D-UPPSATS. Internet och skyddet för yttranden

D-UPPSATS 2008:023 Internet och skyddet för yttranden Camilla Nilsson Luleå tekniska universitet D-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap 2008:023 - ISSN: 1402-1552 - ISRN: LTU-DUPP--08/023--SE

Sammanfattning Uppsatsen huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur lagstiftningen är rustad för den tekniska utvecklingen. Arbetet har visat på samspelet mellan grundlag och allmän lag som reglerar Internet som kommunikationsform och skyddet för de yttranden som framförs där. Fokusen i arbetet har legat på hur IT-brottslighet förebyggs och motverkas. Sedvanlig juridisk metod, med studier av lag, doktrin, praxis och förarbeten har använts. Arbetet fick även i viss mån ett EU- perspektiv då EU-rättslig reglering med fokus på informationsteknologin och IT-brott har implementerats i Sverige. Slutsatsen som dragits är att samspelet mellan lagarna och en oklar terminologi i bestämmelserna lett till svårigheter med att bedöma var ett yttrande faller och därmed att avgöra om ett yttrande är brottsligt eller inte. Det påverkar möjligheterna att döma till straffansvar för IT-brott och leder till rättsosäkerhet, då exempelvis kravet på förutsägbarhet blir svårt att upprätthålla. Bedömningen är att lagstiftningen ger ett icke fullgott skydd mot IT-brottslighet. Därför är en översyn av samspelet mellan lagarna och även av terminologin i regleringarna nödvändig.. 1

Förkortningar A. a. Anfört arbete A. prop. Anförd proposition A. SOU Anförd SOU A. ds. Anförd ds. BBS Bulletin board system BBS-lagen Lag (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor BrB Brottsbalk (1962:700) Ds. Departementsserien ENISA The European Network and Information Security Agency f. Följande sida ff. Följande sidor JO Justitieombudsmannen JK LTY Justitiekanslern Lag (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden PO Pressombudsmannen PON Pressens Opionsnämnd Prop. Proposition PuL Personuppgiftslag (1998:204) RF Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform SekrL Sekretesslag (1980:100) SOU Statens Offentliga Utredningar TF Tryckfrihetsförordning (1949:105) UrL Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk YGL Yttrandefrihetsgrundlag (1991:1469) 2

Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Syfte...4 1.2 Metod...4 1.3 Avgränsning...5 1.4 Disposition...5 2 IT-rätt...6 3 Reglering av yttranden på Internet... 8 3.1 Grundlagar...8 3.1.1 Regeringsformen (RF)... 8 3.1.2 Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen 9 3.1.2.1 Lagstiftningsarbetet... 13 3.2 Europarätt...16 3.3 Allmän lag...17 3.3.1 Lag (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor..17 3.3.2 Ytterligare reglering 18 3.4 Självsanering...19 3.5 Problem och risker...20 4 Brott, exklusivitet och ansvar... 22 4.1 Ansvar...22 4.2 Exklusivitetsprincipen...23 4.3 Brott...24 4.3.1 Enligt grundlagarna 25 4.3.2 Enligt BrB...26 4.3.2.1 SOU 1992:110... 27 4.3.3 Illustrerande rättsfall 27 4.3.4 EU-rättsligt arbete med IT-brottslighet 31 5 Diskussion... 33 6 Slutsats... 35 Källförteckning... 37 3

1 Inledning IT-användningen har de senaste åren utvecklats explosionsartat med ett flertal användningsområden och tillgången är vida sprid. Internet har underlättat våran tillvaro inom ett flertal områden men dessa områden har också blivit mer sårbara ur brottshänseende. Internet har länge setts som ett laglöst land men de brott som sker i den fysiska världen kan även ske på Internt. Det är av stor vikt att bevara våra grundläggande fri- och rättigheter samtidigt som informationssamhället skall kunna utvecklas. För det fall ett förtalsbrott sker över nätet blir spridningen vidare och når ett större antal användare. Det ses av många som den vanligaste formen av IT-brott men det finns det många former av IT-brott och den kriminella verksamheten tar hela tiden nya vägar. Ökningen av andelen Internetanvändare har avstannat, dock har de nuvarande blivit flitigare i sitt användande. 90 % av befolkningen har en persondator i hemmet och 80 % har även tillgång till Internet. Det vanligaste användningsområdet för Internet är att söka information om varor och tjänster samt skicka och ta emot e-post. Fler än en miljon människor använder fildelningsprogram. Cirka 40 % av människor i åldrarna 16-74 år har använt Internet till e-handel. De nordiska länderna har kommit längst i Europa gällande tillgången och användandet av informationsteknik. 1 Under oktober månad 2007 anmäldes 481 Internetbedrägerier, en ökning med 60 % i jämförelse med motsvarande månad året där före. 2 1.1 Syfte Syftet med uppsatsen är att få en uppfattning om hur svensk lag är rustad för den framskridande IT-utvecklingen. Uppsatsen visar på samspelet mellan grundlag och allmän lag som reglerar Internet som kommunikationsform och skyddet för de yttranden som framförs där. Uppsatsen är ämnad till att redogöra för lagregler och principer som kan hänföras till informationsteknologin med fokus på hur IT-brottsligheten motverkas. Visst utrymme ges även för frågan om det är möjligt att bevara våra grundläggande frioch rättigheter som yttrandefrihet och informationsfrihet i det nya informationssamhället eller bidrar de till det laglösa beteendet på Internet? Dessutom diskuteras även lämpliga åtgärder att vidta för att motverka IT-brottslighet. 1.2 Metod Metoden är sedvanlig juridisk metod innefattande gällande rätt med lag, doktrin, praxis och förarbeten. Praxisen på IT-området är ännu inte utbredd varvid den rättskällan kommer att användas i huvudsak till att belysa problematiken med lagtillämpningen på de nya kommunikationssätten. När jag började studera själva IT-rätten påträffade jag grenen rättsinformatik och dess analys av samspelet mellan juridik och teknik. Mitt arbete kommer att fokusera endast på den rättsligt teoretiska delen med lag och andra rättskällor, varvid jag inte kommer att använda mig av ett sådant synsätt. Dock har litteratur från området varit till stor hjälp. Arbetet kommer även att ha ett EU-rättsligt perspektiv då utredningar har gjorts för att harmonisera nationell strafflagstiftning. 1 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2007, SCB s. 9 f. 2 Statistik från Brottsförebyggande rådets hemsida. 4

1.3 Avgränsning Eftersom IT-rätt är ett minst sagt omfattande område kommer en begränsning att krävas. I min C-uppsats behandlades kreditupplysningar via Internet och den personliga integriteten men detta arbete tar ett steg vidare och ser till yttrandefriheten i helhet. Informationsfriheten är en del av studien i och med dess påverkan på kommunikationsflödet i samhället. Till stor del kommer grundlagarna behandlas för att undersöka om det i våra konstitutionella lagar som skyddar yttranden råder en obalans i förhållande till den tekniska och mediala utvecklingen. Allmän lag begränsas till de regleringar som har betydelse för spridning av information på Internet. Eftersom de nya kommunikationsformerna medför att möjligheterna till missbruk ökat kommer jag vidare att titta på IT-relaterad brottlighet och de straffbestämmelser som utformats. Det sker ett flertal brott som till exempel kontokortsbedrägerier och fildelning som eventuellt inte är tillräckligt reglerade i lag för att kunna motverkas. De straffrättsliga reglerna, och inte de skadeståndsrättsliga reglerna, är de som kommer att belysas. 1.4 Disposition Uppsatsen inleder med ett grundläggande IT-rättsligt perspektiv. I kapitel tre görs en redogörelse för yttrandefriheten och informationsfriheten i grundlagarna. Vidare redovisas för hur medierna regleras i grundlag med fokus på kommunikation över Internet. Det görs även en sammanfattning av de största händelserna på lagstiftningsområdet allt eftersom tekniken utvecklats. TF avser endast tryckta skrifter men i och med att TF utgör modellen för YGL och för att YGL i många fall hänvisar dit har utrymme getts för att även redogöra för dess bestämmelser. BBS-lagen ges även en utförlig beskrivning då den reglerar många av de yttranden som inte faller in under någon av grundlagarna. I samma kapitel diskuteras även självsanering som ett exempel på åtgärd med hänsyn till de nya kommunikationsformerna. Det ges även exempel på risker och problem med IT och den snabba utvecklingen. I kapitel fyra redovisas ansvarsfrågan, exklusivitetsprincipen och därefter redogörs för förekomsten av ITrelaterad brottslighet både i grundlag och i allmän lag. Några rättsfall sammanfattas för att belysa förhållande mellan grundlag och allmän lag vid brott genom yttranden i någon form. Till sist redogörs för det EU-rättsliga arbetet med IT-brottslighet vilket lett till åtgärder i svensk lag. I kapitel fem kopplas arbetet ihop med en diskussion med mina egna tankar av det som framkommit. Avslutningsvis görs en slutsats om det som framkommit där förslag på eventuella förändringar och deras möjligheter att få verkan i samhället framställs. 5

