EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET BRYSSEL, DEN 2 DECEMBER 2002 EFFAT (EUROPEAN FEDERATION OF TRADE UNIONS IN THE FOOD, AGRICULTURE AND TOURISM SECTORS ) GEOPA (EMPLOYERS GROUP OF THE PROFESSIONAL AGRICULTURAL ORGANISATIONS IN THE EU- COPA) 1
INLEDNING Europeiska unionens strategiska mål, som fastställdes vid toppmötet i Lissabon i mars 2000, är att man före år 2010 skall ha blivit världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. Den nya socialpolitiska agendan, som man enades om vid toppmötet i Nice i december 2000, är den ram som skall ligga till grund för de reformer som krävs för att målet skall kunna uppfyllas. I agendan understryks det särskilt att för att uppnå full sysselsättning och kunna utnyttja alla tillgängliga arbetstillfällen är det väsentligt att man förbättrar arbetskraftens kvalifikationer och ökar möjligheterna till livslångt lärande, varvid arbetsmarknadens parter spelar en viktig roll. Att förbättra jordbruksarbetarnas avtalsvillkor är sedan många år en målsättning för arbetsmarknadens parter inom jordbruket. I det europeiska ramavtalet av den 24 juli 1997 konstaterade emellertid GEOPA-COPA och EFFAT (ETUC) att man inte kunde förbättra jordbruksarbetarnas arbetsvillkor utan att samtidigt förbättra jordbrukens konkurrenskraft. En höjning av nivån på jordbruksarbetarnas yrkesmässiga kvalifikationer är ett oundgängligt villkor för att förbättra konkurrenskraften och därmed sysselsättningen. I vitboken om yrkesutbildning i det europeiska jordbruket, som publicerades efter de seminarier som anordnades 1999 och 2000 inom ramen för kommittén för den branschvisa sociala dialogen, konstaterade man att många ansträngningar gjordes i medlemsstaterna, men att mycket kvarstår att göra. Arbetsmarknadens parter inom jordbruket, GEOPA-COPA och EFA (ETUC), har därför tagit initiativ till att sluta detta avtal. 2
ARTIKEL 1 SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1-1 Syftet med detta europeiska avtal som sluts enligt bestämmelserna i artikel 139 i fördraget är att lämna förslag till nationella arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom jordbruket, offentliga myndigheter i medlemsstaterna och kommissionen på ett antal initiativ när det gäller yrkesutbildning för jordbruksarbetare. 1-2 Detta europeiska avtal skall i enlighet med lagstiftning och praxis i varje medlemsstat tillämpas på de jordbruk, företag och anställda som ingår i jordbrukssektorn. ARTIKEL 2 ORGANISATION AV YRKESUTBILDNINGEN 2-1 Den grundläggande yrkesutbildningen och fortbildningen på jordbruksområdet anordnas i medlemsstaterna, antingen av offentliga eller privata instanser och enligt olika villkor som kan variera från land till land. 2-2 De organisationer som har undertecknat detta avtal föreslår att arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, enligt villkor som skall fastställas av varje medlemsstat, skall delta i utformningen av utbildningarna. Medverkan av och samråd med arbetsmarknadens parter är av avgörande betydelse på alla stadier av anordnandet av utbildning: - Utarbetande av referensmaterial för yrkesutbildningsbevisen. - Utformning av utbildningsprogrammen. - Utvärdering av utbildningar. - Inrättande av examenskommittéer. - Anordnande av företagspraktik. ARTIKEL 3- KOMPETENSINVENTERING 3-1 De sysselsättningstillfällen som erbjuds inom jordbruket utgörs av en rad olika yrken som kräver olika kvalifikationsnivåer. Arbetsuppgifterna i dessa yrken ändras ständigt och de kvalifikationsnivåer som arbetsgivarna kräver blir alltmer differentierade och avancerade. 