1 (11) Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke Sammanfattande intryck Stora yrkesgrupper med omfattande sjukfrånvaro (två kvinnodominerade och två mansdominerade) Vård och omsorgsyrken. skategorin Vård och omsorgspersonal har väldigt många anställda, varav 85 % kvinnor. Totalt 506 700 anställda vilket är 13 % av arbetsmarknaden (22 % bland kvinnor). Stod för 83 000 sjukfall under 2013. Har 164 sjukfall per tusen försäkrade. Både rörelseorganens sjukdomar och psykiska sjukdomar vanliga inom yrkesgruppen. Här finns yrken som barnskötare, undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, skötare och vårdare. sgrupper som kräver längre utbildning såsom förskollärare och fritidspedagoger samt sjuksköterskor har också hög sjukfrånvaro och har 152 respektive 135 fall per tusen anställda. Ytterligare 159 000 anställda arbetar inom dessa starkt kvinnodominerade yrken där psykiska sjukdomar är vanligast. Städare och andra yrken utan krav på gymnasieutbildning. Relativt stor yrkesgrupp (städare 73 400 varav 77 % kvinnor, totalt en kvarts miljon anställda inom yrkeskategori 9). Städare har 146 sjukfall per tusen anställda (bland kvinnor 165). Andra yrken inom gruppen som har stort antal sjukfall är övriga servicearbetare (221), och bland män arbetare inom renhållnings och återvinning (117) samt grovarbetare inom bygg och anläggning (108). Här dominerar rörelseorganens sjukdomar. Byggnadsarbetare och byggnadshantverkare. Stora mansdominerade (mer än 95 % män) yrkesgrupper som sysselsätter 10 % av männen. Totalt 204 000 anställda kvinnor och män. Hade under 2013, 107 (byggnadsarbetare) respektive 99 (hantverkare) sjukfall per tusen anställda. Rörelseorganens sjukdomar dominerar, men skador är också relativt vanliga. Fordonsförare. Stor mansdominerad (92 %) yrkesgrupp med 93 000 anställda. Hade under 2013 116 sjukfall per tusen anställda, bland kvinnor 208 och män 108. Rörelseorganens sjukdomar dominerar. Not: Genomsnittligt antal sjukfall per 1000 försäkrade över 14 dagar var år 2013 för kvinnor 130 och för män 69. Från år 2010 är det en ökning för kvinnor med 6,0 % och för män med 3,8 %. Sammantaget för kvinnor och män var antalet fall 99 stycken per tusen år 2013 vilket är en ökning med 5,2 % sedan 2010.
2 (11) Sjukfrånvaroutvecklingen 2010 2013 per yrke 1 Utvecklingen i de vanligaste yrkena bland kvinnor och män De yrkesgrupper som sysselsätter flest kvinnor finns inom vård skola och omsorg; inom handel och försäljning; administration och kontorsarbete samt inom lokalvård. Vård och omsorgspersonalen är den helt dominerande yrkeskategorin. Något större ökningar än för genomsnittet för samtliga yrken finns bland försäljare inom detaljhandel; övrig kontorspersonal samt bland vård och omsorgspersonalen. Mindre ökningar finns bland sjuksköterskor och grundskollärare. Bland de tio vanligaste yrkena är vård och omsorgspersonalen den yrkesgrupp bland kvinnor som har störst antal sjukfall med 177 per tusen anställda. Det motsvarar 76 000 sjukfall över 14 dagars längd i absoluta tal under 2013. Städare, förskollärare och fritidspedagoger samt sjuksköterskor är andra vanliga yrkesgrupper bland kvinnor som har antal sjukfall som klart överstiger genomsnittet för samtliga yrken. Inom försäljning och kontorsarbete eller bland grundskollärare har de anställda kvinnorna däremot en lägre sjukfrånvaro än genomsnittet. 1000 efter 10 yrken med flest anställda, Kvinnor Kvinnor Förändring mellan 2010 och 2013 i procent 513-Vård- och omsorgspersonal 177 6,7 432 200 522-Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 112 7,4 127 800 331-Förskollärare och fritidspedagoger 158 4,7 79 900 341-Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 90 5,4 71 100 323-Sjuksköterskor 141 3,4 65 300 419-Övrig kontorspersonal 109 7,1 64 700 233-Grundskollärare 100 2,6 62 100 241-Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 74 6,2 60 000 343-Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 91 4,9 58 300 912-Städare m.fl. 164 4,7 56 300 Samtliga yrken 130 6,0 1 965 500 1 Analysen utgår från tabellen sjp_diagnos_yrke_ar eftersom vi har uppgifter för 2013 i denna avseende påbörjade sjukfall >14 dagar per försäkrade.