2 IT-rätt Nu har vi tagit steget till en ny era och stigit in i det nya informationssamhället, vilket började utvecklas långt in på 1900-talet men kan anses ha blivit mer aktualiserat nu på 2000-talet. Då ställs frågan om juridiken även tagit steget och är anpassad efter den nya tekniken. Samhället har påverkats av den nya informationsteknologin vilket medfört stora förändringar. Användandet av dator och IT har exploderat och det har lett till stora förändringar vid informationsbehandling. Rättsordningen och juridiken går också långt ifrån oberörda i det nya informationssamhället. Det rättsliga arbetet påverkas och nya aspekter vid informationsbehandling lyfts fram med tanke på t.ex. den personliga integriteten. Seipel anser att det är av stor betydelse att rättsordningen stödjer utvecklingen och anpassar sina verktyg så att de fungerar i cyberrymden. 3 Jag kommer att beakta alla möjligheter då jag inte anser att det är en självklarhet att det är juridiken som till fullo skall ge stöd för alla nya samhällsförändringar. Det är möjligtvis behövligt att juridiken istället verkar hämmande för att samhället inte skall utvecklas till en punkt där hela begreppet personlig integritet eller andra skyddsvärda intressen går förlorade. Utvecklingen kan ha lett till att våra grundläggande rättigheter som yttrandefriheten och informationsfrihet blivit för långtgående, vilket möjliggjort brottslig verksamhet och annat missbruk. Självklart är det viktigt att samhället utvecklas och går framåt men inte till vilket pris som helst. Ifall en utveckling är nödvändig för vitala värden bör dock juridiken anpassas för att kunna reglera situationen på bästa sätt och verka för rättssäkerheten. En avvägning av yttrandefriheten mot andra skyddsvärda intressen är i många fall erforderligt. Det skedde i barnpornografifrågan och ledde till att barnpornografiska bilder och dylikt material helt undantogs från grundlagarnas skydd genom prop. 1997/98:43. IT har betydelse i juridisk verksamhet när det gäller att skapa, bearbeta, lagra och förmedla olika sorters information. Med användning av IT följer dock en rad rättsproblem, vilka är mer eller mindre komplicerade. IT-rätten är det område av ITknutna rättsproblem. För jurister är det nödvändigt att genom kunskaper om IT kunna behärska de hjälpmedel som finns till lösning av problemen. 4 Samspelet mellan IT och juridik påvisas genom att rättssystemet påverkar på vilket sätt infrastrukturen för informationsbehandling byggs upp och utnyttjas, och IT är möjligt att användas på olika sätt i rättsväsendet med exempelvis datoriserade rättskällor. 5 Juridiken är flexibel och har kunnat förändras genom tiderna, exempelvis har vi accepterat elektroniska signaturer som ett nytt sätt att underteckna dokument. Äganderätten, pantenträtten, upphovsrätten är rättsformer som fortfarande är bestående men som förändrats och anpassats till det nya informationssamhället. 6 För att kunna hantera utvecklingen är det viktigt att inom juridiken ha en viss framförhållning. Det gäller att i ett tidigt skede upptäcka problem och genomföra nödvändiga anpassningar. Mellan juridik och IT finns två huvudsamband; rättsautomation och IT-rätt. Rättsautomation behandlar IT som innebärande nya möjligheter och förutsättningar för juridiskt arbete, medan IT-rätt som tidigare nämnts spänner sig över ett större område och behandlar olika rättsliga problem som uppstår. 7 Detta arbete kommer att fokusera på den senare av de två betraktelsesätten. 3 Seipel Peter, Juridik och IT: introduktion till rättsinformatiken, 8:e uppl., s. 18. 4 A. a. s. 17. 5 A. a. s. 40. 6 A. a. s. 19. 7 A. a. s. 21 f. 6

Definitionen av data inom IT och i juridiska sammanhang är: Representation av fakta, begrepp, eller instruktioner i en form lämpad för överföring, tolkning eller bearbetning utförd av människor eller av automatiska hjälpmedel. 8 Datas uppgift är i sin tur att förmedla information vilket kan i någon mån definieras som minskning av osäkerhet eller ökad ordning eller möjliga bidrag till kunskap. Själva informationsbehandlingen karakteriseras av skapande, ordnande, bearbetning, lagring och distribution. 9 Att beskriva IT kan vara komplicerat men vissa saker bör lyftas fram. Först själva tekniken och dess karakteristiska egenskaper som t.ex. den snabba utvecklingen vilket påverkar rätten och rättsordningen. En annan aspekt är IT som en påverkningsbar infrastruktur varvid rättsregler skall kunna tillämpas och formuleras på önskat sätt, juridiken skall således styra tekniken. Ytterligare kan IT ses som den nya skrivkonsten med större möjligheter att kommunicera, strukturera och förena medier. 10 Utvecklingen av IT har inneburit problem med tillämpningen. Det är svårt att rättsligt klassificera nya företeelser och behovet av rättsliga reformer har växt fram. Juridikens uppgift bör vara att verka för säkerhet och förutsägbarhet vid IT-användning. Vilka tekniska lösningar som användas blir upp till juridiken att besluta om för att värna om grundläggande juridiska begrepp och principer. Det kan vara frågan om att implementera juridiska regler i tekniska system eller att omformulera rättsregler för att möjliggöra en rationell IT-användning. 11 Flertalet rättsområden har samband med IT-rätten med skilda tillämpningsproblem, dock kan vissa generella drag utvisas. Digitaliseringen som medfört att olika kommunikationsformer samlats i ett enda medium, s.k. multimedia. Kommunikationen i datanätverken sker nu genom en blandning av tjänster som tv, radio, telefoni m.m., det råder valfrihet gällande vilken information användaren vill ta del av, anonymitet och falska identiteter möjliggörs, var användaren fysiskt befinner sig eller hur information är lagrad förlorar betydelse och informationsbehandlingen automatiseras. Vidare vilket medium som framför informationen får mindre betydelse och informationsstrukturerna blir mer flexibla. Ifall informationen frånkopplas en fysik bärare blir det svårt att skilja på varor och tjänster som ofta regleras olika och det är svårt att veta om informationen blivit bearbetad eller ändrad då den är digitalt lagrad. 12 Genom att lagstiftningen bygger på generella principer är det möjligt att använda befintlig lagstiftning och allmänna principer på nya tekniska företeelser. Dock är det inte alltid möjligt dels i och med att osäkerhet kan råda om det för den faktiska situationen finns en tillämplig rättsregel, och dels kan de faktiska förhållandena vara för komplexa för att kunna läggas till grund för en rättslig prövning. Osäkerheten beror vanligtvis på att det i förarbeten inte finns vägledning till en bedömning av de nya förhållandena, bristen på prejudikat samt de problem som uppkommer med den internationella dimensionen på IT-rättsliga frågor. Rättsliga reformerna kan möjliggöra IT-användningen, förhindra missbruk av Internet eller återställa balansen mellan till exempel yttrandefrihet och skyddet för den personliga integriteten. 13 En anpassning till den tekniska utvecklingen kan ske genom lagstiftning, tekniska lösningar eller självreglering, kombinerade eller som fristående åtgärder. 8 A. a. s. 25. 9 A. a. s. 27 f. 10 A. a. s. 36 ff. 11 Lindberg Ange & Westman Daniel, Praktisk IT-rätt, 3:e uppl., s. 21. 12 A. a. s. 24 f. 13 A. a. s. 25 f. 7

