Gör Svensk Idrott till Världens Bästa! Arbeta fram och implementera föreningens värdegrund ett arbetsmaterial
InlednInG Den svenska idrottsrörelsens gemensamma vision är Svensk idrott världens bästa. Svensk idrott vill vara bäst i världen på alla nivåer. Vi vill ständigt utvecklas och förbättras till både form och innehåll. Det bygger på en självstyrande och samlad idrottsrörelse med starka förbund och föreningar och en utbildningsverksamhet i världsklass. I tillägg till visionen har svensk idrott enats om fyra gemensamma värderingar: f Glädje & Gemenskap är starka drivkrafter för att idrotta. Vi vill bedriva och utveckla all verksamhet så att vi ska kunna ha roligt, må bra och prestera mera. f Allas rätt att vara med innebär att alla som vill ska kunna vara med utifrån sina förutsättningar. Alla som vill oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet. f Demokrati & Delaktighet innebär att alla medlemmars röst har lika värde. Delaktighet innebär att alla som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet. Demokrati och delaktighet ska utövas jämställt och oavsett bakgrund. f Rent Spel och ärlighet är en förutsättning för tävlande på lika villkor. Det innebär att hålla sig inom ramarna för överenskommelser och en god etik och moral. Att verka mot fusk, doping och en osund ekonomi, mot mobbning, trakasserier och våld såväl på som utanför idrottsarenan. I Idrotten vill står det mer att läsa om de gemensamma värderingarna. Du hittar den här www.rf.se/dokumentbank. De insatser du som ledare/tränare, aktiv utövare, styrelseledare eller idrottsförälder gör i den verksamhet du är involverad, är viktiga insatser för svensk idrott och på så sätt utgör du en del av Svensk idrott världens bästa. För att ni på bästa sätt ska kunna bidra till att göra svensk idrott till världens bästa så bör ni börja med att ställa er frågorna: Vad står ni för i er förening? Vilka värderingar gäller hos er? Detta material som är uppdelat i del I och del II kan vara en hjälp för er förening att ta fram er värdegrund. Det bygger på ett enkelt upplägg med frågor som skapar engagemang och tydlighet och riktar sig till alla i föreningen. Att arbeta med materialet i lärgruppsform passar alldeles utmärkt för arbetet. Läs mer om hur ni kan arbeta med materialet under avsnittet förslag på arbetssätt. 2
Syfte med värdegrund En värdegrund är de principer och värderingar som er verksamhet bygger på. Ett aktivt ställningstagande kring vad som är viktigt och värdefullt för er. Genom att jobba fram en värdegrund för föreningen får ni en gemensam syn på hur ni ska vara mot varandra och hur ni uppfattar de olika uppdragen i föreningen. Ni skapar en tydlighet i vad ni står för som gör det enklare för potentiella medlemmar och sponsorer att välja just er. Och ni skapar en grund för föreningens arbete och de beslut som ni fattar. När oskiljaktigheter uppstår har ni något att falla tillbaka på. Värdegrunden ledsagar er förening. Förslag på arbetssätt Börja med att fundera på vilka målgrupper som finns i föreningen. Exempel på målgrupper är: Aktiva utövare Tränare/Ledare Styrelse Kommittéledamöter Valberedning Föräldrar Anställda För att ni ska få en genomarbetad, förankrad och levande värdegrund behöver ni engagera så många olika målgrupper och människor som möjligt i arbetet. Samla deltagare från de olika målgrupperna, antingen i separata möten eller i blandade grupper och arbeta igenom materialet. Se till att så många som möjligt kan vara med för att göra förankringen så bred som möjligt i föreningen. En person leder träarna och kallas för lärgruppsledare. Lärgruppsledaren har ansvaret att samtliga deltagare blir delaktiga och tillåts komma till tals. Lärgruppsledaren har också ett särskilt ansvar för att det ni kommer fram till och enas kring dokumenteras. Dokumentationen blir sedan grunden till er gemensamma värdegrund. När träas ni? Fundera på om ni idag har befintliga träar som ni kan använda tid av för att prata om värdegrundsfrågan. Årsmötet, ledarträar, höstavslutningar, föräldramöten är exempel på sådana. Behöver ni bjuda in till specifika värdegrundsträar? Gör ett upplägg som passar och fungerar för er. 3
