-2, BILDN :00

-2, BILDN 2016-10-12 16:00 Möteskallelse Onsdagen 12.10.2016 kl. 16.00, Dagvårds- och utbildningsverket Beslutande Ordinarie ledamöter Personliga ersättare Annica Haldin, ordförande Marina Lundkvist Markku Pukkinen, viceordförande Vaula Vilppola Håkan Forss Johan Karjaluoto Erik Nyberg Alexandra Back Brita Brännbacka-Brunell Kristina Saari Conny Englund Aykut Saka Sanna Melarti Jaakko Koskela Jacob Storbjörk Ulrika Rönnback Lasse Perhiö Eija Vähäsöyrinki Anita Petterson Seppo Kangas Vuokko Piippolainen Sauli Isokoski Övriga deltagare Peter Boström, stadsstyrelsens ordförande Kurt Hellstrand, stadsstyrelsens representant Ronja Huhtamäki, ungdomsfullmäktiges representant Kristina Stenman, stadsdirektör Jan Levander, bildningsdirektör, sekreterare Juha Paasimäki, bildningsdirektörens ersättare Tom Enbacka, dagvårdschef Leif Storbjörk, biblioteksdirektör Tove Jansson, idrottsdirektör Anette Granberg, ekonomichef Ärenden Enligt bifogade föredragningslista. Enligt uppdrag: Annica Haldin ordförande

80, BILDN 2016-10-12 16:00 SAMMANTRÄDETS LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET

81, BILDN 2016-10-12 16:00 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE Förslag Bildningsdirektören: Föreslås Vuokko Piippolainen och Håkan Forss.

82, BILDN 2016-10-12 16:00 ANMÄLNINGSÄRENDEN Undervisnings- och kulturministeriet Brev OKM/75/530/2016, 27.9.2016 Brev till kommunerna och övriga anordnare av grundläggande utbildning för vuxna och förberedande undervisning Övriga Hälsoinspektionen, rapport nr 33036, 15.9.2016 Förnyad uppföljningsinspektion (Språkbadsskolan) Förslag Bildningsdirektören: Antecknas för kännedom.

83, BILDN 2016-10-12 16:00 TJÄNSTEMANNABESLUT Bildningsdirektören har gjort tjänstemannabeslut under september 2016 enligt bifogad bilaga: Bilaga 83 A Dagvårdschefen och ungdomssekreteraren har gjort tjänstemannabeslut under september 2016 enligt bifogad bilaga: Bilaga 83 B Förslag Bildningsdirektören: Antecknas för kännedom.

84, BILDN 2016-10-12 16:00 UBV: 507/2016 RAMAR FÖR BUDGET 2017 OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN 2017-2019 Bildn 20.6.2016 59 Ekonomichefen: Bilaga 59 Budgetramarna för år 2017 bygger på följande antaganden (EUK 18.5.2016, Stadsstyrelsen 23.5.2016, Stadsfullmäktige 13.6.2016 ) Ökning (jfr budget 2016) Personalkostnader 0,2 % Köp av tjänster 0,2 % Material 0,2 % Intern hyra 0,2 % Försäljningsintäkter 0,2 % Efter att kostnader och intäkter justerats enligt ovanstående fastställs ett effektiveringskrav som uppgår till totalt 1,0 milj. euro. Detta effektiveringskrav fördelas på nämndnivå, budgetramen för social- och hälsovårdsnämnden är dock på samma nivå som budgeten för år 2016. För bildningsnämndens del innebär detta ett effektiveringskrav på 100 000 när ovanstående justeringar beaktats. Enligt detta är budgetramen för bildningsnämnden år 2017 Inkomster: 4 514 841 Utgifter: - 44 496 414 Netto: - 39 981 573 Differensen i jämförelse med budgeten för år 2016 är 19 997 euro (netto). Ramen är bindande på nettonivå vilket innebär att minskningen kan uppnås genom att antingen höja intäkterna eller minska kostnaderna. Statsandelarna Beräknas utgående från Kommunförbundets uppskattning. Skatteintäkterna Kommunalskatten är högst 21,25% åren 2017-2019. Fastighetsskatteprocenten är oförändrad. Skatteintäkterna baseras på kommunförbundets prognos. Räntekostnaderna Beräknas utgående från en medelränta på 2,0% åren 2017-2019. Avskrivningar Enligt nu gällande ekonomiplan.

84, BILDN 2016-10-12 16:00 UBV: 507/2016 Investeringar Nettoinvesteringsnivån 2017 är högst 8,3 milj.euro + finansiering för renovering av Ristikari fastigheten. Beslut om investeringarna tas i samband med höstens budgetbehandling. Förslag Beslut Bildningsdirektören: Bildningsnämnden för en principdiskussion kring budgetramarna och diskuterar fördelningen av effektiveringskravet för bildningsnämndens del. Bildningsnämnden: Förslaget godkändes. Bildn 15.9.2016 77 Bildningsnämnden diskuterar målsättningarna som uppgjorts av tjänstemännen och de presenteras av ansvarig tjänsteman för respektive resultatområde. Nämnden besluter även vilka målsättningar och utvärderingsfaktorer som skickas vidare till stadsstyrelsen och fullmäktige. Bilaga 77 Förslag Beslut Bildningsdirektören: Bildningsnämnden diskuterar och besluter om vilka målsättningar nämnden för vidare till stadsstyrelsen och fullmäktige. Bildningsnämnden: Förslaget godkändes. Bildn 12.10.2016 84 Bilaga 84 A - B Den av stadsfullmäktige givna nettoramen för bildningsnämnden (inkl. sparbeloppet om 100 000 ) uppgick till 39 981 573. Enligt budgetcirkuläret skall ramen för bildningsnämnden korrigeras i förhållande till elevantalet jfr budget 2016, vilket för år 2017 betyder att budgetramen ökas med ett belopp om 97 287. Ramen bör också korrigeras uppåt med ett belopp om 159 244 för utvidgning av språkundervisning för invandrare. Språkbadsskolans tillfälliga externa utrymmen och föränd-

84, BILDN 2016-10-12 16:00 UBV: 507/2016 ringen i interna hyror totalt medför en sänkning av ramen om 97 427. Anslaget för den förberedande undervisningen för invandrare har minskats med 127 755 vilket innebär en sänkning av ramen i motsvarande grad. Den korrigerade nettoramen uppgår enligt ovanstående till 40 012 922. Det föreliggande budgetförslaget för bildningsnämnden uppgår till Intäkter: 5 164 260 Kostnader: -45 177 182 Netto: -40 012 922 Nettobudgeten för år 2017 ökar med 11 352 (0,03%) i jämförelse med fastställd budget år 2016. Budgetförslaget är i enlighet med korrigerad ram. Nedan följer ett sammandrag av de olika sektorernas budgetförslag. Utbildningsförvaltning Lönekostnaderna för dagvårds- och utbildningsförvaltningen är gemensam. Anslag för rektorernas, kuratorernas och kanslisternas fortbildning har tagits upp inom detta resultatområde. Utbildningsförvaltningens effektiveringskrav uppgick i ramen till 3 100. Från biblioteksverksamheten har överflyttats personalkostnader till förvaltningen om 27 885 och biblioteksverksamhetens kostnader har minskats i motsvarande grad. Utbildningsförvaltningens budgetförslag: Intäkter: 0 Kostnader - 634 320 Netto: - 634 320 Förvaltningens budgetförslag är inom ramen. Grundutbildning Förskoleundervisning, morgon- och eftermiddagsvård och grundläggande utbildning och resursskola Grundutbildningens nettoram var 19 222 978 Grundutbildningens budgetförslag: Intäkter: 1 537 557 Kostnader: - 20 725 583 Netto: - 19 188 026