3 Reglering av yttranden på Internet 3.1 Grundlagar 3.1.1 Regeringsformen (RF) För de yttrandefrihetsformer som inte omfattas av TF eller YGL gäller bestämmelserna om grundläggande fri och rättigheter i RF. 14 I RF anges i 2 kap. grundläggande frioch rättigheter. I 1 1p. stadgas rätten till yttrandefrihet; en frihet för individen att i tal, skrift, genom bild eller på annat sätt meddela upplysningar men även uttrycka tankar, åsikter och känslor. Tryckfriheten utgör således en del av yttrandefriheten. Yttrandefrihetsrätten innefattar rättsliga garantierna och regler till skydd för yttrandefriheten och för dess brukande. Enligt samma paragrafs 2 p. anges friheten att inhämta och mottaga upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden, benämnt informationsfriheten. Samma paragraf hänvisar för uttryckligare bestämmelser om yttrandefrihet till yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och tryckfrihetsförordningen (TF), där i den senare även stadgas vad som gäller för rätten att ta del av allmänna handlingar. Begränsningar av rättigheterna anges i 2 kap. 12 och 13 RF. Yttrandefriheten och informationsfriheten får enligt den senare bestämmelsen begränsas bl.a. med hänsyn till rikets säkerhet, allmän ordning och säkerhet, privatlivets helgd, förebyggandet och beivrandet av brott eller om i övrigt särskilt viktiga skäl föranleder det. Sådana viktiga skäl till en begränsning är exempelvis upphovsrättslig reglering. 15 Vid begränsningar är det viktigt att bevara vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter. Föreskrifter som reglerar ett visst sätt att sprida eller mottaga yttranden, utan avseende på yttrandes innehåll, är inte att anse som en begränsning av yttrandefriheten och informationsfriheten. I 12 RF anges generella förutsättningar för begränsning av rättigheterna i lag. Det får ske för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle, dock inte utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet som har föranlett begränsningen. Den får inte heller sträcka sig så långt att den hotar en fri åsiktsbildning som är en av folkstyrets grundvalar och inte heller enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. Regeringsformens bestämmelser har störst betydelse för yttrandefrihetsrätten som inte berörs av TF eller YGL. RF:s regler anger vad lagstiftaren skall rätta sig efter och är inte naturligen tillämplig i enskilda fall med undantag ifall en åberopad regel anses stå i strid med RF:s bestämmelser. 16 Det skydd för yttrandefriheten som uppställs av RF är medieneutralt och skyddar endast medborgarna gentemot det allmänna och inte om ett företag inskränker en persons yttrandefrihet. 17 De rättsliga principerna vilka uttrycks i grundlagarna bör anses vara så pass betydelsefulla för det rättsliga fundamentet på vilket det svenska statsskicket och den svenska rättssynen vilar att de kan förväntas ha påverkan på rättstillämpningen, även för de fall då någon entydigt uttalad yttrandefrihetsrättslig bestämmelse inte är tillämplig. 18 14 Strömberg Håkan & Axberger Hans-Gunnar, Yttrandefrihetsrätt, 2004, s. 10. 15 A. a. s. 10. 16 A. a. s. 10. 17 Lindberg Ange & Westman Daniel, Praktisk IT-rätt, 3:e uppl., s. 127. 18 Strömberg Håkan & Axberger Hans-Gunnar, Yttrandefrihetsrätt, 2004, s. 11. 8

3.1.2 Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen Det är av stor vikt att medborgarna har tillgång till en så rikhaltig information som möjligt och varierande åsiktsyttringar för att medborgarna själva skall kunna ta ställning i olika frågor som angår dem. Yttrandefriheten och i praktiken också informationsfriheten intar en central ställning bland de medborgerliga fri- och rättigheterna och har därför fått ett specifikt skydd i TF och i YGL. 19 För dess tillämplighet finns formella, materiella och territoriella krav. De formella kraven gäller vilken kommunikationsform som används och spridningen till allmänheten, bortsett från innehållet. De materiella kraven ligger i att avgöra om yttrandets innehåll är av sådan beskaffenhet att det handlar om yttrandefrihet eller inte. Bedrägeri är ett exempel som inte faller in under grundlagsskyddet. Yttranden kan uppfylla de formella kraven för att regleras enligt TF eller YGL men kan ändå falla utanför om de inte omfattas av TF:s eller YGL:s syfte. Detta är av vikt med hänsyn till exklusivitetsprincipen som nedan kommer att redogöras för. Det territoriella kravet utgörs av anknytningen till Sverige. 20 TF gäller inte för framställningar med ett rent ekonomisk syfte eller sådan som utgör otillbörlig reklam ifall den har ett rent kommersiellt syfte och avser rent kommersiella förhållanden. 21 Grundlagsskyddet inte är generellt utan gäller endast vissa kommunikationstekniker, vilket gör det teknikberoende. Pressbranschens självsaneringsorgan PO och PON samt Granskningsnämnden för radio och TV sköter efterhandgranskning av innehållet i yttrandena och i viss mån sköts det av självsaneringsverksamhet för Internet. Hade inte dessa aktörer verkat skulle grundlaggskyddet med största sannolikhet ha behövt göras mer omfattande. Yttrandefriheten i TF innebär en rätt att utan hinder från myndigheter utgiva icke lagstridiga skrifter. Med hänsyn till tryckfriheten, ett fritt meningsbyte och en allsidig upplysning har varje svensk medborgare rätt att i tryck skrift yttra sina tankar och åsikter, offentliggöra allmänna handlingar samt ytterligare att meddela uppgifter i vilket ämne som helst. TF är avsedd att främst skydda den politiska och kulturella yttrandefriheten. 22 För att möjliggöra en fri åsiktsbildning finns även en meddelarfrihet som medger en rätt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst för publicering i de medier som TF och YGL omfattar. Inskränkningar kan endast meddelas i lag och skyddet är motsvarande för den som skaffar sig uppgifter i det nämnda syftet, men för ansvar och ersättningsskyldighet i det senare fallet gäller vad som är i lag föreskrivet i frågan om det sätt på vilket en uppgift förskaffas. 23 Rättighet att anskaffa sig uppgifter för att offentliggöra dem i tryckt skrift eller för kunna meddela uppgifter i enlighet med ovanstående regleras i 1 kap. 1 4 st. TF och i 1 kap. 2 YGL. 1 kap. 9 TF stadgar att för vissa områden gäller vad lag härom föreskriver. Det gäller förbud mot alkohol- och tobaksreklam eller reklam för andra varor och tjänster om annonsen innehåller kännetecken för en tobaksvara samt förbud mot viss hälso- och miljöfarlig reklam. Vidare gäller vad i lag är stadgat om förbud mot offentliggörande av kreditupplysningar i yrkesmässig kreditupplysningsverksamhet som t.ex. innebär otillbörligt intrång i enskilds personliga integritet och anskaffande av uppgifter på brottsligt sätt. 1 kap. 12 YGL hänvisar till TF och anger att motsvarande bestämmelser även gäller för medier som omfattas av YGL. YGL tillkom efter TF men är stiftad efter samma modell, den tryckfrihetsrättsliga regleringen är underförstådd i YGL och hänvisningar görs ofta till TF:s bestämmelser. 19 Prop. 2001/02:74 s. 36. 20 SOU 2006:96 s. 16. 21 Warling-Nerep Wiweka, En orientering i tryckfrihet och yttrandefrihet, 3:e uppl., s. 64. 22 Strömberg Håkan & Axberger Hans-Gunnar, Yttrandefrihetsrätt, 2004, s. 52. 23 SOU 2007:22 s. 422. 9

