S T I F T E L S E N F Ö R S T R AT E G I S K F O R S K N I N G 1 Verksamhetsberättelse 2011 SSF-rapport nr 15 ISSN 1654-9872 ISBN 978-91-89206-56-4
2 Omslagsfoton: Eva Regårdh, Conchi Gonzales, Markus Billeter, Erik Sintorn och Ulf Assarson Grafisk produktion: Hans Melcherson, Tryckfaktorn AB Tryck: Kanonkopia, 2012
Innehåll 3 Innehåll ORDFÖRANDE HAR ORDET 4 ÅRSREDOVISNING 2011 7 Förvaltningsberättelse 7 Stiftelsens ändamål 7 Styrelse 7 Verksamhetsåret 2011 8 Revisorer 8 Verkställande ledning 8 SSFs stadgar 8 Ändamålsuppfyllelse 8 Utvärderingar 10 Kommersialisering av forskningsresultat 11 Seminarier och konferenser 12 Insatser för att stimulera intresset bland barn och ungdomar för naturvetenskap och teknik 13 Styrelsens strategiprocess 15 Framtida utveckling 16 Den ekonomiska förvaltningen 16 Riskhantering och placeringspolicy 16 Skatter 17 Resultat och ställning 17 Resultaträkning 20 Balansräkning 21 Kassaflödesanalys 22 Noter 23 REVISIONSBERÄTTELSE 27 AV STYRELSEN ANMÄLDA BISYSSLOR 28 KANSLI 30
4 Ordföranden har ordet Ordföranden har ordet Det behövs engagemang och kompetens för att skapa god tillväxt Stiftelsens för Strategisk Forskning uppdrag är att stödja naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning. Stiftelsens styrelse fattar självständiga beslut om vilken inriktning forskningsbidragen ska ha inom ramen för stadgan. Bidrag ges till såväl ren grundforskning som tillämpad forskning samt, inte minst, områdena däremellan. Vi värnar om att Sverige skall ha internationellt konkurrenskraftiga forskarmiljöer med forskningsresultat som bidrar till forskning som kännetecknas av excellens och forskningsresultat som bidrar till att stärka både forskning och industri. Engagemang och kompetens grundvalar för god tillväxt Det är glädjande att notera att andelen som söker till naturvetenskapliga och tekniska utbildningar ökat det senaste året. Om detta är ett bestående trendbrott återstår att se. Nu gäller det att alla goda krafter verkar för att bidra till att nästa årskull gymnasister också väljer dessa områden. För att säkra intresset för naturvetenskapliga och tekniska ämnen behöver vi fler engagerade och kompetenta lärare i dessa ämnen, inte minst i grundskolan. Det är troligen en god gissning att fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic med sin självbiografi bidragit till att många unga, speciellt pojkar, för första gången läst en bok av eget intresse. I boken framgår att han har talang men att det krävs mycket mer för att bli framgångs- rik. Framgången ligger i att ha egen vilja, bli coachad, träna, lära nytt och praktisera spelteorier på fotbollsplanen. Detsamma gäller alla unga som har fallenhet för naturvetenskap och teknik. De behöver kunniga och engagerade lärare som inspirerar och knuffar på när det behövs. Men även föräldrar och andra vuxna som uppmuntrar och sporrar. Antalet sökande till lärarutbildning i de naturvetenskapliga och tekniska ämnena är för få för att vi ska kunna hävda att vi idag har en kritisk massa med kunniga och engagerade lärare i grundskolan och gymnasiet. Likaså är omfattningen av ämnen som matematik, naturvetenskap och teknik inte tillräcklig i lärarutbildningen. Detta är mycket bekymmersamt då flera studier visar på att läraren är den viktigaste personen när det gäller vilka studieval eleverna gör samt att lärarens influens börjar tidigt i skolgången. Många aktörer, däribland Stiftelsen för Strategisk Forskning, söker på olika sätt att bidra till ökad kompetens i dessa ämnen. Mer fokus behövs. Lösningarna på de utmaningar som samhället står inför vilar till stor del på naturvetenskaplig och teknisk grund. Detta betyder att alla i beslutande ställning måste förstå naturvetenskapliga sammanhang i sitt beslutsfattande. Strategi Stiftelsen för Strategisk Forskning har stor frihet att fördela forskningsmedel
