internbudget för fritidsnämnden Antagen av fritidsnämnden 2013-11-25, 67/2013

internbudget för fritidsnämnden Antagen av fritidsnämnden 2013-11-25, 67/2013 20142016

1. Ordförandes inledning Växjö har utsetts till Sveriges främsta idrottskommun 2013! Det är givetvis oerhört glädjande och samtidigt sporrar det till att jobba ännu hårdare för att fortsätta att utveckla Växjö till en idrottsstad/kommun bortom Arenastaden, där alla barn och ungdomar har tillgång till en meningsfull fritid vare sig det sker i förening eller enskilt. För 2014 har fritidsnämnden som flera andra nämnder fått en minskad rambudget. Under tidigare år har man tagit besparingar i huvudsak på administration och egen personal, men om vi ska kunna upprätthålla och utveckla den professionalitet som idag finns i förvaltningen måste vi nu även spara på bidragssidan. Besparingen görs dock på aktivitetsstödet och inte på investeringsstödet, då vi i våra samtal med föreningsföreträdare allt oftare fått höra att föreningarnas lokalsituation ofta är det mest kritiska. I början på 2014 kommer beslut om nytt bidragssystem att fattas där såväl utredningar som workshops med fritidsnämndens ledamöter legat som grund och där målsättningen är ett system som gör det enklare för föreningar att både söka och förstå de olika bidragen som finns och som också ger oss möjlighet att prioritera och premiera föreningar som jobbar aktivt med mångfaldsfrågor. I Braås kommer den nya idrottshallen med den av samhällsföreningen initierade och privat finansierade hoppgropen att färdigställas. I Lammhult har vi förlängt avtalet med Abstracta på den nuvarande idrottshallen med minst två år så att vi har hyfsat gott om tid för att planera en ny hall med både innehåll, finansiering och placering. På Arenastaden är verksamheten i de nya arenorna i full gång och under de kommande åren är det viktigt att vi tillvaratar idrottens och föreningarnas intresse i den vidare utvecklingen av området. Efter en utredning om framtiden för Växjö simhall som tydligt visade att det blir betydligt billigare att bygga nytt än att renovera/bygga om den gamla så har vi satt igång ett långsiktigt arbete där förvaltningen tillsammans med berörda intressenter ska ta fram projektplan och titta på såväl innehåll som placering. Ulf Hedin Ordförande fritidsnämnden

2. Omvärldsanalys Fyra metatrender för framtidens idrott Genom ett omvärldsarbete av Riksidrottsförbundet har utgångspunkter för fyra metatrender tagits fram. Genom vidare insatser hämtar trenderna även stöd i aktuell idrottsforskning från Norden, främst från Sverige och Danmark (Framtidens idrottsförening slutrapport). Demografi Sveriges befolkning blir allt äldre medan ungdomarna minskar i antal. Växjös siffror ser något annorlunda ut än rikets, trots det är närmare hälften av kommunens invånare pensionärer om några år (Kommunprognos för Växjö 2013). Detta ställer krav på satsningar på ungdomars aktiviteter och engagemang det krävs en ökad delaktighet bland ungdomarna. Det handlar om att känna tillhörighet, att kunna identifiera sig med sitt idrottande på sin egen nivå. När städer växer riskerar det att få konsekvenser för tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer. Detta är något vi måste ha med oss i samhällsplaneringen för att värna om vikten av närheten till aktiviter för ungdomar. Idag har knappt 20 procent av Sveriges befolkning utländsk bakgrund (SCB 2010), detta är något vi ska ta tillvara för att hänga med i samtiden. Det innebär en enorm potential för ett rikt, levande föreningsliv med många nya aktiva, ledare, verksamheter och föreningar. Satsningar på mångfald, jämlikhet och jämställdhet bör därför ges ett stort utrymme även i framtiden. Individualisering i kollektivet Människans behov av självförverkligande ökar och samtidigt växer också medborgarens krav på föreningar, företag och myndigheter. Självförverkligandet är drivkraften i skapandet av det personliga varumärket där personlig stil och smak betyder mycket. Behovet av självförverkligande inkluderar även ambitionen att må bättre än bra. Att må bättre än bra innebär för många att träna med hög kvalité flera gånger i veckan och att äta nyttigt. Hälsotrenden är fortsatt stark och i takt med denna utveckling ökar motionsutbudet. Den ökande individualismen tycks ha nått särskilt långt i Sverige vilket kan innebära att det ideella engagemanget i större utsträckning kanaliseras i andra former än de som erbjuds i de traditionella folkrörelserna. Vår utmaning blir här att utforma ett stöd till både nya och gamla organisationsformer, utan att innovationskraft och mångfald begränsas. Kommersialisering Gränserna mellan offentlig, privat och ideell sektor suddas sakta ut och vi kan vänta oss att den ideella sektorn på sikt utvecklas till en egen konkurrensutsatt bransch. Under bland annat påverkan från EU har på senare tid den klara gränsdragningen mellan ideell verksamhet och privat näringsverksamhet börjat luckras upp. Utvecklingen innebär nya spelregler och ställer utmanande krav på föreningarna. Att gränserna suddas ut kan leda till en ökad kommersialisering och professionalisering som i slutändan ökar kostnaderna för föreningen vilket i sin tur kan innebära högre avgifter för deltagarna. Det är inte enbart inom elitidrotten som denna förändring sker utan trenden är faktiskt än tydligare inom breddidrotten. Där har vi sett en närmast explosionsartad utveckling av antalet sportaktiviteter arrangerade av kommersiella aktörer under de senaste åren. Det är framförallt ungdomar och yngre kvinnor som söker sig till de senare alternativen, ofta för att komma ifrån tävlingsmomenten som de flesta föreningsidrotter innebär.