YGL bygger på samma grundläggande principer nämligen etableringsfrihet, ensamansvar med meddelarskydd, förbud mot censur och liknandeåtgärder och särskild brottskatalog samt särskild rättegångsordning med juryprövning. Där stadgas vår grundläggande yttrandefrihet, en rätt att i ett antal medier offentligt uttrycka tankar, åsikter och känslor och att i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst. Yttrandefrihetens ändamål är att säkra ett fritt meningsbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande, således en fri åsiktsbildning. Yttrandefriheten får inte begränsas på annat sätt än som framgår av grundlagen. De uppräknade medierna är ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar. Liknande överföringar är andra sändningar av ljud, bild eller text som sker med hjälp av elektromagnetiska vågor, som t.ex. överföringar av databaslagrad information. 24 Databaser är en ny sorts masskommunikation som dock likställs med radiosändningar i regleringen. Stadgandena om radioprogram gäller även för tv-program och för innehållet i vissa andra överföringar av ljud, bild och text med hjälp av elektromagnetiska vågor. Tekniska upptagningar är upptagningar som innehåller text, ljud eller bild, vilka kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas med tekniska hjälpmedel. En samling information lagrad för automatisk databehandling benämns i lagen som databas. 25 Begreppen teknisk upptagning och elektromagnetiska vågor är generella, vilket innebär att alla fysiska databärare som kräver ett tekniskt hjälpmedel för att kunna uppfattas och troligtvis alla former av medierad kommunikation innefattas. 26 Enligt 1 kap. 3 3 st. YGL får myndigheter inte på grund av innehållet i en förmedling förbjuda eller hindra innehav av tekniska hjälpmedel som är nödvändiga för att lyssna på radio, se på TV eller för att kunna uppfatta innehållet i tekniska upptagningar. Detta innebär att rätten att inneha radio, tv, CD-spelare, bandspelare, dator med webbläsare m.m. skyddas av grundlagen. 27 De digitala medierna har en mångfacetterad användning; meddelanden mellan individer, spridning av text, bild och ljud, publicering av tidningar, bloggande, tv- och radiosändningar m.m. Dock omfattas inte alla nya medier av skyddet för tryck- och yttrandefriheten utan de medier som skyddas anges specifikt eftersom regleringen är teknikberoende. Det finns således inget allmänt grundlagsskydd för alla former av offentlig kommunikation. Internet har länge inte setts som ett enda medium utan som sammankopplat av flera nätverk med information från ett flertal olika håll. 28 YGL:s tillämplighet är i nuläget ännu begränsad primärt till information av mer eller mindre massmedial karaktär. Detta är information som tillhandahålls genom de i YGL uppräknade sätten och medieformerna. Avgränsningen av den information som omfattas kan dock inte sägas vara skarp utan utrymme har lämnats för annan information skall kunna inräknas. Eftersom grundlagen uppställer krav på ansvarig utgivare som bestämmer över den information som tillhandahålls omfattas inte interaktiva hemsidor med en dubbelriktad kommunikation. Det gäller även om hemsidan tillhandahålls av ett massmedieföretag om innehållet kan ändras av allmänheten. 29 Nya kommunikationssätt för användning av masskommunikation kan omfattas av grundlagen utan att specifikt anges eftersom YGL anger tekniska förutsättningar för sin tillämplighet. 30 YGL:s 24 Prop. 2001/02:74 s. 30. 25 Se om det sagda i 1 kap. 1 YGL. 26 SOU 2006:96 s. 19. 27 Strömberg Håkan & Axberger Hans-Gunnar, Yttrandefrihetsrätt, 2004, s. 125. 28 Carlén-Wendels Thomas, Nätjuridik - Lag och rätt på Internet, 3:e uppl., s. 61. 29 Strömberg Håkan & Axberger Hans-Gunnar, Yttrandefrihetsrätt, 2004, s. 145. 30 A. a. s. 148. 10

reglering med censurförbud och ansvar m.m. gäller både fysiska medier som CD och vissa informationstjänster över datanätet. CD och DVD klassas som tekniska upptagningar och även annan databaslagrad information som spel eller dataprogram skyddas av lagen om de är utgivna enligt 1 kap. 10 YGL. Lagen har utformats på sådant sätt som gör det möjligt för nya lagringsmedier att omfattas, CD och DVD kunde således falla in under lagen utan att någon förändring gjordes. 31 För TF:s och YGL:s tillämplighet skall det röra sig om en envägskommunikation där mottagaren inte kan påverka innehållet i sändningen, ordningen för mottagandet eller på annat sätt välja i materialet. Informationstjänster på nätet skyddas om de är riktade mot allmänheten av 1 kap. 6 YGL, genom tillhandahållandet av direktsända och inspelade program ur en databas. Exempelvis omfattas massutskicka av e-post av bestämmelsen. De icke massmediala tjänsterna skyddas då de likställs med radiosändningar enligt 1 kap. 9 YGL. 32 1 kap. 9 YGL tillämpas inte på radio- och televisionssändningar över nätet om sändningen startas av sändaren och riktar sig till allmänheten utan då är 1 kap. 6 1 st. tillämplig. Webbsändningar där mottagaren på egen vald tidpunkt startar en uppspelning av en inspelning, som sändaren tillhandahåller lagrad, omfattas av databasregeln om sändaren är en sådan aktör som avses i bestämmelsen. 33 En sändning är ljud, bild eller skriven text som skickas ut på exempelvis nätet. En sändning i realtid anses inte som initierad av mottagaren. Interaktiva tjänster, såsom Internethemsidor, anses inte som sändningar enligt YGL:s mening för det krävs att mottagaren är mer aktiv och begär fram informationen i större utsträckning. Dessa tjänster kan skyddas av YGL om de omfattas av 1 kap. 9 YGL, på traditionellt sätt eller genom utgivningsbevis. Interaktivitetskravet framgår av att tillhandahållandet skall ske på särskild begäran, vilket framgår av bestämmelsen. 34 Om en tidnings innehåll tillhandhölls genom en databas ansågs det tidigare falla in under 1 kap. 7 TF, bilageregeln, vilket gjorde TF tillämplig. Dock fastslog i NJA 2003 s. 31 att publicering i en databas inte omfattas av bilageregeln. Regeln innebär att om en tidning även har en nätupplaga skall den anses som bilaga till skriften och falla under YGL:s regleringen. Bilagan måste i detta fall vara identiskt med den tryckta tidningen, medan databasregeln å sin sida omfattar allt material i databaser även hos tidningar. 1 kap. 6 Grundlagen är tillämplig på sändningar av radioprogram som är riktade till allmänheten och avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel. Med sådana sändningar av radioprogram avses även tillhandahållande av direktsända och inspelade program ur en databas. I fråga om radioprogram som förmedlas genom satellitsändning som utgår från Sverige gäller vad som i denna grundlag föreskrivs om radioprogram i allmänhet. I lag får föreskrivas om undantag från denna grundlag i fråga om radioprogram som huvudsakligen är avsedda att tas emot utomlands och radioprogram som sänds genom tråd men inte är avsedda att tas emot av någon större allmänhet. Sådant undantag får dock inte gälla vad som föreskrivs i 2 och 3. 1 kap. 9 YGL, databasregeln, innebär att bestämmelserna i YGL om radioprogram även skall gälla för en redaktion för tryckt periodisk tidskrift eller för radioprogram, ett företag för yrkesmässig framställning av tryckta eller därmed enligt TF jämställda skrifter eller av tekniska upptagningar eller en nyhetsbyrå med hjälp av elektromagnetiska vågor på särskild begäran tillhandahåller allmänheten information ur en databas. Aktörer brukar med ett gemensamt begrepp kallas traditionella massmedieföretag. Informationen skall tillhandahållas på särskild begäran till 31 Strömberg Håkan & Axberger Hans-Gunnar, Yttrandefrihetsrätt, 2004, s. 140. 32 Seipel Peter, Juridik och IT: introduktion till rättsinformatiken, 8.e uppl., s. 224. 33 Prop. 2001/02:74 s. 40 f. 34 Lindberg Ange & Westman Daniel, Praktisk IT-rätt, 3:e uppl., s. 129 f. 11

