Medlemstidning från Norrskog nummer 2 2015 så blir din sommar Myggfri Norrskog on time Förening i takt med sin tid Pärlugglor hjälper dig med sorken Inkomst från skogen Visst är det viktigt Från skog till planka med Svante & Gunilla Fjellström Lokalproducerat
Innehåll #2 2015 Nyheter > Sidan 5 Kraftig ökning av granbarkborre Träsmak > Sidan 8 Trä förvandlat till konst krönika > Sidan 26 Viktig förtjänst från skogen Möt > Fredrik Alenius > Sidan 18 Lär känna din skogsrådgivare Fredrik inledde sin skogliga karriär i Tyskland, USA och Kanada. Guld och grönare skogar > Sidan 24 Norrskog sätter en helt ny tjänst på marknaden Skogsbruksavtal Guld. 2 / norrskogen #2 / 2015
Skogen i mitt Sabina Sjödell / 4 maj / Torpshammar Jag hade opponerat mig vilt om någon för tio år sedan påstått att jag 26 år gammal skulle vara bosatt i Torpshammar och sedan två år förtroendevald i det lokala skogsbruksområdet! För tio år sedan var det staden som lockade. Jag växte själv upp mitt i skogen, i en liten by i norra Hälsingland och så snart det överhuvudtaget var möjligt packade jag mig iväg till Sundsvall för att jobba och plugga. Ganska snart träffade jag Per Magnus som jag är gift med i dag och ungefär samtidigt stod det klart att jag var betydligt bättre lämpad för landet än för stan och att jag trivdes väldigt mycket bättre i hus än i lägenhet. Öga mot öga med skogen igen var det svårt att värja sig mot att mina baskunskaper var ganska dåliga. Jag har alltid använt skogen för rekreation men i övrigt hade jag noll koll. Norrskogs kvinnonätverk blev en riktigt bra inkörsport till skogsägandet. På en träff med Norrskogskvinnorna i Gällö förstod jag direkt att det här var något helt annat än de Norrskogsträffar jag varit på tillsammans med min man. I kvinnonätverket är det väldigt högt i tak och ingen fråga är för dum för att ställas. Jag har hört föreläsare förvånat utbrista i slutet av en dag att de (helt i onödan) oroat sig över pinsamma tystnader när det blir dags för frågestund, för det är verkligen det minsta problemet. Ofta måste vi tvärt om dra över tiden för att frågorna är så många. Sabina Sjödell är 26 år och förtroendevald i Torp-Stöde skogsbruksområde. Hon är aktiv i Norrskogskvinnorna, tar i vår en magisterexamen i ekonomi och har precis tagit motorsågskörkort. Foto petra berggren reportaget > Sidan 10 Närodlat virke i Hammerdal marknad > Sidan 20 Norrskog on time Ansvarig utgivare Annika Lidgren, annika.lidgren@norrskog.se, tel 0612-71 87 45 Redaktör Petra Järnbert /ADC Media, petra.jarnbert@adc.se Grafisk Form Anders Birgersson och Åse Bengtsson Omslagsbild Tina Stafrén Kontakt: info@norrskog.se eller 0612-71 87 00. Webb: www.norrskog.se Annonsbokning Susanne Wänman, Chilli Media, tel: 070-647 15 72, susanne@chillimedia.se Tryck NSO Upplaga 20 200 på PEFC-certifierat papper Norrskogen är din medlemstidning från Norrskog 2015 / norrskogen #2 / 3
Nytt i > Norrskog Skogsstyrelsen har tagit fram en ny broschyr som bland annat visar hur viktigt det är med planering och kommunikation när det gäller skogsvård. För den som vill få en översiktlig bild av nyttan med miljöhänsyn har också en film tagits fram. Med filmen vill vi ge en inspirerande vägledning till hur skogs ägare genom att ta en god miljöhänsyn vid åtgärder i skogen kan bidra till att bevara den biologiska mångfalden, säger Anna Petersson, projekt ledare, Skogsstyrelsen. Bland annat visar filmen miljöer som är viktiga att ta hänsyn till, exempelvis hänsynskrävande biotoper, kantzoner och bryn eller gamla och grova träd. Se filmen på www.skogsstyrelsen.se Nya på Norrskog Karl-Olof Norman har anställts som skogsrådgivare i Hammarstrand och börjar hos oss i augusti. Karl- Olof, som i dag arbetar som inspektor på Mellanskog, flyttar till Hammarstrandstrakten med sin familj under sommaren. Lars Grundqvist är ny platschef vid NWP Sikås sedan den 1 juni. Lars kommer närmast från en anställning hos Wellspect Health- Care, där han varit ansvarig för underhållsavdelningen. Lisbeth Lundström är sedan i maj anställd som redovisningsekonom på Norrskogs ekonomiavdelning. Lisbeth är utbildad civilekonom och kommer närmast från en anställning inom Landstinget Västernorrland, som ekonomikonsult och controller. Samverkan kring skogens vatten Skogsägareföreningen Norrskog menar att Vattenmyndigheten Bottenhavet genom illa underbyggda schablonlösningar, direktiv och pekpinnar riskerar att släcka det stora engagemang i vattenfrågor som finns i skogsägarkåren. Från familjeskogsbrukets sida efterlyses att Vattenmyndigheten i stället engagerar sig i det omfattande arbete som skogsbrukets aktörer och fors kningsinstitutioner bedriver för att minska skogsbrukets påverkan på vatten. Det