84, BILDN 2016-10-12 16:00 UBV: 507/2016 Grundutbildningen är inom ramen. Nettobudgeten ökar för grundutbildningen med 4 638 (0,02%) i jämförelse med år 2016. Förskoleundervisningen Förskoleundervisning ordnas på alla skolor. Inom förskoleundervisningen finns 141 svenskspråkiga elever och 81 finskspråkiga elever läsåret 2016-2017. Antalet elever sjunker läsåret 2017-2018. Förskoleundervisningens budgetförslag: Intäkter: 0 Kostnader - 1 585 957 Netto: - 1 585 957 En minskning av nettokostnaderna med 0,7 % i jämförelse med år 2016. Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever Morgon- och eftermiddagsverksamheten är avsedd för eleverna i åk 1-2 och för alla elever inom specialundervisningen. Utbildningsväsendet ansvarar självt för morgonverksamheten, men eftermiddagsverksamheten ordnas dels i egna grupper (Kyrkostrands- och Jungmans, Vestersundsby samt Länsinummi ), dels anordnas den som köptjänst från Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet och Folkhälsan med verksamheten i 12 eftermiddagsgrupper. Gällande köptjänsterna har vi ett nytt avtal med församlingarna och folkhälsan vilket innebär att vi betalar ett högre belopp än tidigare som ersättning per grupp men i gengäld bär vi upp intäkter i form av avgifter till bildningsnämnden, vilket gör att nettokostnaderna för morgon och eftermiddagsverksamheten sjunker med totalt ca 80 000 i jämförelse med budgeten för år 2016. Morgon- och eftermiddagsverksamhetens budgetförslag: Intäkter: 453 000 Kostnader - 741 325 Netto: - 288 325 Grundläggande utbildning Budgetförslaget för den grundläggande utbildningen utgår från det genomsnittliga elevantalet under läsåren 2016-2017 och 2017-2018. Vid uträknande av timresursen har använts 1,50 timmar/elev i lågstadiet och 1,87 timmar/elev i högstadiet. Grundläggande utbildningens budgetförslag: Intäkter: 1 084 557 Kostnader - 18 398 301 Netto: - 17 313 744

84, BILDN 2016-10-12 16:00 UBV: 507/2016 Nettobudgetförslaget ökar med 0,6 % i jämförelse med budgeten för år 2016, på grund av att elevantalet ökar. Gymnasieutbildningen Budgetförslaget för gymnasieutbildningen utgår från ett elevantal om 246 elever i Jakobstads gymnasium och 117 elever i Pietarsaaren lukio. Timresursen för Jakobstads gymnasium är 1,40 timmar/elev och för Pietarsaaren lukio 1,53 timmar/elev. Nettoramen för gymnasieutbildningen uppgick till 3 256 712 (inkl. ett effektiveringskrav om 15 700 ). Gymnasieutbildningens budgetförslag: Intäkter: 113 200 Kostnader - 3 399 809 Netto: - 3 286 609 Nettobudgetförslaget ökar med 0,6% i jämförelse med budgeten för år 2016. Gymnasieutbildningens budgetförslag är 29 897 över ram, vilket beror på ökade lönebikostnader i jämförelse med år 2016, ökade interna hyror år 2017 samt det att effektiveringskravet inte uppnås. Småbarnspedagogik Den nya lagen om småbarnspedagogik trädde ikraft 1.8.2015. I lagen garanterades en subjektiv dagvårdsrätt om 20 t/v. Bildningsnämnden i Jakobstad beslöt dock att inte begränsa den subjektiva rätten utan behålla den oförändrad. Avgiftssystemet ändrades dock så att en månadsbaserad timdebitering används från 1.8.2016, vilket något begränsat användningen av de småbarnspedagogiska tjänsterna. En ny plan för småbarnspedagogiken träder i kraft 1.8.2017. För det arbetet har kommunerna i regionen beslutat samarbeta. Kostnaderna för planen och dess implementering finns med i budgetförslaget. Planen förutsätter också att småbarnspedagogiken digitaliseras vilket betyder att en investering i ITK behöver göras under året. Ett anslag för utrustning finns med i budgetförslaget. Nettoramen för barndagvården var 9 155 255 ( inkl. ett effektiveringskrav om 44 100 ). Barndagvårdens budgetförslag: Intäkter: 1 526 700 Kostnader - 10 567 068 Netto: - 9 040 368 Dagvården ligger 114 887 under ramen, vilket i huvudsak beror på minskade personalkostnader, en minskning av anslaget för hemvårdsstöd samt ökade försäljnings- och avgiftsintäkter.

84, BILDN 2016-10-12 16:00 UBV: 507/2016 Vuxenutbildning (Arbetarinstitutet, Työväenopisto, Språkundervisning för invandrare, Sommaruniversitet) Förändringar gällande finansieringen av den fria bildningen har godkänts i riksdagen 17.2.2015. Lagen trädde i kraft 1.1.2016 och tillämpas från och med finansieringsåret 2016. Enligt de nya finansieringsgrunderna för den fria bildningen har medborgarinstituten en statsandelsfinansiering som består av en fast del på 90 % och en rörlig del på 10 %. Det antal undervisningstimmar som instituten fått för statsandelen 2016 är det timantal som i fortsättningen finns som grund för statsandelsberäkningen. I beräkningen ingår kvoten på 90% och den rörliga delen på 10%. Den rörliga delen påverkas av följande faktorer: befolkningsunderlag och förändringar i det samt antal arbetslösa, invandrare och personer över 65 år som är bosatta i kommunen. Enhetspriset är i fortsättningen det samma för institut i tätorter och i glesbygder. Statsandelen är fortfarande 57% av de kalkylerade kostnaderna. Språkundervisningen för invandrare har utvidgats från hösten 2016 och verkar i Strengbergs fastighet dit också työväenopistos kontorsutrymmen flyttats. Ursprunglig nettoram för arbetarinstitutet och työväenopisto uppgick till totalt 1 095 162 (inkl. ett effektiveringskrav om 5 200 ). För språkundervisningen vid Strengbergs har öppnats ett separat kostnadsställe. Budgetramen korrigeras uppåt med 159 244 pga språkundervisningen. Budgetförslaget för vuxenutbildning Intäkter: 261 059 Kostnader: - 1 487 732 Netto: - 1 226 673 Budgetförslaget är inom korrigerad ram. Ungdomsarbetet Ungdomsväsendet är underställt bildningsväsendet och samarbetar med andra enheter inom bildningsväsendet. Ungdomsväsendet har verksamhet på ungdomsgården Tobaksmagasinet och dessutom på högstadierna Etelänummi och Oxhamns skola samt Resursskolan. Under sommaren ordnas lägerverksamhet med olika teman för lågstadiernas elever.medlemskapet i ungdomsportalen Decibel.fi samt "ABC möter ungdomar" -samarbetet fortsätter under år 2017. Ungdomarnas egen påverkningskanal, ungdomsfullmäktige, av slutar sin sjätte period år 2017. Ungdomsfullmäktigeval arrangeras på hösten 2017. Stadens ungdomsfullmäktige fyller en viktig funktion som språkrör för de unga i Jakobstad.