allmänheten och inte kunna ändras av mottagaren. Dess innehåll skall endast kunna ändras av verksamhetsdrivaren, således omfattas inte exempelvis chattar. Det gäller ytterligare om det enligt överenskommelse i förväg tillhandhålls för allmänheten information som överförs direkt ur nämnd databas. Första punkten som reglerar indirekt framställning av en teknisk upptagning, skrift eller bild ger grundlagsskydd för print on demand-verksamhet 35. Med sådan verksamhet menas tekniska upptagningar, skrifter eller bilder, vilka framställs på begäran i enstaka exemplar genom överföring av innehåll ur en databas. Med överenskommelser i förväg enligt andra punkten avses sådan användning av pushteknik 36 som inte är grundlagsskyddad enligt 6. 37 Efter en lagändring 2003 utvidgades bestämmelsen och numera skyddas även kommunikationer över Internet som efter ansökan erhåller ett frivilligt utgivningsbevis av YGL. Renodlade webbtidningar måste således söka utgivningsbevis i och med att de inte bedriver traditionell publicering. Flertalet Internetanvändare kan få grundlagsskydd för sina yttranden och uppgifter på Internet, varvid PuL:s regler som medför en begränsning av yttrandefriheten inte blir tillämpliga. 1 kap. 9 Denna grundlags föreskrifter om radioprogram tillämpas också när en redaktion för en tryckt periodisk skrift eller för radioprogram, ett företag för yrkesmässig framställning av tryckta eller därmed enligt tryckfrihetsförordningen jämställda skrifter eller av tekniska upptagningar eller en nyhetsbyrå med hjälp av elektromagnetiska vågor 1. på särskild begäran tillhandahåller allmänheten information ur en databas, vars innehåll kan ändras endast av den som driver verksamheten, direkt genom överföring eller indirekt genom framställning av en teknisk upptagning, en skrift eller en bild, eller 2. annars, enligt överenskommelser i förväg, tillhandahåller allmänheten information som överförs direkt ur en sådan databas som anges i 1. Vad som sägs i första stycket gäller också annan som har utgivningsbevis för sådan verksamhet. För att utgivningsbevis skall utfärdas krävs att - verksamheten är ordnad på det sätt som anges i första stycket och att överföringarna utgår från Sverige, - behörig utgivare utsetts och åtagit sig uppdraget, - verksamheten har ett namn som är sådant att det inte finns risk för att det lätt kan förväxlas med namn på en annan verksamhet enligt denna paragraf. Ett utgivningsbevis gäller för en period av tio år från utfärdandet. Därefter förfaller beviset. Beviset får förnyas, varje gång för tio år från utgången av den föregående tioårsperioden, om det finns förutsättningar att utfärda sådant bevis. Utgivningsbevis får återkallas om förutsättningar att utfärda sådant bevis inte längre finns, om verksamheten inte påbörjats inom sex månader från den dag då utgivningsbeviset utfärdades eller om den som drev verksamheten anmält att den upphört. Om utgivningsbeviset förfaller eller återkallas, tillämpas därefter föreskrifter i lag eller annan författning. Närmare bestämmelser om utfärdande, förfall, förnyelse och återkallelse av utgivningsbevis meddelas i lag. Varje databas skall ha ett namn. Närmare bestämmelser om sådana namn meddelas i lag. Föreskrifter om straff för den som bryter mot en föreskrift som meddelats med stöd av fjärde eller femte stycket meddelas i lag. Lag (2002:909). Frågor av mer ordningskaraktär regleras i lag (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden (LTY). De medier som omfattas av TF och YGL skall innehålla ursprungsuppgifter, vilket innebär exemplar av medieformens härkomst och ansvarig för innehållet. Bestämmelserna återfinns i grundlagarna och LTY och tillvägagångssätt varierar för olika medieformer. Kravet på utgivning för tekniska upptagningar är ett krav för grundlagens tillämplighet men motsvarande gäller inte för ursprungsuppgifter. 38 Dock råder straffansvar om uppgifterna saknas eller är felaktiga enligt 4 kap. 6 YGL. Undantag från YGL regleras 35 D.v.s. framställning på kundens begäran av enstaka exemplar av skrifter, bilder och upptagningar genom överföring av information ur en databas. 36 D.v.s. de tjänster som innebär att mottagaren får specifik information utan särskild begäran vid varje tillfälle. 37 Prop. 2001/02:74 s. 98 f. 38 Strömberg Håkan & Axberger Hans-Gunnar, Yttrandefrihetsrätt, 2004, s. 126. 12

i 1 kap. 12-13, där återfinns barnpornografiska bilder och spridning av tekniska upptagningar som genom sitt innehåll kan verka förråande eller medföra annan allvarlig fara för unga. Även upphovsrätten, på samma vis som i TF, undantas från lagens tillämpningsområde. Motsvarande bestämmelser återfinns i TF 1 kap 8-10. YGL är sekundär till TF och skall bedömas utifrån tryckfrihetsrättslig praxis. Brott som klart faller utanför grundlagarnas materiella tillämpningsområdet är förutom nämnda brott även bedrägeri, oredligt förfarande, svindleri, förfalskning och koppleri. 39 YGL:s reglering är teknikbunden, motsatsen till en teknikbunden lagstiftning tar sikte på själva yttrandet, inte på den medieform det framförs i. Lagstiftningsarbete pågår för en eventuell teknikoberoende grundlagsreglering, vilket ändock bör baseras på de i TF utformade grundläggande principerna. Tekniken förändras fort och för grundlagsändringar råder speciella formella krav, vilket kan medföra att regleringen hinner bli inaktuell. Risker kan uppstå med en allt för abstrakt formulering av lagen som kan innebära att den blir svår att tolka och tillämpa. 40 Av TF och YGL framgår att den som skall döma över missbruk av tryckfriheten eller yttrandefriheten eller vakta över deras överlevnad, i första hand JK och domstolarna, bör ha i åtanke att rättigheterna utgör grundvalarna för ett fritt samhällsskick. Denne bör mera uppmärksamma syftet än framställningssättet och ämnets och tankens än uttryckets lagstridighet och vid tveksamhet hellre fria än fälla. 41 Grundlagarna reglerar dock endast ingripande från det allmänna. Till exempel kan arbetsgivare hindra anställda från att uttrycka obekväma åsikter i personaltidningen eller en Internetleverantör kan blockera en diskussionsgrupp utan att det kommer i konflikt med yttrandefriheten. 42 3.1.2.1 Lagstiftningsarbetet YGL har i takt med att teknikerna utvecklats och nya tillkommit genomgått ett antal förändringar. TF har även varit föremål för utredning men har inte ansetts behöva förändras i någon större mån. 1999 genomfördes en ändring av YGL. Ändringen gällde främst barnpornografibrott och yttrandefrihet men även dataskyddsregeln i 1:9 YGL genomgick en mindre förändring. Den tekniska utvecklingen sedan införandet av lagen för sex år sedan diskuterades och ifall tillämpningarna blivit föråldrade. Det framhölls dock att det var svårt att framställa en generell lag som skulle gälla på nya medier utan att utvecklingen på området måste ske jämsides med den tekniska evolutionen. Frågan ifall de nya medierna behövde ett grundlagsskydd och att det skyddet i så fall skulle följa riktlinjerna i TF och YGL, sprida information till allmänheten, behandlades. Det uttrycktes att kommunikationen på Internet är svårkontrollerad och genom införande av nya regler skulle Internet kunna kontrolleras på samma sätt som traditionella medier. 43 I SOU:n till lagändringen uttalades att det var av vikt att noggrant följa utvecklingen för att kunna vidta behövliga lagändringar. Det ansågs även vara betydelsefullt att värna om yttrandefriheten på Internet lika mycket som i andra nät eller medier. 44 39 SOU 2004:114 s. 15. 40 Strömberg Håkan & Axberger Hans-Gunnar, Yttrandefrihetsrätt, 2004, s. 122. 41 Se 1 kap. 4 TF, 1 kap. 5 YGL 42 Carlén-Wendels Thomas, Nätjuridik - Lag och rätt på Internet, 3:e uppl., s. 61. 43 Prop. 1997/98:43, s. 105 f. Se min och Katarina Perssons C-uppsats, Kreditupplysningar via Internet och skyddet för den personliga integriteten är en samexistens möjlig? s. 13. 44 SOU 1997:49 s. 21. 13