att tänka på innan träarna Ett tips är att er förening tar reda på om ert eget förbund har ett eget Idrotten vill dokument och vad som i så fall står i det om vilken värdegrund som ni enats om inom förbundet. Det är ett bra komplement till ert eget arbete. Läs mer: Att arbeta med värderingsfrågor Bilaga nr 1. Som lärgruppsledare behöver du inte sitta inne med alla svar och fakta. Materialet är ett underlag för att ni ska kunna komma överens om vad som är viktigt och värdefullt för er, samt kunna ta tillvara på varje individs egna kunskaper, värderingar och åsikter. För att kunna arbeta fram er värdegrund, behöver ni veta vilken verksamhetsidé föreningen har och vart ni strävar. Det är mot verksamhetsidén och visonen/ målen som värdegrunden har sin bärighet. Det kan se olika ut beroende på vad ni vill med er verksamhet. Tips till dig som lärgruppsledare: Gör en kort introduktion kring sambandet mellan vision, föreningen, medlemmar, intressenter. Bra om du har kunskap om helheten och kan förklara innan arbetet sätter igång. Verksamhetsidé 1. Därför finns vi till Ska forma och styra Vision 3. Dit vi siktar Mål 5. Vad vi ska uppnå Värdegrund 2. Vad vi står för Verksamhetsområde 4. Vad vi ska fokusera på Strategi 6. Hur vi ska uppnå Ska uppfylla och infria Handlingsplan 7. Från sagt till gjort Uppvärmning Som en inledning av värdegrundsarbetet är det bra att berätta om idrottens värdegrund genom att visa dvd:n Svensk idrott världens bästa (introduktionsfilmen). Som bilaga finns också övningar till idrottens fyra värderingar; glädje & gemenskap, allas rätt att vara med, demokrati & delaktighet och rent spel. Olika typer av case och värderingsövningar typ Heta stolen är också bra uppvärmningsövningar. Tänk på att det bra att starta varje trä med att göra ett par övningar för att få igång tankar kring värderingar. 4
del I arbeta Fram värdegrunden material Värdeorden Papper Pennor Blädderblad En värdegrund kan ha ett antal dimensioner. Klimatet Hur ska vi vara mot varandra? Värdegrunden Identiteten Verksamhetsstyrning Vår strävan mot målen Vilka vägar ska vi gå i första hand? Vilka vägar är inte okej att gå? Varumärke Hur vill vi uppfattas? Hur behöver vi då vara/göra? Identitet Profil Image f En dimension handlar om vårt uppdrag och vår vision. Vilka värderingar ska styra på vilka sätt det är okej att vi arbetar i vår strävan att nå visionen? f En annan dimension är den mellanmänskliga; Hur vill (ska) vi förhålla oss till varandra? Vilka spelregler vill vi ha inom föreningen? f En tredje dimension är; Hur vill vi att våra intressenter/vår omvärld ska uppfatta oss och vad innebär det för oss? Fundera vilken funktion er värdegrund ska fylla i er föreningsverksamhet! 5
Uppgift 1 Cirka 40 minuter. Föreningen idag! Samtala om: Vilka beteenden och handlingar uppskattas/belönas respektive ses ner på / bestraas i er förening idag? Vilka värderingar (grundantaganden) bottnar detta i? Är detta värderingar som ni är stolta över och som ni vill ska utgöra en del av er förenings gemensamma värdegrund? 6
