Erfarenheter av vindkraftutbyggnad i Norden. 10 december 2012 Arwen

Erfarenheter av vindkraftutbyggnad i Norden 10 december 2012 Arwen 1

Förord Rapporten sammanfattar Nordvinds arbete med att samordna frågor om vindkraftutbyggnaden i Norden. Den lyfter fram viktiga villkor för utbyggnad och ländernas olika erfarenheter. Nordvind är ett projekt som har pågått 2006-2012. Projektet har genomförts av en nordisk projektgrupp och styrgrupp har varit Arbetsgruppen för förnybar Energi under Nordiska Ministerrådet. Nordvind avslutades vid årsskiftet 2012/2013,men samordning och erfarenhetsutbyte av nordisk vinkraftutbyggnad är fortfarande aktuell och angelägen. Denna slutrapport från Nordvindgruppen är ett viktigt och användbart underlag för det fortsatta arbetet. Rapporten är sammanställd av Anna Richter Hågård och Åsa Elmqvist på Arwen konsult. Vid tiden för rapportens utgivande ingick i Nordvindgruppen följande personer: Lars Håkon Bjugan, NVE (NO), ordförande, Camilla Rosenberg, Energimyndigheten (SE), Alexandra Norén, Naturvårdsverket (SE), Bengt Larsén, Boverket (SE), Minna Torkkeli, Miljöministeriet (FI), Olli Laitinen, Motiva (FI), Timo Määttä, Motiva (FI), Lisbeth Nielsen, Energistyrelsen (DK) och Helle Witt, By- og Landskabsstyrelsen (DK). Sekretariat: Ina Jakobsen, Nordisk Energiforskning 2

Innehåll 1. Vindkraftutbyggnad i Norden 4 1.1 Nordvind 4 2. Installerad och planerad effekt av vindkraft 5 3. Viktiga förutsättningar för utbyggnad av vindkraft 6 3.1 Planering och tillstånd 6 3.1.1 Vindkartor 7 3.1.2 Huvuddrag i planerings- och tillståndssystem 7 3.2 Mål och styrmedel 9 3.2.1 Politiska målsättningar 9 3.2.2 Stödsystem 9 4. Nyckelfrågor för vindkraftetablering lokalt 10 4.1 Lokal förankring 11 4.2 Miljöpåverkan 12 4.2.1 Ljud 13 4.2.2 Fåglar och fladdermöss 14 4.3 Konkurrerande intressen 14 4.4 Försvaret 15 4.5 Lokalt näringsliv 15 4.6 Friluftsliv 15 5. Utveckling av elnät 15 5.1 Utvecklingsplaner för stamnäten 15 5.2 Den nordiska färdplanen 16 5.3 Företräde till nätanslutning 16 5.4 Elområden 17 6. Vindkraft i kallt klimat 18 6.1 Om nedisning 18 6.2 Effekter av nedisning 18 6.3 Teknik och lösningar 18 7. Havsbaserad vindkraft 19 7.1 Stöd från stat och myndigheter 20 7.2 Förutsättningar för havsbaserad vindkraft 20 7.3 Internationellt samarbete 22 8. Sammanfattning -vindkraftutbygganden i Norden fortsätter 23 9. Källor och referenser 24 3

1. Vindkraftutbyggnad i Norden Två starka drivkrafter för satsningar på förnybar energi är klimatförändringen och behovet av försörjningstrygghet på energiområdet. De nordiska länderna har stora ambitioner för utbyggnad av vindkraft och förutsättningarna är goda. Här finns till exempel mycket bra vindförutsättningar, stora havsområden, delvis gemensamma elnät, gott om obebyggd mark och kompletterande förnybara energikällor som vattenkraft och biomassa. Att samarbeta över gränserna faller sig naturligt eftersom länderna har flera likheter som underlättar det, såsom system för förvaltning och planering, politisk vilja att satsa på förnybara energikällor men också likheter i språk, kultur och levnadsstandard. Samtidigt skiljer sig länderna åt till exempel vad gäller dominerande energislag. Danmark satsade tidigt på vindkraft bland annat för att minska användningen av kol. I Sverige och Finland står kärnkraften för en stor del av elproduktionen medan Norge har huvuddelen av sin elförsörjning från vattenkraften. Vindkraftutbyggnaden underlättas av politiska mål, styrmedel och bidrag. Men krångliga regler, segdragna tillståndsprocesser, intressekonflikter samt otillräcklig kunskap och långsam teknikutveckling bromsar utbyggnadstakten. De nordiska länderna har mycket att vinna på att samarbeta kring vindkraft och dra nytta av varandras erfarenheter. 1.1 Nordvind Nordvindgruppen inom Nordiska ministerrådet har arbetat för att förbättra samordningen av planering och utbyggnad av vindkraft i Norden. Projektgruppen har bestått av representanter från myndigheter i de nordiska länderna. Under de sex år som gruppen arbetat har den utgått från följande villkor som viktiga att beakta vid vindkraftutbyggnad: Politiska mål Planering och myndighetshandläggning Ekonomiska villkor Miljöeffekter Lokal förankring Forskning och utveckling Nätutveckling Villkoren för respektive land har sammanställts i en rapport som regelbundet uppdaterats. Sammanställningen har gett en bra överblick över skillnader och likheter, framgångsfaktorer och hinder och gett underlag till analyser kring möjliga samarbeten och erfarenhetsutbyten mellan länderna. Projektet har arrangerat flera seminarier där deltagarna från Nordens länder delat erfarenheter och diskuterat samarbetsmöjligheter inom till exempel planläggning, lokal förankring, vindkraft i kallt klimat och vindkraftetablering till havs. Nordvinds arbete avslutas vid årsskiftet 2012/2013. Den här rapporten sammanfattar gruppens arbete och erfarenheter av vindkraftutbyggnad i de nordiska länderna. Förhoppningen är att kunskaperna lever vidare, används och utvecklas av beslutsfattare, projektörer, tjänstemän och andra i arbetet med utbyggnad av vindkraft. 4

