GÅRDAGENS TEXTIL - MORGONDAGENS MODE Borås 15 september Yvonne Augustsson 2
Utmaningar idag globalt och i Sverige KlimaSörändringar Utarmning av biologisk mångfald VaXenbrist MiljögiZer Ökad befolkningsmängd 7 miljarder à 9 miljarder Naturvårdsverket Swedish Environmental Protec?on Agency 3
Genera?onsmålet "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljöoch hälsoproblem utanför Sveriges gränser. (Riksdagens definition av generationsmålet.) 4
16 Miljömål grunden för Naturvårdsverkets arbete Begränsad klimatpåverkan Frisk luz Bara naturlig försurning GiZfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vaxendrag GrundvaXen av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar EX rikt odlingslandskap Storslagen dällmiljö God bebyggd miljö EX rikt växt- och djurliv 5
VARFÖR TEXTIL? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protec?on Agency 6
7
Tex?l Att producera ett kilo ny textil ger upphov till utsläpp mellan 10-40 kg koldioxidekvivalenter beroende på produkt kräver mellan 7000 29 000 liter vatten beroende på fiber och produktionssätt kemikalieåtgången varierar mellan 1,5 6,9 kg kemikalier per kg textil Resursintensiv produk?on Hög konsum?on Resursintensiv användning Kort livslängd Låg ezerfrågan på begagnade produkter i Sverige Låg utsorteringsgrad Outvecklade insamlingssystem Outvecklade materialåtervinningstekniker Farliga ämnen 8
VAD GÖR VI NU? 9
Interna?onellt Exempel: FN 10 YFP 2012-2022 Cirkulär ekonomi Reach 10
Nordiska samarbetet: Nordisk Handlingsplan för hållbar tex?l och hållbart mode Fyra fokusområden: 1. 2. 3. 4. Främja hållbar Nordisk design Mindre miljöbelastning i produk?onen Större marknad för miljövänligt mode och tex?l Utveckla marknaden för ökad återanvändning och materialåtervinning Naturvårdsverket Swedish Environmental Protec?on Agency 11
Nordiska samarbetet: Nordisk Handlingsplan för hållbar tex?l och hållbart mode forts Projekt: Främja hållbar design (2015-2017) Nordisk guide och samarbete för gröna inköp i sjukvården (2015-2017) Frivilliga branschavtal om hållbar tex?lproduk?on (2016-2017) Stärka Eus kemikaliereglering på tex?lområdet genom Nordiskt samarbete (2016-2017) Främja utbudet av miljömärkta produkter Materialåtervinning - Fokus på marknadsmässiga hinder och drivkrazer (2016 2017) 12
Nordiska samarbetet: Nordic tex?le reuse and recycling commitment Part II: Implementa?on Nu startar ex pilotprojekt där ex frivilligt cer?fieringssystem införs för begagnade tex?lier riktat?ll nordiska aktörer inom insamling och sortering av tex?l. Det långsik?ga målet är ax insamlingen ska fördubblas och ax 90 procent av den insamlade tex?len ska gå?ll återanvändning eller materialåtervinning, varav minst 50 procents återanvändning, inom en?oårsperiod. 13
Nordiska samarbetet: Implementa?on of the Nordic tex?le reuse and recycling Ansvariga för projektet: IVL Svenska Miljöinstitutet leder projektet i samarbete med Copenhagen Resource Institute, CRI, (Danmark), Ostfoldforskning (Norge) och Environice (Island). commitment Mål med projektet: Eliminera olaglig insamling, export och handel av konsument tex?lier Möjliggöra för legi?ma aktörer ax samla in, sortera, återanvända och återvinna tex?lier i samarbete med producenter, importörer och myndigheter. Öka transparensen om vad som händer med insamlade tex?lier och tydliggöra syzet med insamlingen för ax öka allmänhetens förtroende för insamlingsorganisa?onerna 14
Nordiska samarbetet: Implementa?on of the Nordic tex?le reuse and recycling commitment Deltagande kommuner: Malmö, Köpenhamn och Halden Deltagande aktörer: Myrorna (Sverige), Fretex (Norge), UFF Denmark and H&M Norway Cer?fierare: Bureau Veritas and DNV Projekpd: 1 April 2015 à 30 september 2016 Hemsida: www.tex?lecommitment.org 15
Nordiska samarbetet: Fate and impacts of used tex?les from Nordic Countries Bakgrund: 22% (SE) till 46% (DK) av alla textilier samlas in. Mellan 10-20 % av det insamlade materialet återanvänds i de Nordiska länderna resten exporteras Olika åsikter ang det exporterade materialets påverkan i mottagnade länder. Negativ påverkan på den inhemska textilproduktionen vs social nytta. 12 Afrikanska länder har redan infört import restriktioner 5 andra är på gång MEN de faktiska konsekvenserna är oklara och väldigt beroende på land och insamlare 16
