Regler för benämning av bildgivande utrustning i medicinsk diagnostik inom Region Skåne Mats Nilsson Stefan Olsson
Regler för benämning av bildgivande utrustning i medicinsk diagnostik inom Region Skåne Spårbarhet är en av hörnstenarna i kvalitetssäkring av medicinska data. Det är därför av stor vikt att medicinska bilder och data av alla slag kan spåras till sin källa. I digitala system är detta en tämligen enkel sak att implementera med hjälp av DICOM-standarden. Svårare brukar vara att enas om en entydig standard och allra svårast är att genomföra den konsekvent. I denna rapport föreslås ett system för benämning av bild- eller datakälla. Denna benämning skall vara unik i Region Skåne, bör vara unik i Sverige och kanske även i världen. Det kan te sig lockande att försöka administrera systemet centralt, åtminstone inom radiologin och nukleärmedicinen, genom att utnyttja RIS-systemet Conrad och därtill hörande sortimentoch kodkataloger. Syftet är att låta RIS inkludera modalitetsbeteckningen i den information som översänds i modality worklist (MWL). Dock är det så, att en bokning av undersökning från RIS till en viss modalitet inte nödvändigtvis betyder att det blir just den utrustningen som används för att genomföra undersökningen. (Vid t.ex. driftstörningar hänvisas man till annan likvärdig utrustning.) Den från RIS överförda informationen behöver i detta fall alltså uppdateras efter att undersökningen är klar. Från början skissades på möjligheten att inkludera en identifiering av modaliteten i det Study Instance UID som RIS överför till modaliteten i MWL, men eftersom Study Instance UID aldrig får modifieras är detta inte ett gångbart alternativ. En annan parameter bör därför användas. En sådan unik identifierare är modalitetens s.k. Application Entity Title (AET). Denna parameter skickas i en förfrågan om arbetslista från modaliteten (anropande AET) och används av Conrad för att söka ut data till den arbetslista som skickas tillbaka till modaliteten. Eftersom AET:n inte lagras tillsammans med bildinformationen kan den inte användas för ändamålet att spåra bildinformationens ursprung. För detta ändamål måste därför en annan parameter användas. Den parameter som beskriver vilken modalitet som verkligen framställde informationen måste finnas lagrad lokalt i modalitetens egen datauppsättning som beskriver maskinen (t.ex. tillverkare, modell, serienummer etc.). Det är denna parameter - d.v.s. den som finns lagrad lokalt i varje modalitet - som kommer att lagras tillsammans med bilderna (i varje bildfil). I DICOM-filen placeras den i general equipment module, antingen i tag (0008,1010) station name eller i tag (0008,0080) institution name, alternativt i båda. Station name är ett SH -attribut med max 16 tecken och institution name är ett LO -attribut med max 64 tecken (se bilaga 1). Modalitetsbeteckningen bör således begränsas till 16 tecken. I skrivande stund finns några äldre modaliteter som inte klarar 16 tecken i tag (0008,1010), men dels fasas dessa ut ur verksamheten, dels bör man inte bygga en Skånestandard kring utrustning som inte uppfyller DICOM-standardens mest elementära definitioner. Båda taggarna bör därför användas. Detta medför också att sannolikheten för att beteckningen förs över i bildfilerna närmar sig 100 %, eftersom Institution name nästan alltid används (trots att attributet är av typ 3). En strukturerad modalitetsbeteckning - som en kodsträng skall därför tillämpas enligt följande riktlinjer: 1) Om syftet med samordning av modalitetsbeteckningar enbart är att kunna spåra källan för informationen skall kodsträngen för identifiering av modalitet matas in i varje modalitet på sådant sätt att den kommer att placeras i DICOM tag (0008,1010) och tag (0008,0080) Kommentar till 1): Det huvudsakliga och viktigaste syftet med en entydig modalitetsbeteckning spårbarheten hos bilder - uppfylls genom denna åtgärd.