84, BILDN 2016-10-12 16:00 UBV: 507/2016 Nettoramen för ungdomsarbetet uppgick till 520 451 (inkl. ett effektiveringskrav om 2 500 ). Budgetförslaget för ungdomsarbetet: Intäkter: 35 220 Kostnader: - 555 671 Netto: -520 451 Ungdomsverksamhetens budgetförslag är enligt ram. Musikverksamheten Musikinstitutets grundutbildning skall: -ge grundutbildning i musik på likartade grunder till nejdens barn och ungdomar - ge färdighet för yrkesinriktade studier i musik men även sträva till att fostra medvetna musikkonsumenter och hobbymusiker - samarbeta med daghem, grundskolor samt stadens och medlemskommunernas övriga kulturinstitutioner och föreningar - upprätthålla kontakter till nationella och internationella musik- och kulturorganisationer. Bildkonstskolan Balatako skall: - ge grundutbildning i bildkonst till barn och ungdomar i Jakobstad - ge färdigheter för yrkesinriktade studier i bildkonst samt fostra medvetna kulturkonsumenter och hobbyutövare - samarbeta med daghem, grundskolor samt stadens övriga kulturinstitutioner och föreningar - upprätthålla kontakter till nationella och internationella kulturorganisationer. Balatako strävar efter att bli en regional verksamhet på samma sätt som musikinstitutet. Hösten 2016 togs för första gången med barn och ungdomar från hela jakobstadsnejden. Under år 2017 görs upp en plan för intentionsavtal och därefter är det möjligt att ansöka om statsstöd för Balatakos verksamhet. Jakobstad Sinfonietta skall: - upprätthålla Jakobstad Konsertserie med egna konserter och produktionskonserter -fungera som utbildningsorkester för yrkesstuderande vid Musikhuset i Jakobstad. Grundläggande konstundervisning i teater och dans planeras inleda hösten 2017 i utrymmen som bereds för Yrkeshögskolan Novias dramaundervisning i Campus Allegro. Nettoramen för musikverksamheten som helhet var 855 590 (inkl. ett effektiveringskrav om 4 100 ) Musikverksamhetens budgetförslag: Intäkter: 611 330 Kostnader: - 1 472 061

84, BILDN 2016-10-12 16:00 UBV: 507/2016 Netto: - 860 731 Musikverksamhetens nettobudgetförslag är 5 141 över ram. Kulturbyrån Kulturbyrån leds av kultursekreterare Marja-Leena Pitkäaho och verkar sedan årsskiftet 2015/2016 i gemensamma utrymmen med Stadsbiblioteket på Runebergsgatan 12. Kulturbyråns nya Leader-projekt Kulturell mångfald har startat i mars 2016. Projektkoordinator heter Lisen Sundqvist. Kulturbyrån och Stadsbiblioteket har av Personalsektionen blivit beviljade att externt lediganslå en befattning som byråassistent med fördelningen (60 % Stadsbiblioteket/40 % Kulturbyrån). Eftersom kulturbyråns tidigare anslag för en kanslist ströks i sin helhet för några år sedan, behöver kulturbyrån få ett tilläggsanslag för sin 40 % av byråassistentbefattningen. Budgetramen var 181 008 (inkl. ett effektiveringskrav om 900 ) Kulturbyråns budgetförslag: Intäkter: 32 685 Kostnader: - 226 693 Netto: -194 008 Kulturbyråns budgetförslag är 13 000 över ramen vilket beror på en ökning av personalkostnaderna. Museiverksamheten Museiverksamhetens budget består till största delen av lönekostnader och hyror, De årliga inbesparingarna har gjort att kostnaderna för verksamheten har krympt och är ca 4 % av kostnaderna och detta finansieras till största delen av inkomsterna. Inga större förändringar är planerade, men i och med pensioneringar under 2017, kommer personalförändringar att bli aktuella. Under 2017 satsar museet på Tillsammans i 100 år - utställningen vid vår utställningshall i Tobaksmagasinet. Det inbegriper en utställning, evenemang, föreläsningar och berättarkvällar i själva utställningen. Nettoramen för museiverksamheten var 911 437 (inkl. ett effektiveringskrav om 4 400 ). Museiverksamhetens budgetförslag:

84, BILDN 2016-10-12 16:00 UBV: 507/2016 Intäkter: 39 940 Kostnader: -958 223 Netto: -918 283 Museiverksamhetens budgetförslag är 6 846 över ram vilket beror på de interna hyrorna. Biblioteksverksamheten Till det nuvarande biblioteksprogrammet har lagts ett nytt gränssnitt mot kunderna, för ökad interaktivitet som svarar mot användarnas behov. Samtidigt pågår en process med att se över hyllbestånd och lagerhållning. Mera utrymme skapas för programverksamhet och sammankomster på biblioteket. Våra närmaste samarbetspartner utanför staden är grannkommunernas bibliotek som alla hör till Fredrikanätverket (www.fredrikabiblioteken.fi). Webbportalen Fredrikabiblioteken.fi genomgår en omfattande förnyelse och blir nu ännu bättre anpassad till användarnas mobila enheter. Vi samarbetar kring e-material med Vasa stadsbibliotek/landskapsbibliotek och har ett pågående större samarbetsprojekt som strävar till att öppna upp de fysiska samlingarna för en totalekonomiskt fördelaktig gemensam användning i hela Österbotten. Samarbetet skola och bibliotek fortsätter. Uppdraget stöds av de nya läroplanerna för undervisningen. Genom stadens kulturpolitiska program lyfts stadens biblioteksoch kulturtjänster aktivt fram. En förnyad bibliotekslag förväntas träda ikraft 1.1.2017. Nettoramen för biblioteksverksamheten var 1 310 014 (inkl. ett effektiveringskrav om 6 300 ). Ramen har korrigerats neråt i förhållande till personalarrangemang biblioteket/utbildningsförvaltning, 27 885. Biblioteksverksamhetens budgetförslag: Intäkter: 50 241 Kostnader: - 1 326 238 Netto: - 1 275 997 Biblioteksverksamhetens budgetförslag ryms inom korrigerad ram. Idrottsverksamheten