Ordföranden har ordet 5 inom naturvetenskap, teknik och medicin. Styrelsen beslutade under våren 2011 att ha en öppen strategiprocess och att lägga fram idéer och dokument samt ta emot förslag via vår hemsida. Under 2011 har knappt 200 förslag kommit in via hemsidan. Till det skall adderas de förslag vi fått via hearings med forskare från industri och akademi. Stiftelsens forskningsmedel är små i förhållande till många andra forskningsfinansiärer. Vi ser dock att vi inom vissa områden har en betydande roll i forskningsfinansieringen. Styrelsen kommer under försommaren att fastställa den strategiska inriktningen för de kommande fem årens satsningar till nytta för Sveriges konkurrenskraft. Styrelsen har redan fastlagt att Stiftelsen ska fortsätta med forskningsprogrammen Framtidens Forskningsledare (FFL) och Ingvar Carlsson Award (ICA). Många unga forskare har vittnat om det värdefulla i att FFL och ICA innehåller ett ledarskapsprogram. Den tid är förbi när någon enskild forskare kunde hävda att hon eller han gjort allt arbetet själv. Därför behövs ledare som kan ta fram det bästa hos varje individ och hålla samman sina forskningsteam. Sverige behöver fler framstående forskningsledare och forskningsgrupper. De svenska universitetens och högskolornas styrelser och ledningar har både finansiellt och humant kapital till förfogande med stor frihet att bestämma vilka strategiska forskningsområden som respektive lärosäte önskar satsa på. Detta är ett krävande och viktigt arbete som skall ge vägledning till såväl studenter, forskare och forskningsledare som offentliga och privata forskningsfinansiärer. Att göra sådana strategiska prioriteringar är en förutsättning för att externa forskningsmedel skall få full effekt. Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist Styrelseordförande Foto: Eva Regårdh
6 Årsredovisning 2011 Johan Mauritsson, av SSF utsedd till Framtidens forskningsledare följer elektroners rörelse i sitt labb på Lunds universitet. Foto: Conchi Gonzales Kolv och hand tillhörande Peter Nilsson vid Linköpings universitet. Hans forskning är inriktad på att hitta verksamma substanser mot allvarliga sjukdomar som Alzheimers och diabetes. Han är också utsedd till Framtidens forskningsledare och har även fått Ingvar Carlsson Award. Foto: Conchi Gonzales Camilla Svensson är smärtforskare vid Karolinska Institutet. Hon är också en av Framtidens forskningsledare. Foto: Danny Wattin
Årsredovisning 2011 7 Årsredovisning 2011 Förvaltningsberättelse Stiftelsens ändamål Stiftelsen för Strategisk Forskning inrättades i januari 1994 efter beslut av riksdag och regering under år 1993. Stiftelsen erhöll då ett kapital på sex Mdkr. Stiftelsens ändamål är att stödja naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning. Stiftelsen skall därigenom främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft. Stiftelsens verksamhet skall bedrivas på grundval av stiftelsens egna, självständiga bedömningar. Forskningssatsningarna kan avse såväl ren grundforskning som tillämpad forskning samt, inte minst, områdena däremellan. Stiftelsens verksamhet får på sikt medföra att stiftelsens förmögenhet förbrukas. Styrelse Under året 2011 har styrelsen haft följande sammansättning: Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, konsult, ordförande Christer Ovrén, ABB Corp. Research, vice ordförande Bert Allard, professor, Örebro universitet Maria Anvret, professor, Göteborgs universitet Lars Björck, professor, Lunds universitet Lars Börjesson, professor, Chalmers Helen Dannetun, professor, Linköpings universitet t o m 2011-06-30 Kristina Edström, professor, Uppsala universitet, fr o m 2011-09-10 Arne Johansson, professor, KTH Bengt Ågerup, Founding partner Nexttobe AB Pia Sandvik Wiklund, verkställande direktör, Länsförsäkringar Jämtland SSF bakre raden: Lars Börjesson, Bert Allard, Christer Ovrén, Lars Björck, Arne Johansson, Bengt Ågerup. Främre raden: Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, Pia Sandvik Wiklund, Kristina Edström, Maria Anvret.