2) Skall den samordnade modalitetsbeteckningen även användas för att identifiera modaliteten vid kommunikation mellan modaliteter och RIS skall kodsträngen även matas in i modalitetens datauppsättning på den plats som kommer att placera kodsträngen i DICOM tag (0002,0016). Motsvarande modalitetsbeteckning måste därvid introduceras i RIS. I RIS kan koppling göras mellan denna kodsträng och parametern scheduled station name (DICOM tag (0040,0010), vilken t.ex. kan innehålla beskrivningen av undersökningsrummet i klartext, t.ex. Röntgen MAS lab. 39. Kommentarer till 2): Det kan säkert vara framsynt att genomföra även detta. Dock innebär det en icke ringa arbetsinsats att förse de modaliteter som redan är i drift med PACS med nya modalitetsbeteckningar (som AET) tillsammans med eventuella korsreferenser. På sikt kan det dock säkert löna sig att införa en god struktur även betr. AET. Som läget är nu finns det över huvud taget ingen systematik betr. namngivningen av AET, vilket är en blandning av godtycke från användaren eller en företagsspecifik metod. För att få stadga i ett Skånesystem krävs dock att det hela formaliseras under någon ansvarig. Förslag på mall för registrering av kodsträngar finns i bilaga 2 (underlag finns i ett Excel-ark, men kan med fördel även läggas upp i en mera ändamålsenlig databas). Under den första remissrundan påpekades att det finns leverantörer som inte tillåter att AET ändras (t.ex. vissa utrustningar hos Siemens). Så har varit fallet, men enligt uppgifter från Siemens är denna begränsning borttagen hos de nya produkterna. Likaså har påpekats att modaliteter kan vara uppkopplade mot flera olika arbetsstationer som måste ha olika AET men alltså vara kopplade mot samma modalitet. Dock kan man för DICOM Store (SCP) serviceklass i arbetsstationen ha olika AET för anropande (modaliteten) och anropad (arbetsstationen) AET. Anropad AET måste här vara olika men anropande AET kan mycket väl vara densamma. Som mycket riktigt har påpekats från BFC i Lund kan ett problem uppstå om flera modaliteter kommunicerar med arbetsstationer eller arkiv via en PACS broker. Här kan finnas risk för att PACS brokern lägger in sin egen AET, speciellt om kommunikationen modalitet-broker inte sker strikt enligt DICOM. I detta läge kan således AET:n förloras på vägen. Huvudsyftet med en standardisering av AET-beteckningar är dock kommunikation RIS-modalitet, vilken har ägt rum innan AET eventuellt byts ut av brokern. Synkroniseringen av RIS- och PACS-data (remiss/svar och bilder) görs med andra parametrar än AET vanligen Accession number (0008,0050) eller Study Instace UID (0020,000D). Problemet är därmed inte allvarligt. Kodsträng för identifiering av modalitet Kodsträngen skall bestå av följande delar: 1) Landsbeteckning. Internationell standard för Sverige är SE. 2) Sjukhusbeteckning. Här är lämpligt att använda SoS koder för svenska sjukhus. För Region Skåne är dessa: Kod Sjukhus Kod Sjukhus 28010 Centralsjukhuset i Kristianstad 41010 Lasarettet i Landskrona 28011 Ängelholms sjukhus AB 41011 Lasarettet i Trelleborg 28012 Sjukhuset i Hässleholm 41012 Helsingborgs lasarett AB 28013 Närsjukvården Österlen AB 41013 Lasarettet i Ystad 30001 Universitetssjukhuset MAS 41100 Orupssjukhuset *) 41001 Universitetssjukhuset i Lund *) Kan användas för modaliteterna i Eslöv och Hörby