skulle gynna såväl utvecklingen i regionen som den framtida vattenkvaliteten. Om Vattenmyndigheten Bottenhavet väljer att arbeta med dialog, kunskapsuppbyggnad och samverkan mot gemensamma mål, i stället för med schablonlösningar, så kommer Norrskog att möta denna kursändring med engagemang, säger ordförande för Norrskog Gunnar Heibring. Generationsskifte i sommar Under sommaren inleds ofta samtalet om ett generationsskifte. Norrskog har lång erfarenhet av fastighetsöverlåtelser. Kontakta Norrskogs skogs- eller ekonomirådgivare om du har funderingar kring vad som är den smidigaste lösningen på just er fastighet. Norrskogen får fina betyg I förra numret av Norrskogen genomfördes en läsarundersökning. Frågorna handlade om hur Norrskogs medlemmar uppfattar sin medlemstidning, utifrån ett antal frågeställningar kopplade till form och innehåll. Gensvaret var överväldigande! Tidningen får inte bara höga betyg, många medlemmar passade samtidigt på att lovorda tidningen:»har allt en skogsägare behöver«,»bästa tidningen i skogsbranschen«,»jag blir alltid nyfiken och börjar bläddra i tidningen«,»lättläst och igenkännande«,»kunde läsas oftare«,»tidningen har fått större tyngd«. Tack också för alla tips på nya inslag i tidningen, det är värdefull information för redaktionen, som gärna fortsätter ta emot era idéer! Under några härliga dagar i augusti får tjejer som ska börja årskurs 5 och 6 chans att på olika sätt uppleva och utforska skogen. Norrskog är sedan många år medfinansiär i Skogen i Skolan som är med och arrangerar Skogskollo för tjejer. På programmet finns allt från att köra skogsmaskin till att skapa med material från skogen. Mer information på www.meraskog.se. Foto Per-Anders Sjöquist Foto Henrik Larsson/Fotolia 4,69 av 5 möjliga så högt betyg fick Norrskogen för form och utseende när vi i förra numret bad er läsare att sätta betyg på er medlemstidning. Svaren strömmade in och betygen var genomgående höga. 4 / norrskogen #2 / 2015
Erik Milton är Norrskogsmedlem. Ett ögonblick > Erik Milton I tre år har granbarkborrarna haft god tillgång på vindfällda träd. Risken är stor att de ger sig på stående skog i sommar. Kraftig ökning av granbarkborrar efter stormarna Kan förhöjda mängder vindfällen leda till barkborreutbrott? Även om de är mindre än skogsvårdslagens gräns på fem kubikmeter färska vindfällen per hektar? Dessa frågor ställde sig Martin Schroeder, professor på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och institutionen för ekologi. Hans forskningsprojekt på just detta tema har under två år finansierats av Norrskogs Forskningssiftelse. Granbarkborren är en av de ekonomiskt mest betydelsefulla skogs skadegörarna i Europa. Under utbrott dödar den stora volymer granskog, säger Martin Schroeder. Sedan 2011 har SLU varje höst utfört två olika undersökningar i Västernorrland och Jämtland. Dels har vi tittat på granbarkborrens förökningsframgång, alltså antal döttrar per hona, dels på volymen stående dödade träd. Samtidigt har vi uppskattat andelen angripna och oangripna vindfällen, berättar Martin Schroeder. Även om det alltid är vanskligt att sia om framtiden så talar resultatet sitt eget tydliga språk. Eftersom granbarkborrarna under tre år haft god tillgång till vindfällda träd är de nu mångdubbelt fler än vad de var före stormarna. Inför denna sommar ser vi störst risker för granbarkborreangrepp på stående skog i Medelpad där stora mängder vindfällen fortfarande ligger kvar, menar han. Risken för angrepp är störst i beståndskanter till större stormluckor där vindfällen legat kvar under sommaren 2014. Men angrepp kan även uppstå på andra platser, särskilt i äldre volymrika granbestånd. Nu är det viktigast att fortsätta ta rätt på vindfällen och att inrikta arbetet på platser med mycket vindfällen, säger Schroeder. Situationen i Norrskogs område kommer att följas upp med nya undersökningar under hösten. Läs rapporten i sin helhet på www.slu.se/ekologi/martin-schroeder Mer på webben På norrskog.se hittar du Norrskogens Granbarkborrespecial från nummer 2/2014. Där har vi samlat tips och goda råd både på hur du identifierar ett granbarkborreangrepp och hur du gör om du misstänker att din fastighet är drabbad. Om du ändå känner dig osäker, tveka inte att kontakta din skogsrådgivare. Grattis, du vann den Ipad Mini som vi lottade ut i samband med en enkät om medlemstidningen Norrskogen. Hur kan vi göra tidningen ännu bättre? Jag gillar formen på tidningen och papperet känns rejält. Vad det gäller innehållet är jag alltid intresserad av»best Practice«, det är spännande att läsa fördjupande texter om goda exempel, det gäller alltifrån någon som testat nya trädslag och skötselmetoder, till trender på virkesmarknaden. Eftersom jag både är utbo och relativt ny Norr skogsmedlem är jag också nyfiken på mervärdet i industriledet. Jag bor i Helsingborg, äger skog i södra Sverige och är sedan länge medlem i Södra Skogsägarna. Men min fru kommer från Norderön i Jämtland där vi brukar hennes hemgård vilken saknar skog, så för ett par år sedan investerade vi i en fastighet på drygt 200 hektar som är i behov av mycket kärlek och omvårdnad. Läs mer om läsarundersökningen på sid 4. 2015 / norrskogen #2 / 5