Genom prop. 2001/02:74 gavs ett utvidgat grundlagsskydd till nya tekniker. Det automatiska grundlagsskyddet enligt databasregeln utvidgas till att gälla även print on demand m.m. I samma bestämmelse intogs företag för yrkesmässig framställning av tryckta och därmed jämställda skrifter, t.ex. bokförlag till kategorin massmedieföretag. Lagstiftaren ville även utvidga möjligheter till grundlagsskydd för andra än just de som föll under kategorin traditionella massmedieföretag. De aktörerna kunde därmed få ett s.k. frivilligt grundlagsskydd genom att erhålla utgivningsbevis och uppfylla uppställda krav. Grundlagsbestämmelserna kom genom ändringen att skydda även andra medieföretag och enskilda som yttrar sig över Internet. I förarbetena uttalades: Förslagen om utvidgning av grundlagsskyddet skall ses mot bakgrund av att den kommunikation till allmänheten som grundlagarna är avsedda att värna har funnit nya former genom den tekniska utvecklingen och förändringar i kretsen av mediala aktörer. För att grundlagsskyddet, som i princip är knutet till vissa medier, inte skall urholkas måste skyddet därför anpassas så att det fångar upp de nya formerna av skyddsvärd kommunikation. 45 I förarbetena framhölls att yttrandefriheten är av grundläggande värde för var och en och en förutsättning för ett demokratiskt styrelseskick. I TF och YGL har yttrandefriheten och i praktiken också informationsfriheten fått ett särskilt skydd knutet till vissa medier. Vidare sades att samhälls och teknikutvecklingen kan innebära att skyddet inte ges åt samtliga yttranden som bör värnas om. De olika sätten varvid yttranden förmedlas till allmänheten och nya aktörer för sådan förmedling riskerar att inte falla in under skyddet. Skälen som motiverade det dåvarande skyddet ansågs också utgöra orsak till att grundlagsskydda nya former av yttranden som föll under regleringens syfte. Massmedial verksamhet som använder sig av moderna tekniska lösningar borde så långt som det är möjligt omfattas av grundlagsskyddet. Därför var det av betydelse att även nya kommunikationer fick ett skydd i grundlagen, ett frivilligt grundlagsskydd. 46 Genom propositionen ändrades inte grundlagsregleringen för tryck- och yttrandefriheten den nuvarande modellen, med ett speciellt detaljerat grundlagsskydd för massmedier. Det ansågs att det nuvarande skyddet skulle i så stor grad som möjligt omfatta massmedial verksamhet som använder sig av moderna tekniska lösningar. Det framhölls att ett generellt grundlagsskydd för överföringar till allmänheten med hjälp av elektromagnetiska vågor kunde medföra att andra än upphovsmannen kunde ändra innehållet i ett yttrande. Vidare sades det att i och med att Internet är internationellt gränsöverskridande blir det svårt att i Sverige identifiera och lagföra någon som ansvarig. Eftersom det inte går att uttala sig säkert om hur utvecklingen på massmedieområdet kommer att ske ansågs det i propositionen att de förändringar som förslagits var tillräckliga vid tidpunkten och att den nuvarande modellen skulle bevaras. Tiden var inte mogen för att ge ett mer allmänt skydd som det i artikel 10 i Europakonventionen. 47 Regeringen framhöll i propositionen att allt eftersom fler nya tekniker för kommunikation blir användbara kommer det i framtiden troligtvis bli svårt att avgöra vilka yttranden som är grundlagsskyddade och flera remissinsatser ansåg att det redan då var dags för en genomgripande förändring av yttrandefriheten. Av utredningen framgår att det är av betydelse att följa den snabba tekniska utvecklingen med ökande möjligheter till masskommunikation och den ökande internationaliseringen av sådan kommunikation, varvid en stående beredning borde inrättas. Dess uppgift skulle bli att följa utvecklingen och utreda och föreslå lösningar till problem på yttrandefrihetsområdet. Ur EU-rättsligt perspektiv kunde tryck - och yttrandefriheten påverka ett internationellt samarbete speciellt vid brottsbekämpning. Genom de svenska 45 Prop. 2001/02:74 s. 1 f. 46 A. prop. s. 36. 47 A. prop. s. 38. 14

grundlagarna auktoritet tillämpas de före lag (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottsmål och JK har hävdat att TF och YGL kunde utgöra ett hinder mot att bidra med sådan hjälp till utländska myndigheter. Regeringen ansåg därför att det i ett annat sammanhang kunde vara behövligt att se över bestämmelserna, vilket sedan gjordes i SOU 2004:114. 48 I utredning redovisas att internationellt bistånd inte lämnas i det fall det begärda biståndet anses utgöra ett missbruk av tryck- och yttrandefriheten och ingripandet står i strid mot en grundlagsregel som är tillämplig på yttrandet. 49 Det föreslås även förändringar i 1 kap. 6 2 meningen, där det skall klargöras att allmänheten på särskild begäran tillhandahålls webbsändningar som består i direktsändningar eller uppspelningar av tidigare inspelningar vilkas starttidpunkt och innehåll inte kan påverkas av mottagaren. Det skall även klargöras att omodererade chattsidor inte faller in under regeln och att det i databasregeln uttryckligen anges att webbsändningar, för vilka 1 kap. 6 YGL är tillämplig, inte skall falla in under regeln. 50 (Se även prop. 2004/05:115 för vidare arbete med frågan.) I SOU 2006:96 diskuteras frågan åter igen om det med hänsyn till den tekniska och mediala utvecklingen i fortsättningen är möjligt att behålla en teknikoberoende grundlagsreglering av yttrandefriheten i medierna. Det övervägs även att göra en sammanslagning av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. 51 Sammanfattningsvis kommer beredningen fram till ett antal nackdelar med en teknikberoende skyddslagstiftning. Masskommunikation med ny teknik risker att inte inryms i grundlagsskyddet eftersom den sortens teknik inte omfattas av bestämmelserna, grundlagsregleringen kan bli komplicerad samt att vissa gränsdragningsproblem kan uppstå. Utredningen visar även på ett antal fördelar med teknikberoendet. En är att skyddet är oberoende av yttrandets innehåll eftersom ett skydd som knyts till innehållet skulle kunna medföra godtycke vid bedömning om grundlagskydd föreligger. Det skulle medföra svårigheter att bedöma huruvida grundlagsskydd föreligger eller inte. En ytterligare fördel är att de tryck- och yttrandefrihetsrättslig principerna tillämpas på i princip alla yttranden som ryms inom bestämmelserna då ett flertal har mediebundenhet som rekvisit. Exempel på sådana är princip om ensamansvar, meddelarfrihet samt om särskild rättegångsordning, för resten är det inte ett absolut krav men dock av betydelse. Om yttrandet inte var knutet till ett medium skulle det i efterhand kunna leda till svårigheter med att bedöma om det var riktat till allmänheten och vad för innehåll det haft. De tidigare uppräknade principerna skulle troligtvis inte vara tillämpliga i sådana fall. Beredningen anser att när det gäller teknikberoendet ger både TF och YGL stort utrymme för ny sorts teknik att falla in under grundlagsskyddet, även medierad masskommunikation med ny teknik, och kan inte förväntas utgöra ett stort problem i framtiden heller. Istället är grundlagarnas grundläggande krav på spridning till allmänheten att anse som ett betydligt större problem. De enda av de nya kommunaktionsteknikerna riktade till allmänheten som enligt vad beredningen kommit fram till faller utanför grundlagsskyddet på grund av tekniken är digital bio och annan offentlig uppspelning ur en databas. Detsamma gäller med stor sannolikhet även e-böcker och e-tidningar som levereras med innehåll. När det gäller ny teknik för framställning av skrifter och tekniska upptagningar omfattas den av grundlagarna. 52 48 A. prop. s. 92 f. 49 SOU 2004:114 s. 14. 50 A. SOU s. 25. 51 SOU 2006:96 s. 17. 52 A. SOU s. 19 ff. 15