Syns du inte finns du inte Behovet av tillgänglighet och att kommunicera snabbt och enkelt ökar hela tiden. Detta ställer större och större kunskapskrav på föreningar och andra aktörer som tillhandahåller olika former av aktiviteter. Eftersom utbudet av olika typer av aktiviteter och aktörer ökar så ökar också behovet av att profilera sig för att kunna påverka människors beslut. Attraktiv kommun Växjö ska planeras för 100 000 invånare 2030 (ÖP 2012). Detta innebär en utmaning på flera olika sätt. För att locka nya invånare krävs att vi med gemensamma krafter fortsätter skapa en attraktiv kommun. Tidigare flyttade människor dit jobben fanns men idag flyttar vi hellre till en attraktiv kommun. I dagens mångfaldssamhälle krävs ett varierat utbud för att tillfredsställa så många som möjligt. Idag är trenden sådan att det ställs stora krav på att när som helst och var som helst kunna utöva fritidsaktiviteter och sociala aktiviteter. Intresset för ett individualiserat idrottande ökar alltmer och detta är något som måste tillgodoses. Dessutom finns allt fler intresseinriktningar i dagens varierade samhälle som måste tillfredställas och jämkas, vilket ställer stora krav på det offentliga rummet. Intresset för spontanidrott är på uppgång igen bland barn och ungdomar, framförallt växer intresset för exempelvis skateboard, inlines och cykel men också för mer våghalsiga utmaningar som exempelvis parkour. Även friluftslivet har kommit att bli allt mer betydelsefullt för kommuner som vill locka till sig såväl nya invånare som turister. En boendemiljö med närliggande gröna rekreationsmöjligheter är viktigt för personer med högt arbetstempo. Fritidsutbudet Under de senaste åren har Växjö kommun gjort stora satsningar på arenor av olika slag, som hjälper till att locka både besökare och aktiva till Växjö. Satsningarna har gett goda resultat i olika mätningar. Växjö kommun utsågs till Årets främsta idrottskommun 2013 av tidningen Sport & Affärer. Växjö fick ett av tre hedersomnämnande i rankingen av Årets gymnastikkommun 2013 och hamnade på en åttonde plats i SVT Sports ranking av Sveriges främsta idrottsstad. Nästa steg på Arenastaden blir att utnyttja områdets fulla potential till bland annat olika event och gemensamma satsningar. Detta ska möjliggöras genom framtagande av en kommungemensam eventstrategi samt genom processledning och samordning av eventutveckling och marknadsföring av Arenastaden, bland annat kopplat till Växjö & Co. Det är långt ifrån alla idrottsutövare har tillgång till de nya arenorna och det är därför viktigt att vi även prioriterar andra typer av anläggningar och ytor. En boendemiljö med närhet till områden för fysisk aktivitet stimulerar till att fler motionerar/tränar. Trots satsningar på Arenastaden har kostnaderna för idrotts- och fritidsanläggningar minskat vilket är anmärkningsvärt med tanke på befolkningsutvecklingen i staden. Kommunens kostnader är betydligt lägre än riket i stort och även gentemot våra jämförelsestäder och andra större kommuner såsom Umeå, Helsingborg och Örebro. Det kan konstateras att kommunens verksamhetsytor varken har utvecklats eller utökats i takt med att befolkningen i kommunen ökat. För att ge goda möjligheter för idrottsutövning för alla krävs tillfredsställande verksamhetsytor, miljöer, bidrag och andra resurser. Växjö ska, med sin närhet till natur- och sjöområden profilera sig som en framtida attraktiv friluftskommun. Nämndens inriktning är att arbeta vidare för att utveckla friluftslivet i Växjö

kommun med Fylleryd som pilotområde. Höga ambitioner finns men friluftslivet måste få en högre prioritet och mer resurser till att utveckla de gröna miljöerna. Föreningsstöd Under 2012 delades drygt 1,8 miljarder kronor ut i statligt stöd till idrotten, stödet är till största delen riktat till barn- och ungdomsidrotten. Det statliga stödet kan ses som en hjälp till självhjälp, där offentliga medel har som mål att stärka idrottsrörelsens förutsättningar att vara och förbli en omfattande, mångfacetterad och självständig massrörelse i en ideell samhällssektor. Stödet ska också bidra till allas lika förutsättningar att få vara med och delta utifrån sina egna förutsättningar, likvärdiga villkor för pojkar och flickor, integration av eftersatta grupper samt ett värnande av god etik och sunda ideal. Vi ser idag en utveckling där många föreningar brottas med en tuff ekonomi. Det är även så att allt fler bedriver sin motion utanför den föreningsorganiserade idrotten. Ungdomar söker nya, flexibla och mer öppna organisationsformer. Vissa aktiviteter och speciellt de som ibland kallas nya sporter bygger oftast på löst sammansatta grupper snarare än på den organiserade föreningsformen. Kommunens ansvar är lika stort för de ungdomar som idag står utanför föreningslivet som för dem som redan finns med. En intressant frågeställning inför framtiden är därmed hur det sammantagna samhällsstödet ska utformas för att ge bästa effekt och göra maximal nytta för föreningslivet på olika nivåer. Den pågående bidragsöversynen inom fritidsnämnden beräknas vara klar i december 2013 och de nya bidragsreglerna beräknas träda i kraft 1 juli 2014. Elitidrottssatsningar Satsningen på utveckling av lokal och regional ungdoms- och talangidrott, nationell talangoch elitidrott samt utveckling av idrottare på internationell världselitnivå fortsätter genom vidareutveckling av High Performance Center (HPC) och samarbete med Sveriges olympiska kommitté (SOK). HPC är en gemensam satsning av Linnéuniversitetet, Landstinget Kronoberg och Växjö kommun tillsammans med idrottsliga intressenter som SOK, Svenska friidrottsförbundet samt de föreningar som finns på Arenastaden. Samverkan med Linnéuniversitetet Under hösten 2013 tecknas ett nytt avtal med Linnéuniversitetet i syfte att ytterligare sätta fokus på framtiden och hur Växjöborna ser på fritid och kultur i vid mening. LUPP-rapport LUPP-enkäten genomfördes under 2012 i syfte att följa upp resultatet från 2009 och även ligga till grund för Växjö kommuns budget. Resultatet på kommunnivå visar inte några stora förändringar. Tre av fyra ungdomar anser att fritidsutbudet i Växjö är tillfredsställande, vilket är något bättre än riksgenomsnittet. Åtta av tio ungdomar uppger att de är medlem i någon förening och runt 60 % uppger att de tränar så att de blir andfådda eller svettas flera gånger i veckan. Utifrån bostadsområden, kön och etnicitet framkommer dock skillnader och förändringar som kräver närmare analys och vidtagande av åtgärder. Ett antal åtgärder finns med budget 2014. Folkhälsa Kronobergsregionen är en av Europas mest hälsosamma regioner, trots detta visar en enkätundersökning genomförd av Landstinget Kronoberg (2010) att barn och ungdomars fysiska aktivitet har minskat. Trenden visar att barnen tillbringar allt mer tid inomhus där stillasittande aktiviteter oftast är i fokus. För att peka ut riktningen för folkhälsoarbetet i

kommunen har Växjö kommun antagit en länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län. Folkhälsopolicyn ligger till grund för länsgemensamma och lokala handlingsplaner. Prioriterade målområden är Barn och ungas uppväxtvillkor och Alkohol, narkotika, doping, tobak och spel. Dessa prioriteringar ska genomsyra fritidsnämndens verksamhet. Eftersom fysisk inaktivitet kan ge negativa hälsoeffekter senare i livet är det viktigt att grundlägga goda vanor tidigt. En bra boendemiljö med närhet till spännande områden som lockar barnen att leka och röra på sig ökar förutsättningarna för mer fysiskt aktiva barn. Alkoholfria miljöer och aktiviteter ska också finnas för personer i alla åldrar.