3 (11) Bland kvinnor stod under 2013 psykiska sjukdomar för 26 procent av sjukfallen över 14 dagar. Rörelseorganens sjukdomar stod för 24 procent av sjukfallen. Olika skador stod för 9 procent och graviditetskomplikationer för 8 procent av fallen. Psykiska sjukdomar är vanligast i de yrken där flest kvinnor jobbar. Undantaget är städare och vård och omsorgspersonal där rörelseorganens sjukdomar är vanligast. Män finns spridda på fler yrkeskategorier än kvinnor och de yrkesgrupper som sysselsätter flest män finns inom handel och försäljning; bygg och anläggningsverksamhet; inom data, ingenjörsoch tekniskt arbete samt verkstadsarbete. Många män arbetar också som fordonsförare inom transportsektorn. Vård och omsorgsarbete är ett starkt kvinnodominerat yrke men sysselsätter närmare 75 0000 män. I de vanligaste yrkena bland män finns störst ökning av sjukfrånvaron över 14 dagars längd bland dataspecialister; ingenjörer och tekniker; säljare, inköpare och mäklare; försäljare inom detaljhandel samt fordonsförare. Inom bygg och anläggningsarbete och bland civilingenjörer och arkitekter finns ingen ökning i sjukfrånvaron att notera mellan 2010 och 2013. Fordonsförarna har tillsammans med bygg och anläggningsarbetarna och byggnadshantverkarna högst antal sjukfall i de tio vanligaste yrkena bland män. Fordonsförarna har 108 sjukfall över 14 dagars längd per 1000 anställda vilket motsvarar 10 000 sjukfall i absoluta tal under 2013. Även maskin och motorreparatörerna och vård och omsorgspersonalen har en sjukfrånvaro över genomsnittet bland män. Låg sjukfrånvaro har de som arbetar med försäljning eller har kontorsarbete. 1000 efter 10 yrken med flest anställda, Män Män Förändring mellan 2010 och 2013 i procent 341-Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 41 8,5 113 600 712-Byggnads- och anläggningsarbetare 105-0,9 103 100 311-Ingenjörer och tekniker 46 2,9 99 700 832-Fordonsförare 108 6,8 93 000 713-Byggnadshantverkare 96 1,8 92 900 522-Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 57 7,2 79 200 213-Dataspecialister 30 9,5 77 100 513-Vård- och omsorgspersonal 88 4,5 74 500 214-Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 30-1,3 61 600 723-Maskin- och motorreparatörer 89 4,0 52 000 Samtliga yrken 69 3,8 2 034 600
4 (11) För män under 2013 stod rörelseorganens sjukdomar för 29 procent av sjukfallen över 14 dagar. Psykiska sjukdomar och olika skador stod vardera för 18 procent av sjukfallen. Rörelseorganens sjukdomar står för större del av sjukfallen inom mansdominerade arbetaryrken. Bland byggnadsarbetare och maskin och motorreparatörer är skador också vanliga. Tjänstemannayrken har tvärtom den största andelen av sjukfallen som beror på psykisk sjukdom. Manlig vård och omsorgspersonal ligger också högt vad gäller sjukfrånvaro på grund av psykisk sjukdom. n med flest sjukfall år 2013 Med undantag för yrkesgruppen maskinoperatörer inom textil, skinn och läderindustri som har ökat med över 13 procent sedan 2010 är ökningarna inom alla de yrken som ligger högst på antal sjukfall relativt måttliga. Två yrken med låga kvalifikationskrav ligger högt: övriga servicearbetare och städare (beror möjligtvis på kombination av sämre hälsa i gruppen och dålig fysisk arbetsmiljö, rörelseorganens sjukdomar är vanligast). 