Nordvinds verksamhet, exempel på aktiviteter Etappstart, workshop om behov och prioritering 2007 Vindkraft offshore Rapport och workshop 2011 Lokal förankring Workshop 2011 Workshop för planläggare 2008 Vindkraft i kallt klimat Rapport och workshop 2011 Figur 1 Nordvinds verksamhet 2. Installerad och planerad effekt av vindkraft I Danmark var den installerade effekten från vindkraft cirka 4 008 MW fördelat på 3 140 MW från landbaserade verk och 868 MW från vindkraft till havs (juli 2012). Den största andelen vindkraft etablerades mellan 1993 och 2003. Efter några år med lite vindkraftutbyggnad har nya etableringar startats i Danmark. Till år 2020 planeras etableringar av vindkraft på land motsvarande 1 300 MW och till havs 1 500 MW. Den installerade effekten i Finland är cirka 223 MW och avser i huvudsak vindkraft på land. Planerad effekt (maj 2012) är 5 000 MW från vindkraft på land och 3000 MW från havsbaserad vindkraft. Enligt regionala utredningar finns det potential för ytterligare cirka 1 2000 MW inom 250 områden. I Norge uppgår den installerade vindkrafteffekten till cirka 465 MW. Sommaren 2012 var fem vindkraftparker under byggnation som tillsammans kommer att ge en installerad effekt på 325 MW. Tillstånd finns för att bygga vindkraftverk på land och till havs. Om de byggs kommer de att ge cirka 3 900 MW. Det finns också planer på ytterligare vindkraftetableringar både på land och till havs. Planerad effekt på land (november 2012) är över 10 000 MW. Planeringsomfånget av vindkraft till havs utreds av myndigheterna genom havvindutredningen. I Sverige fanns vid årsskiftet 2011/2012 totalt 2036 vindkraftverk med en installerad effekt på cirka 2769 MW, varav landbaserad vindkraft stod för 2606 MW och havsbaserad för 163 MW. Elproduktionen från vindkraft uppgick till 6,1 TWh, vilket är en ökning med 74 procent jämfört med föregående år. Det finns tillstånd för etablering av omkring ytterligare cirka 1 500 MW verk där byggnation ännu inte startats, enligt 2011 års statistik. 5

Installerad effekt från vindkraft 2012 [MW] Land Hav Totalt MW Danmark (juli 2012) 3140 868 4008 Finland (maj 2012) 221 2 223 Norge (juli 2012) 465 465 Sverige (2011/2012) 2606 163 2769 Figur 2 Installerad vindkraft 3. Viktiga förutsättningar för utbyggnad av vindkraft Ett av Nordvinds seminarier/workshops fokuserade på samordning av nordisk vindkraftplanering. Den hölls 2007 i Visby på Gotland, Sverige. Målet med workshopen var att dela erfarenheter kring planering och myndighetshandläggning av vindkraftärenden. Här deltog representanter från myndigheter, vindkraftindustrin och elproducenter, systemoperatörer samt andra intresserade från de fyra nordiska länderna. Deltagarna endes om några prioriterade utmaningar att samarbeta kring: Bristande kapacitet i elnäten Bristande information om vindkraft Lokalt motstånd eller avsaknad av lokal uppbackning För svagt samordnad planläggning Avsaknad av samordning mellan gemensamma projekt Motstående intressen Omständliga tillstånds- och överklagandeprocesser Stora skillnader i erfarenheter och processer kring miljöundersökningar och miljökonsekvensbeskrivningar För svaga ekonomiska incitament Källa: (Energianalys, 2007) 3.1 Planering och tillstånd En viktig uppgift för Nordvind har också varit att beskriva och analysera de nordiska ländernas metoder för planering och tillståndsgivning. Syftet med detta var att identifiera för- och nackdelar med de olika tillvägagångssätten och underlätta diskussion om hur de politiska målen för elproduktion bäst tillgodoses. (Energianalys, 2007) Exempel på parametrar som är liknande för de nordiska länderna: Välutformade system för fysisk planering i flera nivåer från nationell till lokal Målsättningar kopplar till EU:s energipolitik Krav på miljökonsekvensbeskrivning vid tillståndsgivning Nationella satsningar har gjorts på att ta fram vindkartor som ett centralt underlag för planering av områden lämpliga för vindkraftetablering Det som skiljer är bland annat: Möjligheterna för lokalinvånare att påverka processerna kring planering och tillståndsgivning Fördelning av ansvar mellan stat, län och kommun Förutsättningar för lokalt ägande Tidpunkt och ambition avseende framtagande av nationella vindkartor 6

Hur väl man lyckats skapa en bred medvetenhet kring energiomställningen På Nordvinds workshop i Visby 2007 konstaterades att lokal planering för vindkraft bör vara långsiktigare än de närmast förestående utbyggnadsmålen. Deltagarna menade också att behandlingstiden för vindkraftansökningar kan minska, bland annat genom standardisering av kraven på ansökningar inom de nordiska länderna. På samma sätt föreslog man att reglerna för ljud, skuggbildning, hinderbelysning och övriga parametrar för tillståndsgivning bör likformas. Källa: (Energianalys, 2007) 3.1.1 Vindkartor Nationella vindkartor har tagits fram av de nordiska länderna. Länkar till kartorna återfinns i tabellen nedan. Danmark Finland Norge Sverige http://www.emd.dk/windres/ www.vindatlas.fi/se/index.html http://www.nve.no/global/publikasjoner/publikasjoner%202009/oppdragsrapp ort%20a%202009/oppdragsrapporta9-09.pdf http://energimyndigheten.se/sv/om-oss/var-verksamhet/framjande-avvindkraft1/vindkartering1/ Figur 3 Vindkartor 3.1.2. Huvuddrag i planerings- och tillståndssystem Tabellen nedan sammanfattar i korthet det som är utmärkande för de nordiska ländernas system för planering och tillstånd. Kommentarerna anger bland annat exempel på erfarenheter av systemen. 7

Danmark Finland Norge Sverige Huvuddrag i planerings- och tillståndssystem Kommunerna pekar ut områden för etablering av vindkraft på land. Tillstånd för etablering söks hos lokala, regionala eller statliga myndigheter. Lämpliga områden för havsbaserad vindkraft utpekas nationellt och uppförande görs antingen efter anbudsförfrågan från staten eller på förslag från företag. I båda fallen krävs tillstånd från Energistyrelsen Nätplanering säkrar rätten att ansluta vindkraftverk utan kostnad för projektören Landskapsförbund och kommuner har utarbetat regionplaner respektive generalplaner där områden lämpliga för vindkraftetablering pekas ut. Tillstånd krävs enligt markanvändnings- och bygglagen. Ansvaret för godkännande har kommunerna. Koncession enligt energiloven. Kommuner och fylken arbetar med regionala planer för vindkraftetablering. Kartläggning av områden lämpliga för havsbaserad vindkraft finns på www.havvind.no Kommunal översiktsplanering avseende områden på land och i territorialvattenområden. Ingen reglerad planering av havsområden inom SEEZ *. Tillstånd enligt Miljöbalken söks hos länsstyrelse eller miljödomstol Kommunerna har veto. Kommentarer Fördel av tidig och bred medvetenhet om energiomställning. En arbetsgrupp som sett över kommunernas planeringsverktyg har föreslagit utvecklade informationsinsatser och nya GIS-verktyg som stöd för planering. Vindkraftprojektörer ligger ofta före den regionala och kommunala planeringen på grund av att nationella vindkartor tagits fram först på senare år. Planeringsprocesserna är tidskrävande. Systemet uppfattas av vindkraftföretagen som byråkratiskt. Det finns en handledning med anvisningar om planläggning och tillståndsförfarande: www.miljo.fi/vindkraft Historiskt god tillgång till grön el kan vara ett hinder. Starka och engagerade NGO:s. Vindkraftföretagen ligger före den kommunala planeringen. Det kommunala vetot gör systemet svårförutsägbart De fyra regionala vindkraftsamordnarna stödjer vid behov samordningen av tillståndsfrågor mellan nationella myndigheter. Vindkarteringar har genomförts flera gånger och har underlättat den kommunala planeringen. Den gemensamma portalen för information om tillstånd www.vindlov.se är uppskattad. Figur 4 Tillståndsgivning och planering * Svensk ekonomisk zon 8