3. Växjö kommuns utgångspunkter Växjö ska vara en välkomnande kommun som ger möjlighet för människor att förverkliga sina livsdrömmar, såväl unga, vuxna, pensionärer, nya svenskar som studenter från när och fjärran. Växjö ska vara en kommun där medborgare trivs och känner stolthet. En tillväxtregion med ett snabbt växande universitet och en stark entreprenörsanda som genomsyrar utbildningsväsendet och arbetsmarknaden skapar förutsättningar för detta. Växjö ska vara en kommun med en långsiktigt hållbar utveckling som söker medborgarnas engagemang för att bygga det goda samhället. Kommunens verksamhet ska präglas av effektivitet, servicekänsla och mångfald. Växjö kommun är internationellt erkänd för sitt framgångsrika och innovativa miljöarbete. Varumärket Europas grönaste stad, skapar förväntningar i och utanför Växjö, detta ställer krav på att tydliga miljöhänsyn tas i politiska beslut och att Växjö är snabbare i omställningen till ett hållbart samhälle än andra städer. Hållbar utveckling är ett övergripande och långsiktigt mål för Växjö kommun. Med hållbar utveckling menar vi en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål och alla verksamheter i kommunen. Alla politiska beslut ska utformas på ett sätt som beaktar de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna i ett långsiktigt perspektiv. Alla fullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling är mål för att Växjö kommun ska ha en hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt. 3.1 Verksamhetsidé All verksamhet som drivs inom fritidsnämndens ansvarsområde ska ha grund i de nio områden som ingår i nämndens fritidspolitiska mål. 1. Stöd till fritidsverksamhet: Föreningslivet i kommunen stimuleras genom olika stödformer till verksamheter som ger kommuninvånarna ökade förutsättningar för en högre livskvalitet. 2. Anläggningar: Växjös profil som idrottskommun förstärks genom byggande av ett brett utbud av olika typer av motions- och idrottsanläggningar för elit- och breddidrott och med god geografisk spridning. Lokaler och anläggningar drivs och utnyttjas på ett sådant sätt att föreningar känner delaktighet och ansvar. 3. Barn- och ungdomsidrott: Växjö kommun eftersträvar att vidareutveckla barns och ungdomars förmåga att ta ansvar, att fungera i grupp, respektera varandra och lära sig samhällets demokratiska grundregler. Kommunen är lyhörd för nya former av kultur- och fritidsverksamhet utifrån ungdomars egna intressen och önskemål.

4. Fritid för funktionshindrade: Personer med psykiska och fysiska funktionshinder ges möjlighet att på samma villkor som icke funktionshindrade delta i idrotts- och fritidsaktiviteter både som aktiva och som åskådare. 5. Elitidrott: Ett varierat och högklassigt utbud av elitidrott ökar Växjö kommuns attraktionskraft för företagsetableringar och befolkningsinflyttning. Växjös position som regionens centrum inom elitidrott bibehålls och stärks. 6. Jämställdhet och integration: Båda könen ges samma möjligheter till idrotts- och fritidsutövande. Genom utökad samverkan integreras olika kulturer i föreningslivet. 7. Alkohol, doping och droger: Föreningslivet i Växjö kommun har nolltolerans mot alkohol, doping och droger. 8. Folkhälsa: Medborgarna i Växjö kommun uttalar att möjligheterna till rekreation och hälsofrämjande aktiviteter är väl tillgodosedda. 9. Bemötande: Personer som är i kontakt med förvaltningens personal upplever att de känner sig välkomna och att de får god service.

4. Nämndens uppdrag Fritidsnämnden utgör den politiska ledningen för kultur- och fritidsförvaltningens fritidsfrågor. Nämnden får sitt uppdrag från kommunfullmäktige som är kommunens direktvalda politiska organ. Kommunala styrdokument Förutom kommunfullmäktiges budget med verksamhetsplan och nämndens internbudget ska verksamheten förhålla sig till de planer, policydokument och riktlinjer som finns fastställda i kommunen. För nämndens verksamhetsområde kan särskilt nämnas Fritidspolitiska mål, Mångfaldsplan och Stöd till fritidsverksamhet. Fritidsnämndens uppgifter och ansvar Fritidsnämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt bestämmelserna i reglementet Arbetsformer för styrelser och nämnder i Växjö kommun. Regelmässigt ska fritidsnämnden till fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och den ekonomiska ställningen. Nämnden består av 9 ledamöter och 9 ersättare med en mandatperiod på fyra år. Nämnden sammanträder i regel en gång i månaden. Fritidsnämnden har inte något arbetsutskott. Fritidsnämnden är Växjö kommuns organ för fritidsfrågor exklusive fritidsgårdsverksamhet. Fritidsnämnden ansvarar för idrotts- och friluftsanläggningar, badplatser, spår och leder. Fritidsnämnden ansvarar för bokning och uthyrning av utomhus- och inomhusanläggningar samt Växjöskolornas gymnastiksalar under kvällstid och helger. Fritidsnämnden ansvarar för konsultativt och ekonomiskt stöd till föreningar inom nämndens ansvarsområde. Fritidsnämnden ansvarar för information om sin verksamhet till allmänheten samt information om evenemang och andra händelser inom ansvarsområdet. Fritidsnämnden ansvarar för registrering och tillståndsgivning enligt lotterilagen. Fritidsnämnden är anställningsmyndighet för personalen inom nämndens verksamhetsområde. Dock är kulturnämnden anställningsmyndighet för central administration inom fritidsnämndens ansvarsområde. Fritidsnämndens förvaltningsorgan är kultur- och fritidsförvaltningen.