84, BILDN 2016-10-12 16:00 UBV: 507/2016 I enlighet med de ekonomiska planer som ligger till grund för budgetplanering föreslår idrottsdirektören att under år 2017 betonas vikten av förebyggande hälsomotion och att köptjänster av Alerte Ab kan köpas enligt resurser och behov. Verksamheten planeras och genomförs enligt verksamhetsplanen. Enligt beslut av stadsstyrelsen tas allaktivitetshallen Rettigarena med i idrottsverksamhetens budget för år 2017. Stadsstyrelsen har beslutat att ett internt bidrag ska betalas till bildningsnämnden/idrottsverksamheten för att täcka glappet mellan intäkter och kostnader för hallen. Således är Rettigarenas nettoinverkan på idrottsverksamhetens budget för år 2017 noll. Investeringarna för år 2017-2019 prioriteras och sänds till tekniska nämnden. Nettoramen för idrottsverksamheten var 2 707 822 ( inkl. ett effektiveringskrav om 13 000 ). Idrottsverksamhetens budgetförslag: Intäkter: 911 328 Kostnader: - 3 645 834 Netto: - 2 734 506 Idrottsverksamhetens budgetförslag är 26 684 över ram, vilket beror på en höjning av interna hyror i jämförelse med år 2016. Övrig verksamhet ( Keski-Pohjanmaan koulutusyhtymä, Kvarnen samkommun, Kuratorstjänster (Optima, YA), Stipendier Kostnaderna för övrig verksamhet består till största delen av köp av tjänster och understöd. Ersättningarna till Kvarnen samkommun har de senaste åren pendlat kring 160 000, år 2014 var dock beloppet lägre, drygt 120.000, i budgeten för år 2017 har reserverats 100 000. Vi förutsätter att stadens kostnader för Kvarnen samkommun blir lägre än tidigare när vuxenutbildningen i Jakobstad har utvidgat språkundervisningen för invandrare i Strengbergs fastighet. Gällande kuratorstjänsterna (Optima, YA) har vi ett nytt avtal med Optima vilket blir fördelaktigare för staden när faktureringen till oss sker på basis av faktiska besök. Budgetförslaget för övrig verksamhet är: Intäkter: 45 000 Kostnader: - 177 950 Netto: - 132 950,

84, BILDN 2016-10-12 16:00 UBV: 507/2016 Investeringar: Bilaga 84 C - D Utbildning: Språkbadsskolan (planering fortsätter) 3,5 milj. år 2017 IT investeringar 100 000 /år; 2017, 2018, 2019 Etelänummi skola 200 000 år 2017 ( Tekniska bör ta upp i sin plan ) Rådmans skola (tekniska byggnaden) 100 000 år 2017 Barndagvård: BI-fastigheten ( planering fortsätter) 2,6 milj. år 2017 Idrottsverksamhet : Förbättring av friluftsområden/vandringsleder 5 000 /år; 2017,2018, 2019 Redskap och material till allaktivitetshallen 73 000 år 2017 ; 58 000 år 2018 Inva-läktare till Centralplan 20 000 år 2017 Anslag för planering av Simhallens renov. 25 000 år 2018 Friidrottshäckar 17 000 år 2019 Övriga investeringar för idrottsverksamhet ( tekniska) enligt bilaga. Förslag Bildningsdirektören: Det föreliggande budgetförslaget för bildningsnämnden för år 2017 är 40 012 922, dvs. i enlighet med korrigerad nettoram. Föreslår att bildningsnämnden godkänner budgetförslaget för år 2017 och ekonomiplanen för åren 2017-2019. Budgetförslaget vidarebefordras till stadsstyrelsen för att infogas i staden Jakobstads budget- och ekonomiplan för åren 2017-2019.

84, BILDN 2016-10-12 16:00 / :s bilaga: Bilaga 84 A/bildn 12.10.2016

84, BILDN 2016-10-12 16:00 / :s bilaga: Bilaga 84 B/bildn 12.10.2016

84, BILDN 2016-10-12 16:00 / :s bilaga: Bilaga 84 C/bildn 12.10.2016 INVESTERINGSPROJEKTETS NYTTOEFFEKTER Investeringsprojekt: Utveckling av användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen inom den grundläggande undervisningen och i gymnasierna i Jakobstad 2017 Projektets utvecklingsområden anknyter till: 1. Skolornas anskaffning av IT-utrustning och program enligt den nya läroplanen 2. Inlärningsmiljöer och digitala läromedel 3. Utvecklingen av skolans pedagogiska verksamhetskultur (användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen) Nämnd som tagit initiativ till projektet: Bildningsnämnden Nämnd som genomför projektet: Bildningsnämnden Motiveringar: 1. Den nya läroplanen togs i bruk inom den grundläggande utbildningen i Jakobstad 1.8.2016. Skolornas IT-apparatur är bristfällig. Eleverna ska vägledas och uppmuntras att på egen hand och kritiskt skaffa information och ges sådana färdigheter i informations- och kommunikationsteknologi som krävs för detta ändamål (statsrådets förordning 422/2012). Skolornas användning av informations- och kommunikationsteknologi i undervisningen är den viktigaste faktorn vid tillämpningen av den nya läroplanen. Syftet med det här projektet är att se till att användningen av informations- och kommunikationsteknik utvecklas i undervisningen, så att barn och unga i Jakobstad skulle ha likvärdiga möjligheter att utöva de medborgarfärdigheter som behövs i informationssamhället och få de färdigheter som behövs för fortsatta studier och som förutsätts i arbetslivet. Med hjälp av tidigare investeringar har skolorna försetts med modern presentationsteknik. Eleverna inom den grundläggande utbildningen har inte tillgång till personliga apparater (Chromebook eller pekplatta). IT-apparaturen inom den grundläggande undervisningen kräver ständig uppdatering, också därför att den genomsnittliga bruksåldern för bärbara datorer och pekplattor är 3 4 år. Dessutom kommer de elektroniska studentskrivningarna vid Jakobstads gymnasium och Pietarsaaren lukio att utvidgas till flera ämnen under år 2017. Också vanliga prov ordnas elektroniskt. Inom gymnasieutbildningen är målsättningen mångsidiga undervisningsmetoder, och nätundervisningens andel borde vara minst 30 %.

84, BILDN 2016-10-12 16:00 / :s bilaga: Bilaga 84 C/bildn 12.10.2016 2. Utvecklingspersonal som stöd för utnyttjandet av investeringen Undervisningsväsendet i Jakobstad har en egen IT-planerare, som har till uppgift att sätta i gång nya utvecklingsprojekt och att förbättra förutsättningarna för användningen av IT i undervisningen i skolorna i Jakobstad. Därför är det viktigt att få finansiering och att fortsätta anskaffningen av datorer till skolorna och utvecklingen av lärmiljöer år 2016. Skolorna i Jakobstad har ett eget pedagogiskt utvecklingsteam, som består av skolornas ansvarslärare för IKT. Med hjälp av det här nätverket och den fortbildning som sker inom området förbättras hela tiden lärarnas kunnande när det gäller att använda IKT i undervisningen. Utbildningsstyrelsen och UKM kommer under de närmaste åren att satsa ca 9 milj. euro på lärarnas utbildning. Därför måste kommunerna öka IT-anskaffningarna till skolorna. 3. Användning av e-läromedel Användningen av elektroniska läromedel förutsätter en omfattande samling datorer. Det här lyckas inte i skolorna i Jakobstad, för det finns inte tillräckligt med elevdatorer. Skolorna i Jakobstad bör ha en modern IKT-utrustning som lämpar sig för undervisningsbruk, för att man inom undervisningen och vid inlärningen ska kunna dra nytta av det stora utbudet av e-läromaterial och olika möjligheter som den nya teknologin erbjuder. För närvarande finns det redan i Finland molntjänster (t.ex. Edustore), därifrån man kan ladda ner undervisningsmaterial, t.ex. läroböcker, på elevernas datorer. 4. Användningen av informations- och kommunikationsteknologi i undervisningen är den viktigaste förändringsfaktorn inom utbildning/inlärning. Investeringen är nödvändig med tanke på tillämpningen av den nya läroplanen, en likvärdig undervisning och framtida behov. För eleverna bör reserveras tillräckligt många datorer som är lämpliga för deras ålder. Undervisningsutrymmena bör vara utrustade med interaktiv presentationsteknik och snabba dataförbindelser. Fortfarande saknas interaktiv presentationsteknik i flera klassrum på lågstadiet. För att undervisningen och inlärningsmöjligheterna inom den grundläggande utbildningen och i gymnasierna i Jakobstad ska vara moderna och högklassiga också i fortsättningen, är det nödvändigt att förverkliga de föreslagna utvecklingsområdena. Informations- och kommunikationstekniken är för närvarande den viktigaste förändringsfaktorn inom inlärningen. På lång sikt kan man vänta sig inbesparingar bl.a. då behovet av tryckta läromedel minskar. En ökad användning av distans- och nätundervisning, som är kostnadseffektiva undervisningsformer, leder också till inbesparingar i framtiden. 5. It-utrustning för dagvårdspersonalen Trådlösa nätverk har utbyggts i daghemmen i Jakobstad. Dagvårdspersonalen behöver tillgång till Chromebooks som stöd för sin undervisning. När det gäller dagvården är situationen ännu långt ifrån bra. Många tjänster har likväl överförts till nätet.