3.2 Mål och styrmedel 3.2.1 Politiska målsättningar Tydliga politiska mål är helt avgörande för hur framgångsrik vindkraftutbyggnaden blir, och i nästa steg, hur väl de implementeras. Hur målen formuleras är också centralt för vilka effekter styrmedlen dimensioneras efter. Exempelvis är det stor skillnad på om målen avser förnybar energi eller specifikt vindkraft, hela energisektorn eller bara elproduktionen. Några av de viktigaste politiska målsättningarna som uttalats för de nordiska länderna finns samlade nedan. Danmark Finland Norge Sverige Regeringens målsättning är att el- och värmetillförseln inte ska vara beroende av fossila bränslen år 2035. Fram till 2020 planeras 2 000 MW ny vindkraft varav 1 500 MW i havet. Till detta kommer 1300 MW som ersätter gamla verk. Målet är en installerad total effekt om 2 000 MW vindkraft år 2020 motsvarande en elproduktion på ca 6 TWh. Beslut om att implementera EU:s förnybarhetsdirektiv ger att 67,5% av den totala energianvändningen ska komma från förnybara energikällor år 2020. Gemensamt elcertifikatsystem med Sverige. Planeringsramen för vindkraft ska se till att det finns planeringsberedskap motsvarande 30 TWh årlig vindkraftsproduktion. 50 % förnybar elproduktion till och med år 2020 kopplat till EU:s förnybarhetsdirektiv. Figur 3 Politiska målsättningar 3.2.2. Stödsystem Danmark ger vindkraftproducenter både på land och till havs (efter ansökan) ett fast tillägg till elmarknadspriset per kwh. Landet har också ett särskilt stödsystem för att främja stora vindkraftsparker till havs. Systemet går ut på att olika investerare får skicka in anbud med en plan på hur mycket parken kommer att kosta, varefter den investerare som kan bygga parken till lägst pris väljs som projektör. Detta bolag garanteras därefter ett visst pris per producerad kwh som fastställs vid anbudet. I Finland infördes i maj 2011 ett tariffsystem för bidrag till förnyelsebara energikällor. Tariffsystemet ger vindkraftsproducenter stöd under en viss tid som ska täcka skillnaden mellan produktionskostnaderna och marknadspriset på el. För att få rätt till statligt stöd måste vindkraftsparken producera minst 500 kw, vara belägen i Finland och kopplad till det finländska elnätet. Stödet beviljas endast nya vindkraftverk. Stödet är detsamma för vindkraftverk på land och till havs. För den första vindkraftparken till havs kommer det ytterligare att beviljas ett demonstrationsstöd. Norge och Sverige samarbetar i ett elcertifikatssystem som infördes i Sverige 2003 och Norge anslöt sig 2012. Det fungerar så att varje producent av förnybar el tilldelas ett certifikat per producerad MWh. Alla elbolag är förpliktigade att köpa en viss andel certifikat i förhållande till sin elförsäljning. Eftersom systemet är marknadsbaserat avgörs priset på certifikaten av tillgång och efterfrågan. Det 9

ekonomiska läget för vindkraftsbranschen beror därför till en del på värdet av elcertifikaten och till en del på elpriset. Elpriset sätts på en spotmarknad och beror bland annat på tillgången i vattenmagasinen och kärnkraftens tillgänglighet. Översikt av de nordiska stödsystemen för vindkraftel. Danmark Finland Norge Sverige Typ av system Fast tillägg till marknadspriset avseende anläggningar på land. Fast pris per kwh för de havsbaserade anläggningar som upphandlas av staten. Fastpris under högst 12 år. Elcertifikatsystem gemensamt med Sverige. Tilldelas under 15 år Elcertifikatsystem gemensamt med Norge. kommentar Ersättningen är ett tillägg till marknadspriset om 27,3 öre/kwh. Om marknadspriset överstiger 33 öre/kwh minskas tillägget för att helt försvinna när marknadspriset uppgår till 58 öre/kwh. Stödet ges i ca 8 år. Förnybara energikällor, som vindkraft, har företräde till elnätet utan kostnad för projektören. Det garanterade priset är 105,3 Euro/MWh fram till år 2015 och därefter 83,5 Euro/MWh. Garantin ges under högst 12 års tid och gäller tills den sammanlagda vindkrafteffekten är 2500 MW. God tillgång på certifikat förväntas bromsa vindkraftutbyggnaden de kommande åren. Norges del omfattar 13,2 TWh förnybar el till år 2020. Se ovan. Sveriges andel omfattar 25 TWh förnybar el till och med 2020. Möjlig justering av kvoterna finns i samband med kontrollstationen år 2015. Figur 4 Stödsystem 4. Nyckelfrågor för vindkraftetablering lokalt Ett av Nordvinds fokusområden har varit lokal förankring av vindkraftetablering. Detta har kommit upp på gruppens agenda bland annat genom de årliga rapporterna som visat att acceptansen för vindkraft har svängt. I samband med att tekniken gett utrymme för större vindkraftverk har motståndet mot vindkraftutbyggnad ökat. Några exempel: I Danmark är acceptansen för vindkraft generellt sett stor; en undersökning från 2012 visar att en fjärdedel av närboende är mer positiva efter etablering av vindkraftverk än före. Undersökningar bland den norska befolkningen visar en klart positiv inställning till ökad utbyggnad av vindkraft. Men samtidigt märks i Norge ett ökat engagemang kring vindkraftfrågor som ofta är förknippat med motstånd mot etableringar. Motståndet handlar ofta om landskapsbilden, ljudstörningar och oro för att att turismen kan påverkas negativt. I Sverige och Finland har befolkningens inställning till vindkraft varierat över åren, men en klar majoritet är, enligt aktuella nationella studier, för förnybara energikällor. Under senare år har motståndet mot vindkraft tenderat att öka. Orsaker är bland annat: större vindkraftverk, 10