8 Verksamhetsåret 2011 Verksamhetsåret 2011 Revisorer Auktoriserade revisorn Jan-Erik Söderhielm, Ernst & Young (suppleant: auktoriserade revisorn Magnus Fredmer, Ernst & Young) Utsedda av styrelsen Kammarrättslagman Annika Sandström Professor emer Bo Sundqvist Verkställande ledning Lars Rask, verkställande direktör Ann-Katrin Croon, administrativ direktör Av styrelsen anmälda styrelseuppdrag, mm se Bilaga Av VD anmälda bisysslor se Bilaga Av Kapitalkommittén anmälda bisysslor se Bilaga SSFs stadgar Den 12 maj 2010 ändrade riksdagen proceduren för utseende av stiftelsernas styrelser på nytt. Enligt de reviderade stadgarna för SSF ska stiftelsens styrelse i fortsättningen ha tio ledamöter. Två ledamöter utses av regeringen. En av dessa personer ska ha relevant ekonomisk kompetens för styrelsearbetet. Övriga ledamöter utses av avgående styrelse. Två av dessa ledamöter utses efter förslag av myndighetscheferna för Vetenskapsrådet, FAS, Formas och Vinnova, två ledamöter efter förslag från universitet och högskolor, tre ledamöter efter förslag av Kungl. Vetenskapsakademien och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och en ledamot utses av den avgående styrelsen. Mandatperioden för styrelsens ledamöter förlängdes till tre år. På samma sätt som tidigare utser styrelsen ordförande och vice ordförande inom sig. Ändamålsuppfyllelse Forskningsprogram Enligt ändamålsparagrafen i stadgan skall Stiftelsen främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse för utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft. Enligt 2 i stadgan skall Utmärkande för Stiftelsens verksamhet vara: koncentration av insatser så att forskningscentra eller forskningsområden med internationell slagkraft kan etableras, vidare projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner samt etablering av nätverk eller fastare samverkansformer nationellt och internationellt. Stiftelsen för Strategisk Forskning initierade 2007-2008 ett rullande schema av återkommande utlysningar av forskningsprogram. Dessa utlysningar gällde rambidragsprogram inom Informations-, kommunikations- och systemteknik, materialutveckling och livsvetenskaper, de båda programmen för stöd till unga forskare - Framtidens forskningsledare och Ingvar Carlsson Award samt Strategisk mobilitet, som syftar till att öka utbytet mellan akademi och näringsliv. Inriktningarna av rambidragsprogrammen byggde på den forskningsstrategi som framtogs 2006-2007. Programutlysningarna under 2011 gjordes inom en ökad forskningsbudget om 600 milj kr, beslutad 2009. Styrelsen hade dock genomfört ett så stort antal nya programutlysningar under 2010 att den för detta år avsatta forskningsbudgeten överskreds, vilket gjorde att ramen för nya programutlysningar för 2011 minskades i motsvarande grad och uppgick till 489 milj kr. Detta hade under 2011 ingen praktisk betydelse, då styrelsen medvetet var återhållsam med programutlysningar, eftersom en ny strategiprocess hade inletts. Endast två utlysningar av forskningsprogram
Verksamhetsåret 2011 9 genomfördes under året, Strategisk mobilitet 5 (15 milj kr) och Rambidrag inom materialvetenskap 2 (150 milj kr). Då under året även 100 milj kr som inte utnyttjats inom tidigare beslutade program återtagits, innebär detta att 416 milj kr överförs till 2012 för att nyttjas inom nya utlysningar av forskningsprogram. Utmärkande för SSFs verksamhet skall enligt stadgan bl a vara forskarrörlighet mellan universitet/ högskolor, institut och företag. Styrelsen beslöt därför vid sammanträdet 2011-04-05-- 06 att utlysa forskningsprogrammet Strategisk mobilitet 5. Vid ansökningstidens utgång hade 41 ansökningar om bidrag inkommit, c:a hälften från forskare från akademin, som önskade forska inom industri och hälften från industriforskare som ville forska vid universitet/högskola. Sexton forskare, hälften från akademin och hälften från industrin, beviljades vid sammanträdet 2011-10-24 bidrag, i genomsnitt c:a 900 tkr. Rambidragsformen innebär att tvåfyra forskare med olika kompetenser från samma eller olika forskargrupper gemensamt söker om medel för att lösa ett viktigt forskningsproblem. En sådan konstellation kan tilldelas 4 7 milj kr/ år under fem år. Eftersom framstående industriforskare, andra