Verksamhetsbeskrivning Administrationen svarar för förvaltningens övergripande arbete med nämnds-, personal-, ekonomi-, strategi/- utvecklings- och info/marknadsfrågor samt boknings- och bidragsfrågor att målsättningen med mål- och ekonomistyrning uppnås att gränsöverskridande ge bästa möjliga service till förvaltningens olika verksamheter handläggning av ärenden gällande tillstånd till eller registrering av lotterier enligt lotterilagen Sport och idrott svarar för drift och skötsel av kommunala idrotts- och fritidsanläggningar och samarbetar med föreningslivet, tekniska förvaltningen och andra aktörer. Verksamheten inrymmer: Fritidsnämndens del av Arenastadsprojektet Värendsvallen/Tipshallen Övriga idrottsplatser/fotbollsplaner Skatepark Frilufts- och fritidsanläggningar Araby Park Arena Idrottshallar Bowlinghall Simhall Friluftsbad Stöd till fritidsverksamhet omfattar nedanstående stödformer och ska i första hand gynna verksamhet som vänder sig till barn och ungdomar i åldern 5-20 år: Verksamhetsbidrag Lokalkostnadsbidrag Investeringsbidrag Ledarutbildningsbidrag Särskilda insatser/projekt Driftbidrag Direktservice: stödformen kan sökas för o insatser för funktionshindrade o främjande av integration, riktade mot ledarrekrytering o insatser mot alkohol, droger och doping o projekt för folkhälsan, riktat till samverkan mellan föreningar o öppen verksamhet på lov och vissa helger o insatser inom visst geografiskt område eller för viss målgrupp o projekt för att prova nya verksamheter o miljöfrämjande åtgärder

5. Mål och strategier Målområde Övergripande mål Arbete & Företag 1. Växjö kommun ska aktivt medverka och stimulera till regionens utveckling och expansion, ha ett bra företagsklimat, ett hållbart näringsliv och hög sysselsättning. 2. Växjö ska vidareutvecklas som ett starkt och attraktivt regioncentrum. Växjö som regioncentra ska ta ansvar och arbeta för ökad samverkan i regionen. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Antalet företag ska öka (netto) Sysselsättningen ska öka Andelen etablerade på arbetsmarknaden med 4 års vistelsetid i Sverige ska öka Tillväxten ska öka (BRP) Verksamhetsmål Strategier 1.1 Medverka till att utveckla en innovativ företagsmiljö vid Arenastaden med koppling till High Performance Centre. 1.2 Fritidsnämnden verkar för ett varierat och högklassigt utbud av elitidrott. 2.1 Växjös position som regionens centrum inom elitidrott bibehålls och stärks. 1.1.1 Skapa forum för samverkan med aktörerna i Arenastaden, bl.a. föreningar och HPC. 1.2.1 Skapa forum för samverkan med aktörerna i Arenastaden, bl.a. föreningar HPC och Växjö & Co. Samverkan Tidplan Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering

Målområde Övergripande mål Barn och utbildning 1. Växjö ska stärka sin roll som utbildnings- och kunskapscentrum och arbeta för att nå en ledande nationell position med internationell utblick. I förskolan och skolan ska barn känna sig trygga och erbjudas en god studiemiljö. 2. I Växjö kommun ska barn och ungdomar ha goda levnadsvillkor. De ska ha rätt till en trygg uppväxt och personlig utveckling. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet ska öka Elever i årskurs 6 ska uppnå goda resultat Gymnasieelever boende i kommunen, ska uppnå goda resultat (andel som fullföljer gymnasieskolan inom 4 år) SFI studieresultat, andel som blir godkända ska öka Verksamhetsmål Strategier 2. Fritidsnämnden ska skapa förutsättningar för barns och ungdomars möjligheter till fysisk aktivitet 2.1. Samverkan mellan fritidsnämnden, skola och föreningsliv utvecklas 2.2. Förutsättningar för att starta lovverksamhet utreds 2.3. Förutsättningar för att starta idrottsskola utreds Samverkan Skol- och barnomsorgsförvaltningen och föreningslivet Tidplan 2014 Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering 2.2 Utredningsrapport 2.3 Utredningsrapport Delårs- och årsrapport

Målområde Övergripande mål Bygga och bo 1. Växjö kommun eftersträvar ett hållbart samhällsbyggande kombinerat med en god estetisk utformning. Att Växjö är Europas grönaste stad ska genomsyra kommunens samhällsbyggnad och utveckling. 2. Det ska finnas god tillgång till villatomter i staden och i de mindre orterna som motsvarar den efterfrågan som finns för att förstärka flyttkedjorna. Det ska finnas en strategisk samordning och planberedskap som möter en årlig befolkningstillväxt på 1 100 personer. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö ska fortsätta att ligga i topp i Sverige när det gäller nybyggnation/invånare. Till och med 2018 ska minst 2 500 nya bostäder byggas i Växjö kommun Antalet invånare ska öka. Befolkningen utanför Växjö stad ska öka Andelen medborgare som upplever att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo på ska vara högre än jämförbara städer År 2015 ska 25 % av de kommunala bolagens nyproduktion vara träbaserad. År 2020 ska 50 % av de kommunala bolagens nyproduktion vara träbaserad Verksamhetsmål Strategier 1. Närmiljön utformas så att spontanidrott stimuleras och närhet till anläggningar, rekreations- och friluftsområden möjliggörs vid planering av bostadsområden 1.1. Implementering av utvecklingsplan för spontanidrottsplatser 1.2. Skapa en checklista för säkerställande av närhet till fritidsoch friluftsmiljöer vid bostadsbyggande Samverkan Fastighetsbolagen, tekniska förvaltningen, kommunledningsförvaltningen och föreningslivet Tidplan 2014 Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering 1.1 Uppföljning av utvecklingsplan 1.2 Checklista för detaljplanssamråd Delårs- och årsboksrapport