vindkraftparkers påverkan på landskapsbilden, ljudstörningar och konflikter med näringsverksamhet som turism och renskötsel. Nordvind har tittat särskilt på den här problematiken. Ett av projektets seminarier, i Köpenhamn 2011, ägnades helt åt frågan i syfte att dela erfarenheter och lära av både praktiskt arbete och forskningsresultat. Några slutsatser beskrivs här i kapitel fyra. 4.1 Lokal förankring En vindkraftetablering är en komplicerad process. Den medverkar till en ökning av förnybar energi och därmed vägen till ett hållbart samhälle. Samtidigt förändrar den människors livsmiljö. De flesta är positiva till vindkraft som energikälla. Avgörande för en välförankrad vindkraftetablering är att de närboende och berörda känner att de har möjlighet att påverka och att deras åsikter tas tillvara. Ett lyckat förankringsarbete startar redan i samband med kommunens fysiska planering. Stor framgång når också de etableringar som arbetar för ett brett och lokalt ägande. Med en genomarbetad och seriös medborgardialog inom såväl kommunens fysiska planering som på projektnivå följer trovärdighet för vindkraftutvecklingen. I förlängningen skapas en god acceptans för kommande etablering av förnybara energianläggningar. Källa: (Boverket, 2011) Forskare som studerat gemensamma nämnare för bra och dåligt förankrade projekt lämnar bland annat följande rekommendationer (utdrag ur källan): Diskutera alltid hållbar samhällsutveckling vid varje planerad vindkraftsetablering genom att knyta etableringen till den globala klimatfrågan. Fördelar och nackdelar med vindkraftens påverkan på global, regional och lokal nivå bör diskuteras och definieras. Informera allmänheten om rollfördelningen vid en projektansökan för vindkraft. Exempelvis att vindkraftsprojektörerna har ansvar för dialogen med lokalbefolkningen och kommun. Ansvarig myndighet i respektive land har ansvar för att samråd och dialog har skett i tillräcklig omfattning samt för att synpunkter har behandlats och övervägts. Skapa dialogforum med lokalbefolkningen och andra intressenter i början av vindkraftsprocessen och under hela projekteringstiden. Beakta kumulativa effekter i planerings- eller tillståndsprocessen. Landskapet bör ses som en helhet, enligt den Europeiska landskapskonventionens intentioner. Landskapsanalys som metod bör utvecklas och användas mer frekvent vid vindkraftetableringar samt vid kommunal och regional planering. Inom metoden för landskapsanalys, kan sociala värden kartläggas samt metoder utvecklas för att mäta dessa värden. Källa: (Henningsson, 2012) Fakta som kan vara bra att känna till: Personer som ser vindkraftverk störs i högre grad av ljud från vindkraftverk än de som inte ser dem. Det finns en oro för hur bland annat buller (stöj) och skuggor från vindkraftverk påverkar hälsan. Forskningen visar inga större hälsoeffekter som beror på vindkraft, men sömnstörningar från vindkraftljud kan inte uteslutas (fortsatta undersökningar behövs). Forskningen hittills visar inte på någon negativ påverkan på fastighetspriser. Sysselsättningen ökar i byggnadsfasen av vindkraftverk och om lokal arbetskraft används så är det positivt för bygden. 11

Turism kan påverkas såväl positivt som negativt. Hur vindkraft i ett landskap upplevs beror på anledningen till besöket. Källa: (Henningsson, 2012) Källan ovan är en av forskningsprogrammet Vindvals syntesrapporter. Dessa rapporter har tagits fram av experter och sakkunniga som granskat, analyserat och värderat all tillgänglig internationell litteratur inom definierade områden. Danmarks fyra ordningar I Danmark har man sedan 2009 fyra ordningar som har till syfte att öka det lokala engagemanget. Ordningarna innehåller följande punkter: Köprättsordningen som säkerställer att minst 20% av alla vindkraftprojekt erbjuds lokalbefolkningen. Det betyder att alla som bor i närheten har möjlighet att bli delägare i vindkraftparken. Andelarna säljs till självkostnadspris. Värdesänkningsordningen ger närboende till nya vindkraftverk möjlighet att få ersättning för eventuellt minskat värde på deras fastigheter om minskningen värderas till minst 1% av fastighetsvärdet. Den gröna ordningen infördes för att främja kommunernas engagemang i vindkraftplaneringen och den lokala acceptansen av nya vindkraftprojekt. Ordningen ger kommunerna möjlighet att finansiera projekt som stärker landskapet och rekreationsmöjligheterna i kommunen. Ett vindkraftverk på 2 MW utlöser exempelvis ett samlat belopp om 176 000 DKK. Garantifonden ger lokala andelsföreningar (Vindmøllelaug) och andra initiativtagare möjlighet att starta förstudier och liknande för vindkraftprojekt. Ett lokalt initiativ kan ansöka hos Energinet.dk om lånegarantier upp till 500 000 DKK. Medlen till garantifonden betalas av elförbrukarna som ett PSO-bidrag (PSO = Public service obligation). 4.2 Miljöpåverkan All energiomvandling och resursutvinning har någon form av negativ påverkan på miljön. Jämfört med många andra mänskliga aktiviteter kan det konstateras att vindkraftens negativa effekter vid den utbyggnad vi idag har är få och små. Gemensamt för de nordiska länderna är att de har en ambitiös miljölagstiftning och krav på redovisning av miljökonsekvenser för den som vill bygga större vindkraftparker. En viktig drivkraft för vindkraftutvecklingen är att den anses vara mindre skadlig för miljön än alternativa metoder för elproduktion. Därför är det viktigt att både fördelar och nackdelar i samband med varje etablering utreds och redovisas. 12

Inom det svenska forskningsprogrammet Vindval gjordes en analys år 2009 av vad som är de största svårigheterna för de aktörer som arbetar med tillståndsärenden. Några av resultaten presenteras nedan: Utmaningar som projektörer upplever Långa handläggningstider Onödiga och upprepade krav på förberedande miljöstudier Omotiverade överklaganden Onyanserad inställning till vad som är viktigt att skydda och bevara. Svårigheter myndighetspersoner upplever Svårighet att göra avvägningar mellan olika riksintressen och andra intressen Motsägelsefulla budskap från centrala myndigheter Bristande tillgång till vedertagen kunskap. Svårighet att göra en sammanvägd bedömning av för- och nackdelar Rädsla för opinionen hos lokalbefolkningen. Figur 5 Utmaningar för projektörer och handläggare Miljöövervakningsprogrammen som genomförts i vid Danmarks havsbaserade anläggningar visar på mer positiva effekter än förväntat avseende påverkan på flora och fauna. Resultaten finns dokumenterade i en rapport som går att hämta hos Energistyrelsen http://www.ens.dk/da- DK/UndergrundOgForsyning/VedvarendeEnergi/Vindkraft/Havvindmoeller/Miljoepaavirkninger/Sider/Forside. aspx I Finland rör de största diskussionerna relaterade till vindkraft och miljö hur etableringarna kommer att påverka landskapsbild och ljudmiljö. Erfarenheten hittills är dock att människor som bor i områden där det redan finns vindkraftverk är mindre negativa än de som inte har vindkraft i sin närhet. I Norge är, utöver landskapsbilden, fågelkollisioner en stor miljöfråga sedan oväntat många havsörnar förolyckats på ön Smöla där Norges största vindkraftpark finns. Det kan dock konstateras att beståndet av havsörnar i området ändå har vuxit under den tid som vindkraftparken funnits och att etableringen inte påverkat den norska populationen negativt. Forskning om detta utförs till stor del av NINA i Trondheim. /webbreferens) Forskningsprogrammet Vindval i Sverige har sammanställt kunskap (i synteserrapporter) som ska bidra till att minska osäkerheten vid bedömning av vindkraftens miljöeffekter. Syftet med dessa rapporter har varit att sammanställa all tillgänglig kunskap och dra slutsatser om vad man kan säga utifrån det man vet idag. De områden som behandlas är Vindkraftens påverkan på Fåglar och fladdermöss, Marint liv, Människors intressen och Landlevande däggdjur. Rapporterna finns att ladda ned från www.naturvadsverket.se/vindval 4.2.1 Ljud Buller/Stöj (oönskat ljud) är den hälsofråga som diskuteras mest och som det finns mest forskning kring. Några resultat från forskning om buller: Studier av upplevt vindkraftbuller i Sverige och i Holland visade att cirka 10-20 %, av boende inom intervallet 35-40dBA från vindkraftverk, uppgav att de var störda (ganska störda eller mycket störda) av ljud från vindkraft och 6 % uppgav sig vara mycket störda. Ungefär lika många störs av vägtrafikbuller i nivån 55 dba vilket betyder att människor är mindre störningskänsliga för trafikbuller än för ljud från vindkraftverk. Förutom nationella och lokala riktlinjer för avstånd är ljudemission en begränsande faktor för hur nära bostäder man kan placera vindkraftverk. 13