3-2 De organisationer som har undertecknat detta avtal föreslår att det, enligt villkor som skall fastställas av varje medlemsstat, införs en möjlighet till kompetensinventering för yrkesverksamma och arbetssökande inom jordbruket. Syftet med inventeringen skall vara att analysera de anställdas yrkesmässiga och personliga motivation och inriktning, kartlägga deras yrkesmässiga och personliga kvalifikationer och begåvning, bedöma deras allmänbildning och avgöra vilka möjligheterna är till utveckling inom yrket och när så är lämpligt upprätta ett förslag till fortbildningsplan. De anställdas yrkesmässiga kvalifikationer vid inventeringen skall beskrivas med motsvarande utbildningsbevis inom yrkesutbildningen som referensmaterial. I de lagar eller bestämmelser som reglerar upprättandet av kompetensinventeringen skall det anges vilka organ som skall vara behöriga att göra kompetensinventeringarna liksom under vilka förhållanden yrkesverksamma har rätt till en sådan inventering och på vilket sätt detta förfarande skall finansieras. 3
ARTIKEL 4 ERKÄNNANDE AV YRKESKVALIFIKATIONER 4-1 Åtskilliga jordbruksarbetare har fått faktiska yrkeskvalifikationer i företaget, genom att vara yrkesverksamma utan att ha följt någon utbildning för dessa kvalifikationer eller efter att ha avbrutit en sådan utbildning. Under dessa omständigheter finns det inga intyg över kvalifikationen. 4-2 Enligt villkor som skall fastställas i varje medlemsstat, föreslår de organisationer som har undertecknat detta avtal att de kvalifikationer som erhållits genom yrkesverksamhet inom jordbruket skall kunna bli föremål för ett erkännande av en behörig myndighet så att den anställde på så sätt kan få ett utbildningsbevis eller bli antagen till en utbildning. De nationella organisationer som företräder arbetsgivare och anställda inom jordbruket skall knytas till detta erkännande av yrkeskvalifikationer. ARTIKEL 5 UTBILDNINGSBEVISENS TYDLIGHET 5-1 Eftersom det finns så många olika yrken inom jordbruket och eftersom kvalifikationsnivåerna ständigt utvecklas, leder den grundläggande yrkesutbildning och fortbildning som erbjuds i medlemsstaterna till en uppsjö olika utbildningsbevis, vilket utgör ett hinder för arbetstagarnas fria rörlighet inom Europeiska unionen. 5-2 De organisationer som har undertecknat detta avtal föreslår att alla arbetsgivare och anställda, liksom alla lärare och blivande studerande i en yrkesutbildning skall ges möjlighet att sätta sig in i och utvärdera de yrkeskvalifikationer som erkänds av de behöriga myndigheterna i de olika medlemsstaterna. Därför skall alla utbildningsbevis eller intyg inom grundläggande yrkesutbildning och fortbildning som utställs i en medlemsstat översättas till minst två andra EU-språk. Alla bevis eller intyg skall åtföljas av yrkesutbildningsreferenser eller yrkesreferenser, som skall vara en beskrivning av vilka arbetsuppgifter som ingår i de olika yrken som den som genomgått utbildningen kan komma att utöva. Också detta dokument skall översättas till minst två andra EU-språk. Bevisen eller intygen, liksom yrkesutbildningsreferenserna, skall bevaras i ett nationellt referenscentrum. Eftersom det inte finns något europeiskt direktiv för inrättandet av dessa nationella referenscentrum, föreslår de som undertecknat detta avtal att dessa centrum inrättas enligt villkor som skall fastställas i varje medlemsstat. ARTIKEL 6 BOK ÖVER KVALIFIKATIONER OCH MERITER 6-1 För att underlätta yrkesrelaterade utbyten och arbetstagarnas fria rörlighet inom Europeiska unionen, bör jordbruksarbetarna ha möjlighet att få ett intyg över de erhållna yrkeskvalifikationerna inom grundläggande yrkesutbildning eller fortbildning, liksom vilka yrkeskvalifikationer som konstaterats