Uppgift 2 Denna metod lämpar sig bäst för grupper upp till 32 personer. Cirka 60 minuter. (Självklart finns det även andra metoder för att arbeta fram föreningens värdegrund. Ta konakt med din lokala konsulent för tips. www.sisuidrottsutbildarna.se) Föreningens värdegrund från nu och framåt Vad är viktigt och värdefullt för er i föreningen? 1. Utifrån Föreningen idag, finns det någon värdering som ska behållas? 2. Jobba enskilt: Varje deltagare funderar på vilka 5 värderingar utöver de som ni valt att behålla (punkt 1) som hon/han anser är de viktigaste för er förening. Om det är svårt att få fram, ta hjälp av ordlistan (se nedan). (5 min) 3. Jobba parvis: Gå ihop två och två, paren tittar på sina 10 värderingar och ska tillsammans välja ut 3 värderingar som de kommer överens om är de viktigaste för föreningen. (10 min) 4. Jobba gruppvis: Gå ihop fyra och fyra, gruppen tittar på sina 6 värderingar och ska tillsammans välja ut 3 värderingar som de kommer överens om är de viktigaste för föreningen. (15 min) 5. Skriv ner: Gruppen skriver upp sina 3 värderingar på ett blädderblad och förklarar kort vad de menar med varje ord. (15 min) 6. Prioritera: Sätt upp alla gruppers blädderblad, alla deltagare får nu sätta 3 kryss framför de värdeord som de själva anser är viktigast för föreningen. (10 min) 7. Plocka fram 3-5 ord som har fått flest kryss. De värderingarna bildar er värdegrund. 8. Titta på de ord som valts bort är det rätt val för er? Är det fortfarande värdegrunden från punkt 7 som gäller? Ca 15 min Förslag på värdeord det vi står för Rent spel Kommunikation Samverkan Kreativitet Utvecklande Gemenskap Hjälpsam Positiv Styrande Toppning Möjligheter Tillsammans Nytänkande Utåtriktad Individanpassat Social Samhällsansvar Demokrati Rationell Kunskap Starkast vinner Behovsstyrning Jämställdhet Stark Gruppen i centrum Kreativitet Oensiv Utmanande Öppenhet Delaktighet Allas rätt att vara med Vinnare Glädje Mångfald Klubbkänsla Vilja Engagemang Samarbete Kvalité Ansvar Satsning Påverka Information Respekt Feedback Prestera Målmedveten Rättvis Bredd Talang Utåtriktad Våga Trygghet Säkerhet Kamratskap Kompetens Kul Förutsägbar Flexibel Tävla 7
Uppgift 3 Samla alla olika målgrupper som varit med att arbeta fram värdegrunden. Stäm av att ni är överens i hela föreningen om vad de gemensamma orden betyder. Skriv en förklarande text till varje ord för att förtydliga vad det är ni menar. Se exempel på sidan 2 i häftet. 8
DEL II Implementera värdegrunden Nu har värdegrunden arbetats fram och då är det dags för implementeringsarbetet. Hur ska ni få värdegrunden att leva och verka i er verksamhet? Vad händer om någon bryter mot värdegrunden? Vilka konsekvenser innebär värdegrunden för er verksamhet? Hur ska ni se till att alla medlemmar följer värdegrunden? För att värdegrunden ska få fäste och efterlevas i föreningen är det viktigt att den fastställs på årsmöte eller styrelsemöte och att den verkligen sprids ut till föreningens alla medlemmar, föräldrar, intressenter, sponsorer etc. Material Föreningens värdegrund Frågorna Papper Pennor Blädderblad 9
Uppgift 1 Ansvar för värdegrunden Dela in deltagarna målgruppsvis, dvs styrelse, tränare/ledare, aktiva och föräldrar var för sig. A. Individnivå Fundera individuellt. Ge exempel på hur kan du agera som går i linje med de värderingar som ni enats om. Ge minst ett exempel per värdeord. Berätta för varandra i mindre grupper om era exempel. B. Olika målgrupper Samtala i gruppen. Styrelse: Ge exempel på hur styrelsen kan agera så att verksamheten bedrivs i enlighet med värdegrunden. Ge minst ett exempel per värdeord. Tränare/ledare: Ge exempel på hur tränare och ledare kan agera så att verksamheten bedrivs i enlighet med värdegrunden. Ge minst ett exempel per värdeord. Aktiva utövare: Ge exempel på hur aktiva utövare kan agera så att verksamheten bedrivs i enlighet med värdegrunden. Ge minst ett exempel per värdeord. Föräldrar: Ge exempel på hur föräldrar kan agera så att verksamheten bedrivs i enlighet med värdegrunden. Ge minst ett exempel per värdeord. C. Dela in deltagarna i mindre tvärgrupper med 3-4 personer i varje. Varje grupp skriver ner några av de exempel som de har på hur de olika målgrupperna kan agera. Skriv antingen i häftet eller på löst papper. Lägg till fler målgrupper som finns i er förening om ni saknar någon. 10