Forskningen är enig om att vindkraftverk genererar infraljudsnivåer som vid bostäder har nivåer långt under vad som är hörbart och det finns för närvarande inga belägg för att infraljud vid dessa nivåer bidrar till störning eller har andra hälsoeffekter. Andelen lågfrekvent ljud från vindkraftverk kommer att öka i och med att verken blir större. Det är viktigt att myndigheternas riktvärden avseende nivåer för ljud med höga nivåer i lågfrekvensområdet inomhus inte överskrids. Skuggor och reflexer från rotorbladen kan också upplevas som störande och mest utsatta är bostäder som ligger på platser nordväst till nordost om vindkraftverk. Dock finns etablerad teknik finns som kan minska sådana effekter. Källa: (Henningsson, 2012) 4.2.2 Fåglar och fladdermöss En annan stor fråga om hur vindkraften påverkar miljön, är om fåglar och fladdermöss påverkas negativt. Genom flera års forskning vet vi att riskerna för negativ påverkan på fåglar och fladdermöss går att begränsa betydligt med hjälp av planering och samarbete och genom att använda den kunskap som redan finns. Effekterna kan vara antingen direkta, genom att djuren dödas, eller indirekta, genom att deras livsmiljö förändras eller blir oattraktiv i samband med etablering eller drift av vindkraftverk. De indirekta effekterna bedöms generellt som små när det gäller fladdermöss, men de är förmodligen de viktigaste när det gäller fåglar. Sammantaget är risken att fåglar eller fladdermöss dödas av vindkraftverk antagligen liten i förhållande till risken att de omkommer på grund av annan mänsklig påverkan. Några fakta: Vindkraftverken i Europa och Nordamerika orsakar att i genomsnitt 2,3 fåglar och 2,9 fladdermöss per år och vindkraftverk (medianvärden) dödas, men variationen är stor. Placeringen av verken är den avgörande faktorn för hur många fåglar och fladdermöss som riskerar att dödas. Den överlägset viktigaste åtgärden för att minimera risker för negativa effekter på fåglar och fladdermöss är att identifiera de riskabla lägena och undvika placering av vindkraftverk där. Exempel på risklägen för fåglar: vid våtmarker och vatten och i höjdlägen som åsryggar och krön. Riskområden för fladdermöss: kustlinjer och distinkta höjder. I produktionsskog i flack terräng och på öppen jordbruksmark är påverkan oftast liten både när det gäller fåglar och fladdermöss. Flyttande sjöfåglar undviker som regel att flyga nära vindkraftverk (dag och natt). Fladdermöss kan dödas vid vindkraftverk i samband med att de jagar insekter som ansamlas kring tornen. De omkommer antingen genom direkt kollision med rotorbladen eller genom att de sugs in bakom dem och då drabbas av inre blödningar, som uppstår på grund av tryckfallet. Olyckor med fladdermöss vid vindkraftverk är förutsägbara med avseende på tidpunkt, väderförhållanden och årstid (sensommaren). Tillfällig avstängning av verk under vissa perioder är ett sätt att minska risken för att fladdermöss drabbas. Vissa vindkraftleverantörer erbjuder en mjukvara som räknar ut vilka perioder som är riskfyllda ut fladdermushänseende och stoppar vindkraftverken automatiskt. Källa: (Green, 2011) 4.3 Konkurrerande intressen Överallt där vindkraften föreslås placeras finns andra intressen också. I det fall man tillämpar karta på karta-metoden för att hitta platser med få konkurrerande intressen, kommer man istället i konflikt med exempelvis orörda områden och andra verksamheter som också letar efter områden med begränsad mänsklig aktivitet. Det är samhällsplaneringens uppgift att väga konkurrerande 14

