till Fredrik Bjerding, Anders Brattström, Erland Lindblad och Benny Henriksson som varit involverade i allt från fältarbete, åtgärder och granskning av tidigare versioner av denna rapport. Länsstyrelsen i Blekinge har koordinerat arbetet, främst via Jonas Johansson. Annika Lydänge och Robert Franzén gav värdefulla synpunkter på tidigare versioner av denna rapport. 31

Referenser Bergström, A. 2005. Oviposition site preferences of the threatened butterfly Parnassius mnemosyne - implications for conservation. Journal of Insect Conservation 9:21-27. Biesmeijer, J., S. Roberts, M. Reemer, R. Ohlemueller, M. Edwards, T. Peeters, A. Schaffers, S. Potts, R. Kleukers, C. Thomas, J. Settele, och W. Kunin. 2006. Parallel declines in pollinators and insectpollinated plants in Britain and the Netherlands. Science 313:351-354. Bjerding, F. 2005. Har mnemosynfjärilen (Parnassius mnemosyne) en framtid i Blekinge? Examensarbete i Biologi nr. 5194. Högskolan i Kalmar, Kalmar. Brattström, A., P. E. Betzholtz, F. Bjerding, och M. Franzén. 2007. Har mnemosynefjärilen Parnassius mnemosyne (Lepidoptera: Papilionidae) en framtid i Blekinge? Entomologisk Tidskrift 128:81-88. Brattström, A., M. Franzén, B. Henriksson, och F. Persson. 2004. Mnemosynefjärilsinventering i Blekinge 2004 samt uppfödning av mnemosynefjärilar i Blekinge 2003/2004. Rapport till Länsstyrelsen i Blekinge län, Karlskrona. Opublicerad rapport. Brattström, A., M. Franzén, B. Henriksson, och F. Persson. 2005. Mnemosynefjärilsinventering i Blekinge 2005. Rapport till Länsstyrelsen i Blekinge län, Karlskrona. Opublicerad rapport. Brattström, A., M. Franzén, B. Henriksson, och F. Persson. 2006. Mnemosynefjärilsinventering i Blekinge 2006. Rapport till Länsstyrelsen i Blekinge län, Karlskrona. Opublicerad rapport. Brattström, A., M. Franzén, B. Henriksson, E. Lindblad och F. Persson. 2007. Mnemosynefjärilsinventering i Blekinge 2007. Rapport till Länsstyrelsen i Blekinge län, Karlskrona. Opublicerad rapport. Brattström, A., M. Franzén, B. Henriksson, E. Lindblad och F. Persson. 2008. Mnemosynefjärilsinventering i Blekinge 2008. Rapport till Länsstyrelsen i Blekinge län, Karlskrona. Opublicerad rapport. Brattström, A., M. Franzén, B. Henriksson, E. Lindblad och F. Persson. 2009. Mnemosynefjärilsinventering i Blekinge 2009. Rapport till Länsstyrelsen i Blekinge län, Karlskrona. Opublicerad rapport. Craig, C. C. 1953. On the utilization of marked specimens in estimating populations of flying insects. Biometrika 40:170-176. Dahlström, A. 2006. Betesmarker, djurantal och betestryck 1620-1850. Doktorsavhandling, SLU, Uppsala. Easterling, D. R., G. A. Meehl, C. Parmesan, S. A. Changnon, T. R. Karl, och L. O. Mearns. 2000. Climate extremes: Observations, modeling, and impacts. Science 289:2068-2074. Eliasson, C. U., N. Ryrholm, M. Holmér, K. Gilg, och U. Gärdenfors. 2005. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperidae - Nymphalidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. 32