Styrelse Värdeord 1... Värdeord 2... Värdeord 3... Värdeord 4... Värdeord 5... Värdeord 6... Tränare/Ledare Värdeord 1... Värdeord 2... Värdeord 3... Värdeord 4... Värdeord 5... Värdeord 6... Aktiva Värdeord 1... Värdeord 2... Värdeord 3... Värdeord 4... Värdeord 5... Värdeord 6... Föräldrar Värdeord 1... Värdeord 2... Värdeord 3... Värdeord 4... Värdeord 5... Värdeord 6... D. När ni nu tagit del av varandras exempel. Finns det något agerande som genomsyrar alla målgrupper? Kan ni utifrån detta enas om några sätt att vara (bete oss/handlingar) som ska gälla i er förening? 11
Uppgift 2 Låt grupperna samtala om nedanstående frågor. Belöna eller bestraa A. Hur kan goda beteenden och handlingar belönas, dvs hur stärker ni det som är bra? B. Om någon inte beter sig i enlighet med er värdegrund. Vad kan du göra? Hur kan du påminna om det ni enats om? Om du känner att du inte vill/kan ta upp det med den personen. Vem bör ni då prata med? Varje grupp skriver ner svaren och redovisar för övriga grupper. De andra deltagarna får lägga till och ställa frågor så att ni gemensamt är överens om vad som ska gälla. 12
Uppgift 3 Säkerställ kännedomen om föreningens existerande värdegrund A. Låt grupperna brainstorma kring vilka aktiviteter som behöver genomföras för att säkerställa att värdegrunden blir känd i hela föreningen. Skriv aktiviteterna på post-it lappar. B. Låt grupperna brainstorma kring vilka aktiviteter som behöver genomföras för att säkerställa att värdegrunden blir känd för omvärlden, dvs hur kan ni kommunicera ut era värderingar visuellt och verbalt. Skriv aktiviteterna på post-it lappar. C. Placera gärna ut aktiviteterna på en tidslinje från januari till december. Låt grupperna placera in sina aktiviteter/insatser på samma tidslinje. D. Prioritera vilka av aktiviteterna ni bedömer är mest hållbara. Placera in aktiviteterna i matrisen nedan. Hög TIDIG EFFEKT Låg Enkelt GENOMFÖRBARHET Svårt 13
Uppgift 4 Nu är halva jobbet gjort, dvs ni har tänkt, samtalat och diskuterat. Dags att gå från ord till handling. Ni som sitter i styrelsen har ett särskilt ansvar för föreningens verksamhet. Därför är det lämpligt att det är ni som nu sätter er i förarsätet och gör en handlingsplan för resten av detta arbete. Kom ihåg att ni alltid har nytta av en handlingsplan när ni jobbat fram något som ni är överens om att sjösätta i föreningen. Det betyder: Vad behöver vi göra? Vem/vilka ansvarar för att det blir gjort? När ska det vara gjort? Hur ska det göras? En handlingsplan fungerar på såväl det mindre som det större arbetet i föreningen. Bilaga till materialet Att arbeta med värderingsfrågor. Bilaga 1 Övningar på idrottens fyra värderingar; Glädje & gemenskap, Allas rätt att vara med, Demokrati & delaktighet och Rent spel. Bilaga 2 och 3 Övning Heta stolen. Bilaga 4 Materialtips För dig som förtroendevald, tränare/ledare, förälder och aktiv idrottare hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se/vardefullt För dig som tränare/ledare För dig som aktiv idrottare Lycka till med ert värdegrundsarbete! Kontakta gärna SISU Idrottsutbildarna om ni har frågor kring materialet, behöver hjälp med lärgruppsarbetet, processledning med mera. www.sisuidrottsutbildarna.se 14