företrädare för det civila samhället samt ansvariga personer inom sjukvården medverkar såväl i strategiarbete, utarbetande av utlysningstexter som granskning av de resulterande ansökningarna, bör den stödda forskningen genom rambidragsprogrammen vara väl förenlig med kraven i Stiftelsens stadga. Vid sitt sammanträde i september 2011 beslöt styrelsen att utlysa Rambidrag Materialvetenskap 2011, dvs den sista rambidragsutlysningen inom gällande strategiplan. Utlysningen fokuserades mot forskning inom områdena Funktionella skikt och ytor samt Lätta material. Totalt inkom 61 ansökningar inom utlysningen. Den andra utlysningen av forskningsprogrammet Elektronik- och fotoniksystem med en ram om 160 milj kr beslutades av styrelsen vid dess sammanträde i mars 2010. Vid ansökningstidens slutdatum hade 62 ansökningar inkommit. Efter utvärdering av dessa, beslöts vid styrelsens sammanträde i februari 2011 att tilldela 6 forskargrupperingar bidrag, totalt 160 milj kr. Styrelsen beslöt i juni 2010 att avsätta 100 milj kr för en utlysning av ett 5-årigt rambidragsprogram inom Klinisk medicinsk forskning med användande av kvalitetsregister. Programmet utlystes i november 2010 med ansökningsdatum i februari 2011. Totalt inkom 45 ansökningar. Vid sammanträdet i juni 2011 beslöt styrelsen att tilldela 5 forskargrupper 20 milj kr vardera, d.v.s. totalt 100 milj kr. Den stödda forskningen rörde kronisk inflammation, psykiatri, kardiologi och cancer. Likaså beslöt styrelsen i september 2010 att utlysa ett 5-årigt rambidragsprogram inom Innovativ råvaruteknik med en total omfattning av 80 milj kr. Programmet utlystes i oktober 2010 med sista ansökningsdatum i februari 2011. Efter utvärdering av de inkomna 16 ansökningarna, kunde vid styrelsens sammanträde i oktober 2011 endast en beviljas med 23 milj kr. Övriga ansökningar uppfyllde inte kraven i utlysningstexten. Eftersom styrelsen menar att detta forskningsområde är viktigt, har under året diskussioner förts om lämpliga åtgärder för att kunna initiera forskning inom detta. Vid sammanträdet i september 2010 beslöt styrelsen även att genomföra en andra utlysning inom programmet Programvaruintensiva system med en budget om 160 milj kr. Sammanlagt inkom 51 ansökningar och efter beredning av dessa beslöt styrelsen vid sitt sammanträde i april att tilldela 8 forskargrupperingar bidrag, totalt 160 milj kr. Styrelsen beslöt vidare under sitt sammanträde i oktober 2010 att genomföra en utlysning av rambidragsprogrammet Informationsintensiva system med en budget av 100 milj kr för fem års forskning. 45 ansökningar inkom. Efter beredning av dessa ansökningar beslöt styrelsen i oktober 2011 att tilldela 4 forskargrupper var sitt rambidrag, vilka sammanlagt uppgick till 100 milj kr. SSF skall stödja samverkan mellan universitet/högskolor och näringsliv när områden som är av särskilt intresse för näringslivet kommer i fråga. Detta krav avspeglas bl a i valet av ämnesområden för utlysningar av rambi dragsprogram, men ännu tydligare inom området produktutveckling. Detta område stöds av SSF genom programmet ProViking2, som startades 2007 och som genomförde sin sista utlysning av forskningsmedel för treåriga projekt våren 2010. Programmet löper under hela 2011 och 2012 och avslutas våren 2013. Inom ProViking2 drivs en SSFfinansierad forskarskola, som administreras av Chalmers Tekniska Högskola. Denna rekryterar dels doktorander som finansieras genom ProViking2, och dels ett stort antal doktorander inom produktutveckling vars studier finansieras från andra källor, t ex fakultetsmedel. En annan viktig verksamhet för SSF är enligt stadgan forskarrekrytering. Rekrytering av och stöd till yngre forskare sker huvudsakligen genom de båda programmen Ingvar Carlsson Award (ICA) och Framtidens Forskningsledare (FFL). ICA är ett repatrieringsprogram för unga, lovande forskare som befinner sig på eller just har avslutat en postdok-