Franzén, M. och L. Imby. 2008. Åtgärdsprogram för bevarande av mnemosynefjärilen (Parnassius mnmeosyne). Naturvårdsverket, Stockholm. Franzén, M. och S. G. Nilsson. 2007. What is the required minimum landscape size for dispersal studies? Journal of Animal Ecology, 76, 1224-1230. Gärdenfors, U. 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005. Artdatabanken, Uppsala. Gärdenfors, U. 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. Artdatabanken, Uppsala. Hammarstedt, O. 1988. Population development of Parnassius mnemosyne in south Sweden. Länsstyrelsen i Blekinge, Karlskrona. Opublicerad rapport. Hammarstedt, O. 1989. Parnassius mnemosyne ssp argiope Lepidoptera in Blekinge Sweden 1984-1988. Fauna Norvegica Series B 36:88-89. Hammarstedt, O. 1992. Hotad mnemosynefjärils populationsdynamik och överlevnadsproblem i Blekinge. Länsstyrelsen i Blekinge, Karlskrona. Opublicerad rapport. Hanski, I. och C. D. Thomas. 1994. Metapopulation dynamics and conservation - a spatially explicit model applied to butterflies. Biological Conservation 68:167-180. Hanski, I., J. Alho och A, Moilanen. 2000. Estimating the parameters of survival and migration of individuals in metapopulations. Ecology, 81, 239-251. Heath, J. 1981. Threatened Rhopalocera (butterflies) in Europe. Nature & Environment serie 23. Councel of Europé, Strasbourg. Hedin, E. och J. O. Björklund. 2008. Mnemosynefjärilen i Uppland: historik och nuvarande utbredning. Rapport 2008:8. Länsstyrelserna i Stockholms och Uppsala län, Stockholm. Henriksson, B. 1996. Inventering av mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne) i Blekinge 1996. Länsstyrelsen i Blekinge, Karlskrona. Opublicerad rapport. Henriksson, B. 1999. Inventering av mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne) i Blekinge 1999. Länsstyrelsen i Blekinge, Karlskrona. Opublicerad rapport. Henriksson, B. 2000. Inventering av mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne) i Blekinge 2000. Länsstyrelsen i Blekinge, Karlskrona. Opublicerad rapport. Henriksson, B. 2001 Mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne) i Blekinge. 2001. Länsstyrelsen i Blekinge, Karlskrona. Opublicerad rapport. Henriksson, B. 2002. Mnemosynefjärilsinventering i Blekinge 2002. Länsstyrelsen i Blekinge, Karlskrona. Opublicerad rapport. 33

Henriksson, B. 2003. Inventering av mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne) i Blekinge 2003 samt dagboksanteckningar om uppfödningsförsök. Länsstyrelsen i Blekinge, Karlskrona. Opublicerad rapport. Imby, L. 1994. Inventering av mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne Linnaeus 1758) i Blekinge 1994. Länsstyrelsen i Blekinge, Karlskrona. Opublicerad rapport. Imby, L. 1996. Inventering av mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne Linnaeus 1758) i Uppland 1985-86 och 1994 (1995). Rapport till WWF. Världsnaturfonden, Stockholm. Konvicka, M., M. Duchoslav, M. Haratová, J. Bene, M. Jirku, S. Foldynová, och T. Kuras. 2001. Habitat utilization and behaviour of adult Parnassius mnemosyne (Lepidoptera: Papilionidae) in the Litovelské Pomoraví, Czech Republic. Nota Lepidopterologica 24:39-51. Konvicka, M. och T. Kuras. 2003. Population structure, behaviour and selection of oviposition sites of an endangered butterfly, Parnassius mnemosyne, in Litovelske Pomoravi, Czech Republic. Journal of Insect Conservation 3:211-223. Konvicka, M., P. Vlasanek, och D. Hauck. 2006. Absence of forest mantles creates ecological traps for Parnassius mnemosyne (Lepidoptera, Papilionidae). Nota Lepidopterologica 29:145-152. Kuras, T., J. Bene, A. Éelechovs, V. Vrabec, och M. Konvicka. 2000. Parnassius mnemosyne (Lepidoptera: Papilionidae) in North Moravia: review of present and past distribution, proposal for conservation. Klapalekiana 36:93-112. Luoto, M. 2000. Landscape ecological analysis and modelling of habitat and species diversity in agricultural landscapes using gis. Annales Universitatis Turkuensis Series A II Biologica-Geographica-Geologica 141:1-36. Luoto, M., M. Kuussaari, H. Rita, J. Salminen, och T. von Bonsdorff. 2001. Determinants of distribution and abundance in the Clouded Apollo butterfly: a landscape ecological approach. Ecography 24:601-617. Meglecz, E., K. Pecsenye, L. Peregovits, och Z. Varga. 1997. Effects of population size and habitat fragmentation on the genetic variability of Parnassius mnemosyne populations in NE Hungary. Acta Zoologica Academiae Scientiarum Hungaricae 43:183-190. Naturvårdsverket. 2007. FN:s klimatpanel 2007. Syntesrapport. Rapport 5763. Naturvårdsverket, Stockholm. Nilsson, S. G. och M. Franzén. 2009. Alarmerande minskning av dagfjärilar. Fauna och Flora 104:2-11. Nilsson, S. G., M. Franzén och E. Jönsson. 2008. Long-term land-use changes and extinction of specialised butterflies. Insect Conservation and Diversity 1:197-207. 34