84, BILDN 2016-10-12 16:00 / :s bilaga: Bilaga 84 C/bildn 12.10.2016 Projektets kostnad/investeringsfinansiering som ansöks: 100 000 /år Beräkningen av nyttoeffekter gjord av: Skoldirektör Juha Paasimäki Uppföljningen av nyttoeffekter: Bildningsdirektör Jan Levander, skoldirektör Juha Paasimäki och ekonomichef Anette Granberg

84, BILDN 2016-10-12 16:00 / :s bilaga: Bilaga 84 D/bildn 12.10.2016

85, BILDN 2016-10-12 16:00 UBV: 514/2016 GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING I DANS OCH TEATER I MUSIKINSTI- TUTETS REGI FR.O.M. H-2017 Musikinst 6.6.2016 17 Enligt staden kulturpolitiska program (bilaga) kunde teaterundervisning för barn och ungdomar ordnas i de nya utrymmen som Yrkeshögskolan Novia planerar vid Campus Allegro. Novia inleder utbildning av dramainstruktörer h-2017 i de föreläsningssalar som ligger mot Runebergsgatan. Utrymmena hyrs idag av Yrkeshögskolan Centria. En koordinering av teater i Campus i musikinstitutets regi kunde få samma positiva effekt som med Balatako. Rektorn för Työväenopisto i Jakobstad, Päivi Rosnell har kontaktat JMI och föreslagit en flytt av balettdansundervisningen i Jakobstad till JMI. Ett möte mellan Rosnell, Bo-Anders Sandström och bildningsdirektör Jan Levander hölls 20.5. Alla parter var överens om att en start av dansverksamheten i JMI:s regi kunde inledas hösten 2017 samtidigt med teaterundervisningen. Eventuellt kan samma utrymme som planeras för teater också användas för dansen. En koordinering av grundläggande konstundervisningar till samma administratör är en god idé ifall Jakobstad och nejden vill utvecklas. Musik, dans, teater och visuell konst för barn och ungdomar har nationellt sett samma ekonomiska uppbyggnad och lagar. Bilaga 17 Förslag Beslut T.f. rektor: Direktionen godkänner planerna på att starta grundläggande undervisning i teater och dans fr.o.m. hösten 2017 i musikinstitutets regi. En arbetsgrupp som planerar starten av verksamheten bör grundas. Direktionen för Jakobstadsnejdens musikinstitut: Direktionen godkände planerna på att starta grundläggande undervisning i teater och dans fr.o.m. hösten 2017 i musikinstitutets regi. Kostnaderna för verksamheten borde fås med i budgetbehandlingen för 2017. Rektorn för direktionens beslut till bildningsnämnden. Bildn 12.10.2016 85 Bildningsnämnden för en diskussion kring möjligheten att starta grundläggande undervisning i teater och dans fr.o.m. hösten 2017 i Jakobstadsnejdens musikinstituts regi. Tf. rektor Sandström presenterar projektet och en preliminär kostnadskalkyl.

85, BILDN 2016-10-12 16:00 UBV: 514/2016 Kostnadskalkyl: Bilaga 85 Förslag Bildningsdirektören: Bildningsnämnden diskuterar och besluter hur man går vidare i ärendet.

85, BILDN 2016-10-12 16:00 / :s bilaga: Bilaga 85/bildn 12.10.2016 Kostnader för dans och teater h-2017 Teater Jakobstad 2 grupper 2 x 45min x 33v (h 17x) Larsmo 1 grupp 2 x 45min x 33v (h-17x) Undervisningstimmar hösten totalt 51h Deltagare totalt 18 Utgifter Löner för undervisning - 4000 Utvecklings-och planeringst. 1h/v -600 Reseersättningar -250 Hyror (10% för 5 mån) -2100 Utgifter Tot. -6950 Inkomster Terminsavgifter (18 x 150 ) 2700 Inkomster Tot. 2700 Tot.nettokostn. Teater -4250 Dans 8 grupper i Jakobstad Undervisningstimmar hösten 113h deltagare 80 Utgifter Löner för undervisning -4000 Utvecklings-och planeringst. 1h/v - 600 Reseersättningar -1500 Hyror (10% för 5 mån) -2100 Utgifter Tot. -8200 Inkomster Terminsavgifter (80 x 120 ) 9600 Inkomster Tot. 9600 Tot. nettokostnader Dans 1400 Dans och teater totalt, nettokostn. -2850

85, BILDN 2016-10-12 16:00 / :s bilaga: Bilaga 85/bildn 12.10.2016

86, BILDN 2016-10-12 16:00 UBV: 570/2016 ANHÅLLAN OM TILLÄGGSRESURS FÖR PIETARSAAREN LUKIO Bildn 20.6.2016 69 Båda gymnasierna i Jakobstad tar till hösten i bruk nya läroplaner. Det här innebär i praktiken att nya studerande i höst studerar enligt nya läroplanen, medan övriga studerande fortsätter studera enligt den gamla. Årskurslösa studier i gymnasiet innebär att studerande kan välja i vilken ordning de avlägger de kurser som erbjuds. Rent teoretiskt kan det här betyda att en del studerande som till hösten studerar andra året har kurser som man vanligen studerar under första året ogenomförda. De kanske har planerat att ta kurserna först under andra gymnasieåret. Det här kan enligt rektor Sulkakoski förorsaka tilläggskostnader för Pietarsaaren lukio. Sådana kurser kan vara Ge1 (gammal), Ge1 (nya), Ge 2 (gamla), Ge 2 (nya) etc. På grund av ovanstående anhåller rektor Sulkakoski om att timresurskoefficienten för Pietarsaaren lukio höjs från 1,53h/v till 1,63 h/vecka. I praktiken betyder det här en ökning med ca 11 kurser för lukio. Kostnaderna för en kurs är ca 3000. Förslag Beslut Bildningsdirektören: Bildningsnämnden förkastar i det här skedet anhållan från Pietarsaaren lukio. En utredning begärs av rektorn under hösten hur det verkliga behovet av tilläggskurser fallit ut. Bildningsnämnden: Förslaget godkändes. Bildn 12.10.2016 86 Både Jakobstads gymnasium och Pietarsaaren lukio anhåller om tilläggsresurs för detta läsår. Behovet föranleds av att ny läroplan tagits i bruk för nya studerande medan de studerande som fortsatt studierna i gymnasiet studerar enligt gamla läroplanen. Antalet obligatoriska kurser är olika i de båda läroplanerna och innehållet i kurserna skiljer sig från varandra. Anhållan Jakobstads gymnasium: Bilaga 86 A Anhållan Pietarsaaren lukio: Bilaga 86 B

86, BILDN 2016-10-12 16:00 UBV: 570/2016 Förslag Bildningsdirektören: Bildningsnämnden beviljar Jakobstads gymnasium en tilläggsresurs på 5 kurser och Pietarsaaren lukio ett tillägg på 4 kurser.