i den kompetensinventering som förordas i artikel 3 ovan. 6-2 Enligt villkor som skall fastställas i varje medlemsstat föreslår de organisationer som har undertecknat detta avtal att en myndighet eller ett offentligt eller privat organ skall få i uppdrag att utfärda en bok över jordbruksarbetares kvalifikationer och meriter till de som begär detta. Boken skall innehålla den information som anges i bilaga 1 till detta avtal. Enligt villkor som skall fastställas i varje medlemsstat skall det i boken anges att den anställde har rätt att visa upp boken för en utomstående, men att förvaltningar, offentliga och privata organ eller arbetsgivare inte under några omständigheter kan kräva att boken visas upp. 4
ARTIKEL 7 ORDLISTA ÖVER ANVÄNDA TERMER 7-1 För att det skall gå att göra en enhetlig tolkning av detta avtal, bifogas i bilaga 2 en ordlista över använda termer. 7-2 Det skall påpekas att de föreslagna definitionerna inte innebär ett ifrågasättande av sådana termer som eventuellt kan användas på ett annat sätt i Europeiska unionens medlemsstater. ARTIKEL 8 TILLÄMPNINGEN AV DETTA AVTAL 8-1 Enligt bestämmelserna i artikel 139.2 i fördraget skall tillämpningen av detta avtal göras enligt de förfaranden och den praxis som tillämpas av arbetsmarknadens parter på nationell nivå och i medlemsstaterna. För att säkerställa tillämpningen föreslår de organisationer som har undertecknat detta avtal att arbetsmarknadens parter arbetar gemensamt och om nödvändigt i samarbete med de behöriga myndigheterna i medlemsstaten. 8-2 För att underlätta tillämpningen av detta avtal skall de organisationer som har undertecknat det inrätta en arbetsgrupp för uppföljning inom kommittén för den branschvisa sociala dialogen inom jordbruket. Denna arbetsgrupp skall till arbetsmarknadens parter överlämna dokumentation om anordnandet av yrkesutbildning i de olika medlemsstaterna och skall bistå med den rådgivning som kan komma att krävas vid uppfyllandet av de mål som föreslås i detta avtal. En redovisning av hur detta avtal har tillämpats skall göras inom en tidsfrist av tre år. 8-3 Eftersom det är Europeiska kommissionens uppgift att understödja arbetsmarknadens parter vid utarbetandet av förfaranden för information och uppföljning i syfte att säkerställa en effektiv nationell tillämpning av avtalen 1, uppmanar de undertecknande organisationerna kommissionen att ta hänsyn till detta när arbetsmarknadens parter eventuellt ansöker om medfinansiering för detta ändamål. 1 KOMMISSIONENS MEDDELANDE " Den sociala dialogen i EU - en drivkraft för modernisering och förändringar " KOM(2002) 341 slutlig. 5
BILAGA 1 BOK ÖVER JORDBRUKSARBETARES KVALIFIKATIONER OCH MERITER Boken för jordbruksarbetares yrkesmässiga kvalifikationer och meriter, vars upprättande föreskrivs i artikel 6-2 i detta avtal, bör innehålla de uppgifter som anges nedan. IDENTITETSKORT - Efternamn och förnamn - Kön - Födelsedatum - Nationalitet - Yrke UTBILDNINGSBEVIS OCH INTYG INOM GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING - Beteckning på de utbildningsbevis och intyg som arbetstagaren är innehavare av - Datum för utställande av utbildningsbevisen och intygen - Beteckning på de myndigheter som utställt utbildningsbevisen och intygen - Uppgifter om utbildningsbevisens och intygens registreringsnummer, uppgifter om motsvarande referensmaterial i det nationella referenscentrumet samt uppgifter om på vilka språk dokumenten finns tillgängliga. UTBILDNINGSBEVIS OCH INTYG INOM FORTUTBILDNING YRKESMERITER - Beteckning på de utbildningsbevis och intyg som arbetstagaren är innehavare av - Datum för utställande av utbildningsbevisen och intygen - Beteckning