Nytt i > Norrskog Foto tommy andersson Strömsunds skogsbruksområde har på ett inspirerande sätt tagit vara på empiriska studier på pärlugglor i området. Under våren har elever på Vattudalsskolan i Strömsund tillverkat pärluggleholkar på löpande band. Bygg en pärluggleholk och håll sorken borta I början av 60-talet behövde Knut Klefbom i samband med sitt examensarbete i zoologi samla in fakta om pärlugglor. Jag var 28 år, du vet, det var den där bästa åldern när man orkar hur mycket som helst. Hans insats bestod i att sätta upp ett 60-tal pärluggleholkar med cirka 500 meters mellanrum i Frostviken. Åren gick och det var inte förrän långt senare som det gick upp för Knut att han och hans markgrannar aldrig någonsin drabbades av plantgnag när det var sorkår. Utan naturliga boplatser är pärlugglan helt beroende av holkar i våra produktionsskogar. Jag tycker nästan synd om de markägare som inte har ett gäng ugglor till hjälp på fastigheten. Holkar innebär en»win-winsituation«för alla utom sorkarna, menar Knut. Pärlugglan tar bytet under snön, även i tre till fyra decimeters lössnö. Ofta ger sig sorkarna på träd just vintertid när de inte har några andra gröna växter att tillgå. En annan fördel är att de häckar väldigt tidigt. Kring jul skvallrar de om att det ska bli ett sorkår genom att installera sig i holkarna och redan i april kläcks ungarna. På så vis häver pärlugglan sorkens populationskurva i den mest explo siva fasen, berättar Knut. Pärlugglan pejlar av stora geografiska områden och gör en bedömning av var det finns mycket sork och var det finns ännu mer sork. Det är en imponerande förmåga. Vissa år slår den sig ner här i Strömsund, andra år i norra Finland eller norr om Ural. Nästan lika imponerande är det att följa jakten på sork samtidigt som ungarna kläcks. Medan ungarna växer kan hanen fånga upp till 100 sorkar per natt. I början är han så chevaleresk när han överlämnar den döda sorken till honan som styckar sönder den till ungarna, men i slutet av säsongen kastar han bara in sorkarna i hålet, säger Knut. Idag sätter han upp pärluggleholkar i samma takt som han planterar, och fler lär det bli i Strömssundstrakten sedan skogbruksområdet initierat ett samarbete med årskurs 7 på Vattudalsskolan i Strömsund. Tillsammans med sin slöjdlärare Tord Blom, bygger de pärluggleholkar på löpande band. Vi fick idén när vi var ute i skogen och tittade på en nyplantering som var helt upptuggad av sork (kvar var 8 plant/ha). Virket kommer från NWP Sikås och Norrskog kommer att förmedla holkarna till medlemmar som ska nyplantera, säger Maria Grill, ordförande för Strömsunds skogsbruksområde. Bygg din egen holk för pärlugglan Knut Klefbom anser att de ideala måtten för en holk byggd av bräder är 35 cm hög med en botten på 20 x 20 cm. Det ger en area inne i holken på 400 cm 2 och det räcker för en familj med hona, hane och åtta ungar. En gång när jag tömde en sådan holk efter det att pärlugglefamiljen dragit vidare fann jag också 44 stycken sorkar där inne, berättar Knut. Tänk på att forma ingången som en liggande oval. Det minimerar risken för predation av hökugglor och mård. Fäst holken tre till fyra meter upp i trädet. För att lyckas med häckningen ska det vara cirka 200 meters mellanrum mellan holkarna. 6 / norrskogen #2 / 2015
GÖR SOM ANDRA SKOGSÄGARE TA VARA PÅ DINA AFFÄRSMÖJLIGHETER PÅ BÄSTA SÄTT 50 000 skogsägare anlitar varje år LRF Konsult för fastighetsförmedling, värdering, skogsbruksplaner, ekonomi, juridik, generationsskifte och rådgivning. Affärsmöjligheterna för skogsägare är många. Vilka är dina? Kontakta oss, din oberoende rådgivare! Patrik Ulander Reg. Fastighetsmäklare 0611-289 35 Daniel Höglund Reg. Fastighetsmäklare 0620-259 30 Peter Zetterström Aukt. lantbruksvärderare 0620-259 31 Roland Skarin Reg. Fastighetsmäklare 0620-259 32 Anna-Maria Molin Reg. Fastighetsmäklare 0680-71 41 43 Thomas Persson Reg. Fastighetsmäklare 0680-71 41 44 Anders Eriksson Aukt. generationsskifteshandläggare 063-15 71 62 Folke Lindblom Skogstekniker 063-15 71 63 Patrik Nordin Kontorschef 060-67 88 08 Lars-Anders Jonsson Reg. Fastighetsmäklare 063-15 71 66 Sofi a Palmkvist Reg. Fastighetsmäklare 0670-61 47 75 E-post: förnamn.efternamn@lrfkonsult.se lrfkonsult.se/skog