Att arbeta med värderingsfrågor Bilaga 1 1. Att föreningens ledare och aktiva utövare ges en tydlig och begriplig information om ledningens avsikt med värderingsarbetet. När ledningen tar initiativ till att arbeta med föreningens värderingar med ambitionen att skapa en gemensam värdegrund är det viktigt att syftet med och målet för arbetet är klart och tydligt formulerat och kommer alla inblandade till del. 2. Att syftet med värderingsarbetet ges en tydlig koppling till den vardagliga verksamheten. När grupper som tex aktiva idrottare och ledare uppfattar värderingsarbetet som ett projekt vid sidan av den egentliga verksamheten förlorar man genast i motivation. När man däremot kopplar syftet med värderingsarbetet till den vardagliga verksamheten frigör man mycket av den motivation och energi som behövs för att lyckas. 3. Att betoningen i värderingsarbetet ligger på den öppna processen och inte på att konstruera ett nytt dokument. En stor trötthet och misstänksamhet finns i många organisationer och föreningar inför alla de välformulerade dokument som centralt producerats och som inte bidragit till att öka vare sig föreningens, de aktiva utövarnas eller ledarnas välbefinnande. I den öppna processen där idrottarna och ledarna görs delaktiga finns helt andra förutsättningar för att skapa ömsesidigt lärande och kompetensutveckling, samt ansvarstagande för föreningens utveckling. 4. Att så många som möjligt i föreningen görs delaktiga i värderingsarbetet. Vill man förändra föreningskulturen på ett kvalitativt sätt så att en gemensam identitet utvecklas förutsätter det naturligtvis allas (aktiva utövare, tränare, förtroendevalda, övriga ledare, föräldrars, medlemmar) delaktighet. Först om de som näst intill dagligen är med verksamheten äger visionen finns kraften att förändra kulturen och engagemanget att utveckla en gemensam värdegrund som verkligen bär. 5. Att ledningen är konsekvent och trovärdig i sitt agerande, och själva deltar i värderingsarbetet. Vill man engagera hela föreningen måste man även själv delta och vara villig att förändras. Det går inte att som ledare stå utanför processen och bara observera vad som händer. En viktig uppgift är att hjälpa olika grupper i föreningen att kommunicera på ett framgångsrikt sätt. Då blir ledaren en levande symbol för såväl målet som vägen dit. 6. Att ledare på olika nivåer i föreningen rustas för uppgiften. Erfarenheter från värderingsarbete visar att det är viktigt att ledare får möjlighet att träna sig i att föra värderingssamtal och erövra ett språk som och hitta en form de känner en viss säkerhet i. Det är väsentligt att de som ska leda dialogen och den gemensamma reflektionen inte lämnas ensamma med uppgiften utan på olika sätt stöds och uppmuntras av sin ledning. 15
7. Att alla som deltar i processen får feedback på de reflektioner och förslag som arbetas fram i gruppen. Utövarnas och ledarnas idéer måste på ett tydligt sätt tas emot och bekräftas. Det är viktigt att de som lagt ner ett stort arbete upplever att de ansvariga i föreningen värdesätter deras arbetsinsats och att deras förslag inte försvinner ut i tomma intet. 8. Att värderingsarbetet integreras med andra kvalitets- och utvecklingsinsatser. I många föreningar pågår ofta flera utvecklingsprojekt samtidigt. Värderingsarbetet bör samordnas och integreras med andra utvecklingsinsatser. Det ger synergieekter samtidigt som de som är involverade ser att det finns en övergripande strategisk plan för föreningens utvecklingsarbete. Det inte bara uppskattas utan skapar nödvändig motivation. 9. Att värderingsarbetet får tydliga konsekvenser för hur man arbetar i föreningen. Även om det är rimligt att anta att förändringar i föreningens kultur och i enskilda människors värderingssystem ofta är långsiktiga och djupgående processer, är det viktigt att de som påverkas relativt snart kan avläsa tecken på att arbetet leder till en positiv förändring. 10. Att värderingsarbetet blir en process som hålls levande i föreningen. Att reflektera över och konstruktivt arbeta med att skapa en gemensam värdegrund är varken en quick fix eller en engångsinsats. Den måste ständigt hållas levande. Dels finns det hela tiden mer att lära och utveckla i föreningen, och dels förändras föreningens kultur ständigt. Rekommendationerna är sammanfattade av Claes Trollestad, Gullers Grupp och är hämtade ur tidskriften Ethos, nr 1/01. 16