3) Modalitetsbeteckning. Nedanstående beteckningar är tagna ur DICOM-standarden (2000 års upplaga). Förkortningarna är engelska men är så vedertagna att man inte bör översätta dem. Alla beteckningar är identiska med vad som lagras i DICOM tag (0008,0060) = Modality [v.g. se DICOM PS 3.3-2000, avsnitt C7.3.1.1.1, sid 156] Modality Betydelse Anm BI Biomagnetic imaging CD Colour flow doppler CR Computed radiography Bildplattor CT Computed tomography DD Duplex doppler DG Diaphanography Ljusgenomlysning av bröst DX Digital radiography Direktdigital detektor ECG Electrocardiography EKG EPS Cardiac Electrophysiology Intrakardiellt EKG ES Endoscopy GM General microscopy IO Intra-oral radiograph LS Laser surface scan MA Magnetic resonance angiography MG Mammography MR Magnetic resonance MS Magnetic resonance spectroscopy NM Nuclear medicine OT Other PT Positron emission tomography PET PX Panoramic X-ray RF Radiofluoroscopy RG Radiographic imaging Vanlig film/skärm SM Slide microscopy SR SR document SR = structured reporting ST Single photon emission computed tomography SPECT TG Thermography US Ultrasound XA X-ray angiography XC External camera photography Notera speciellt följande: Många tror att beteckningen SC (secondary capture) avser en modalitet. SC är inte en modalitetsbeteckning. SC innebär att en bild som är framställd med någon annan modalitet (t.ex. ultraljud eller film/skärm) digitaliseras med hjälp av t.ex. en videoframegrabber eller filmscanner. Beteckningen SC används för att bygga upp ett informationsobjekt för digitaliserad information, men i detta informationsobjekt står fortfarande modalitetsbeteckningen för den bildkälla som ursprungligen genererat bilden. Det finns speciella och långa - modalitetsbeteckningar för radioterapiobjekt t.ex. RTIMAGE, RTDOSE, RTSTRUCT, RTPLAN och RTRECORD. Dessa modaliteter genererar information som lagras i informationsobjekt som är så speciella, att de endast kan hanteras i arbetsstationer som är speciellt ägnade åt sådan information. Dessa modaliteter får leva sitt eget liv p.g.a. att de endast finns i Lund och Malmö och hanteras ändå i helt dedicerade arbetsstationer.
4) Löpnummer inom resp. modalitetsbeteckning. Det bör påpekas att ett löpnummer inte får återanvändas utan måste följa en maskin i graven då den tas ur drift. 5) En beteckning som möjliggör att enkelt identifiera utrustningen utan att behöva slå i några tabeller (t.ex. beteckning på undersökningsrummet). Antalet tillgängliga positioner både i Application Entity Title AET (0002,0016) och Station name (0008,1010) är 16 tecken medan 64 tecken är tillgängliga i Institution name (0008,0080). Kodsträngen får således vara högst 16 tecken lång och skall därför byggas upp som: SE30001MR_003R18 land sjukhusid Modalitet löpnr. labtext 2 pos 5 pos 3 pos 3 pos 3 pos = summa 16 pos I exemplet ovan visas hur MR-maskin nr 3 på MAS, placerad på lab 18 på röntgenavdelningen är kodad enligt denna Region Skåne-standard. Malmö och Kristianstad i april 2002 Mats Nilsson Olsson Stefan
Bilaga 1
7(7) Bilaga 2 Sjukhus: Universitetssjukhuset MAS Kontaktperson Mats Nilsson Telefon: 040-33 12 36 Fax: 040-96 31 85 E-post: mats.nilsson@rfa.mas.lu.se Modalitetslista Underlag för kodsträng Fakta om utrustningen Fakta om placering Land Sjukh.kod Modalitet Löpnr Kodsträng Utlämn dat Typ AET IP-adress Portnr Avdelning Byggnad Våning Rum beteckn SE 30001 MR_ 001 SE30001MR_001R29 2001-03-16 SE 30001 MR_ 002 SE30001MR_002R39 2001-03-16 Siemens Magnetom Expert Siemens Magnetom Vision 046SM1M R010000 046SM1M R020000 161.52.176.200 50082, 50089 161.52.176.201 50082, 50089 Röntgen B13 0 011 lab. 29 Röntgen B13 0 013 lab. 39 SE 30001 CT_ 001 SE30001CT_001R08 2001-03-16 Philips AVEU CTlab8 161.52.176.231 3010 Röntgen B13 0 024 lab. 8