trä > smak Trä förvandlat till konst. Träslöjd möter finkultur Måhända är Marie Eklund en svensk träkonstnär på väg mot internationellt erkännande. Nyutexaminerad från Sätergläntan presenterar hon den spännande installationen Ben på Liljevalchs vårsalong 2015, en utställning som redan fått uppmärksamhet internationellt. Konkret tittar vi på täljt trä sammansatt med träplugg. Resultatet mejslar fram mänskliga personligheter i knotigt trä. Även Eklunds bruksföremål hennes vackra skedar skildrar en slags anatomi i trä och kommer bland annat att användas på hyllade restaurang Fäviken. www.marieeklund.se Foto Sara Mac Key Lyckligare trä Vilket material den koreanske konstnären Jaehyo Lee än tar sig an så strävar han efter att hitta ett nytt uttryck för materialet. Låt säga trä, fast i som han själv uttrycker det»ett vackrare eller lyckligare tillstånd«. Oftast handlar det om geometriska konstverk som ställer materialets ursprungliga form på ända. www.leeart.name Foto Egon Dejori Foto Jaehyo Lee Studio En röst i trä Så levande förefaller Bruno Walpoths skulpturer i naturlig storlek att de när som helst skulle kunna ta till orda. Själv är konstnären född och uppvuxen i Italien, både hans farfar och farbror var skulptörer och trä var materialet han växte upp med. Helst jobbar han i björk och valnöt. Walpoth använder mejsel och fil för att befria sina skapelser från dess ursprungliga form stocken och andas in en levande själ i sitt snidade trä. www.walpoth.com/wood.html 8 / norrskogen #2 / 2015
LH1505 Välkommen till vår monter på Skogsnolia! Det perfekta skogsekipaget Kombinationen traktor och skogsvagn är en ekonomisk och användbar lösning som gör ditt arbete i skogen effektivt och lönsamt. Med en traktor från Valtra och en svensktillverkad skogsvagn från Moheda får du det perfekta skogsekipaget. Rusta för skogen! LULEÅ Richard Andersson 010-556 23 71 Jonas Andersson 010-556 23 75 SKELLEFTEÅ Mathias Markström 010-556 24 07 UMEÅ Fredrik Winberg 010-556 24 31 ÖRNSKÖLDSVIK Conny Hansson 010-556 24 57 ÖSTERSUND Anders Edblad 010-556 23 66 Jan Persson 010-556 23 65 SUNDSVALL Jens Moberg 010-556 19 17 HUDIKSVALL Jens Moberg 010-556 19 17 Hans-Erik Olsson 010-556 18 47 BOLLNÄS Hans-Erik Olsson 010-556 18 47 www.lantmannenmaskin.se
10 / norrskogen #4 / 2014
Allt fler kunder väljer närproducerade produkter. För vissa handlar det om att säkerställa lokala jobb, för andra är det ett medvetet val för miljön. När Svante och Gunilla Fjellström skulle byta panel var det självklart att välja lokalt virke. text Petra Järnbert bild Tina Stafrén Närodlat virke till husbygget 2014 / norrskogen #4 / 11
Gran glespanel Gran dubbelfasspont vitgrundad (stående montering) Gran enkelfasspont ytterpanel (liggande montering) Läkten är en smal träribba en dold byggregel av klenare virke som sätts som i ett gallermönster mellan väggen och fasaden för att huset ska luftas på ett naturligt sätt. Gran läkt Ytterpanel Den extra kostnaden för att köpa grundmålad ytterpanel motsvarar bara kostnaden för färg och penslar. En av paradprodukterna i Norr skogs sortiment. När Svante och Gunilla Fjellström nyligen skulle lägga ny panel på sitt hus i Håxås var det självklart för dem att välja virke från Norrskog. Vi hade precis avverkat på vår egen fastighet och även om de hyvlade brädorna i panelen inte kommer exakt från vår egen skog så skulle de lika gärna ha kunnat göra det. Det är en bra känsla, säger Gunilla som är född och uppvuxen i huset. Huset har nästan hundra år på nacken och har inte fått ny panel sedan 60-talet. När vi renoverade fönstren i fjol gick det inte att blunda för behovet längre. Sprickorna hade trängt för djupt in i träet helt enkelt, konstaterar Svante. För makarna Fjellström som båda arbetar på Norrskogs hyvleri i Hammerdal var det inte långt från ord till handling. För bara hundra år sedan hade det varit uteslutet att använda något annat än lokalt virke. Men i dag blir det mer av ett medvetet val man gör i den uppsjö av produkter som finns att välja mellan, säger Gunilla. Svante instämmer. Samtidigt vill man till sitt eget hus ha det bästa marknaden kan erbjuda och då är Norrskog också det självklara valet, konstaterar han. Gång på gång har han fått det bekräftat från kunderna. Vi får i princip aldrig några reklamationer, tvärt om är det ofta lovord som når oss i retur. Det är en otroligt fin råvara vi har, den fina norrländska granen lämpar sig väldigt väl för husfasader. Flera av Norrskogs paradprodukter är framtagna just för hustillverkning, säger Svante. Panelbytet har inneburit att de stiftat närmare bekantskap med många produkter i Norrskogs sortiment: Reglar sitter inne