1000 efter 10 yrken med störst antal 2013, Kvinnor och män Förändring mellan 2010 och 2013 i procent 919 - Övriga servicearbetare 221 7,3 30 300 513 - Vård- och omsorgspersonal 164 6,2 506 700 511 - Resevärdar m.fl. 155 4,3 6 400 331 - Förskollärare och fritidspedagoger 152 4,2 86 800 912 - Städare m.fl. 146 4,1 73 400 826 - Maskinoperatörer, textil-, skinnoch läderindustri 141 13,3 5 300 323 - Sjuksköterskor 135 3,3 72 400 223 - Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens 131 6,7 31 300 827 - Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m. 129 6,0 17 800 346 - Behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl. 127 5,8 34 000 Samtliga yrken 99 5,2 4 000 100 Fler vård och omsorgsyrken ligger också högt: Förskollärare och fritidspedagoger; sjuksköterskor och barnmorskor; samt behandlingsassistenter och fritidsledare (beror troligtvis på svagare psykosocial arbetsmiljö, psykiska sjukdomar vanligast men även andningsorganens sjukdomar är vanliga bland förskollärare). Vård och omsorgspersonalen som sysselsätter över en halv miljon
5 (11) anställda och där finns yrken som barnskötare, undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, skötare och vårdare (beror troligtvis på en kombination av svagare fysisk och psykosocial arbetsmiljö, rörelseorganens sjukdomar vanligast, men även psykiska sjukdomar är vanliga). Resevärdar är en annan mindre yrkeskategori med stort antal sjukfall (rörelseorganens sjukdomar vanligast). Slutligen återfinns två grupper av maskinoperatörer bland de tio med största antal fall: inom textilindustri samt inom livsmedelsindustri (beror sannolikt främst på den fysiska arbetsmiljön men delvis även på monotona arbetsuppgifter, stor dominans av rörelseorganens sjukdomar, även andningsorganens sjukdomar vanliga). Bland kvinnor är fordonsförare och lokförare grupper med stort antal sjukfall (bland de förra är rörelseorganens sjukdomar vanligast medan psykiska sjukdomar är vanligare bland de senare, graviditetssjukskrivningar också relativt vanliga). Maskinoperatörer inom trävaruindustri och montörer är andra yrken med stort antal sjukfall (rörelseorganens sjukdomar dominerar, även skador vanliga). Några yrkesgrupper med mycket få kvinnor (kraftigt mansdominerade) återfinns också på topplistan: bygg och anläggningsarbete samt gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. (Rörelseorganens sjukdomar dominerar. Även skador vanliga i senare gruppen.) Kraftiga ökningar noteras bland maskinoperatörer inom trävaruindustri, lokförare och maskinoperatörer inom textil, skinn och läderindustri. Däremot har antalet fall minskat något bland kvinnliga gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 1000 efter 10 yrken med störst antal 2013, Kvinnor Förändring mellan 2010 och 2013 i procent 919 - Övriga servicearbetare 297 3,5 11 600 832 - Fordonsförare 208 1,2 8 200 824 - Maskinoperatörer, trävaruindustri 205 24,0 1 600 511 - Resevärdar m.fl. 183 6,3 4 100 831 - Lokförare m.fl. 178 21,6 700 513 - Vård- och omsorgspersonal 177 6,7 432 200 826 - Maskinoperatörer, textil-, skinnoch läderindustri 176 16,1 2 900 712 - Byggnads- och anläggningsarbetare 173 4,8 2 600 828 - Montörer 173 9,3 10 500 721 - Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 172-4,3 800 Samtliga yrken 130 6,0 1 965 500
6 (11) Bland männen återfinns fler yrken med låga kvalifikationskrav: renhållnings och återvinningsarbetare, grovarbetare inom bygg och anläggning samt handpaketerare och andra fabriksarbetare (rörelseorganens sjukdomar vanligast, även skador vanliga). Bygg och anläggningsarbetare är en yrkesgrupp som sysselsätter många män, över 100 000 personer. Målare, lackerare och skorstensfejarmästare är en annan starkt mansdominerad yrkesgrupp som har många sjukfall. (För både byggnadsarbetare och målare m.fl. är rörelseorganens sjukdomar vanligast men även skador är vanliga). Större ökningar noteras bland grovarbetare inom bygg och anläggning; övriga servicearbetare; målare, lackerare och skorstensfejare; samt bland maskinoperatörer inom livsmedelsindustri m.m. 1000 efter 10 yrken med störst antal 2013, Män Förändring mellan 2010 och 2013 i procent 919 - Övriga servicearbetare 173 11,3 18 600 915 - Renhållnings- och återvinningsarbetare 117 4,1 8 700 832 - Fordonsförare 108 6,8 93 000 931 - Grovarbetare inom bygg och anläggning 108 14,1 4 800 511 - Resevärdar m.fl. 107-1,6 2 300 824 - Maskinoperatörer, trävaruindustri 105 3,2 9 200 712 - Byggnads- och anläggningsarbetare 105-0,9 103 100 827 - Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m. 103 8,9 11 100 932 - Handpaketerare och andra fabriksarbetare 103 6,5 18 700 714 - Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. 102 9,4 21 500 Samtliga yrken 69 3,8 2 034 600