Målområde Övergripande mål Demokrati och mångfald 1. Växjö kommun ska vara en förebild när det gäller mångfald och antidiskriminering. 2. I Växjö kommun ska människors olikheter, kompetens och kraft tas tillvara. God och rättssäker service och ett gott bemötande ska ges till alla oavsett kön, etnicitet, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. 3. Växjö kommuns kommunikation till medborgarna ska vara tydlig och tillgänglig. Insyn, öppenhet och delaktighet ska prägla den kommunala verksamheten. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgarna som upplever att de får god service och ett gott bemötande ska vara fortsatt hög Växjö kommuns tillgänglighet per telefon och e-post ska öka Andelen medborgare som är nöjda med den insyn och det inflytande de har över kommunala beslut och verksamheter ska öka Lönegapet mellan män och kvinnor ska minska (kommunen geografiskt område) Verksamhetsmål 1. Starta ett större metodutvecklingsprojekt inom mångfaldsområdet 2. God fysisk och social tillgänglighet med bra bemötande i alla verksamheter Strategier 1.1. En förstudie genomförs tillsammans med lämpliga projektpartners 1.2. Handlingsplan för mångfald och tillgänglighetsplan genomförs. Barn- och ungdomsfrågorna prioriteras i mångfaldsprogrammet 1.3. Vidareutbildning i bemötande för förvaltningens personal 2. Medborgar- och brukarundersökningar genomförs Samverkan Kommunledningsförvaltningen, förvaltningen för arbete och välfärd, fastighetsbolagen, föreningslivet, SISU Idrottsutbildarna, Linnéuniversitetet och Smålandsidrotten Tidplan 2014 Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering 1.1. Förstudie 1.2. Handlingsplan 2. Mätbar förbättring i brukar- och medborgarundersökningar Delårs- och årsrapport

Målområde Övergripande mål Miljö, energi och trafik 1. Växjö ska vara en internationellt ledande och framstående miljökommun. Alla delar av Växjö kommuns verksamhet ska drivas och utvecklas med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger. Verksamhetsmål för miljö, energi och trafik 2. Växjö kommun ska göra det enkelt och attraktivt för invånare, företag och besökare att leva och verka med liten miljöpåverkan. 3. Växjö kommun ska ha rent vatten, frisk luft, värdefull natur och vara fossilbränslefritt. Utfall 2012 Mål 2014 Mål 2015 Andel närproducerade och/eller ekologiska livsmedelsinköp i 37 % 45 % 50 % kommunkoncernen ska öka (%) Andel enskilda avlopp med fullgod reningskapacitet ska öka (% ) 45 % 50 % 55 % Fossila koldioxidutsläpp per invånare ska minska (% jämfört med -41 % (2011) -49 % -55 % 1993) Elförbrukningen per invånare ska minska (% jämfört med 1993) -17 % (2011) -20 % -20 % Antal cykelpassager per mätpunkt ska öka (% jämfört med 2004) -4 % 12 % 20 % Antal enkelresor med buss i stadstrafiken per stadsinvånare ska öka (% jämfört med 2002) Antal enkelresor med buss i landsbygdstrafiken per länsinvånare ska öka (% med 2002) Total mängd tillförd energi per invånare ska minska (% jämfört med 2008) -5 % 10 % 20 % -17 % 0 12 % - 3 % (2011) -12 % -15 % Fossila koldioxidutsläpp från kommunkoncernens transporter och 4 % -27 % -30 % service ska minska (% jämfört med 1999) Energianvändning per kvadrat-meter i Växjö kommunföretag AB:s -20 % -23 % -25 % fastigheter ska minska (% jämfört med 2003/2004) Andelen hushållsavfall som materialåtervinns ska öka. (%) ¹ 25 % 57 % ¹ Eftersom ingen statistik för det avfall som omfattas av producentansvaret finns tillgängligt har inget tillförlitligt resultat för 2012 kunnat presenteras

. Verksamhetsmål 1. Miljödiplomering av förvaltningens verksamhet 2. Fritidsnämnden främjar ett grönare föreningsliv Strategier 1. Utgå från den kommungemensamma miljödiplomeringen 2. Investeringar till miljöförbättrande åtgärder prioriteras vid fördelning av investeringsbidrag Samverkan Kommunledningsförvaltningen, föreningslivet och fastighetsbolagen, Smålandsidrotten Tidplan 2014 Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering 1. Enligt handlingsplan 2. Uppföljning av andelen miljöinvesteringar av totala investeringsbidrag Delårs- och årsrapport

Målområde Övergripande mål trygghet Stöd och omsorg 1. I Växjö kommun ska människor ha en ekonomisk och social där arbete, utbildning och boende är prioriterat. 2. All stöd- och omsorgsverksamhet ska utgå från individens behov, gynna livskvalitet, självbestämmande och självständighet. 3. Människor som flyttar till Växjö från andra länder ska ges goda förutsättningar att skapa och utveckla sin livssituation för att stärka sitt deltagande i samhället. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen brukartid i hemtjänsten ska öka Kommunens äldreomsorg, hemvård och omsorg om funktionsnedsatta ska ha god omvårdnad och effektivt resursutnyttjande (NKI samt kostnad per/brukare) Personalkontinuiteten i hemtjänsten ska öka Andel med långvarigt ekonomiskt bistånd ska minska Antal institutionsplaceringar av barn och unga ska minska Verksamhetsmål Strategier Samverkan Tidplan Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering

Målområde Övergripande mål Trygghet och säkerhet 1. Växjö kommun ska upplevas som trygg och säker. 2. Säkerhets- och trygghetsaspekter är prioriterat i Växjö kommuns verksamheter. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som känner sig trygga ska öka Responstid för räddningstjänst ska minska Verksamhetsmål 1. Besökare och utövare som vistas i fritidsnämndens anläggningar ska känna sig trygga 2. Besökare och utövare ska på ett tryggt och säkert sätt kunna ta sig till och från fritidsnämndens anläggningar Strategier 1.1 Brukarundersökning genomförs 1.2 Trygg och säker förening utvecklas 2. Trygghetsvandring/-undersökning genomförs och följs upp Samverkan Föreningslivet, tekniska förvaltningen, fastighetsbolagen Tidplan 2014 Nyckeltal/mätvariabel 1.1 Resultat av brukarundersökning 1.2.1. Minst 5 föreningar/år certifieras som trygg och säker förening 1.2.2. Antal genomförda utbildningar i trygg och säker förening 2. Resultat av trygghetsvandring/-undersökning Uppföljning/utvärdering Delårs- och årsrapport