i väggen, ett modernt och välisolerat hus har tjockare reglar än till exempel ett uthus eller en sommarstuga. Ju bredare reglar, desto bättre isolering. Även kortlängder på 2,50 meter är attraktiva för väggreglar eftersom de flesta hus har en takhöjd på 2,40 meter. I dag heter den vanligaste modellen C24. Det är en regel av högre kvalitet än C14 som länge varit standard på den nordiska byggmarknaden. C14 är billigare eftersom den har mer kvist och är lite krokigare. Ju dyrare det blir att anlita en snickare, desto mer är man beredd att lägga på virket. Vi ser samma tendens i Kina. Om fem sex år kommer arbetskraften att vara dyr även där och då ökar efterfrågan på produkter av 12 / norrskogen #2 / 2015
Gran ytterpanel (stående montering) Furu trall G4-2 IMP Impregnerat virke Eftersom granen har en tät cellstruktur är det svårt, för att inte säga omöjligt, att impregnera den. Därför används fura till tryckimpregnerat virke. Furu regel C14 IMP ThermoWood Thermowood är en av de mer exklusiva produkterna i NWP:s portfölj. Dessutom är det en miljövänlig produkt. Råspontluckor Reglar sitter inne i väggen. Ett modernt och välisolerat hus har tjockare reglar än till exempel ett uthus eller en sommarstuga. Ju bredare reglar, desto bättre isolering. Gran regel C24 Råspontluckor är en annan populär produkt. Den används till undertak, läggs på takstolarna, och ovanpå den fäster man papp och därefter läkt innan plåteller tegeltaket ska på.»för bara hundra år sedan hade det varit uteslutet att använda något annat än lokalt virke.«högre kvalitet, säger Ola Wilhelmsson, som är försäljningsansvarig för byggprodukter på NWP. Tidigare räknades kvalitet i årsringsbredd, i dag är det kvalitetsmåttet underordnat längden på en stock. Egentligen är det väldigt enkelt. Kunden vill ha långa längder och rätt längd säljer. Det gäller även på exportmarknaden. Längder på 3,90 meter är inte attraktiva på så många marknader. Av dessa gör vi i stället kortreglar på 2,50 och stumparna på 1,40 meter som blir kvar fingerskarvas, berättar Ola Wilhelmsson. NWP samarbetar med en fingerskarvsanläggning där virket förlängs genom att brädor först fräses i ett sicksackmönster och sedan limmas ihop. Men det är ett dyrt sätt att ta fram rätt längder. Vi gör det egentligen bara för att kunna tillgodose kundens behov och för att någorlunda behålla värdet på stocken. Det ideala, och det vi hela tiden strävar efter, är att få rätt längder direkt ur skogen, fortsätter han. Kunden ser flera fördelar med längre virke. Dels blir det färre skarvar, dels sparar det lagerkostnader. Men nu åter till Svante och Gunillas panel byte. Sedan reglarna bytts ut är det dags för läkten. Läkten är en smal träribba, en dold bygg-regel av klenare virke, som sätts som i ett gallermönster mellan väggen och fasaden för att huset ska luftas i på ett naturligt sätt. Standarddimensionen för läkt är 25 45 mm, med den tjockleken är den lämplig för luftning. Ingen vill dra in fukt i huset och eftersom det är lättare att få en bra torrhalt 2015 / norrskogen #2 / 1 3
Ny fasad steg för steg En välskött fasad ger dig ett friskt hus, och trä är ett levande material som bara blir vackrare med åren. Svante och Gunilla Fjellström tipsar om hur man byter fasad till stående träpanel. 1. Ta bort all fasadbeklädnad in till regelstommen. 2. Förstärk runt fönster. Montera upp horisontella distansreglar (läkt) i regelstommen. Lämpligt avstånd mellan dem är 60 cm. 3. Måtta upp var bottenbrädorna ska sitta och gör små märken. Tänk på att du ska ha en knutbräda i varje ände på väggen och att den ska vara placerad som en sista läkt. En bra tumregel är att läkten ska överlappa bottenbrädorna med minst 20 mm. 4. Snedsåga alla paneldelar upptill så att kondensen rinner ut mot panelen och inte in mot isoleringen. Bottenbrädan skruvas fast i läkten. Grundmålade panelbrädor ger ett bättre resultat. 5. Varannan lockbräda sätts med kärnsidan utåt, varannan med kärnsidan inåt. På så sätt motverkar man sättningar i träet eftersom årsringar gärna vill räta ut sig när brädorna torkar. 6. Vid skarvar och vid brädans nedre slut är det bra om lockbrädan snedkapas så att regnvattnet avleds lättare och det känsliga ändträet skyddas. Lockbrädan ska överlappa bottenbrädan med cirka 20 mm. 7. Måla gärna knutbrädan innan den sätts upp och snedkapa vid det nedre slutet för att avleda regnvattnet. 