Nordiska samarbetet: Fate and impacts of used tex?les from Nordic Countries Mål med projektet: Kartlägga vad som händer med tex?l som exporteras från Norden Fastställa vilka posi?va och nega?va konsekvenser exporten av tex?lier har för ax säkerställa hållbarhetsaspekten lokalt såväl som globalt? Ge rekommenda?oner?ll förbäxringar Projektpartners: PlanMiljö(Denmark), Ramböll (Sweden), Mepex(Norway) och Force Technology (Denmark) Projekpd: 28 Augus? 2015 - Maj 2016 17
Na?onellt: Förslag?ll etappmål År 2020 är kretsloppen för tex?lier så långt som möjligt resurseffek?va och fria från farliga ämnen. Senast år 2018 finns läpllgängliga insamlingssystem som säkrar ax tex?lier i första hand återanvänds. År 2020 återanvänds 40 procent av de tex?lier som saxs på marknaden. År 2020 materialåtervinns 25 procent av de tex?lier som saxs på marknaden, i första hand?ll nya tex?lier. Senast 2020 underläxas kretsloppet för tex?lier av ax särskilt farliga ämnen och andra ämnen med oönskade egenskaper inte förekommer i nyproducerade tex?lier. Styrmedel: Producentansvar i kombina?on med informa?onsinsatser för ändrat konsum?onsbeteende 18
Na?onellt: RU Hantering av tex?lier Regeringen uppdrar åt Naturvårdsverket ax utveckla förslag om hantering av tex?lier. Förslag från Naturvårdsverket ska styra mot ax nå högre upp i avfallshierarkin genom såväl avfallsförebyggande åtgärder som ökad återanvändning och materialåtervinning av tex9lier, samt mot gi;fria kretslopp. Utgångspunkten för förslagen ska vara principen om ax det är förorenaren som betalar. 19
RU Hantering av tex?lier Ta fram förslag som förbäxrar insamlingen Vidareutveckla förslaget om producentansvar Tydligt beskriva ansvarsfördelning Inkludera second- hand- aktörernas roll Ge incitament?ll producenterna ax utveckla hållbara och återvinningsbara produkter Utveckla förslag?ll styrmedel för hållbar konsum?on och produk?on av tex?lier Uppdraget ska genomföras i samråd med berörda myndigheter, kommuner och aktörer. 20
RU Hantering av tex?lier: Hela värdekedjan är inkluderad kräver komplexerande mål År 2025 är kretsloppen för textilier så långt som möjligt resurseffektiva och fria från farliga ämnen. Hållbar produktion Hållbar konsumtion Hållbar avfallshantering Olika delar av värdekedjan kräver olika sorters åtgärder och styrmedel. NV har olika stor rådighet. Arbete pågår ang olika åtgärder och styrmedel samt vilka konsekvenser dessa får för olika aktörer Naturvårdsverket Swedish Environmental Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 15-09- 25 2 1
RU Hantering av textilier: Konsumtionens utveckling över tid 18 16 14 12 10 8 Skor Textil Totalt 6 4 2 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 22
RU Hantering av tex?lier: Hållbar avfallshantering Fokus gäller: Tex?l och tex?lavfall som idag hamnar i restavfallet ca 8 kg per person och år Tex?lavfallet ska minska och ska samlas in separat och sorteras enligt följande prioritetsordning:(1) Förberedelse för återanvändning ; (2) Materialåtervinning av tex?lier fria från farliga ämnen, i första hand?ll nya tex?lier; (3) Förbränning av tex?lavfall med farliga ämnen Tex?l ska i första hand återanvändas i Sverige Läpllgängliga insamlingssystem 23
MiljönyXa med ax samla in tex?lavfall som idag hamnar i restavfallet Öka resurseffek?viteten genom ökade möjligheter?ll ax förbereda återanvändningsbara tex?lier för återanvändning Ökad återanvändning kan leda?ll minskade inköp av ny?llverkade produkter och därmed minska den miljöpåverkan nyproduk?onen ger upphov?ll. Öka?llgången på tex?lavfall som råvara?ll materialåtervinning vilket kan skapa förutsäxningar för ökad materialåtervinning vilket ger stor miljövinst jämfört med förbränning med energiåtervinning. DeXa förutsax ax de återvunna fibrerna ersäxer jungfruliga fibrer. 24
RU Hantering av tex?lier: Plockanalyser av tex?lier i restavfallet SyZe: Analysera vad för slags tex?lier som slängs i restavfallet samt uppdatera uppgizerna om hur stora mängder tex?lavfall som slängs i hushållens restavfall på årsbasis i Sverige. Svara på frågorna: Hur stora mängder tex?l hamnar i restavfallet? Hur stora andelar av det material som hamnar i restavfallet som?llhör ngt av de 4 specialgrupperna (arbets-, sport-, regn- och friluzskläder samt har plas?ga tryck? Hur stor andel är kläder, hemtex?l respek?ve skor? Vad är återanvändningsbart respek?ve materialåtervinningsbart? Hur stor andel är rena frak?oner av bomull, polyester, polyamid, viskos och ull? Pågående à Rapporteras december 2015 25