Utredning visar att det finns svårigheter med att avgöra om grundlagsskydd föreligger eller inte när tekniska upptagningar saknar ursprungsuppgifter och därigenom uppstår problem med att fastställa vilken upplaga en teknisk upptagning hör till. Vidare kan om problem uppstår med YGL: s tillämplighet på tekniska upptagningar vara erforderligt att överväga en stencilregel för tekniska upptagningar. Ifall det anses att det nuvarande systemet för skyddet för tryck- och yttrandefriheten skall vara kvar anser beredningen att en övervägning bör ske om det tidigare förslaget i SOU 2004:114 skall genomföras. Förslaget innebär att gränsen mellan webbsändningsregeln i 1 kap. 6 första stycket andra meningen YGL och databasregeln i 1 kap. 9 YGL klargörs. 53 Ur EU-synpunkt anser beredningen att det inte finns anledning att genomföra mer genomgripande förändringar av grundlagsskyddet i TF eller YGL med hänsyn till EUsamarbetet. Dock anses med hänsyn till utvecklingen inom EU att det kan vara behövligt med ett för tryck- och yttrandefriheten mindre detaljerat skydd i framtiden. Europadomstolens tillämpning av Europakonventionen kan vara ett tecken på detta. Dock måste en förändring vägas mot de nackdelar som är förenade med ett sådant skydd. 54 RF och Europakonventionen ställer upp ett allmänt skydd för yttrandefriheten medan TF och YGL har ett specifikt skydd. En generell och teknikoberoende lagstiftning skulle troligtvis innebära att de redan nuvarande gränsdragningsproblemen flyttas från lagstiftaren till rättillämparen. Vilket leder till att förutsebarheten minskas medan rättssystemet ges en bättre möjlighet att anpassa skyddet till den tekniska utvecklingen. 55 3.2 Europarätt Europiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna blev svensk lag år 1995. Konventionen innehåller ett särskilt stadgande om yttrandefriheten och är alltså direkt tillämplig i Sverige. Artikel 10 Yttrandefrihet 1. Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser. Denna artikel hindrar inte en stat att kräva tillstånd för radio-, televisions- eller biografföretag. 2. Eftersom utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar och skyldigheter, får det underkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den nationella säkerheten, den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral, till skydd för annans goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller för att upprätthålla domstolarnas auktoritet och opartiskhet. Yttranden som skyddas av artikeln kan vara muntliga, skriftliga eller sådana som framförs genom datateknik. Yttrandet kan vara ett uttryck för konstnärligt skapande, en politisk övertygelse likväl som rent kommersiell reklam. Vidare kan det vara positivt eller direkt förolämpande och behöver inte heller ha en vid spridning. 56 För att avgöra 53 A. SOU s. 21 f. 54 A. SOU s. 22. 55 Warling-Nerep Wiweka, En orientering i tryckfrihet och yttrandefrihet, 3:e uppl., s. 160. 56 A. a. s. 164. 16

om en begränsning är nödvändig tillämpas proportionalitetsprincipen. För att bedöma om det är en nödvändig inskränkning görs bl.a. en avvägning mellan allmänintresset och eventuella motstående intressen. Detta för att bedöma om samhället gör en större vinst på en begränsning i jämförelse med enskildas förlust. 57 3.3 Allmän lag 3.3.1 Lag (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor. Den s.k. BBS-lagen avser en tjänst för elektronisk förmedling av meddelanden i form av text, bild, ljud eller information i övrigt enligt 1, där meddelanden publiceras i realtid. Från lagen undantas tillhandahållande av nät eller server, förmedling av meddelanden inom myndigheter eller företag, tjänster skyddade av TF eller YGL och e-post, 2. Med den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla avses den som kan bestämma över tjänstens användning, inklusive de tekniska och administrativa rutinerna. Ifall en juridisk person eller en myndighet tillhandahåller en anslagstavla bör de allmänna principer om företagaransvar som har vuxit fram i praxis gälla. 58 Med elektronisk anslagstavla avses alla tjänster där någon inrättar en möjlighet för användare att sända in egna och ta del av andras meddelanden. Vilken teknisk lösning som tillhandahållaren valt för tjänsten har i princip ingen betydelse. Den som lägger upp information i en renodlad informationsdatabas omfattas inte av tillhandahållaransvaret. 59 För lagens tillämplighet krävs interaktivitet, således en tvåvägskommunikation. Chats, vanliga hemsidor med diskussionsforum och gästbok, interaktiva databaser, webbhotell samt nyhetsgrupper är exempel på elektroniska anslagstavlor och omfattas således inte av YGL. 60 3-4 BBS-lagen stadgar att den som tillhandhåller en elektronisk anslagstavla har en skyldighet att hålla skälig uppsikt över tjänsten och lämna information till den som använder sig av tjänsten, om sin identitet och i vilken utsträckning inkomna meddelanden blir tillgängliga för andra användare. När det gäller kravet på att hålla uppsikt är det inte nödvändigt att varenda inskickat meddelande kontrolleras men en återkommande kontroll krävs. Bedömningen av vad som är ett rimligt tidsintervall avgöras från fall till fall och främst med hänsyn till hur många som regelmässigt använder sig av tjänsten. Uppsiktskravet bör ställas högre på yrkesmässigt tillhandahållande av tjänsten. Ett förslag som givits i förarbetena är att en klagomur upprättas dit användarna kan vända sig om de upptäcker brottsliga meddelanden. 61 Lagen ämnar även till att förhindra spridning av straffbara meddelande, vilket sker genom att tillhandahållaren har en skyldighet att ta bort brottsliga meddelanden. Motsvarande ansvar gäller för den som på tillhandahållarens uppdrag har uppsikt över tjänsten, 5. Enligt 6-7 föreligger skyldigheten att lämna information och att ta bort brottsliga meddelande. Det är ett straffrättsligt ansvar med subjektiva krav på grov aktsamhet eller uppsåt. För brott mot 5 kan gärningsmannen dömas till böter eller fängelse, men dock inte i ringa fall. Lagens straffbestämmelser är inte tillämpliga om handlandet kan medföra ansvar enligt BrB eller UrL. Det straffrättsliga ansvaret för brottsliga meddelanden sträcker sig endast till meddelanden som uppenbart har sådant innehåll som anges i 5, exempel på brott är hets mot folkgrupp eller brott mot upphovsrätten. Skyldigheten att hålla uppsikt över insänt material är inte straffbelagt men får betydelse i och med att tillhandahållaren inte kan påstå att denne inte hade 57 A. a. s. 167. 58 Prop. 1997/98:15 s. 10. 59 A. prop. s. 9 f. 60 Dahlström Sofia & Karlsson Marie-Louise, Internetjuridik, 1:a uppl., s. 184. 61 Prop. 1997/98:15 s. 15. 17