8. När du monterar dörr- och fönsterfoder, använder ett foder som har samma dimension som panelen. Dimensionen 22 x 145 mm är ett vanligt val. Om du vill kunna justera karmen i efterhand ska fodret fästas direkt i karmen. Svante och Gunilla Fjellström är nöjda med panelbytet och att renoveringen har inneburit ett minimalt miljömässigt fotavtryck. på gran är det gran som gäller för den här typen av produkter, säger Svante. Furan med sina öppna porer som tar till sig vätska har större kvistar och lämpar sig varken för läkt eller ytterpanel. Ovanpå läkten lägger man ytterpanel. Det här är en produkt som ökat markant sedan NWP investerade i det nya måleriet i Hammerdal. Den extra kostnaden för att köpa grundmålat virke motsvarar nämligen bara kostnaden för färg och penslar. Kunden sparar mycket tid genom att köpa grundmålad ytterpanel och tid är det mest dyrbara vi har idag. Dessutom blir det högre kvalitet när virket målas under kontrollerade former, säger Ola. För att vara leveranssnabba på grundmålat virke finns det alltid ett stort lager med virke i den vita standardkulörten. Vissa kunder väljer att lägga en grund i rätt kulört direkt men de flesta köper den ljusa standardkulörten för grundmålat virke. NWP har förmånen att själv kunna bryta den kulört kunden vill ha. I måleriet görs i dag två strykningar eftersom slutstrykningen görs på plats. Den första strykningen ska tränga in i virket och ge ett rötskydd. Mellanstrykningen förlänger hållbarheten 14 / norrskogen #2 / 2015
på den grundmålade produkten och lägger också grunden för en sista strykning. Det sista tjocka lagret färg bör målas för hand, dels för att vi omöjligt kan göra det maskinellt, dels för att täcka till exempel skruvar och spikar, berättar Svante. Till altanen har vi använt impregnerat virke. Eftersom granen stänger sina porer när den torkar är det svårt, för att inte säga omöjligt, att impregnera den. Därför används fura till tryckimpregnerat virke, fortsätter Svante. Det här är också en produkt som ökat markant på senare år och i december i fjol stod Norrskogs egen impregeneringsanläggning klar för att möta marknadens behov. Ett alternativ till impregnerat virke är Thermowood som är en av de mer exklusiva produkterna i NWP:s portfölj. Med värmebehandling får furuvirket en genomgående brun färg när kolhydrater omvandlas. Materialet åldras med stor värdighet. Dess utom behåller virket sina nya egenskaper även efter kapning och bearbetning. Thermowood överträffar furu och gran i formstabilitet och har hög rötbeständighet, eftersom det får helt andra mikrobiologiska egenskaper i och med värmebehandlingen. En klar fördel med Thermowood är även att det är en miljövänlig produkt. Faktum är att det är den enda produkten i kategorin hållbart trä som är Svanenmärkt, säger Ola Wilhelmsson. Svante och Gunilla Fjellström är nöjda med sitt panelbyte och renoveringen har inneburit ett minimalt miljömässigt fotavtryck. Eftersom vi handlat lokalt har vi också värnat om jobben på orten. Vi har också fått de bästa produkter marknaden har att erbjuda, konstaterar Gunilla. Man beräknar att en panel ska hålla i ungefär 50 år, men många kunder vittnar om att panelen från Norrskog håller ytterligare cirka tio år, berättar Svante. Det innebär förvisso inte att makarna Fjellström kan luta sig tillbaka och bara njuta av den vidunderliga utsikten över landskapet som de har från sin förstukvist. Här finns gott om sysslor. På gården finns det två hästar och femton bisamhällen som vi skördar honung från. Sen gör vi egna hundtassalvor också, skrattar Gunilla. Medlemserbjudande Under vintern avverkade Svante och Gunilla Fjellström ett granbestånd på sin fastighet i Håxås. Såglinjen i Sikås optimerar värdet på varje stock. Längden har med åren blivit ett viktigt kvalitetsmått. Grundmålad ytterpanel har snabbt kommit att bli en av Norrsogs paradprodukter, en mycket prisvärd produkt för kunden. Ytterpanel måste bytas ungefär vart femtionde år. Med virke från Norrskog är hållbarheten något längre. Bild Elin Sandström Lördagen den 13 juni är du välkommen till Bolist Byggnadssnickerier, Hissmoforsvägen 55, Krokom. Mellan klockan 10 14.00 hittar du utgående varor till riktigt bra pris! Norrskogspersonal medverkar och bjuder på kaffe. Medlemmar kan redan nu gå in på Medlemswebben och köpa hyvlade produkter. Det är bara att hämta ut på närmaste Bolistbutik som Norrskog samarbetar med. All info hittar du på www.norrskog.se 2015 / norrskogen #2 / 1 5