Målområde Övergripande mål Uppleva och göra 1. Växjö kommun ska vara en kommun med ett varierat och inspirerande utbud av upplevelser, aktiviteter och kultur. 2. Växjö kommun ska främja folkhälsan genom att skapa förutsättningar för friskvård, rekreation och möjligheten att utöva idrott på olika nivåer. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som är nöjda med kultur- och fritidsutbudet ska öka Andel (%) fysiskt aktiva minst 30 min. per dag, 18-80 år ska öka Andelen barn och unga som är föreningsaktiva ska öka Bohemindex ska öka Verksamhetsmål 1.1. Alla idrotter anslutna till Riksidrottsförbundet (RF) ges möjlighet att utöva sin verksamhet inom kommunen 1.2. Verksamhetsytorna ska öka i takt med Växjö kommuns befolkningsutveckling 1.3 Fritidsnämnden ska erbjuda föreningsservice med hög kvalitet Sverige Strategier 2. Växjö kommun ska vara en av de främsta friluftskommunerna i 1.1. Det lokala föreningslivet och fritidsnämnden samverkar för att skapa ökade förutsättningar för fysisk aktivitet 1.2.1. Framtagande av långsiktig behovs- och investeringsplan med utgångspunkt i demografiska faktorer för att öka verksamhetsytor 1.2.2. Skapa en projektorganisation för planering av framtida simhall och fatta inriktningsbeslut om dess placering 1.3.1. Utveckla webbaserad bidragshantering och e-tjänster för bokning av anläggningar 1.3.2 Nya bidragsregler för föreningar implementeras 2. Utveckling av befintliga och nya friluftsområden med Fyllerydsområdet som pilotområde Samverkan Kommunledningsförvaltningen, föreningslivet, fastighetsbolagen, föreningsalliansen Hälsoarena Fylleryd Tidplan 2014

Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering 1.2.1. Verksamhetsyta per invånare 1.3.1. Antal nya e-tjänster 2. Ranking av Årets friluftskommun Delårs- och årsrapport

Målområde Övergripande mål Växjö kommun som arbetsgivare 1. Växjö kommun ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare för dagens och morgondagens arbetskraft. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö kommun ska ha friska medarbetare, sjukfrånvaron ska minska Andelen nöjda medarbetare i Växjö kommun ska öka Andelen medarbetare i Växjö kommun som är nöjda med sin personliga utveckling i arbetet ska öka Andelen chefer och medarbetare i kommunen med olika etnisk bakgrund ska öka Verksamhetsmål Strategier implementeras Samverkan 1. Fritidsnämndens organisation och ledarskap ska vara tydliga och främja ett gott arbetsklimat 1.1. Handlingsplan upprättas och följs upp utifrån medarbetarenkätens resultat 1.2. Ledarutvecklingsprogram för förvaltningens chefer Kommunledningsförvaltningen Tidplan 2014 Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering Resultat av medarbetarenkät Delårs- och årsrapport

6. Övriga nyckeltal Verksamhetsmått Fritidsnämnden Bokslut Budget Budget Plan Plan 2012 2013 2014 2015 2016 Årsarbetare totalt 20,65 26,50 27,50 28,00 28,00 Personalkostnadernas andel av bruttobudgeten (%) 11% 12% 14% 14% 14% Hyreskostnadernas andel av bruttobudgeten (%) 38% 37% 38% 38% 38% - exkl. stöd till fritidsverksamhet 48% 49% 58% 58% 58% Antal diarieförda ärenden 108 110 110 110 110 Antal sammanträden med nämnden 8 8 8 8 8 IDROTTS- OCH FRITIDS- ANLÄGGNINGAR Antal badbesök i Simhallen* 243 529 240 000 250 000 250 000 250 000 *inkl. skolor och föreningar Bowlinghallen: öppettimmar 3 820 3 820 3 820 3 820 3 820 antal spelade serier 129 300 130 000 130 000 130 000 130 000 antal nyttjade (bokade) bantimmar 21 550 22 000 22 000 22 000 22 000 Bruttokostnad per invånare sport och idrott (kr) 930 988 852 841 831 Nettokostnad per invånare - sport och idrott (kr) 585 664 535 528 522 STÖD - FRITIDSVERKSAMHET Antal föreningar 317 325 315 315 300 varav idrott 188 205 180 180 170 varav ideologiska (politiska, religiösa, mfl.) 129 120 135 135 130 Antal föreningar med bidrag 258 255 245 235 205 varav idrott 168 170 160 155 145 varav ideologiska 90 85 85 80 60 Antal medlemmar totalt 50 662 50 750 51 000 50 000 50 000 Antal medlemmar, 5-20 år 22 690 23 750 24 000 23 500 23 000 varav flickor 10 778 (48%) 48% 49% 49% 48% varav pojkar 11 912 (52%) 52% 51% 51% 52% Antal sammankomster 63 235 66 000 67 000 67 000 66 000 Bruttokostnad per invånare stöd till fritidsvht 348 335 377 372 367 varav verksamhetsbidrag 39 58 38 45 44 varav lokalkostnadsbidrag 151 214 185 186 184

7. Ekonomi Övergripande mål 1. Växjö kommun ska ha en god ekonomi och kommunens nämnder ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. 2. Kommunens nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten effektivt och hushålla med mänskliga och ekonomiska resurser. FRITIDSNÄMNDEN - BUDGETRAM MED VERKSAMHETSFÖRÄNDRING 2014 2015 2016 INGÅENDE BUDGETRAM 90 084 90 084 90 084 RAMFÖRÄNDRING Generell besparing -1 542-1 542-1 542 TA-löner 520 520 520 TA-löner, arvoden 33 33 33 Sommarsimskola 130 130 130 Entreprenader 692 692 692 RAMFÖRÄNDRING NETTO -167-167 -167 FULLMÄKTIGES BUDGETRAM 89 917 89 917 89 917 Vht VERKSAMHETSFÖRÄNDRING TA-löner 520 520 520 TA-löner, arvoden 33 33 33 Entreprenader 692 692 692 30 Administration - Besparing -100-100 -100 - Kommunikation 300 300 300 31 Sport och Idrott 311 Enhetsövergripande - Samutnyttjande av driftsverksamhet -100-100 -100 3111 Servicegrupp utomhus - Förändring driftsorganisation -300-300 -300 3112 Värendsvallen - Omklädningsrum, 4 st 0 300 300 3113 Övriga IP - Åbo idrottsplats, energieffektivisering -48-48 -48 - Ny konstgräsplan 0 533 533 - Hyresintäkter ny konstgräsplan 0-533 -533 - Underhåll fotbollsplan I11 0 250 0 - Maskiner 0 33 66