Övningar på idrottens fyra värderingar Glädje & Gemenskap 1. Börja med att enskilt svara på frågorna i rutorna. Bilaga 2 2. Gå samman i mindre grupper (4 och 4) och gå igenom och sammanställ era svar. 3. Rita upp rutorna på ett blädderblock eller en tavla. 4. Grupperna väljer ut de två viktigaste punkterna från varje ruta och sätter upp på blädderblocket eller tavlan. 5. Gå igenom svaren och se vad ni tycker om frågorna glädje & gemenskap. 6. Använd svaren från blädderblocket/tavlan och låt grupperna svara på de tre områdena under Saker vi ska för att få en ökad glädje och gemenskap i föreningen. Dessa saker skapar glädje i vår förening:: Dessa saker gör att glädjen försvinner: Dessa saker skapar gemenskap i vår förening:: Dessa saker gör att gemenskapen minskar i vår förening: 17
Saker vi ska: Börja med Fortsätta med Sluta med.......................................................................................... Allas rätt att vara med Ta ställning! 1. En 15 årig nybörjare har en plats i vår förening 2. Alla som vill får bli medlem i vår förening 3. Det är enkelt för föräldrar som inte kan svenska att anmäla sina barn till vår verksamhet 4. Blinda kan delta i vår verksamhet 5. En 16 åring har lika stort inflytande som en 45 åring i vår förening a. Vad innebär det för oss att alla ska få vara med? b. Finns det personer som inte kan vara med i vår verksamhet? c. På vilket sätt skulle vi kunna förändra verksamheten så att fler kan vara med? 18
Demokrati & Delaktighet 1. I vår förening känner sig alla medlemmar delaktiga i verksamheten och utvecklingen av den Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls 2. Alla medlemmar som påverkas av beslut i vår förening blir också involverade i beslutsprocessen Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls 3. Alla medlemmar i vår förening vet hur och till vem man ska vända sig för att ta upp en fråga eller ett förslag Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls 4. I vår förening är det inte alltid en eller ett par personer i styrelsen som får sin vilja igenom, utan alla medlemmar har lika stor möjlighet att påverka Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls 5. I vår förening har vi ett högt och engagerat deltagande när besluten fattas och årsmöten och medlemsmöten är alltid välbesökta Stämmer helt Stämmer till stor del Stämmer till viss del Stämmer inte alls 6. Vilka är våra medlemmar? 7. Vilka frågor är viktigt för oss att medlemmarna blir delaktiga i? 8. Vilka frågor tycker medlemmarna är viktiga att få bli delaktiga i? 9. Hur ska vi i föreningen arbeta för att öka demokratin & delaktigheten bland våra medlemmar? 10. Hur ska vi i föreningen arbeta för att öka medlemmarnas kunskap om sina rättigheter att påverka? 19
Rent spel 1. 1. Idrottare får inte ta några som helst läkemedel i anslutning till tävling Sant Falskt 2. Om du tar medicin som inte finns med på röda listan över dopingklassade läkemedel är det aldrig någon risk för doping Sant Falskt 3. Det är mest motionärer som dopar sig. Det vill säga sådana som inte tävlingsidrottar Sant Falskt a. Hur ska vi arbeta för att minimera risken att våra aktiva råkar dopa sig av misstag med läkemedel eller kosttillskott? b. Hur ska vi informera våra medlemmar om Rent spel? 4. Våra ledare och föräldrar har alltid ett vårdat språk på träning och match Sant Falskt 5. Våra aktiva uppträder alltid korrekt mot mottävlande och domare Sant Falskt 6. Vi har en policy som förklarar för våra medlemmar hur man ska bete sig när man representerar föreningen Sant Falskt a. Vad innebär det att bete sig korrekt i vår förening? b. Hur ska vi arbeta så att alla medlemmar känner till föreningens policy? 20