10 Verksamhetsåret 2011 toral utbildning utomlands, för att underlätta deras etablering vid svenska universitet/högskolor. Styrelsen beslöt därför vid sitt sammanträde i oktober 2010 att utlysa en fjärde omgång av programmet. Vid ansökningstidens utgång hade 70 ansökningar inkommit. Vid styrelsens sammanträde i december 2011 beviljades 14 unga forskare var sitt bidrag om 2,95 milj kr samt ett personligt stipendium om 50 tkr, d.v.s. sammanlagt fördelades 42 milj kr. Bidragsmottagarna har valt att förlägga sin forskning till 9 av de stora universiteten. En stor majoritet, 8 stycken, av bidragsmottagarna arbetar inom det livsvetenskapliga området, 4 inom materialvetenskap och 1 vardera inom bioteknik, respektive elektronik/fotonik. FFL är ett program för forskare, som kommit längre i karriären, men som fortfarande är högst 40 år gamla. Programmet har utlysts vid fyra tillfällen sedan det utlystes för första gången år 2000. Totalt har 77 forskare beviljats bidrag inom programmet. En genomgång av hur de 39 deltagarna i de numera avslutade FFL1- och FFL2-programmen har lyckats erhålla forskningsbidrag inom SSFs rambidragsutlysningar visade att flera varit mycket lyckosamma, men att relativt många inte ens sökt något bidrag. Detta sammanhänger sannolikt med att FFL-programmen utannonseras brett över samtliga SSFs verksamhetsområden, medan rambidragen p g a SSFs begränsade ekonomiska resurser endast utlyses inom avgränsade delområden, som därför långtifrån passar alla FFL-deltagares forskningsinriktningar. För att konsolidera Stiftelsens tidigare satsningar på FFL-deltagarna beslöt styrelsen i september 2010 att erbjuda de 39 bidragsmottagarna inom FFL1- och FFL2-programmen att söka åtta bidrag om vardera 10 milj kr för 5 års fortsatt forskning inom programmet Framgångsrika Forskningsledare. Totalt inkom 28 ansökningar. Av de vid styrelsens sammanträde i oktober 2011 åtta beviljade ansökningarna behandlade 4 livsvetenskaper, 2 elektronik, 1 vardera materialvetenskap respektive Informations- kommunikationsoch systemteknik. Totalt fördelades på detta sätt 80 milj kr. SSF har tillsammans med Égide, franska statens organ för vetenskapligt och akademiskt utbyte av forskare, lärare och studenter etablerat ett fransksvenskt forskarsamarbetsprogram inom den så kallade Hubert Curien ramen. Avtalet undertecknades under hösten 2011. Programmet, som uppkallats efter den svenske forskaren och uppfinnaren Gustaf Dalén, finansieras gemensamt av SSF och Égide, den senare organisationen genom ekonomiskt stöd från Ministère de l Enseignement Supérieur et de la Recherche och Ministère des Affaires étrangères et européennes, vardera partens finansiering uppgår till c:a 1 milj kr. Programmets syfte är att stimulera och stödja vetenskapligt samarbete mellan svenska och franska forskare genom att finansiera ömsesidiga forskarutbyten mellan en svensk och en fransk forskningsgrupp inom ett gemensamt forskningsprojekt. Detta program tillsammans med SSF:s andra internationella program Multidisciplinär Bio som drivs tillsammans med Vinnova och Japan Science and Technology Agency är i linje med att SSFs verksamhet skall kännetecknas av etablering av nätverk och fastare samverkansformer nationellt och internationellt, bl a genom etablerandet av ett internationellt forskarutbytesprogram. SSFs förmåga att samverka nationellt visas genom det stora antalet andra samfinansierade program SSF medverkat i som VINST, Structural Genomics Consortium, ProEnviro, Swedish Brain Power, Excellence Institute Centres, Bevara Vasa, Medicinsk Teknik för Bättre Hälsa, Kronisk Inflammation och Visualisering. SSFs engagemang i de två sistnämnda programmen pågår fortfarande. Utvärderingar Enligt Stiftelsens stadga 19 skall Stiftelsen tillse att den forskning som stiftelsen stödjer utvärderas regelbundet. Detta genomförs genom utvärderingar av hela vetenskapsområden, avslutade forskningsprogram eller genom halvtidsutvärderingar av pågående forskningsprogram. En utvärdering av forskningsprogrammet Strategisk mobilitet, som utlysts en gång om året i 5 år, genomfördes under hösten 2011 och kommer att avrapporteras till styrelsen vid dess sammanträde i februari 2012. S t i f t e l S e n f ö r S t r at e g i S k f o r S k n i n g Rörlighet befrämjar utvecklingen en utvärdering av programmet Strategisk mobilitet SSF-rapport nr 14 ISSN 1654-9872 ISBN 978-91-89206-55-7 Dessutom har under 2011 tre halvtidsutvärderingar av pågående forskningsprogram genomförts, Programvaruintensiva system 2008, Rambidrag inom Elektronik och fotonik samt Processindustriellt Centrum (PIC).