Nordström, F., M. Opheim och K. J. Valle. 1955. De fennoskandiska dagfjärilarnas utbredning. Gleerups förlag, Lund. Ovaskainen, O., M. Luoto, I. Ikonen, H. Rekola, E. Meyke och M. Kuussaari. 2008. An empirical test of a diffusion model: Predicting clouded apollo movements in a novel environment. American Naturalist 171:610-619. Stoltze, M. 1994. An annotated atlas of the Danish butterflies. Ph.D. thesis, Zoological Museum, University of Copenhagen, Copenhagen. Sylvén, M. och O. Hammarstedt. 1986. Verksamhetsrapport rörande mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne L.) i Blekinge 1985 och 1986. Världsnaturfonden, Stockholm. Thomas, C. D., A. Cameron, R. E. Green, M. Bakkenes, L. J. Beaumont, Y. C. Collingham, B. F. Erasmus, M. Ferreira de Siqueira, A. Grainger, L. Hannah, L. Hughes, B. Huntley, A. S. van Jaarsveld, G. F. Midgley, L. Miles, M. A. Ortega-Huerta, A. Peterson, O. L. Phillips och S. E. Williams. 2004. Extinction risk from climate change. Nature 427:145-148. van Swaay, C. A. M. och M. S. Warren. 1999. Red data book of European butterflies (Rhopalocera). Nature and environment, No 99. Council of Europe, Strasbourg. Warren, M. S., J. K. Hill, J. A. Thomas, J. Asher, R. Fox, B. Huntley, D. B. Roy, M. G. Telfer, S. Jeffcoate, P. Harding, G. Jeffcoate, S. G. Willis, J. N. Greatorex-Davies, D. Moss och C. D. Thomas. 2001. Rapid responses of British butterflies to opposing forces of climate and habitat change. Nature 414:65-69. Öckinger, E., O., Hammarstedt, S. G. Nilsson och H, G. Smith. 2006 The relationship between local extinctions of grassland butterflies and increased soil nitrogen levels. Biological Conservation, 128:564-573. 35

Bilaga 1. Samtliga kända lokaler för mnemosynefjäril i Blekinge Tabell 5. Samtliga kända lokaler för mnemosynefjäril I Blekinge. Lokalvariabler är extraherade från tidigare studier (se tabell 1). Tillfälliga fynd är ströobservationer gjorda innan 1960. Nektartillgång: 1 = lite 2 = måttligt 3 = rikligt Lokalnamn Yta hektar Nunneört Nunneört Betad 1986 m 2 2005 m 2 1986 Betad 2005 Lokaltyp 2005 Nektartillgång Senast påträffad Lokal 1 0,71 0,5 10 Betad Betad Gräsmark 2 2009 Lokal 2 3,3 12 8 - Betad Hagmark 3 2009 Lokal 3 0,77 6 8 - - - - 2009 Lokal 4 1,54 35 16 Betad Betad Hagmark 2 2009 Lokal 5 2,71 8 25 - Betad Hagmark 3 2009 Lokal 6 0,57 4 40 - Betad Tomt 3 1988 Lokal 7 0,21 3 - - Skog 1 2007 Lokal 8 0,96 7 12 Betad Betad Hagmark 2 < 1970 Lokal 9 0,15 30 Betad - Åker 2 tillfällig Lokal 10 1,56 3 - - Hällmark 2 1988 Lokal 11 0,95 6 7 Betad Betad Hagmark 2 1988 Lokal 12 0,48 0 - - Hällmark 2 tillfällig Lokal 13 0,31 7 - - Åker 2 tillfällig Lokal 14 0,43 4 2 - - - - tillfällig Lokal 15 1,18 4 16 Betad Betad Hagmark 2 1983 Lokal 16 1,35 20 21 Betad - Hagmark 3 1998 Lokal 17 0,82 25 3 Betad - Gräsmark 2 1998 Lokal 18 0,51 0 - - Skog - tillfällig Lokal 19 19,3 5 16 - - Skog 2 2009 Lokal 20 0,54 3 2 Betad Betad Hagmark 1 1986 Lokal 21 0,32 4 3 - - Gräsmark 1 2006 Lokal 22 0,97 0 1 Betad Betad Hagmark 2 1991 Lokal 23 0,18 6 Betad Betad Hagmark 3 ej lokal Lokal 24 0,47 - - - 1 1987 Lokal 25 0,19 0 - - Tomt 2 1972 Lokal 26 1,23 10 18 - Betad Hagmark 2 tillfällig Lokal 27 1,5 20 6 Betad Betad Hällmark 2 tillfällig Lokal 28 1,75 10 9 Betad - Åker 2 tillfällig Lokal 29 1,89 7 2 - - Tomt 2 1988 Lokal 30 1,05 10 15 Betad Betad Hagmark 1 tillfällig Lokal 31 0,8 29 25 Betad - Hällmark 2 tillfällig Lokal 32 13,9 7 - - Skog 2 2009 Lokal 33 0,32 3,5 5 - - Skog 2 1994 Lokal 34 1,15 2 7 - - Gräsmark 2 2008 Lokal 35 0,15 4 Betad Betad Hagmark 2 1976 Lokal 36 0,25 4 Betad - Gräsmark 2 1988 Lokal 37 0,2 - - - 1 2003 Lokal 38 1,31 8 - - Hällmark 2 1988 Lokal 39 0,65 6 5 - Betad Hagmark - 1976 Lokal 40 0,35 - - - < 1950 Lokal 41 0,9 20 35 - - Hagmark 3 2000 Lokal 42 0,17 5 - - Skog 1 < 1950 Lokal 43 1,13 0,5 Betad - Åker 2 1988 Lokal 44 0,65 - - - - < 1950 Lokal 45 0,3 8 2 Betad - - 1 1988 Lokal 46 0,28 3 1 Betad Betad Skog 2 < 1960 Lokal 47 1,8 16 26 Betad Betad Hagmark 2 tillfällig Lokal 48 0,45 4 20 - - Skog 2 1984 Lokal 49 0,41 4 2 Betad - - 3 1972 Lokal 50 1,8 6 13 Betad Betad Hagmark 2 1988 Lokal 51 0,4 6 - - Skog 1 1984 Lokal 52 0,82 0 - - 1 2003 Lokal 53 0,22 0 - - - 1 tillfällig Lokal 54 0,34 8 2 Betad - - 3 1986 Lokal 55 0,49 0 14 - - Hagmark 1 1975 Lokal 56 0,41 5 3 - Betad Hagmark 1 tillfällig Lokal 57 0,74 12 11 Betad Betad Hagmark 3 1988 Lokal 58 1,13 20 1 Betad Betad Hagmark 2 < 1960 36