Möt > Fredrik Ahlenius»Lappländska skogar smäller högre än brasilianska stränder.«dina första sju år bodde du i Dorotea. Sedan hann du vara folkbokförd i Åsele och Storuman innan det bar av till Värnamo, Tyskland, USA, Kanada Brasilien? Ja, jag skulle precis skriva kontrakt på två år i Brasilien när jag träffade min fru Linda som då var Konsumchef i Åsele. Jag var helt inställd på Brasilien, inte minst för att ett av mina största intressen är att dyka. Men i det läget visade det sig att lappländska skogar smällde högre än brasilianska stränder! Varför reste du så mycket? Jag reste med jobbet. I Tyskland gallrade jag granskogar som planterats precis efter andra världskriget. Vi började i Kil i norra Tyskland och slutade med ett militärt skyddsområde strax söder om Berlin, det här var strax efter det att Berlinmuren fallit. I USA var jag stationerad som maskininstruktör i anslutning till Valmets fabrik i Gladstone i norra Michigan. Jag besökte alla som köpte Valmets skogsmaskiner i USA och Kanada. Det var väldigt roligt och planen var alltså att göra samma sak i Brasilien. Kan du ta det från början, hur tog du steget från Storuman ut i världen? Trots att jag är uppvuxen på en skogsfastighet var det först på skogsbruksgymnasiet i Storuman som jag själv provade på att köra. Det var 80-tal och mitt i brytpunkten mellan mekanisering och manuell huggning. Efter gymnasiet jobbade jag som skördarförare åt Domänverket i sex sju år. Sedan kände jag att jag ville gå vidare och valde mellan att bli egen entreprenör eller utbilda mig vidare.»läs vidare i stället för att dra på dig en massa grejer«, sa mamma och pappa. Jag vidareutbildade mig på Skogsinstitutet i Värnamo men efter avslutad utbildning var det omöjligt att få ett inspektorsjobb. Men jag gillade skogsmaskiner och nappade på de erbjudanden jag fick vilket innebar att jag fick resa en del. Du väljer alltså kärleken framför Brasilien och väl tillbaka i Västerbottens inland arbetar du som inspektor åt Norra Skogsägarna. Men snart ska livet ställas på ända för dig. När jag jobbat som skogsinspektor i Storuman i några år fick pappa en kraftig hjärnblödning. Han var bara 58 år gammal och livet förändrades dramatiskt för oss alla. Han behövde sex sju assistenter för att ta sig igenom dagarna och nätterna. Jag sade upp mig och arbetade som pappas personliga assistent under rehabiliteringen. Men när min fru fick erbjudande om jobb i Sundsvall hängde jag på. Ålder: 46 år Gör: Skogsrådgivare Bor: Alnön, Sundsvall. Familj: Frun Linda Alenius och barnen Alma och Alrik. Äter helst: Älgfilé med ugnsstekta rotfrukter. Läste senast: Yamal och Björnjakten av Sven Simonson. Ser helst på tv: Arne Dahl-serien. Dold talang: Dykning. Bästa dykningen på Hawaii. Fler intervjuer med intressanta personligheter hittar du på norrskog.se och via Facebook. Nu har du varit skoglig rådgivare i Sundsvallsområdet i drygt 15 år. Under några år lämnade du Norrskog och jobbade för SCA, varför kom du tillbaka? Jag trivs på Norrskog eftersom det finns en ärlighet i affären. Kooperativet är rättvist och behandlar alla medlemmar lika. Oavsett vilken kompetens eller skoglig bakgrund markägaren har så får alla samma utmärkta rådgivning och samma pris för samma produkter. Dina tre bästa råd till Norrskogs medlemmar? För det första, röj i tid! Skogen ska röjas när träden är mellan 1,5 och 2,5 meter höga. För det andra, avverka när skogen är mogen, inte när priserna på timmer är som högst. Ett tredje tips är att i god tid innan avverkning se över behovet av skogsbilvägar på fastigheten. Alla dessa tips bidrar till bättre lönsamhet för markägaren. Höjdpunkter i skogen om du kliver ur skogsrådgivarrollen för ett ögonblick? Jag gillar att jobba i min egen skog utanför Vilhelmina, det är ren rekreation att ta fram mina gamla maskiner om somrarna. Jag älskar morgnarna i torpet, när vi sitter där allesammans på bron och dricker morgonkaffe, äter macka och lyssnar på svalorna i den tidiga sommarsolen. Foto Petra Berggren 16 / norrskogen #2 / 2015
2015 / norrskogen #2 / 1 7
Norrskogen tipsar om bästa produkterna på marknaden för att slippa myggen sommaren 2015. Myggfritt i sommar Mest mygg blir det när snön får ligga kvar länge och det plötsligt blir varmt. Då blir marken extremt fuktig och maximalt med mygglarver kläcks vid samma tidpunkt. Man brukar säga att ju varmare sommaren är desto kortare blir myggsäsongen. Ibland är det myggfritt redan i slutet av juli, medan en sval sommar ger mer långlivade mygg, säger Jan Lundström som är myggforskare vid Uppsala universitet. Så hur skyddar vi oss bäst? Genom att klä sig i löst sittande, ljusa kläder. Täck fötterna, där biter myggen först på grund av fötternas doft. Smörj in dig med myggmedel som innehåller ämnet DEET som man använt sedan 1950-talet, säger Jan Lundström. I dag finns också en rad produkter som antingen skrämmer myggorna med dofter eller ljud de inte gillar eller fångar in dem med ultraviolett ljus eller med dofter som imiterar en människas. På senare år har det hänt en hel del inom myggforskningen, bland annat har forskare kunnat avslöja myggens luktreceptorer. Det innebär att det är möjligt att ta fram ämnen som blockerar myggens luktsinne så att de inte kan lukta sig till människan längre, säger