Verksamhetsåret 2011 11 Vid utvärderingen av Programvaruintensiva system bedömde utvärderarna att programmet som helhet uppvisade mycket lovande resultat. Tre av de åtta projekten gavs betyget Outstanding, tre projekt fick betyget Excellent medan två av dem bedömdes vara Very high på en fem-gradig skala. Fyra av projekten fick mindre tilläggsbidrag, tillsammans c:a 13 milj kr. Halvtidsutvärderingen genomfördes av Lars-Gustaf Hauptmann, tidigare Volvo Cars (ordförande); Harold Lawson, tidigare Linköpings universitet; Nahid Shameri, Linköpings universitet; Jörgen Hansson, Chalmers Tekniska Högskola och Jonas Biteus, Scania AB. Halvtidsutvärderingen av rambidragsprogrammet Elektronik och fotonik, som genomfördes av Walter Riess, IBM Zürich, Jan Rabaey University of California, Berkeley, och Klaus Petermann, Technische Universität, Berlin, ledde till slutsatsen att som helhet var de stödda forskningsprojektens kvalitet mycket hög med ett par undantag och deras verksamhet låg väl i linje med forskningsplanerna vid projektens start. Ett av projekten bedömdes vara alltför löst sammanhållet och sakna väldefinierad plan för dess framtid. VD uppdrog åt programkommittén för elektronik och fotonik att åtgärda detta problem. Kommittén begärde in en mer utförlig halvtidsrapport samt en ny forskningsplan, som tog hänsyn till samtliga kommentarer från utvärderargruppen. Efter ett flertal möten mellan programkommittén och den berörda forskargruppen bedömdes den uppdaterade forskningsplanen vara tillfredsställande, varför VD beslöt att projektet skulle fortsätta. Programmet Processindustriellt Centrum initierades för att främja konkurrenskraft och förnyelse i svensk processindustri. Satsningen avsåg uppbyggnad av två varandra kompletterande centrumbildningar för forskning och kompetensutveckling med fokus på de generiska konkurrensfaktorerna flexibilitet, styrbarhet och tillgänglighet i utformningen av processindustrins produktionssystem. Utvärderingen, som gjordes av Wolfgang Marquardt, Aachen University (ordförande), Sirkka-Liisa Jämsä-Jonela, Aalto University och Dirk Pieter van Donk, University of Groningen, visade att verksamheten vid de två centrumen PIC-Linköping och PIC-Lund genomförs i enlighet med kraven i utlysningen av programmet. Styrelsen beslöt vid sitt sammanträde i april 2011 att finansiera de båda programmen i en andra fas med 12 milj kr till vardera centrum för den återstående tvååriga bidragsperioden. 5 milj kr ställdes till förfogande för att stärka forskningssamarbetet inom området i enlighet med expertpanelens rekommendationer. Totalt innebär ovanstående beslut vad gäller nya forskningsbidrag och genomförda utvärderingar av pågående forskningsprogram att Stiftelsen gjort åtaganden motsvarande 720 milj kr till högskolan. Kommersialisering av forskningsresultat I samtliga avtal för forskningsprojekt som omfattar mer än 5 milj kr, finns en paragraf, som säger att 3% av bidraget skall avsättas för eventuell kommersialisering av forskningsresultat från projektet. Medlen får användas för rådgivning inför en kommersialisering, proof-ofprinciple forskning och för att bekosta patentansökningar. Om patenten säljs eller att licenser ges ut, ska bidragsmottagaren ersätta SSF motsvarande de kostnader SSF betalat för patenteringen. Beslutet att 3% av bidragen skall utnyttjas för kommersialisering av forskningsresultat skall ses som ett sätt att stimulera denna process. Dessa medel är dock otillräckliga och andra och större medel är nödvändiga för att en kommersialiseringsprocess skall kunna lyckas. SSFs bidragsmottagare har genom sin forskning åstadkommit resultat som i flera fall har en hög kommersiell potential. Eftersom Vinnovas uppdrag bl a är att stödja innovationsprocessen och främja behovsmotiverad forskning, inleddes diskussioner mellan SSF och Vinnova för att mer systematiskt bear- Charlotta Turner, Lunds universitet och Mats Ärlelid, Lunds tekniska högskola, fick båda kommersialiseringsbidrag. Foto: Eva Regårdh
12 Verksamhetsåret 2011 grammet och som via urval under programmets gång bedöms ha projekt/affärskoncept med en hög utvecklingspotential kan beviljas bidrag på upp till 500 000 kronor per projekt. Under våren 2011 hölls Workshop 3 och 4 inom detta program. Sex deltagare tilldelades ett bidrag om 50 tkr för förstudier av sina idéer. Fortsatt utvärdering av projektförslagen ledde till att tre av dessa erhöll 500 tkr vardera för fortsatt verifieringsarbete. Bidragsmottagarna Lars-Erik Wernersson, Mats Ärlelid och Mikael Egard, Lunds tekniska högskola, har utvecklat energisnål och noggrann impulsradioteknik. Foto: Eva Regårdh beta exploateringspotentialen av framtagna forskningsresultat inom vissa av SSFs program. Diskussionerna resulterade i att ett samarbete startades hösten 2010 i form av ett pilotprojekt inom vilket deltagarna i programmen Framtidens Forskningsledare och Ingvar Carlsson Award inbjöds till en seminarieserie om kommersiell verifiering av forskningsresultat. Det övergripande syftet med samarbetet var att ge deltagarna fördjupade kunskaper om kommersialiseringsprocessen och tillhandahålla de praktiska verktyg som behövs för att tillsammans med erfarna affärsexperter undersöka om framtagna forskningsresultat lämpar sig för