på de myndigheter som utställt utbildningsbevisen och intygen - Uppgifter om utbildningsbevisens och intygens registreringsnummer, uppgifter om motsvarande referensmaterial i det nationella referenscentrumet samt uppgifter om på vilka språk dokumenten finns tillgängliga. - Beskrivning av arbetstagarens yrkesmeriter enligt kompetensinventeringen, i förhållande till referensmaterialet och till motsvarande godkända yrkesutbildningsbevis. - Datum för upprättandet av kompetensinventeringen - Beteckning på de myndigheter som upprättat kompetensinventeringen - Uppgifter om det nationella referenscentrum som har registrerat uppgifter om motsvarande referensmaterial för arbetstagarens meriter samt uppgifter om på vilka språk dokumenten finns tillgängliga. 6
BILAGA 2 ORDLISTA ÖVER ANVÄNDA TERMER INOM YRKESUTBILDNINGEN För att det skall gå att göra en enhetlig tolkning av detta avtal, återfinns nedan en definition av använda termer. De föreslagna definitionerna innebär inte ett ifrågasättande av sådana termer som eventuellt kan användas på ett annat sätt i Europeiska unionens medlemsstater. KAPACITET är all förmåga, begåvning, kunskap, färdigheter och social kompetens, som utgör en individs grundläggande resurser. Kapaciteten kan utvecklas, bland annat genom utbildning och yrkesutövning. YRKESKVALIFIKATIONER är det sociala erkännandet av förmåga, kunskaper och meriter som är nödvändiga för att utöva ett visst yrke och som i förekommande fall underlättar anpassningen till en annan anställning och kan överföras till ett annat verksamhetsområde. Man bör skilja emellan följande: - De kvalifikationer som krävs av arbetsgivaren för en viss anställning. Kvalifikationerna erkänds och värderas genom en yrkesmässig klassificering som fastställs i kollektivavtal. - De bestyrkta kvalifikationer som innebär att en behörig myndighet erkänner förmåga, kunskaper och meriter som krävs för utövandet av en viss yrkesverksamhet. CERTIFIERING görs av en behörig myndighet, som genom utställandet av ett intyg (certifikat) godkänner en persons kunskaper och färdigheter i förhållande till en formaliserad norm som utgörs av ett referensmaterial för motsvarande utbildningsbevis eller titel. REFERENSMATERIALET TILL ETT UTBILDNINGSBEVIS är den sammanställning av arbetsuppgifter som ingår i de olika yrken som den som genomgått utbildningen kan tänkas komma att utöva. VALIDERING AV YRKESKOMPETENS är det förfarande genom vilket en person som utövat en yrkesverksamhet som motsvarar ett utbildningsbevis kan få dispens från vissa prov eller moment som ingår i utbildningen. Det finns tre sätt att validera yrkeskompetens: - System för validering som utmynnar i en dispens från alla eller en del slutprov som krävs för att få utbildningsbevis. - Erkännande av yrkeserfarenhet så att en person som inte har de formella förkunskaper som krävs kan bli antagen till en utbildning eller genomgå ett examensprov. - System som syftar till att göra ändringar när det gäller hur lång den utbildning skall vara som leder till certifiering. KOMPETENSINVENTERINGEN är en åtgärd som vidtas av en instans som är bemyndigad till detta. Syftet med denna att bistå arbetstagaren med en analys av yrkesmässig och personlig motivation och inriktning, kartläggning av meriter och begåvningsprofil, utvärdering av allmänna kunskaper och, om så krävs, utarbetandet av en utbildnings- eller karriärplan. YRKESMERITER är en sammanfattande term för de kunskaper och färdigheter och den begåvning som kan komma att framgå av en kompetensinventering och som i vart fall kommer att uppmärksammas, värderas och valideras av arbetsgivaren vid utövandet av yrkesverksamheten. 7
8