intressen mot varandra och ge företräde till de som är mest gynnsamma ur ett samhällsperspektiv. Lagar och förordningar finns till hjälp för att avgöra detta och vissa intressen har företräde framför andra. 4.4 Försvaret Försvarsmaktens intressen är prioriterade i alla nordiska länder. Vindkraftanläggningar måste placeras eller anpassas så att försvarsmaktens möjligheter att utöva sin verksamhet inte störs för mycket. Exempel på verksamheter som kan påverkas är radar och signalspaning, skjutövningar och flygområden. Företrädet för försvarets intressen bedöms vara en av de faktorer som är mest begränsande för vindkraftens möjligheter att använda landområden. Ett bra exempel på hur konflikter med försvarsmakten kan lösas är tillsättandet av vindkraftsamordnare som finns i Sverige. En typisk uppgift för dessa är att undersöka vari konflikten för en etablering ligger, föra samman olika parter och samla erfarenheter i syfte att hitta lösningar som kan accepteras av både försvarsmakten och vindkraftsägaren. 4.5. Lokalt näringsliv Ett annat intresse som kan konkurrera med vindkraften är det lokala näringslivet. Några exempel på verksamheter som kan beröras negativt är turism, fiske och rennäring. De flesta studier visar dock att den eventuellt negativa effekten kan minimeras med god planering. (Henningsson, 2012) Med ett väl samordnat och förberett lokalt näringsliv finns stora möjligheter att dra nytta av vindkraftetableringar. Det kräver dock kunskap, flexibilitet och samarbete. Branscher som kan gynnas av vindkraftetablering är allt från besöksnäring till detaljhandel, nöje och restaurang. De största möjligheterna i samband med ett vindkraftprojekt uppstår under byggfasen. (Wettin, 2012) 4.6 Friluftsliv På samma sätt som lokalt näringsliv kan påverkas både negativt och positivt kan också det rörliga friluftslivet påverkas olika beroende av läge och hur väl man planerar projektet. Exempel på intressekonflikter kan gälla personer som vistas i natursköna miljöer i rekreationssyfte, för att studera djur och natur eller för att jaga. Fördelar för verksamheter kan vara lättare tillgång till naturen tack vare att nya vägar byggs och snöröjs. 5. Utveckling av elnät För att nå målen på klimat- och energiområdet behövs en gränslös och hållbar nordisk elmarknad med god konkurrens och effektiv handel med omvärlden. Överföringsförmåga mellan grannländerna är betydelsefull för en väl fungerande nordisk och regional elmarknad samtidigt som en ökad integration med omvärlden utanför Norden och ökad andel förnybar kraftproduktion ställer nya krav på överföringsnätet. Som ett led i anpassningen av det nordiska överföringsnätet till den europeiska energi- och miljöpolitiken pågår ett omfattande arbete med att ytterligare öka överföringskapaciteten och stärka nätens förmåga att ta emot en större andel vindkraft. 5.1 Utvecklingsplaner för stamnäten Nordel är en samarbetsorganisation för de nordiska systemansvariga stamnätsföretagen. 2004 och 2008 tog organisationen fram utvecklingsplaner som angav de nätinvesteringar som ansågs strategiskt viktiga för att förbättra den nordiska elmarknadens funktionssätt och för att stärka de nordiska stamnäten. Syftet var att öka driftsäkerheten och åtgärda begränsningarna i överföringskapacitet mellan länderna. Hit hörde bland annat de nu färdigbyggda förbindelserna Nea Järpströmmen, Fenno-Skan 2 och Stora Bält samt pågående projekt som SydVästlänken och Skagerrak 4. (Nordel, 2008) 15

Utmaningar som beskrivs för nätutvecklingen framöver är: Leva upp till EU:s energipolitik, särskilt marknadsintegration och anslutning av stora mängder förnybar elproduktion vilken ofta är förlagd till avlägsna områden där elnätet är svagt. Hantera en ökande mängd osäkerhetsfaktorer och ett komplext regelverk avseende exempelvis tillståndsgivning. Säkerställa finansiering för den utveckling och utbyggnadstakt som bedöms nödvändig. Ökad social acceptans för etablering av ny infrastruktur. Källa: (WSP, 2010) Långsiktig planering och en god förankring av vindkraft i nätplaner är viktigt för utvecklingen av kraftnätet. I Norge är elnätets kapacitet (befintlig och planerad utbyggnad av nätstrukturen) en utgångspunkt för planeringen av vindkraftutbyggnad. En studie som gjordes av Norges Vassdragsoch Energidirektorat (NVE) och Enova SF år 2008, visar att det fram till 2025 är möjligt att bygga ut mellan 5800 och 7150 MW vindkraft i det norska kraftledningsnätet. Ansvariga för driften av stamnäten i Norden Danmark Finland Norge Sverige Figur 6 Stamnätsansvariga Energinet.dk (www.energinet.dk) Fingrid Oyj (www.fingrid.fi) Statnett SF (www.statnett.no) Svenska Kraftnät (www.svk.se) 5.2 Den nordiska färdplanen År 2008 antog de nordiska energiministrarna en nordisk färdplan med syftet att ytterligare integrera och harmonisera den nordiska elmarknaden med den europeiska. Ambitionen var att göra det möjligt för marknadsaktörer och konsumenter att verka fritt i hela Norden och dra nytta av en europeisk elmarknad. Färdplanens delar beskrivs nedan: De nationella processerna för nätinvesteringar ska jämföras. Syftet är bland annat att effektivisera och intensifiera processen med utveckling av det nordiska elsystemet. Nationella systemansvariga myndigheters arbete med nätplanering ska förstärkas. De ska föreslå investeringar som är samhällsekonomiskt lönsamma för hela det nordiska området. De nationella systemansvariga myndigheterna uppmanas att börja dela in det gemensamma nordiska börsområdet i ytterligare budområden. Syftet är att få till stånd en mer öppen hantering av nätbegränsningar. Ytterligare harmonisering av de nationella regelverken för balansansvariga företag och förbättrade förutsättningarna för en gränslös handel och en gemensam nordisk slutkundsmarknad. 5.3 Företräde till nätanslutning Förnybara elproduktionskällor har prioriterad tillgång till elnätet i Danmark. Det betyder att vindkraften har företräde när det råder konkurrens om kapacitet att ansluta nya produktionsanläggningar. Systemoperatören (Energinet.dk) har uppdraget att samordna det prioriterade tillträdet. Avseende havsbaserade anläggningar, är det i Danmark nätoperatören som ska svara för kostnaderna för överföringen till land och de installationer som krävs på land. Detta reducerar investeringskostnaderna betydligt men medför utmaningar för nätoperatören. I Sverige saknas till stora delar en samordnad planering av elnät och vindkraftutbyggnad vilket många menar är en stor brist. 16

5.4 Elområden Det finns 14 elområden på dagens utvidgade nordiska elmarknad fem i Norge, fyra i Sverige, två i Danmark, och ett i vardera Finland, Estland och Litauen. Beslutet att införa elområden ingår i en strävan att skapa en gemensam europeisk elmarknad. Figur 7 Elområden Källa: (SVK, 2012) 17