86, BILDN 2016-10-12 16:00 / :s bilaga: Bilaga 86 A/bildn 12.10.2016

86, BILDN 2016-10-12 16:00 / :s bilaga: Bilaga 86 B/bildn 12.10.2016

87, BILDN 2016-10-12 16:00 CFV: 640/2016 FÖRLÄNGNING AV DE FÖRTROENDEVALDAS MANDATPERIOD T.O.M. 31.5.2017 PÅ GRUND AV ATT TIDPUNKTEN FÖR KOMMUNALVALET OCH TID- PUNKTEN FÖR INLEDNINGEN AV DEN NYA FULLMÄKTIGEPERIODEN FLYTTAS Stst 22.8.2016 241 Beredning: stadssekreterare Milla Kallioinen Den nya kommunallagen ändrar tidpunkten för kommunalval från oktober till april. Det nyvalda fullmäktige inleder sin mandatperiod i början av juni. Nästa kommunalval hålls utgående från ändringen i vallagen i april 2017 och fullmäktiges mandatperiod börjar enligt 15.1 i kommunallagen i början av juni, 1.6.2017. Kommunalval hölls senast i oktober 2012, och mandatperioden för de fullmäktigeledamöter som valdes då sträcker sig till utgången av år 2016. P.g.a. den ändrade tidpunkten för valet har mandatperioden för det fullmäktige som valdes år 2012 förlängts till utgången av maj månad år 2017, med andra ord t.o.m. 31.5.2017. Förlängningen av fullmäktiges mandatperiod betyder också att mandatperioden för medlemmarna i kommunens övriga förtroendeorgan, som tillsatts för en period som motsvarar fullmäktiges mandatperiod, också förlängs till slutet av maj år 2017 eller egentligen tills nya förtroendevalda har valts i stället för dem på fullmäktiges möte i juni 2017. Den ordinarie mandatperioden för de fullmäktigeledamöter som invaldes vid föregående kommunalval och för övriga förtroendevalda som utsetts efter valet skulle upphöra vid utgången av år 2016. De har i praktiken förbundit sig att sköta sitt förtroendeuppdrag så länge. Därför stadgas i kommunallagens övergångsbestämmelser om dessa förtroendevaldas rätt att lämna sitt uppdrag i slutet av den ordinarie valperioden, dvs. i slutet av år 2016. Det krävs inte något annat särskilt skäl för att avgå. Om en fullmäktigeledamot eller annan förtroendevald avgår i slutet av år 2016, inkallas ersättaren i stället för fullmäktigeledamoten för den återstående mandatperioden, och för andra förtroendeuppdrag väljs en ny person. Om en person lämnar uppdraget som fullmäktigeledamot eller ett annat kommunalt förtroendeuppdrag ska detta anmälas skriftligen till fullmäktige eller det organ som har utsett den förtroendevalda. Anmälan om avgång ska göras senast 30.11.2016 genom ett fritt formulerat meddelande, som tillställs staden Jakobstads registratur under adressen registraturen@jakobstad.fi Förslag Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar konstatera att

87, BILDN 2016-10-12 16:00 CFV: 640/2016 1. p.g.a. ändringen av vallagen kan en fullmäktigeledamot eller annan förtroendevald lämna sitt förtroendeuppdrag i slutet av den ordinarie valperioden, dvs. i slutet av år 2016. 2. en förtroendevald som inte vill fortsätta med sitt förtroendeuppdrag till juni 2017 ska skriftligen anmäla detta till stadens registratur senast 30.11.2016. 3. stadsfullmäktige, fullmäktigegrupperna samt nämnderna och sektionerna ska informeras om ändringen av kommunallagen och vallagen. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Stfm 5.9.2016 59 Förslag Beslut Stadsfullmäktige konstaterar att 1. p.g.a. ändringen av vallagen kan en fullmäktigeledamot eller annan förtroendevald lämna sitt förtroendeuppdrag i slutet av den ordinarie valperioden, dvs. i slutet av år 2016. 2. en förtroendevald som inte vill fortsätta med sitt förtroendeuppdrag till juni 2017 ska skriftligen anmäla detta till stadens registratur senast 30.11.2016. 3. stadsfullmäktige, fullmäktigegrupperna samt nämnderna och sektionerna ska informeras om ändringen av kommunallagen och vallagen. Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige antecknade ärendet för kännedom. Stst 12.9.2016 265 Förslag Beslut Stadsdirektören: Stadsstyrelsen beslutar informera alla nämnder, sektioner och direktioner om ärendet. Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen godkände förslaget. Bildn 12.9.2016 87 Med anledning av förändringen i vallagen uppmärksammas bildningsnämndens medlemmar på följande:

87, BILDN 2016-10-12 16:00 CFV: 640/2016 1. p.g.a. ändringen av vallagen kan en fullmäktigeledamot eller annan förtroendevald lämna sitt förtroendeuppdrag i slutet av den ordinarie valperioden, dvs. i slutet av år 2016. 2. en förtroendevald som inte vill fortsätta med sitt förtroendeuppdrag till juni 2017 ska skriftligen anmäla detta till stadens registratur senast 30.11.2016. 3. stadsfullmäktige, fullmäktigegrupperna samt nämnderna och sektionerna ska informeras om ändringen av kommunallagen och vallagen. Förslag Bildningsdirektören: Bildningsnämnden antecknar ärendet för kännedom.

88, BILDN 2016-10-12 16:00 UBV: 795/2016 SKOLSKJUTSDIREKTIV FÖR STADEN JAKOBSTAD I staden Jakobstads förvaltningsstadga framgår följande i kapitel III Organens uppgifter och beslutanderätt 7 Bildningsnämndens samt dess sektioners uppgifter och beslutanderätt 7.1 Nämndens uppgifter Nämnden ordnar undervisningstjänsterna i staden och sköter i den avsikten om de uppgifter som ankommer på staden enligt bl.a. lagen om den grundläggande utbildningen, gymnasielagen, lagen om det fria bildningsarbetet och ungdomslagen. 7.2 Nämndens beslutanderätt Bildningsnämnden avgör de ärenden som enligt ovannämnda lagar ankommer på staden. Dessutom beslutar nämnden om följande ärenden: 1. ger erforderliga anvisningar om principer för bestämmande av skolplats för eleverna i förskoleundervisningen, i den grundläggande utbildningen och i morgon- och eftermiddagsverksamheten samt beslutar om principer för elevskjutsning Principerna för anordnade av skolskjuts är både föråldrade och i behov av förtydligande. Nämnden besluter därför om nya skolskjutsdirektiv enligt bilaga. Skolskjutsdirektiv: Bilaga 88 Förslag Bildningsdirektören: Bildningsnämnden godkänner nya skolskjutsdirektiv enligt bilaga.