7 (11) n med störst ökning åren 2010 2013 Störst ökning sedan 2010 återfinns bland fler arbetaryrken såsom processoperatörer inom kemisk industri; drejare, glashyttearbetare och dekorationsmålare samt maskinoperatörer inom textil, skinn och läderindustri. Några yrken med låga kvalifikationskrav har också stora ökningar som grovarbetare inom bygg och anläggning samt medhjälpare inom jord och skogsbruk. (Generellt för dessa yrken är att rörelseorganens sjukdomar är vanligast men skador är också relativt vanliga). n med tjänstemannakaraktär som ökat mycket är agenter och förmedlare; piloter och fartygsbefäl; fysiker och kemister; tull taxerings och socialförsäkringstjänstemän samt samhällsoch språkvetare. (Med undantag för piloter och fartygsbefäl är det psykiska sjukdomar som är vanligast). 1000 efter 10 yrken med störst ökning sedan 2010, Kvinnor och Män Ökning mellan 2010 och 2013 i procent 815 - Processoperatörer, kemisk basindustri 90 24,2 6 300 732 - Drejare, glashyttearbetare, dekorationsmålare m.fl. 97 21,9 900 342 - Agenter, förmedlare m.fl. 111 18,6 23 800 314 - Piloter, fartygsbefäl m.fl. 56 17,0 5 600 211 - Fysiker, kemister m.fl. 43 15,1 7 000 931 - Grovarbetare inom bygg och anläggning 108 14,6 5 000 921 - Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 98 13,9 3 400 826 - Maskinoperatörer, textil-, skinnoch läderindustri 141 13,3 5 300 344 - Tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän 119 13,3 21 400 244 - Samhälls- och språkvetare 74 13,2 4 600 Samtliga yrken 99 5,2 4 000 100 Bland yrken med störst ökning sedan 2010 bland kvinnor finns även högre ämbetsmän och politiker (tumörer betydligt vanligare här än i övriga yrkesgrupper, möjligen en åldersfaktor). Även bland kvinnliga finmekaniker och elmontörer, som är mansdominerade yrken, har antalet sjukfall ökat markant. Generellt ses mycket stora ökningar i grupper med relativt få anställda.
8 (11) 1000 efter 10 yrken med störst ökning sedan 2010, Kvinnor Ökning mellan 2010 och 2013 i procent 314 - Piloter, fartygsbefäl m.fl. 97 36,5 600 111 - Högre ämbetsmän och politiker 46 30,8 1 300 731 - Finmekaniker m.fl. 135,8 30,0 800 815 - Processoperatörer, kemisk basindustri 162 24,8 1 000 914 - Tidningsdistributörer, vaktmästare m.fl. 145 24,4 3 700 824 - Maskinoperatörer, trävaruindustri 205 24,0 1 600 831 - Lokförare m.fl. 178 21,6 700 921 - Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 115 20,7 1 200 724 - Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 147 20,0 1 300 244 - Samhälls- och språkvetare 102 18,9 2 700 Samtliga yrken 130 6,0 1 965 500 Störst ökning sedan 2010 bland män finns bland drejare, glashyttearbetare och dekorationsmålare. Två grupper med stor ökning som har mycket lågt antal sjukfall är fysiker och kemister samt matematiker och statistiker (psykiska sjukdomar vanligast). Stora ökningar ses också inom facklärda arbetaryrken som processoperatörer inom kemisk industri; skräddare, tillskärare och tapetserare samt grafiker. Kassapersonal; biomedicinska analytiker samt psykologer och socialsekreterare, som all är kvinnodominerade yrkesgrupper, har också stor ökning bland männen (kontaktyrken där psykiska sjukdomar är vanligast). Generellt ses mycket stora ökningar i grupper med relativt få anställda.