6. Vindkraft i kallt klimat Vindkraftverk som uppförs i kalla klimat behöver vara utrustade för att klara de utmaningar som temperaturer under 0 C medför, annars finns risk för att de måste stängas av och blir stillastående under långa perioder. Det främsta problemet med vindkraft i kallt klimat är nedisning. När is bildas på turbinerna, förändras rotorbladens aerodynamik och därmed verkets effektivitet, och slitaget på verket ökar. Risken för nedisning ökar med höjden på ett vindkraftverk. Klimatet i norden gör att det på många platser finns risk för isproblematik under en stor del av året. Tiden sammanfaller med när det finns ett stort behov energibehov vilket gör det extra intressant att hitta lösningar som får verken att producera el även dessa perioder. 6.1 Om nedisning Nedisning förekommer på alla typer av konstruktioner i kalla klimat. Det förekommer inte bara i nordliga länder med mycket kalla vintrar, utan kan uppkomma om temperaturen ligger runt 0 C. Nedisning orsakad av nederbörd och nedisning som bildas i moln är de två vanligaste typerna av isbildning på vindkraftverk. Underkylt regn kan medföra nedisning på kraftverken om temperaturen på vindkraftverkens yta är under 0 C och blötsnö kan orsaka nedisning om temperaturen i luften är mellan 0 och -3 C. Blötsnö orsakar främst problem när verken står stilla. Nedisning bildas i moln när luftfuktigheten är hög och temperaturen är under 0 C. Små underkylda vattendroppar i luften träffar då vindkraftverken och fryser. Två olika sorters is kan bildas beroende på hur snabbt dropparna fryser till is. Fryser de så fort de träffar verket bildas rimfrost. Rinner de en bit längs ytan innan de fryser bildas glattis. Glattis och en viss typ av rimfrost bildar ett mycket hårt lager av is och är svårt att få bort från verket. 6.2 Effekter av nedisning Nedisning av vindkraftverk leder till flera olika problem. Minskad produktion är ofta det största bekymret för vindkraftsproducenten. Redan ett tunt lager av is saktar ner vindkraftverket och verket producerar mindre el. Framför allt uppstår problem när yttersta delen av rotorbladen täcks av is. Omfattande isbildning kan leda till att verket stoppas och elproduktionen upphör helt. Isbildning kan leda till att rotorbladen börjar vibrera, vilket också kan leda till att verket stoppas. Kontrollinstrument i verket känner då av vibrationer och stänger av det om vibrationerna blir för kraftiga. Vibrationer kan också leda till ökade ljudnivåer vilket kan bli ett problem om verket står i närheten av bostäder. Nedisning sliter på vindkraftverk och livslängden blir därför kortare än för verk i varmare klimat. Ett nedisat vindkraftverk kan också innebära en säkerhetsrisk. När isen smälter kan bitar av is lossna och falla av eller kastas iväg hundratals meter från verket om det är i drift. För att kunna beräkna och åtgärda isbildningarna behövs mätinstrument. En utmaning är att is bildas även på dessa konstruktioner och det påverkar mätresultatet. Även mätinstrument behöver bättre anpassas för kallt klimat. 6.3 Teknik och lösningar Mätinstrument Idag finns instrument som klarar av att mäta när is börjar bildas men de är sämre på att mäta mängden is och var på vindkraftverken den bildas. Mätresultaten är inte pålitliga av olika anledningar, till exempel: 1. Mätinstrument tenderar att överskatta ismängden när is bildats på själva instrumentet. 2. Mängden is varierar på olika ställen på rotorbladen. 18

3. Idag finns inte mätinstrument som kan mäta väderfaktorer kopplade till isbildning, som storleken på vattendroppar och vattenmängden i luften. Antinedisningssystem Eftersom mätningen av isbildningen inte är tillförlitliga används system för att undvika nedisning: förebyggande antinedisningssystem (anti-icing) som hindrar is från att bildas, och åtgärdande avisningssystem (de-icing) som avlägsnar den is som bildats. I dagsläget är avisningssystemen mest populära eftersom de endast behöver vara på (och därmed dra ström) från det att isbildning upptäcks till dess att isen har avlägsnats. Antinedisningssystemen måste vara aktiva så länge det finns risk för isbildning. Metoder Uppvärmning av rotorbladen kan fungera både för anti-nedsining och för avisning. Det är dock en relativt energikrävande metod och används främst av vindkraftparker där nedisning är ett problem under längre perioder. Att täcka rotorbladen med isavstötande material är en möjlig metod som har flera fördelar om den fungerar; den är inte energikrävande, ingen förändring på rotorbladens grundkonstruktion behövs eftersom materialet appliceras utanpå bladen, och en positiv bieffekt är att smuts och insekter inte heller fastnar lika lätt på vingarna. Samtidigt är det ännu oklart om metoden har aerodynamiska effekter på kraftverken. Ytterligare metoder som prövats är användning av kemikalier på rotorbladen för att sänka frystemperaturen samt böjbara rotorblad för att kunna spräcka isen. Källa: (WSP, 2011) Kostnader De flesta vindkraftleverantörer arbetar idag för att utveckla lösningar för drift i kalla klimat. Den kostnad som ett avisningssystem medför vägs för varje lokalisering mot beräknat stillestånd med anledning av nedisning. Till hjälp för beräkningarna finns meteorologiska data och särskilda nedisningskartor. För lokaliseringar med frekvent nedisning är investeringen ofta lätt att motivera. Det finns anledning för köpare av vindkraftverk att noga studera vilka villkor som leverantören säger ska gälla för att garantera verkets prestanda avseende effektkurva och ljudemission. Myndighetskrav för buller (nedisade blad bullrar mera än rena blad) samt önskemål om att den tekniska livslängden inte skall reduceras är andra faktorer som bör beaktas noga innan man köper ett vindkraftverk utan avisningssystem. 7. Havsbaserad vindkraft Det finns både för- och nackdelar med att placera vindkraftverk till havs. Bland de starkaste fördelarna kan nämnas att vindförhållandena är väsentligt bättre än på land, påverkan på landskapsbilden är mindre dominant och avståndet till närboende är längre än på land. Bland nackdelarna utmärker sig det faktum att kostnaden för etablering, underhåll och nätanslutning blir högre och lokaliseringar kan komma i konflikt med andra typer av intressen och naturvärden än anläggningar på land, till exempel fiskenäring och sjöfart. Tidigare var osäkerheten stor avseende vindkraftens påverkan på marint liv. Forskningsresultat från framför allt Danmark och Sverige har dock visat att de negativa effekterna är få och små jämfört med annan verksamhet och går att minimera med god planering. Det finns även visade positiva effekter för vissa typer av skaldjur och fisk. De nordiska länderna använder olika metoder för etablering av havsbaserade vindkraftparker. Danmark tillämpar anbudsgivning där projektörsföretag får lämna kostnadsförslag för etablering på 19

av staten anvisade platser. I Sverige och Finland tas platser för vindkraftetablering fram genom regional och kommunal planläggning och företag får ansöka om tillstånd varpå varje projekt genomgår en tillståndsprocess liknande förfarandet för landbaserad vindkraft. Norge håller på att utveckla en egen strategi for utveckling av vindkraft till havs. Etablering av havbaserade vindkraftparker sker genom en statlig utpekning av lämpliga områden. 7.1 Stöd från stat och myndigheter Starka och stabila regelsystem och juridiska ramverk är centrala för utvecklingen av havsbaserad vindkraft. En robust och transparent tillståndsprocess särskilt anpassad för havsbaserad vindkraft bör innehålla Förenklingar i de juridiska ramverken One-stop tillståndsprocess (en ingång för samtliga myndigheters samordnade hantering av ansökan) Relevanta guidelines och standarder för miljökonsekvensbeskrivning Långsiktiga ekonomiska stödsystem Program för utveckling och demonstration av ny teknik Flexibilitet hos tillståndsmyndigheterna, särskilt i de tidiga utvecklingsstadierna då design och utformning behöver fastställas Källa: (WSP, 2010) 7.2 Förutsättningar för havsbaserad vindkraft European Environment Agency (EEA) har räknat ut hur mycket vindresurser som finns i Europas havsområden. Ett diagram som visar årlig energipotential på olika avstånd från kusten visas nedan. Man kan konstatera att de nordiska länderna teoretiskt sett har bra förutsättningar jämfört med merparten av andra Europeiska länder. Källa: (EEA, 2009) Figur 8 Teknisk potential för havsbaserad vindkraft, Bild från European Environment Agency 20