RU Hantering av tex?lier: Insamling i kommuner - Nuläge I 98 % kommunerna sker någon form av insamling av begagnad tex?l (exempelvis via frivilliga organisa?oner) 15 % av kommunerna uppger ax de samlar in i egen regi i en separat ström på återvinningscentralerna (nyligen ini?erat). Två av tre kommuner upplåter plats för insamling på återvinningscentraler 43 % av kommunerna upplåter plats även på återvinningssta?oner EX fåtal (12 %) upplåter plats för insamling på annan kommunal plats. En tredjedel (30 %) av kommunerna anger ax andra aktörer även samlar in tex?lavfall medan ingen aktör endast samlar in tex?lavfall. Rela?vt få (20 %) kommuner har något formellt samarbete (skrivna avtal) med insamlande aktörer EX fåtal kommuner (20 %) har planer på samarbete med andra aktörer för insamling men de flesta avvaktar pågående regeringsuppdraget för hantering tex?l och tex?lavfall innan de utvecklar planerna vidare. 26
RU Hantering av tex?lier: Insamlingsansvariga Fyra möjliga scenario: o Producenterna ansvarar för insamling i separat frak?on, obligatoriskt producentansvar. o Kommunerna ansvarar för insamling av tex?lavfall i separat frak?on och lämnar över?ll producenterna, obligatoriskt producentansvar. o Kommunerna ansvarar för insamling av tex?lavfall i separat frak?on, inget producentansvar. o Producenterna ansvarar för insamling i separat frak?on, frivilligt producentansvar. 27
RU Hantering av tex?lier: Materialåtervinning - Nuläge Idag går största delen av svenskt tex?lavfall?ll förbränning med energiutvinning Möjligheterna?ll materialåtervinning är mycket begränsade i Sverige idag Jungfrulig råvara är billig - täcker inte sina egna miljökostnader Svenska tex?lier/ tex?lavfall materialåtervinns i liten skala på den Europeiska markanden?ll trasor, stoppning eller isolering så kallad down- cycling. Fiber-?ll- fiber- återvinning sker om än i liten skala, då gamla tex?lier materialåtervinns?ll nyspunnen tråd EZerfrågan på återvunnet material hämmas av risken för ax återvunnen tex?l kan innehålla farliga ämnen. 28
RU Hantering av tex?lier: Materialåtervinning År 2020 Foto: Åsa Östlund, SP Textilåtervinning Tekniska möjligheter och utmaningar Projektansvariga: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Swerea IVF Återvinningsanläggninga rna för polyesteråtervinning ökar i antal och skala globalt. Kemisk återvinning för bomull och cellulosabaserade fibrer anses möjlig ax realisera 29
RU Hantering av tex?lier: Materialåtervinning År 2030 Foto: Åsa Östlund, SP Från: Textilåtervinning Tekniska möjligheter och utmaningar Kemiska återvinningsprocesserna för återvinning av bomull och cellulosabaserade konssibrer realiseras i fullskala Fram?da återvinningsprocesser kommer även ax kunna hantera och separera blandmaterial EX fram?da materialåtervinningssystem kan vara uppbyggt så ax vissa processteg sker i Sverige, exempelvis från bomullsavfall?ll tex?lmassa och från polyesteravfall?ll polyesterpellets, och ax dessa produkter sedan säljs vidare?ll den etablerade fiber?llverkningen 30
RU Hantering av tex?lier: Rekommenda?oner för utsortering av tex?lier med farliga ämnen ur kretsloppet SyZet med projektet är ax iden?fiera om det finns specifika produktgrupper inom tex?l på marknaden som inte bör återvinnas ezer ax de har samlats in på grund av ax de innehåller farliga ämnen. Pågående à Rapporteras december 2015 Projektansvarig: SMED, IVL, SCB 31
VAD HÄNDER HÄRNÄST? 32
Hantering av tex?lier: Genomförande och redovisning 2014 2015 Leverans: 30 sept 2016 Sammanställa underlag Utveckla förslag Konsekvensanalys Redovisning Samråd Samråd Samråd 33
Tack för ax ni lyssnade! "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. (Riksdagens definition av generationsmålet.) 34
KontaktuppgiZer: Yvonne.augustsson@naturvardsverket.se Sakkunnig tex?l, Naturvårdsverket Elin.forsberg@naturvardsverket.se Projektledare Regeringsuppdraget Hantering av Tex?lier, Naturvårdsverket 35