Jan Lundström. Arbetet med att ta fram nya myggmedel är i full gång, men sommaren 2015 får vi hålla tillgodo med gamla godingar på marknaden. Myggmedel Medel med ämnet DEET skrämmer myggen men får inte användas på barn under tre år. Kemikalien kom ut på marknaden 1957 och gör att myggor inte kan känna lukten av människosvett. Lykta För att skrämma mygg på en mindra yta som till exempel på verandan, utflykten, utanför husvagnen, tältet eller i båten, kan det funka med en lykta. Det är doften av krysantemum som skrämmer bort mygg i en zon på 20 kvadratmeter i upp till tolv timmar. Drivs av gaspatron och myggmedelmatta. Tyst, luktfri och bärbar men används inte inomhus. Pris: 300 400 kr Appar Myggrapporten håll koll på var det finns mycket mygg och varna andra. Q Mosquito ljud på hög frekvens som ska skrämma myggen. Eldriven värmeplatta Tyst och luktfritt alternativ för inomhusanvändning. Skrämmer mygg i en zon på 10 15 kvadratmeter. Finns för vanligt eluttag och för husvagn/husbil med 12 volt. Pris: 100 200 kr Gasoldriven fångare Om du har stora problem med skogsmygg och knott kan det vara idé att investera i en gasoldriven fångare. Genom att simulera en människas utandning, doft och värme lockar den till sig mygg. Lägg bara i tabletter med octenol (som luktar människa) och myggen sugs in i fångaren när de kommer tillräckligt nära. Fyll på gasol och rensa bort de döda insekterna. Maskinerna är tysta, luktfria och kan stå ute i regn. Pris: 5 000 13 000 kr 18 / norrskogen #2 / 2015
Vi tror på Norrland. Vi kan skog. Och finns nära dig! Alla våra bankkontor har en bankman med skogsekonomi som specialkompetens. Här hittar du ditt närmaste Handelsbankkontor. Välkommen! handelsbanken.se/skogochlantbruk NYHET - NU MED M-TRONIC MOTORSÅG MS 201 C-M 35,2 cm 3 1,8 kw 2,4 hk 3,9 kg PRIS: 7.190:- RÖJSÅG FS 460 C-EMK 45,6 cm 3 2,2 kw 3,0 hk 8,4 kg PRIS: 9.190:- Alla priser är rek. priser inkl. moms. Med reservation för tryckfel. Våra hårda krav på kvalitet och säkerhet innebär att vi har skapat ett nät av utvalda och kunniga återförsäljare som är experter på våra produkter och dessutom duktiga på service. Det är bara hos dem du kan köpa en STIHL maskin för ingen kan den bättre. stihl.se Kompromissa inte med säkerheten. Köp den! Inga kompromisser med andra ord. Det gäller också motorsågen MS 201 C-M och röjsågen FS 460 C-EMK, mångsidiga och robusta sågar med många användningsområden. För säkerhets skull. 2014 / norrskogen #1 / 1 9
Kloss i kloss Norrskog on time är samlingsnamnet på en stor intern satsning för att skapa bättre planerbarhet i hela koncernen. Det handlar om en total genomlysning av organisationen. Målet är att spara 25 miljoner till nytta för våra medlemmar, säger Henrik Jönsson, projektägare för satsningen. Norrskogs volymer har ökat stadigt de senaste tio åren. Varje dag lämnar ett fyrtiotal långtradare industrierna med sågade varor. Samtidigt rullar sextio timmerbilar in till industrierna och varje dag har vi mellan trettio och femtio skördare huggandes i skogen, berättar Henrik Jönsson. Industrierna förbrukar 8 000 kubikmeter skog varje dag och på samma tid producerar en skördare 200 kubikmeter. I takt med att volymerna ökat har kundkraven blivit allt tuffare, det gäller allt ifrån krav på kvalitet, dimensioner och längder till förväntningar på snabba ledtider och leveranser. För att möta marknadens krav och förväntningar tar Norrskog nu ett samlat grepp om planerbarheten i koncernen. I dag är Norrskog en stor organisation med många avdelningar. Det ställer höga krav på att vi har bra verktyg för att mäta våra processer, menar Henrik. Dragande flöden För att vi ska kunna göra bra affärer i Sverige och världen behöver vi veta vilken råvara vi har tillgång till det närmsta halvåret. I ena änden av produktionen har vi skogsrådgivarna som har en god uppfattning om utbudet och befintliga avverkningar. I andra änden sitter trävarusäljaren med en lika god uppfattning om vad kunderna efterfrågar. Genom att prognostisera försäljningen och tydligt kommunicera den till våra skogsrådgivare kommer beställningen till entreprenören att bättre spegla marknadens behov. Vi har en produkt med en omloppstid på 100 år men vi vill kunna garantera våra kunder ett stabilt flöde månadsvis. Med en planerbar situation, där vi vet vad som är på väg in till industrierna från skogen, kan vi göra bättre affärer, det vill säga ta bättre betalt för våra produkter. Risken är annars att det»blir som det blir«, att vi säljer det vi har på lager vid en viss tidpunkt, men på så sätt får vi svårt att vara konkurrenskraftiga. Transport logistik Varje år köper koncernen Norrskog transporter för 320 miljoner kronor. 20 / norrskogen #2 / 2015