2014 2015 2016 3114 Frilufts- och fritidsanläggning - Investering 0 35 35 3116 Idrottshallar - Flyttbar läktare 0 35 35 - Skärmtak Sportfältet 10 10 - Byte till miljöfordon 61 61 3118 Tipshallen - Ökad uthyrning -100-100 -100 - Bollfångarnät 0 35 35 3119 Simhallen - Hyresökningar -300-300 -300 - Tidtagarur 0 165 165 - Minskad kostnad hyra tidtagarur 0-60 -60 312 Friluftsbad - Reparation av Lammhultsbadet (renings- och pumpanläggning) 100 100 100 - Minskat antal badplatser -100-100 -100 - Minskad sophämtning -30-30 -30 32 Stöd till fritidsverksamhet Omläggning bidragsregler -300-300 -300 Besparing bidrag 5 % + 2000 kr/förening -600 0 0 Stöd särskilda insatser/proj: sommarsimskola 130 130 130 Korrigering 36 36 36 VERKSAMHETSFÖRÄNDRING NETTO -167 1 297 1 080 Differens ram- kontra verksamhetsförändring 0-1 464-1 247

Driftredovisning (tkr) Utfall Budget Prognos Budget Förändring Verksamhet, 2 positioner 2012 2013 2013 2014 10 Politisk vht Kostnad 807 820 820 853 33 Intäkt 0 0 0 0 0 Netto 807 820 820 853 33 30 Administration Kostnad 3 757 3 230 3 230 3 576 346 Intäkt 0 0 0 0 0 Netto 3 757 3 230 3 230 3 576 346 31 Sport och Idrott Kostnad 78 902 84 012 84 012 74 048-9 964 Intäkt -29 313-26 934-26 934-27 534-600 Netto 49 589 57 078 57 078 46 514-10 564 32 Stöd - fritidsverksamhet Kostnad 29 508 28 816 28 816 38 834 10 018 Intäkt -605 0 0 0 0 Netto 28 903 28 816 28 816 38 834 10 018 38 Personalprogram Kostnad 114 140 140 140 0 Intäkt -3 0 0 0 0 Netto 111 140 140 140 0 39 Föreningsservice Kostnad 548 0 0 0 0 Intäkt 0 0 0 0 0 Netto 548 0 0 0 0 SUMMA 83 715 90 084 90 084 89 917-167 Investeringar Utgifter 2 742 6 050 6 050 1 500-4 550 Inkomster 0 0 0 0 0

FRITIDSNÄMNDEN INTERNBUDGET/VERKSAMHET 2014 (tkr) VERKSAMHET 2013 NETTO Förändring 2014 NETTO Kostnad Intäkt 2013 Kostnad Intäkt 2014 10 POLITISK VERKSAMHET 820 0 820 33 0 853 103 Fritidsnämnd 820 820 33 0 853 TA-löner 33 30 ADMINISTRATION 3 230 0 3 230 346 0 3 576 301 Kultur- och fritidsförvaltningen 3 230 0 3 230 346 0 3 576 Besparing -100 TA-löner 146 Kommunikation 300 31 SPORT OCH IDROTT 84 012-26 934 57 078-9 964-600 46 514 3101 Utveckling/utredningar 375 0 375 0 0 375 3102 Fritidsinformation 110 0 110 0 0 110 311 Enhetsövergripande kostnader 1 014 0 1 014 1 352 0 2 366 Entreprenadersättningar mm 510 Besparing -100 TA-löner 942 3111 Servicegrupp 11 180-1 448 9 732-4 228 0 5 504 Flytt Öster till driftsbidrag -1 897 Flytt Lakers till nyttjanderättsbidrag -2 426 TA-löner 395 Besparing -300

VERKSAMHET 2013 NETTO Förändring 2014 NETTO Kostnad Intäkt 2013 Kostnad Intäkt 2014 3112 Värendsvallen 4 545-1 095 3 450-1 845 0 1 605 Flytt av driftsbidrag Öster -1 845 3113 Övriga Idrottsplatser 6 371-3 000 3 371-48 0 3 323 Energibesparing Åbo idrottsplats -48 3114 Frilufts- och fritidsanläggningar 3 711-565 3 146 0 0 3 146 3115 Ishall - Curlinghall - uterink 4 202 0 4 202-4 202 0 0 Flytt bidrag Lakers till nyttjandebidrag -4 202 3116 Idrottshallar 20 517-10 842 9 675-869 -200 8 606 Flytt bidrag Växjö TS -1 000 Ökning kostnad idrottshallar 131 Återställning bokningar Teleborgshallen till 2012 års nivå -200 3117 Bowlinghall 3 711-2 750 961 99 0 1 060 TA-löner 99 0 3118 Tipshall 7 635-2 539 5 096-287 -100 4 709 Förändring budget -287 Ökning intäkter 0-100 3119 Simhall (Medley Aqua Mera) 18 885-4 670 14 215 0-300 13 915 Ökning hyresintäkt 0-300

VERKSAMHET 2013 NETTO Förändring 2014 NETTO Kostnad Intäkt 2013 Kostnad Intäkt 2014 312 Friluftsbad 1 756-25 1 731 64 0 1 795 Ökning kostnader Lammhultsbadet 94 Reparation Lammhultsbadet (pump- och reningsanläggning) 100 Minskat antal badplatser -100 Minskad sophämtning -30 32 STÖD - FRITIDSVERKSAMHET 28 816 0 28 816 10 018 0 38 834 321 Besparing 2014 0 0-900 -900 3211 Verksamhetsbidrag inkl fd föreningsservice 3 932 0 3 932 0 0 3 932 3212 Lokalkostnadsbidrag 16 401 0 16 401 36 0 16 437 3213 Investeringsbidrag 1 000 0 1 000 0 0 1 000 3214 Ledarutbildningsbidrag 750 0 750 0 0 750 3215 Särskilda insatser/projekt 900 0 900 130 0 1 030 Sommarsimskola 130 3216 Driftbidrag 821 0 821 4 882 0 5 703 Växjö TS 1 000 Lakers 636 Öster 3 246 3217 Bandybana Åby 960 0 960 0 0 960 3218 Studieförbundet SISU 500 0 500 0 0 500

VERKSAMHET 2013 NETTO Förändring 2014 NETTO Kostnad Intäkt 2013 Kostnad Intäkt 2014 3219 Hall Växjö HF 500 0 500 0 0 500 3220 Friidrottens prestationscenter (FPC) 720 0 720 0 0 720 3221 Vipershallen 2 000 0 2 000-2 000 0 0 Flytt till nyttjanderättsbidrag -2 000 3222 Nyttjanderättsbidrag 0 0 0 7 870 0 7 870 Vipershallen 2 000 Lakers 5 870 Sammanslagning föreningsservice 332 0 332 0 0 332 38 PERSONALPROGRAM 140 0 140 0 0 140 SUMMA 117 018-26 934 90 084 433-600 89 917