kommersialisering. Pilotprogrammet består i sin helhet av fem workshops enligt en modell som Vinnova använder sig av. Modellen fokuserar främst på den första fasen av kommersialiseringsprocessen att ta fram och kommersiellt verifiera ett affärskoncept. Genom verifieringsprocessen skapas en förståelse för de förhållanden (tekniska, affärsmässiga, finansiella, regulatoriska etc) som gör att kommersialiseringen av ett forskningsresultat kan bli framgångsrik. För programmet avsattes 1,8 milj kr. De forskare som medverkar i pilotpro- Seminarier och konferenser Stiftelsens årliga forskningspolitiska seminarium under rubriken Svensk forskning näst bäst i klassen? ägde rum 10 mars 2011. Seminariet inleddes med en filmad intervju med utrikesminister Carl Bildt, som talade om forskningens betydelse för Sveriges framtida utveckling. Bildt ansåg att den befarade konkurrensen från Kina var något överdriven, eftersom framgångsrik forskning och innovation förutsätter en fri miljö, vilket Kina saknar. Joakim Palme, VD vid Institutet för Framtidsstudier, fortsatte under rubriken För Sverige i framtiden. Han påpekade att en stor del av världens ingenjörer idag utbildas i Indien och Kina. Till skillnad mot Bildt menade Palme att Sverige måste koppla upp sig mot de asiatiska länderna för att inte komma på efterkälken. Per Kornhall, undervisningsråd vid Skolverket, konstaterade att intresset för na- Maria Strømme, Uppsala universitet, Lars Stenqvist, Scania och Cecilia Schelin Seidegård, landshövding på Gotland, debatterar diskuterar utbildning och forskningspolitik. Foto: Eva Regårdh
Verksamhetsåret 2011 13 Lena Friberg och Mats Karlsson från Uppsala universitet var två av deltagarna på SSFs konferens Strategic Areas in the Life Sciences. Foto: Eva Regårdh turvetenskap och teknik sjunker i hela västvärlden till skillnad från i utvecklingsländerna, där många barn och ungdomar drömmer om framtida karriärer som läkare eller ingenjörer. Lena Gustafsson, rektor vid Umeå universitet, uppehöll sig, liksom den efterföljande debatten, vid att forskarens frihet visserligen är tilltalande, men att det saknas stabilitet och trygga anställningar för forskare inom akademien. Dagens siste talare var Scanias utvecklingschef Lars Stenqvist, som i sitt anförande poängterade både industrins behov av kompetenta ingenjörer och betydelsen av nära samarbete med ett universitet, i Scanias fall Kungl. Tekniska Högskolan. Den 9 10 maj 2011 anordnade Stiftelsen en programkonferens i Göteborg inom elektronik och fotonik. Denna konferens hade som syfte att placera svensk forskning inom elektronik och fotonik i ett internationellt sammanhang, att ge smakprov på forskningsläget och att diskutera gemensamma möjligheter och utmaningar inom dessa områden. Konferensen sammanföll tidsmässigt med halvtidsutvärderingen av forskningsprogrammet Rambidrag inom Elektronik och fotonik. De tre utländska ledamöterna i utvärderargruppen, Walter Riess, IBM Zürich, Jan Rabaey University of California, Berkely, och Klaus Petermann, Technische Universität, Berlin, medverkade med uppskattade föredrag. Konferensen samlade c:a 120 deltagare. Den 4 5 oktober 2011 anordnade SSF en konferens för deltagarna i rambidragsprogrammen inom det Biovetenskapliga området på Johannesbergs slott, Gottröra med titeln Strategic Areas in the Life Sciences. Totalt deltog c:a 190 personer, i stort sett samtliga deltagare i programmens projekt, dvs projektledare, postdocs och doktorander. Vid konferensen gav varje projektledare en kort översiktlig föreläsning (20 min) och doktoranderna bidrog med postrar, där mer detaljerad information om de olika projekten presenterades. Dessutom anordnades en forskningspolitisk paneldiskussion i vilken Katarina Bjelke, Utbildningsdepartementet, Charlotte Brogren, Vinnova, Göran Sandberg, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Mats Ulfendahl, Vetenskapsrådet, Eero Vuorio, European Research Council samt Stiftelsens VD deltog. Stiftelsen var också en av medfinansiärerna av Medicinteknikdagarna 11 12 oktober i Linköping. Konferensen arrangeras av Svensk förening för Medicinsk Teknik och Fysik (MTF). Övriga medarrangörer var bl a Linköpings Universitet, Östergötlands läns landsting, Vetenskapsrådet och Vinnova. Medicinteknikdagarna är sedan 2004 den årliga nationella mötesplatsen inom medicinsk teknik och IT för aktörer verksamma inom sjukvård, forskning och företag. Insatser för att stimulera intresset bland barn och ungdomar för naturvetenskap och teknik SSF har under 2010 beslutat att genomföra en rad åtgärder för att öka intresset för naturvetenskap och teknik bland barn och ungdom. SSF finansierade tillsammans med Vetenskapsrådet, Vinnova och Europeiska Unionen samordningen av de svenska aktiviteterna inom det Europeiska initiativet Forskarfredag som 2011 ägde rum 23 september. Den praktiska delen av samordningsprocessen hanterades av föreningen Vetenskap och Allmänhet, men arrangemangen genomfördes på ett 20-tal högskoleorter i Sverige där forskare från de olika universiteten och högskolorna erbjöd demonstrationer, möjlighet att genomföra intressanta experiment och att lyssna på föredrag avpassade för barn och ungdom. Totalt samlade de olika arrangemangen ett mycket stort antal deltagare.