9 (11) 1000 efter 10 yrken med störst ökning sedan 2010, Män Ökning mellan 2010 och 2013 i procent 732 - Drejare, glashyttearbetare, dekorationsmålare m.fl. 99 51,7 600 211 - Fysiker, kemister m.fl. 30 36,9 4 000 212 - Matematiker och statistiker 31 27,0 1 100 815 - Processoperatörer, kemisk basindustri 76 22,6 5 300 743 - Skräddare, tillskärare, tapetserare m.fl. 79 18,6 1 000 734 - Grafiker m.fl. 57 18,2 2 300 421 - Kassapersonal m.fl. 50 18,1 5 300 249 - Psykologer, socialsekreterare m.fl. 80 18,0 6 500 342 - Agenter, förmedlare m.fl. 69 14,9 10 200 324 - Biomedicinska analytiker 68 14,4 1 000 Samtliga yrken 69 3,8 2 034 600 Kort om standard för svensk yrkesklassificering (SSYK96) SSYK96 består av tio huvudgrupper (yrkesgrupper). Dessa kan i sin tur delas in undergrupper med olika detaljeringsnivå. Här redovisas undergrupperna som yrkesgrupper som är den näst detaljerade nivån. I huvudgrupperna 2 9, angivna av den första siffran i yrkeskoden, finns en rangordning efter de krav på utbildning som normalt ställs i olika typer av yrken: skategori 9 har kvalifikationsnivå 1 (Inga eller små krav på utbildning) skategori 4 8 har kvalifikationsnivå 2 (Krav på gymnasiekompetens) skategori 3 har kvalifikationsnivå 3 (Krav på gymnasiekompetens med påbyggnad eller kortare högskoleutbildning) skategori 2 har kvalifikationsnivå 4 (Krav på längre högskoleutbildning och akademisk examen) Källa: SSYK 96 Standard för svensk yrkesklassificering 1996. MIS 1998:3. Statistiska centralbyrån. Länk till statistiktabellerna om sjukfrånvaro per yrke http://www.forsakringskassan.se/statistik/sjuk/sjuk_rehabiliteringspenning/sjukochrehabsjukpen ning
10 (11) Vad vet vi om yrke och sjukfrånvaro? Sjukfrånvaro är ett komplext fenomen som påverkas av en mängd olika faktorer. Ålder är en erkänt viktig faktor där risken för långvarig sjukfrånvaro stiger med åldern och accentueras i åldrarna över 50 år. Även sjukförsäkringens utformning med kontroller, ersättningsnivåer och karensdagar, har betydelse för sjukfrånvaron. Men sannolikt har regelverket större betydelse för kortare sjukfrånvaro än 8 dagar då inget läkarintyg krävs och självrisken är högre med bland annat en karensdag. Enligt den kunskap som finns idag på området är det främst skillnader i fysisk och psykosocial arbetsmiljö som sannolikt förklarar de stora skillnader i sjukfrånvaro som finns mellan olika yrkesgrupper. Andra arbetsvillkor kan också ha betydelse exempelvis skiftarbete och obekväma arbetstider. En viktig utgångspunkt för hur villkoren i arbetet kan påverka sjukfrånvaron är att olika yrken har olika grad av sjukflexibilitet som påverkar hur en individ kan hantera en nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom. I vissa yrken är det möjligt att välja mindre krävande arbetsuppgifter eller att arbeta på annan plats eller vid annan tidpunkt. Denna flexibilitet finns i högre grad för individer med tjänstemannayrken och i chefsposition än för lägre tjänstemän eller individer inom arbetaryrken. I vissa yrken, t.ex. inom sjukvården eller vid livsmedelshantering, är det inte heller tillåtet att vistas på arbetsplatsen vid smittsam sjukdom, vilket ger en högre sjukfrånvaro i vissa yrken. Fysisk arbetsmiljö har stor betydelse för både arbetsolyckor och sjukfrånvaro. Utöver den uppenbara betydelsen för hälsan som fysiska faror och exponering för hälsovådliga ämnen utgör finns också en mer utdragen och på sikt mer bekymmersam exponering när det gäller ergonomisk belastning. Tunga lyft, obekväma arbetsställningar och upprepade rörelser ökar risken för sjukdomar i framförallt rörelseorganen. Denna typ av belastning är vanlig inom mansdominerade arbetaryrken, t.ex. bland byggnadshantverkare och andra bygg och anläggningsarbetare. Ergonomiska belastningar finns också inom de kvinnodominerade delarna av arbetsmarknaden: inom hälso och sjukvården samt inom äldre och barnomsorgen. I takt med att den fysiska arbetsmiljön förbättrats, och många arbeten med dåliga arbetsmiljöer försvunnit från svensk