Bilaga 3 Fallexempel Glädje & Gemenskap Vad tycker du är det bästa med att vara med i din förening? Richard behöver inte ens fundera innan han svarar. Jag har fått alla mina vänner genom att vara med i föreningen. Vi är ett gäng på 20 st som har hållit ihop sen vi var 7 år gamla, som gjort allt tillsammans. Det var vår tränare Åke som redan från början såg till att vi byggde den gemenskap som vi fortfarande har kvar idag. Allas rätt att vara med Erik 10 år kommer hem med tårar i ögonen och berättar att han inte får vara med i helgens handbollscup eftersom bara de bästa ska spela! Hur får Panthea information om bandyskolan för sin 6-åring då hon flyttade till Sverige för 5 år sedan och inte läser och talar svenska så bra? Fredrik har en dröm han ska bli bordtennisspelare som sin idol JO Waldner! Fredriks mamma som är ensamstående med bre barn suckar djupt och stänger ner internetbanken. Inga pengar över för barnen att gå med i en förening den här månaden heller. Delaktighet & Demokrati År efter år har de bästa träningstiderna gått till representationslagen i föreningen. Manuel skakar uppgivet på huvudet när årets träningstider skickas ut från styrelsen. 20.00 på sena tisdagar finns det halltid bokad för hans 9 åringar. Äh jag ger upp, nu lägger jag av tänker han, styrelsen lyssnar ju aldrig ändå. Tänk om vi gemensamt kunde lägga träningstiderna. Anna-Lena får beskedet att föreningen planerar att inte betala några ledarutbildningar under året. Pengarna ska användas till annat. Men ledarutbildning som är så viktigt tänker hon, hur ska det nu gå med barnens utveckling? Det här är ju helt emot vad jag tycker är viktigt för föreningen. Det är den där styrelsen som bestämmer allt! Tänk om jag fick vara med och påverka budgeten. Hannu rapporterar från årsmötet. Ja som ni andra i styrelsen vet så var vi 10 personer på årsmötet i år. Det var vi i styrelsen och två tränare från damlaget. Jag förstår inte varför det inte kommer fler medlemmar! Rent Spel Hockeyklubbens styrelse har ett extrainsatt styrelsemöte. En spelare har köpt kosttillskott från USA och åkt fast i en dopingkontroll. Preparatet var inte godkänt och han är nu fälld för doping. Under hela dagen har ordförande fått samtal från sponsorer som hoppar av. Isabella är 16 år och har nyss blivit avstängd från all idrott under 1 års tid. Isabella har astma och använder astmaspray men visste inte om att hon måste söka dispens för det och har åkt fast för misstagsdoping. 21
Heta stolen Instruera hur heta stolen går till Läs upp påståendena ett i taget Om deltagarna håller med så ska de ställa sig upp Om de inte håller med så sitter de kvar på stolen Bilaga 4 Vid några frågor ber du deltagarna att fråga den som är närmast hur personen tänker kring påståendet och varför de svarat ja eller nej Glädje & Gemenskap 1. Idrott går alltid ut på att vinna 2. Glädje och gemenskap är det viktigaste inom idrotten Allas rätt att vara med 3. Alla har råd att vara med i en förening 4. Idrotten ger nya svenskar en chans att komma in i samhället Demokrati & Delaktighet 5. Den som inte tar ansvar ska inte heller få inflytande 6. Idrotten skulle se annorlunda ut om ungdomarna fick bestämma Rent Spel 7. Det är OK att fuska så länge inte domaren ser det 8. Föräldrar är den grupp som har mest behov av att lära sig uppträda juste på tävlingar 22