88, BILDN 2016-10-12 16:00 / :s bilaga: Bilaga 88/bildn 12.10.2016 SKOLSKJUTSDIREKTIV FÖR STADEN JAKOBSTAD Staden Jakobstad Bildningsnämnden 12.10.2016

88, BILDN 2016-10-12 16:00 / :s bilaga: Bilaga 88/bildn 12.10.2016 2 Innehållsförteckning 1. ALLMÄNT... 3 2. GRUNDERNA FÖR BEVILJANDE AV SKOLSKJUTS... 3 2.1. Skolvägens längd...3 2.2. Skolvägens farlighet...3 2.3. Elever som går i någon annan skola än sin närskola...3 3. HUR MAN ANSÖKER OM SKOLSKJUTS ELLER ERSÄTTNING... 4 4. PRINCIPER FÖR ORDNANDET AV SKOLSKJUTSAR... 4 4.1. Typ av skolskjuts...4 4.2. Väntetid...4 4.3. Avvikanden från skolvägen och skolskjutsen...4 4.4. Försäkring...4 5. UNDER SKOLSKJUTSEN... 5 5.1. Tidtabeller...5 5.2. Säkerhet...5 5.3. Undantagssituationer...5 6. ANSVARSFÖRDELNING NÄR DET GÄLLER SKOLSKJUTSAR... 6 Ytterligare information och skolskjutsens praktiska arrangemang.....7

88, BILDN 2016-10-12 16:00 / :s bilaga: Bilaga 88/bildn 12.10.2016 3 1. ALLMÄNT Staden Jakobstad ordnar skolskjuts för elever enligt lagen om grundläggande utbildning samt i enlighet med skolskjutsdirektiven som fastställts av bildningsnämnden. I skolskjutsdirektiven presenteras de principer enligt vilka elever inom förskolan och den grundläggande utbildningen beviljas skolskjuts i Jakobstad. 2. GRUNDERNA FÖR BEVILJANDE AV SKOLSKJUTS 2.1. Skolvägens längd Enligt 32 i lagen om grundläggande utbildning 628/1998 har eleven rätt till avgiftsfri skolskjuts om elevens skolväg är längre än fem (5) kilometer. Staden Jakobstad ordnar avgiftsfri skolskjuts till den förskoleundervisningsplats/närskola staden har anvisat eleven, om elevens egentliga skolväg är - längre än 3 km för förskoleelever och elever i årskurserna 1 2 - längre än 5 km för elever i årskurserna 3 9 Med den egentliga skolvägen avses sträckan mellan hem och skola som eleven dagligen använder för resorna till och från förskolan/skolan. Skolvägens längd mäts enligt den kortaste möjliga allmänna väg som är framkomlig till fots från hemmets tomtgräns till skolans tomtgräns. Staden är inte skyldig att ordna skolskjuts från dörr till dörr utan skjutsen kan ordnas för en del av vägen t.ex. längs huvudvägar eller liknande allmänna rutter. Den längsta sträckan till hållplatsen eller annan trygg vänte plats som eleverna i Jakobstad skall vara beredda på att gå på eget ansvar är - 1,5 km för förskoleelever och elever i årskurs 1 6-3 km för elever i årskurs 7 9 2.2. Skolvägens farlighet Om en elev i grundläggande utbildning, påbyggnadsundervisning, eller förskoleundervisning har längre än fem kilometer till skolan eller om vägen med beaktande av elevens ålder eller andra omständigheter är alltför svår, ansträngande eller farlig, har eleven rätt till fri skolskjuts eller till ett tillräckligt understöd för transport eller ledsagande till skolan. Prövning sker i varje enskilt fall och beslut fattas i bildningsnämndens sektioner. För att utvärdera hur trafikfarliga olika vägavsnitt är begärs utlåtande från kommunaltekniska avdelningen, av polismyndighet och eventuellt av läkare. Om vägsituationen ändras så att trafikfara kan uppstå är kommunaltekniska avdelningen skyldig meddela bildningsnämnden därom. 2.3. Elever som går i någon annan skola än sin närskola Bildningsnämndens sektioner anvisar en närskola för eleven enligt 6 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning 628/1998. Om eleven vill gå i någon annan skola än sin egen närskola kan man bevilja det om vårdnadshavaren tar ansvaret för kostnaderna som orsakas av skolskjutsar eller ledsagandet. Vid gemensam vårdnad tillämpas högsta förvaltningsdomstolens beslut (KHO 2006:10): Skolskjuts beviljas och ordnas endast från den adress där eleven bor enligt befolkningsregistret.

88, BILDN 2016-10-12 16:00 / :s bilaga: Bilaga 88/bildn 12.10.2016 4 3. HUR MAN ANSÖKER OM SKOLSKJUTS ELLER ERSÄTTNING Vårdnadshavaren ansöker om skolskjuts i samband med anmälan till förskolan/skolan. Skolvägen mäts av dagvårds- o utbildningsverket och rätt till skolskjuts fastslås utifrån denna mätning i enlighet med de kilometergränser som nämns i punkt 2.1. Man kan också från fall till fall anhålla om rätt till skolskjuts på basis av att skolvägen är farlig, svår eller besvärlig. Till ansökan bifogas en utredning över skolvägens farlighet, svårighet eller besvärlighet samt ett expertutlåtande där elevens eventuella sjukdomar eller skador och andra faktorer som inverkar på elevens rätt till skolskjuts framkommer. Bildningsnämnden beaktar utlåtandet i sitt beslut men utlåtandet betyder inte automatiskt rätt till skolskjuts. 4. PRINCIPER FÖR ORDNANDET AV SKOLSKJUTSAR 4.1. Typ av skolskjuts För skolskjutsarna används i första hand befintlig kollektivtrafik. Andra transportmedel, taxi eller beställningstrafik, används för att komplettera de kollektiva trafikförbindelserna. Eleven kan bli tvungen att använda flera olika transportmedel under skolvägen. 4.2. Väntetid Enligt 32 i lagen om grundläggande utbildning får elevens dagliga skolresa ta högst två och en halv timme för elever som är under 13 år när läsåret börjar tre timmar om eleven har fyllt 13 år när läsåret börjar Eleven kan bli tvungen att vänta på skolskjutsen före skolan på morgonen och efter skolan på eftermiddagen på grund av skolskjutsfordonets rutter och tidtabeller. Elever som väntar på skolskjuts ska ha möjlighet till handledd verksamhet eller erbjudas ett utrymme där de kan t.ex. göra sina hemuppgifter. Målet är att väntetiden ska hållas inom rimliga gränser. 4.3. Avvikande från skolvägen och skolskjutsen Elevens skolväg beräknas utifrån den kortaste användbara vägen till och från skolan. Detta gäller även elever som har rätt till skolskjuts. Om eleven avviker från sin skolväg eller inte använder den skolskjuts som uppgetts, anses det inte som elevens skolväg. I sådana situationer är ansvaret hos eleven/vårdnadshavaren. Att följa med en kamrat i skolskjutsen är tillåtet i mån av plats. Föräldern måste dock först kontakta trafikanten för kontroll om plats finns och sända ett skriftligt medgivande till trafikanten. Kommunen står inte för tilläggsavgiften och kommunens försäkring täcker inte skjutsen. 4.4.Försäkring Staden har försäkrat alla elever i händelse av olycka i skolan eller på skolvägen. Försäkringen täcker olyckor som inträffar under egentlig skoltid och på överenskommen skolväg samt studiebesök o.d. som ordnas av skolan inom ramen för läsårsplanen. Försäkringen ersätter