kännedom om materialet. Lagen gäller inte för länkning till straffbart material och för brottets fullbordan krävs inte att någon spridning har skett. 62 Lagen stiftades i syfte att motverka brottsliga förfaranden eftersom de straffrättsliga reglerna inte har ansetts vara tillräckliga och för att kontrollerna över tjänsterna ansetts för bristfälliga. Regeringen angav även som skäl till en särreglering på området att elektroniska anslagstavlor har stor spridning och det brottliga innehållet kan påverka barn och ungdomar. 63 Lagrådet kritiserade lagen på vissa punkter. Definitionen elektronisk anslagstavla och vem som är tillhandahållaren är för otydligt och kan föranleda gränsdragningsproblem. 64 Regeringen ansåg dock att med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen var det inte är möjligt med en mer exakt definition av begreppet elektronisk anslagstavla, i och med att en sådan definition riskerar att snabbt bli inaktuell. 65 I EU:s resolution om elektroniska anslagstavlor från 1997 uppmanas medlemsländerna att uppmuntra självreglering med representanter av både Internetleverantörer och användare, dessutom filtersystem och klassificering av information. 66 För själva innehållet i meddelandet ansvarar den som åstadkommit det och straffas enligt allmänna straffbestämmelser. Tillhandahållaren kan i vissa fall ställas till svars för det brottsliga innehållet om denne aktivt deltagit i eller känt till olagligheterna. Denne skulle kunna dömas till medhjälp ifall de på anlagstavlan finns ett stort antal våldsskildrande bilder eller annat olagligt material som denne underlåtit att ta bort. Skyldigheten att ta bort meddelanden eller dylikt gäller endast de uppräknade brotten i BBS-lagen, exempelvis omfattas inte bedrägeri, förtal och narkotikaförsäljning. Straffansvar för uppvigling eller medhjälp kan dock komma ifråga. 67 System med ansvarig utgivare för elektroniska anslagstavlor genomfördes inte i SOU 1997:49 för att det skulle då inte vara möjligt att straffa avsändarna till straffbara meddelanden. Grundlagens regler om ansvar gäller i vissa fall för elektroniska anslagstavlor om införningarna genomgår någon sorts åtgärd innan de publiceras på hemsidan och om tillhandahållaren är ett massmedieföretag. 1 kap. 7 TF skulle kunna bli tillämplig om en ägare av en periodisk tidskrift använder sig av anslagstavlan och sprider tidningens innehåll. 68 3.3.2 Ytterligare reglering Det finns även annan reglering som här bör beaktas. Sådan är exempelvis lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk som skyddar mot intrång i upphovsrätten. Personuppgiftslag (1998:204) gäller för behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad. Personuppgifter i ostrukturerat material och som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet av rent privat natur undantas från lagen. YGL och TF ges ett uttryckligt företräde framför lagen. Av vikt är även att från lagen undantas behandling av personuppgifter som sker uteslutande för journalistiska ändamål, konstnärligt eller litterärt skapande. Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation ämnar bl.a. till att enskilda och myndigheter skall få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer. Lagen är dock inte tillämplig på innehållet som överförs i elektroniska kommunikationsnät med hjälp av elektroniska kommunikationstjänster. Marknadsföringslagen (1995:450), firmalagen (1974:156), lag (1990:409) om skydd för företagshemligheter och varumärkeslagen (1960:644) gäller 62 A. prop. s. 17. 63 A. prop. s. 8. 64 A. prop. s. 35. 65 A. prop. s. 9. 66 Dahlström Sofia & Karlsson Marie-Louise, Internetjuridik, 1:a uppl., s. 189. 67 Carlén-Wendels Thomas, Nätjuridik - Lag och rätt på Internet, 3:e uppl., s. 69. 68 Dahlström Sofia & Karlsson Marie-Louise, Internetjuridik, 1:a uppl., s. 159. 18

inte för privatpersoners hemsidor på Internet utan endast för näringsverksamhet. Lag (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster gäller för informationssamhällets tjänster och påbörjande och utövande av verksamhet som rör sådana tjänster. De ovan uppräknade lagarna innehåller alla bestämmelser om straff eller skadestånd om regleringen inte efterföljs. 3.4 Självsanering Verksamheten med tidningarnas självsanering handhas av PO och PON. Tidningarnas självsanering omfattar publicering i periodisk tidskrift och nu även Internetpublicering som omfattas av 1:7 st. 2 TF och databasregeln i 1:9 YGL. Vidare krävs för att Internetpublicering skall omfattas att publiceringen tillhandahålls av företag vilka tillhör Pressens Samarbetsnämnd och utgiver periodisk tidsskrift eller tillhör koncern vilken utger sådan. Vidare skall verksamheten drivas och finansieras utan statlig inblandning, deltagandet skall vara frivilligt och verksamheten skall grundas på ovan nämnda allmänna överenskommelser i form av etiska regler för press, TV och radio. Dessa regler innebär bl.a. att man noga skall överväga namnpublicering och sådan publicitet som kan innebära en kränkning av den personliga integriteten samt avstå från publicering om inte ett uppenbart allmänintresse väger tyngre. Granskningen görs efter publicering, oftast efter en anmälan. Klandras en publicering måste tidningen betala en expeditionsavgift och publicera hela PON:s uttalande på en i tidningen väl synlig plats. 69 I Ds 2003:25, självsanering av Internet, avses med de nya öppna kommunikationsformerna på Internet alla former av masskommunikation på Internet vilka inte omfattas av pressens självsanerande verksamhet, exempelvis personliga hemsidor och chattsidor, ifall publiceringar blir direkt tillängliga utan åtgärd. Med uttrycket avses även public serviceföretagens och TV 4:s Internet-verksamhet. 70 Benämningen integritetskränkningar i utredningen avser brott enligt BrB vilka kan begås genom spridning av material på Internet, exempelvis olaga hot, förtal, förolämpning, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, hot mot tjänsteman, övergrepp i rättssak, brott mot medborgerlig frihet och brott mot tystnadsplikt. Vidare avses även spridning av personuppgifter i strid med PuL. 71 Utredningen kommer fram till att integritetskränkningar förkommer i stor omfattning på Internet, speciellt där det är möjligt att föra in material som blir direkt tillgängligt för andra. Det kommer att redogöras för de skilda brottsbestämmelserna för grundlagsskyddad och icke grundlagsskyddad kommunikation, se avsnitt 4.3. Med beaktande av skyddet mot integritetskränkningar i grundlag och i lag för publicering på Internet anser utredningen att behov finns av regler motsvarande pressens publicitetsregler. Detta innebär att man noga skall överväga namnpublicering och publicitet som kan kränka privatlivets helgd samt avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning. 72 Detta trots att aktörerna på Internet redan kräver att användare respekterar gällande lag och ställer andra krav på uppförande. De bakomliggande skälen är bl.a. att efter utvidgningen av databasregeln kan även privatpersoner publicera material på Internet utan att ta hänsyn till PuL eller andra regler i allmän lag. Även med hänsyn till att uppgifter på Internet lätt kan ändras, spridas eller komma i händerna på andra än upphovsmannen samt att spridningen blir 69 Ds 2003:25 s. 6. 70 A. ds. s. 7. 71 A. ds. s. 5. 72 A. ds. s. 7 f. 19