arbetsmarknad samt att olika typer av tjänstenäringar ökat i omfång har den psykosociala arbetsmiljön fått en större relativ betydelse. Det finns fler mer abstrakta förklaringsmodeller för psykosocial arbetsmiljö och här kommer de mest etablerade kort beskrivas. Det kan dock nämnas att det också finns mer konkreta aspekter av den psykosociala arbetsmiljön som visat sig öka risken för sjukfrånvaro. Här kan nämnas mobbning, hot och olika former av trakasserier på arbetsplatsen som har en stark koppling till framförallt psykisk ohälsa och sjukfrånvaro. God kontroll över arbetstider och en känsla av att bli rättvist behandlad på arbetet har däremot visat sig leda till lägre sjukfrånvaro. Likaså är ett gott socialt stöd på arbetet en skyddande faktor som minskar sjukfrånvaron. När det gäller mer abstrakta modeller för psykosocial arbetsmiljö är krav och kontrollmodellen den mest beprövade. Grundtanken är att det bör vara en balans mellan arbetets psykologiska krav
11 (11) och de möjligheter som individen har att styra eller påverka sin arbetssituation. För den som har höga krav och små påverkansmöjligheter ökar risken avsevärt för både fysisk (t.ex. hjärtkärlsjukdom) och psykisk sjukdom och sjukfrånvaro. En ytterligare modell är ansträngnings och belöningsmodellen som innebär att det bör finnas en balans mellan den ansträngning som krävs i arbetet och den belöning arbetet ger. Belöning handlar inte enbart om lön utan också om status och erkännande, anställningstrygghet och utvecklingsmöjligheter. Obalans mellan ansträngning och belöning ökar risken för fysisk och psykisk sjukdom samt sjukfrånvaro, i synnerhet bland överengagerade individer med prestationsbaserad självkänsla. Enligt den svenska arbetsmiljöundersökningen, vars uppgifter om psykosocial arbetsmiljö främst bygger på krav och kontrollmodellen, är det främst individider som arbetar inom välfärdstjänsteyrken inom vård, skola och omsorg som i hög grad upplever brister i den psykosociala arbetsmiljön. Detta innebär också högre sjukfrånvaro i synnerhet för psykiska sjukdomar såsom ångestsjukdomar och depressioner. sgrupper med hög ergonomisk belastning har istället högre sjukfrånvaro för fysiska sjukdomar, främst i rörelseorganen. Exempel på sådana yrkesgrupper är bygg och anläggningsarbetare och bygghantverkare samt städare. Den största yrkesgruppen på svensk arbetsmarknad som särskilt bör nämnas är vård och omsorgspersonal som omfattar mer än en halv miljon anställda. Det motsvarar 13 procent av de anställda, eller 22 procent bland kvinnor. Här finns yrken som barnskötare, undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, skötare och vårdare. Denna yrkesgrupp är exponerad både för en sämre psykosocial och fysisk arbetsmiljö vilket i kombination kan öka risken för sjukdomar i framförallt rörelseorganen. Detta är också ett yrke där det sannolikt finns liten sjukflexibilitet, större obalans mellan ansträngning och belöning samt för de många kvinnor som arbetar inom yrket även ett huvudansvar för hem och familj. Den sammanlagda effekten av sådana belastningar kan avsevärt öka risken för sjukfrånvaro. En förklaring till skillnader i sjukfrånvaro mellan olika yrkesgrupper som ibland nämns, är att det är skillnader i hälsa och arbetsförmåga som gör att olika individer hamnar i olika yrken. Det är rimligt att anta att en selektion utifrån individers prestationsförmågor förekommer på arbetsmarknaden, men ett mer systematiskt urval baserat på fysisk och mental hälsostatus är mer osäkert, förutom för tydliga undantag som till militärt arbete och polisyrket. Sannolikt har hälsoselektion en viss betydelse för att förklara skillnader i sjukfrånvaro mellan yrken på olika kvalifikationsnivåer, men inte mellan yrken på samma kvalifikationsnivå. Läs mer Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Socialförsäkringsrapport 2014:4 Sjukskrivningar i olika yrken under 2000 talet. Socialförsäkringsrapport :14 Sjukskrivningsdiagnoser i olika yrken. Socialförsäkringsrapport 2011:17