Bilaga 2. Årlig upskattad populationsstorlek för mnemosynefjärilen i Blekinge på samtliga kända lokaler 1984-2009. Tabell 6. Uppskattade populationsstorlekar för samtliga kända lokaler för mnemosynefjäril i Blekinge där arten noterats under tidsperioden 1984 till och med 2009. De lokala populationsstorlekarna har uppskattats enligt följande: 1 = Beräknad totalpopulation mindre än 25 individer. 2 = Beräknad totalpopulation mellan 25 och 50 individer. 3 = Beräknad totalpopulation mellan 50 och 100 individer. 4 = Beräknad totalpopulation mellan 100 och 200 individer. - = Mnemosynefjäril inte påträffad trots eftersökningar. Lokal 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Lokal 1 1 - - 1 1 1 Lokal 2 1 4 4 4 4 1 4 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Lokal 4 2 2 1 1 1 - - - - - - - 1 1 1 Lokal 5 1 1-1 - - - - - - 1 1 1 Lokal 6 1 1 1 - - - - - - - Lokal 7 1 - - Lokal 10 1 1 1 - - - Lokal 11 1 1 1 1 1 - - - - - - Lokal 16 2 3 3 4 3 1 1 1-1 - - - - - - - - - Lokal 17 1 1 1 1 - - - - - - - - - - Lokal 19 1-1 1 1 1 1 1 2 2 3 3 4 3 3 Lokal 20 1 - - - Lokal 21 1-1 1 - - - 1 1 1 1 - - Lokal 22 1 2 1 - - - 1 - - - - - - - Lokal 24 1 Lokal 29 1 1 1 1 - - - Lokal 32 1 1 - - 1 1 3 3 3 3 3 Lokal 33 1 1 1 1 - - - - - - - - Lokal 34 1 1 1 1-1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 - Lokal 36 1-1 - - - - - Lokal 37 1 - - - - Lokal 38 1 1-1 - - - Lokal 41 - - - 1 1 1 1 1 1 1 1 1 - - - - - - - Lokal 43 - - - - 1 - - - - - Lokal 45 1-1 - - - - - - Lokal 48 1 - - - - - - Lokal 50 1 1 1 2 1 - - - - - - Lokal 51 1 - - - - - - - - - Lokal 52 1 - - - - - Lokal 54 - - 1 - - - Lokal 57 1 - - 1 1 - - - - - 37

38

371 86 Karlskrona Telefon: 0455-870 00 E-post: blekinge@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapporter Länsstyrelsen Blekinge län ISSN 1651-8527