88, BILDN 2016-10-12 16:00 / :s bilaga: Bilaga 88/bildn 12.10.2016 5 vård- och resekostnader som förorsakas av olyckan. Sakskador ersätts i regel inte. 5. UNDER SKOLSKJUTSEN 5.1. Tidtabeller För varje skola och årskurs upprättas ett årligt lektionsschema. Skolskjutstiderna bestäms utgående från detta. Staden strävar till att så effektivt som möjligt koordinera skolskjutsarna. I samband med att skolskjutsplaneringen görs, så gås skolskjutsplaneringen och säkerhetsaspekterna igenom med trafikanten. Information om skolskjutsarna ges veckan före skolstart, dagarna bestäms i samband med skolstarten. 5.2. Säkerhet Flera olika faktorer påverkar säkerheten under elevens skolväg. Eleven bör anvisas om hur man rör sig tryggt i trafiken och hur man ska beakta andra i trafiken. Vårdnadshavaren och skolan har en viktig roll i att lära eleven en trygg skolväg. Vårdnadshavaren borde bekanta sig med skolvägen tillsammans med eleven. Det är i första hand vårdnadshavarnas uppgift att lära sina barn hur man rör sig självständigt och tryggt i trafiken. I skolorna satsar man på trafikfostran t.ex. genom att instruera elever i användning av reflex och framhålla vikten av att använda cykelhjälm. Samhället erbjuder flera olika sätt att bekanta sig med hur man rör sig tryggt i trafiken. Trafikskyddet informerar både barn och vuxna på sin webbplats om hur man rör sig tryggt i trafiken (www.liikenneturva.fi/). Polisen instruerar också hur man rör sig tryggt i trafiken. Trafiksäkerheten är viktig under skolskjutsen. Under skolskjutsen får eleverna inte lämna sin plats och de bör använda säkerhetsbälte under hela vägen. Chauffören har rätt att ingripa i störningar som förekommer under skjutsen. Eleven får ha med sig i skolskjutsfordonet bara sådana sportredskap och andra ägodelar som behövs enligt läsordningen under t.ex. gymnastiklektionerna eller som man har skilt överenskommit om med skolan. Det ingår många risker i att vänta på eller stiga av skolskjutsen. Man strävar efter att ordna elevens upphämtningsplats på så sätt att den är på en vettig plats med tanke på skolskjutsrutten och att platsen är trygg för eleven. Upphämtningsplatsen kan vara t.ex. en infartsväg, busshållplats, korsning eller anslutning eller någon annan trygg plats i trafiken. Om elevens vårdnadshavare är oenig om hållplatsen eller dess trygghet bör vårdnadshavaren kontakta dagvårds- o utbildningsverket. Staden och trafikanten bestämmer därefter utifrån vägtrafiklagen och allmän säkerhet var den slutliga hållplatsen borde placeras. Eleven kan själv påverka sin säkerhet under skolskjutsen och som passagerare inom kollektivtrafiken. Chauffören ska garanteras arbetsro. Eleverna får inte heller störa andra passagerare. 5.3. Undantagssituationer Eleven är skyldig att ersätta alla skador han/hon orsakar skolskjutsfordonet. I sådana situationer kommer elevens vårdnadshavare och trafikanten sinsemellan överens om ersättningen. Staden Jakobstad är inte ersättningsskyldig för de skador som eleven orsakar.

88, BILDN 2016-10-12 16:00 / :s bilaga: Bilaga 88/bildn 12.10.2016 6 Om skolskjutsfordonet inte hämtar eleven vid överenskommen tidpunkt t.ex. på grund av att fordonet har gått sönder, är trafikanten skyldig att ordna ersättande skolskjuts. Väderförhållanden kan orsaka förseningar i skolskjutsen på vintern. Trafikanten är skyldig att meddela om förseningarna endera direkt till eleven/vårdnadshavaren eller alternativt till skolorna/dagvårds- o utbildningsverket som försöker förmedla informationen vidare i mån av möjlighet. Om eleven och vårdnadshavaren inte är nöjda med kvaliteten av skolskjutsen ska de kontakta dagvårds- o utbildningsverket. Problemen antecknas och man kontaktar trafikanten för att förbättra servicen. Vid behov utför dagvårds- o utbildningsverket förfrågningar till alla parter angående genomförandet och kvaliteten av skolskjutsen. 6. ANSVARSFÖRDELNING NÄR DET GÄLLER SKOLSKJUTSAR Staden, skolan, trafikanten och eleven har alla del i ansvaret under resan mellan hemmet och skolan. Bildningsnämnden åligger att övervaka att skolskjutsningen genomförs med beaktande av målen för skolans fostran, elevernas trygghet och säkerhet samt att skjutsrutter och tidtabeller följs. Administrativa sekreteraren på dagvårds- o utbildningsverket planerar och utvärderar skjutsarna i samråd med rektorerna. Rektorn skall inkomma med förslag till dagvårds- och utbildningsverket för avhjälpande av observerade brister. Om föräldrarna själv skjutsar eleven är det föräldern som ansvarar för eleven tills denne kommit till skolan. Eleven får inte lämnas tidigare än vad som överenskommits med hänsyn till att tjänste- och befattningsinnehavare måste finnas på plats för tillsyn. I vissa fall kan det vara viktigt att trafikanten har fått information från föräldrarna, gällande elevers sjukdom eller handikapp. Trafikanterna ansvarar för att förarna har tystnadsplikt om förhållande som rör elevers sjukdom, handikapp eller andra personliga förhållanden. Föräldrarna bedömer själva när de informerar trafikanten. Arbetsgivaren skall kräva att en person visar upp ett straffregisterutdrag enligt 6 2 mom. straffregisterlagen (770/1993), när personen första gången anställs i eller utnämns till ett anställnings- eller tjänsteförhållande som omfattar uppgifter som avses i 2 lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn (504/2002), eller första gången tilldelas sådana uppgifter. Vägen mellan hemmet och hållplatsen samt vid hållplats och av- och påstigning av fordon Föräldrarna har ansvar för eleven på vägen mellan hemmet och hållplatsen. Föräldrarna har ansvar för att eleven är vid skolskjutshållplatsen vid meddelad avgångstid. Föräldrarna har till uppgift att se till att eleven går anvisad väg till hållplatsen och följer överenskomna ordningsregler. Det är inte tillåtet för föraren att släppa av elever på andra ställen än de fastställda hållplatserna. Vårdnadshavaren kan inte själv beställa skolskjuts eller göra ändringar i skjutsrutten eller tidtabellerna med trafikanten utan man måste alltid komma överens om dem med dagvårds- o utbildningsverket.