Översikt över offshore-läget för vindkraft i de nordiska länderna Planeringsmodell Danmark Finland Norge Sverige Anbudsprocess Anbudsgivare lämnar förslag till kostnad per kwh i områden utpekade av havmölleudvalget. eller Projektör ansöker om etablering på platser som företaget själv identifierat. Samma som för landbaserad vindkraft NVE (Norges Vassdrags- och Energidirektorat) har kartlagt områden och genomfört en SEA (Strategic Environmental Assesment) för lämpliga områden. Projektören identifierar, undersöker och föreslår områden lämpliga för etablering av havsbaserad vindkraft. Ett antal grundområden är utpekade som riksintresse för vindbruk och samtidigt för naturskydd. Tillståndsprocess En samordnad ingång för alla prövningsinstanser. Tillståndet ges av Energistyrelsen. Samma som för landbaserad vindkraft Processen för land gäller ut till grundlinjen. Dessutom krävs tillstånd enligt Havne- og farvandsloven. Utanför grundlinjen tillämpas ett särskilt framtaget regelverk för förnybar energiproduktion till havs. Samma process som på land inom kommunernas gränser vilka sträcker sig 12 nautiska mil från land. Utanför 12 nautiska mil tillämpas lagen om svensk ekonomisk zon. Ekonomiska förutsättningar De stora parkerna som etableras efter anbud får fast ersättning t om 50 000 fullasttimmar. Samma som för landbaserad vindkraft Särskilda pilotanläggningar har kunnat söka demonstrationsstöd för uppförande. Etableringar utanför anbudssystemet får samma ersättning som landbaserad vindkraft och även stå för nätanslutningskostnaden. Figur 9 Offshore vindkraft i de nordiska länderna Den norska utredningen återfinns på www.havvind.no 21

7.3 Internationellt samarbete När det kommer till våra vattenområden blir betydelsen av samarbete och samordning mycket viktigare än på land eftersom konsekvenser av verksamheter och åtgärder direkt påverkar alla länder som delar samma vatten. Det nordiska samarbetet förstärks här av HELCOM, OSPAR och Esbokonventionen. Helcom Helsingforskommissionen, förkortat Helcom, är det styrande organet i "Konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö". I Helcom ingår de nio Östersjöstaterna samt EU. Huvudkontoret ligger i Helsingfors. Helcoms huvudsyfte är att skydda Östersjön från alla föroreningskällor och att säkerställa säker navigation. Ospar Oslo-Pariskonventionen är en sammanslagning av två internationella konventioner och inkluderar förhindrande och eliminering av föroreningar från landsbaserade källor, genom dumpning eller förbränning och från havsbaserade källor samt bedömning av den marina miljöns kvalitet. Esbokonventionen Esbokonventionen är en regional miljöskyddskonvention om samarbete för att förebygga gränsöverskridande miljöeffekter och krav på att informera grannländer och allmänheten om planerade verksamheter som kan orsaka miljöeffekter. Deltagare är Europa samt Kanada och USA. Konventionen, som har arbetats fram inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE), undertecknades 1991 och trädde i kraft 1997. 22

8. Sammanfattning -Vindkraftutbygganden i Norden fortsätter Samarbetet för hållbar utbyggnad av vindkraft i Norden utvecklas alltmer till ett samarbete inom en energiregion än mellan fyra länder. Exempel på det är Sveriges och Norges gemensamma elcertifikatmarknad och planerna på en ännu mer samordnad infrastruktur i form av elnätsutbyggnad. Erfarenhetsutbyte har varit en viktig del i Nordvinds arbete. Danmark som startade vindkraftutvecklingen tidigast och är ett av de länder i världen som har högst andel vindkraft kan lära övriga länder hur man kan arbeta långsiktigt tack vare tydliga politiska ambitioner. Finland bedriver en omsorgsfull planering av vindkraftutbyggnad men än så länge har det inte lett till någon större utbyggnad. Hur tar landet sig an den utmaningen, kommer man att kunna genomföra alla de utredningar och planer som nu finns? I Norge finns starkt organiserat motstånd inför vindkraftetableringar. Hur möts det? Till viss del kan svaren finnas i kunskap framtagen inom olika forskningsprogram, till exempel svenska Vindval. I Sverige finns också webbplatsen Vindlov med information om tillståndsprocessen. Det finns många fler exempel på erfarenheter att dela. En del erfarenheter tas upp i den här rapporten och kan ses som ett inspel till den utveckling av utbyggnaden av vindkraft i Norden som pågår och utökas för varje år. Kunskapsutvecklingen inom vindenergi har i Danmark skett i dialog mellan offentliga myndigheter forskningsvärlden och industrin. Inom teknikområdet har man varit särskilt framgångsrik teknikområdet. Forskningsstudier inom vindkraft till havs har varit omfattande, på både teknik- och miljöområdet. Statligt forskningsstöd utgår till flera områden. Mer information om forskningssatsningar finns på Energistyrelsens webbplats (se referenslistan). I Finland finns ännu inte några specifika forskningsprogram för vindkraft. Studier kring vindkraft är integrerat i forskningssatsningar om miljö- och klimatförändring. I Norge pågår forskning inom såväl teknik- som miljöområdet kopplat till vindkraft. Ekonomiskt stöd utgår från Norges Forskningsråd, myndigheter och energisällskap. Det finns också ett antal forskningscentra för miljövänlig energi som gör långsiktiga forskningsinsatser på hög internationell nivå. I Sverige hanterar forskningsprogrammet Vindforsk studier av teknisk karaktär, till exempel forskning om vindkraft i kallt klimat. Vindforsk samfinansieras av myndigheter och privat sektor. Forskning om vindkraftens miljöeffekter bedrivs av kunskapsprogrammet Vindval med stöd av Energimyndigheten. Nordvindgruppens arbete avslutades årsskiftet 2012/2013, men arbetet med en välplanerad vindkraftutbyggnad fortsätter på olika sätt; inom mellanstatliga organ, myndigheter, organisationer, intresseföreningar och forskningssamhället. Samordningsområdena är också avhängiga varandra, det går till exempel inte att planera för en storskalig vindkraftutbyggnad utan att samtidigt planera för nätutveckling. Erfarenheter från Nordvind visar att några av de viktigaste samordningsfrågorna framöver är: planering av vindkraftutbyggnaden tillsammans med nätplanering samordning av olika politikområden såsom naturskydd, turism och sjöfart forskning om teknikutveckling och miljöpåverkan spridning av kunskap om vindkraft och erfarenheterna från vindkraftutbyggnad 23