INVESTERINGSBUDGET (Mkr) Verksamhet 2014 2015 2016 Övriga IP Ny konstgräsplan 5,00 Idrottsplatser Maskininvesteringar 0,20 0,20 Frilufts- och fritidsanläggningar Rastplatser 0,25 Idrottshallar Flyttbar läktare 0,25 Skärmtak Sportfältet 0,10 Byte till miljöfordon 0,26 Tipshallen Bollfångarnät 0,25 Simhallen Tidtagarur 1,00 Friluftsbad Lammhultsbadet, pump- och reningsanläggning 1,50 SUMMA 1,50 7,31 0,20

8. Uppföljning och utvärdering Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Årsrapport X Delårsrapport X X Ekonomisk rapport X X X X X X X X Intern kontroll X X X X X X X X Nyckeltalsredovisning X X X Som en del i verksamhetsutvecklingen är det viktigt att kontinuerligt och systematiskt under året följa upp verksamheten och i vissa fall göra mera djupgående utvärderingar. Kultur- och fritidsförvaltningen har för avsikt att använda ett antal olika metoder och verktyg för detta ändamål. I kommunkoncernens ekonomiska plan för budgetuppföljning finns inlagt delårsbokslut vid två tillfällen, dels efter mars månad och dels efter augusti månad. Vid årets slut upprättas en årsrapport med tillhörande bokslut. De verktyg som nämns här är omfattande och täcker in större delen av verksamheten. Utöver detta finns ett antal andra metoder och underlag som kommer att användas under året för att följa upp mål och uppdrag i budgeten. Nyckeltal och mätvariabler används vid uppföljningar och utvärderingar. Fritidsnämndens uppföljning Fritidsnämndens egen plan för uppföljning med kontinuerlig redovisning av det ekonomiska läget Uppföljning utifrån den av nämnden årligen fastställda planen för intern kontroll Måluppföljning i samband med delårs- och årsrapport Brukarenkäter Brukarenkäter genomförs per anläggning och verksamhet i enlighet med fastslagen plan, som regel vartannat år. Nationella/regionala uppföljningar Uppföljningsrapporter från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. LUPP-undersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Medborgarundersökning. Växjö kommuns folkhälsorapport. Övrigt Kontinuerliga föreningsträffar med bidragsberättigade föreningar Utvidgad bidragskontroll av ett begränsat antal föreningar som uppbär ekonomiskt stöd Bevakning av att föreningar har föreskrivna policydokument för jämställdhet och integration, etik och rent spel samt alkohol, doping och droger Badvattenanalyser vid kommunala badplatser Fördelning av lokalytor ur ett jämställdhetsperspektiv Medarbetarundersökning

9. Bilagor 9.1 Intern kontrollplan 2014 Kontrollområde Kontrollansvarig Kontrollmoment Vorbedömning Underlag- /frekvens Rapport till Regler och anvisningar Bidragsutbetalning Fritidsintendent, Ekonomi Generell kontroll av: - att utbetalningar är ställda till rätt mottagare. 9 (möjlig/kännbar) 6 ggr/år FC / Nämnd Bidragsansökningar Bidragsregler - att utbetalningarna överensstämmer med gällande bidragsregler. Stickprov Kontantkassor /bankkort Ekonomi Kontroll av - att förteckning över utlämnade kontantkassor finns. - att redovisning och kvitton som styrker inköp bifogas. Kontantkassor ska kontrollräknas 1 gång/år. 8 (allvarlig/mindre sannolik) Stickprov 1 ggr/år FC / Nämnd Ekonomisystem: handbok Reglemente för kontroll av ekonomiska transaktioner, KF 2000 167 Fakturering Ekonomi Kontroll av - att in- och utbetalningar sker enligt gällande avtal. - att rätt in-/utgående moms redovisas. - att fakturering sker enligt gällande taxa (Booking). 9 (kännbar/möjlig) Stickprov 2 ggr/år FC / Nämnd Upprättade avtal Ekonomienhetens momsinformation Momsbroschyr RSV 552, 573 - att behörig attest finns. - att integrationslista är framtagen. Taxor antagna av kulturnämnden och fritidsnämnden Löner Verksamhets- Chef Kontroll av analyslista 6 (kännbar/mindre sannolik) Månadsvis FC / Nämnd Lönehandbok, Lönehantering rutiner, Kontroll av analyslista (chef)

Kontrollområde Kontrollansvarig Kontrollmoment Vorbedömning Underlag- /frekvens Rapport till Regler och anvisningar Leverantörsfakturor och utbetalningsorder Ekonomi Kontroll av - att utbetalt belopp är till leverantörens plus- eller bankgiro. - att fakturor och utbetalningar avser inköp till verksamheten. 6 (kännbar/möjlig) Stickprov 1 gg/år FC / Nämnd Sammanfattade regler för leverantörsfakturor. Reglemente för kontroll av ekonomiska transaktioner, KF 2000 167 - att behöriga beslutsattester finns. - att integrationslista är framtagen. Övergripande intern kontrollplan för 2014 Process (rutin/system) Riskområde verksamhet Kontrollmoment Kontrollan svar Metod Ansvarig Rapport till Riskbedömning inför ändring i verksamheten enligt arbetsmiljölagen Har riskbedömning gjorts innan flytt av verksamheter? Respektive förvaltning Utvärdering Respektive förvaltning Förvaltnings chef och till ekonomikontor Beredskap vid (planerad och/eller) oplanerad frånvaro av nyckelpersoner Finns det en handlingsplan vid frånvaro av nyckelpersoner? Finns det ytterligare personal med motsvarande kompetens som kan ta över utan att verksamheten lider skada? Respektive förvaltning Utvärdering Respektive förvaltning Förvaltnings chef och till ekonomikontor Kontaktperson Marion Tersmeden Med nyckelperson menas personal med speciell kompetens som är väsentlig för att viktig verksamhet alltid ska kunna fungera.

Riskområde ekonomi Ekonomiska transaktioner Se särskild bilaga som färdigställs senare Kontaktperson: Johanna Svensson

Box 1222 Västra Esplanaden 18 351 12 Växjö Tel. 0470-410 00 Fax 0470-164 89 www.vaxjo.se