14 Verksamhetsåret 2011 Lärarna Helen Danielsson Thorell, Kungsholmens gymnasium i Stockholm och Emma Johansson, Rosendalskolan i Uppsala, berättar om Kemilektorslänken. Foto: Ingvar Isfeldt Ett annat SSF-finansierat projekt är Forskarhjälpen som leds från Nobelmuseet, men som under 2010-2011 genomförs av en forskargrupp vid Umeå universitet. Målet är att genomföra tre olika Forskarhjälpsprojekt inom tre år. 1945 gick Nobelpriset i Medicin till upptäckten av penicillin, den första antibiotikan. Nu skall skolelever följa i pristagarnas fotspår och försöka hitta ny antibiotika. Projektet drivs av Laboratoriet för kemisk biologi. Forskarna vid laboratoriet behöver hjälp med att hitta nya bakterier av gruppen aktinomyceter, en sort som är känd för att producera ämnen med antibiotiska egenskaper. Målet är att komma en liten bit på vägen till att hitta ny antibiotika, som i sin tur är en viktig pusselbit i kampen mot bakterieinfektioner hos människor och djur. Ett 30-tal högstadieklasser från olika delar av Sverige har engagerats praktiskt för att samla vatten- och jordprover, som sänds till forskarna i Umeå. Eleverna kommer under hela projektet att följa och medverka i forskningen genom nära kontakt med forskarna via webben. Det inledande projektet i Forskarhjälpen sammanföll väl med att Förenta Nationerna har utsett år 2011 till Kemins år. Ytterligare ett projekt som delfinansieras av SSF är Kungl. Vetenskapsakademiens lärardagar. Dessa lärardagar syftar till att erbjuda lärare inom naturvetenskap och teknik vid landets gymnasier vidareutbildning inom olika utvalda teman. Temana är valda för att passa grupper av föreläsare som kostnadsfritt huvudsakligen hämtas bland Kungl. Vetenskapsakademiens ledamöter. Lärardagarna anordnas på regional basis och kommunerna står för lokalkostnader. Skolverket står för resor och uppehälle för föreläsarna medan SSF står för planeringsarbetet och all logistik. Fem lärardagar anordnades under 2011: Livets molekyler och mekanismer i Norrköping; Livets ursprung och evolution i Jönköping; Beräkningar från 2 till virtuella verkligheter i Åmål; Big Bang i universum och partikelkollisioner i acceleratorer i Falun samt Jordens klimat ett komplext system i Umeå. Stiftelsen lämnar också ekonomiskt stöd för projektet Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA-projektet) som drivs gemensamt av Kungl. Vetenskapsakademien och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. Inom detta projekt utvecklas laborationer inom naturvetenskap och teknik, färdiga att användas framför allt inom grundskolan. Utvecklingsarbetet omfattar såväl lärarhandledningar som laborationsmateriel. Stiftelsen har under året också ökat sin närvaro i sociala medier. Så har vi startat en Facebook-sida och en Youtube-kanal. På Facebook lägger vi ut forskningsrelaterat material; intressanta debatt- eller fackartiklar om forskning i inhemsk och utländsk press, Youtubeklipp och liknande. Under året har vi låtit göra 18 korta filmer om Framtidens forskningsledare, en för varje forskare i FFL 4-programmet. Dessa har lagts ut på Stiftelsens Youtube-kanal och delats ut nedladdade på USB-stickor i samband med Inspirationsdagarna för lärare. SSFs stadga anger inte specifikt att Stiftelsen skall göra insatser för att öka intresset för naturvetenskap och teknik bland barn och ungdom, men man bör kunna se insatserna som ett långsiktigt svar på stadgans krav på befordrande av forskarutbildning och forskarrekrytering.
Verksamhetsåret 2011 15 Inspirationsdag för lärare i Norrköping. Temat för dagen var Livets molekyler och mekanismer. Foto: Ingvar Isfeldt Styrelsens strategiprocess Den forskningsstrategi Stiftelsen fortfarande arbetar utifrån var färdigställd 2007-10-30. Styrelsen beslöt vid sitt sammanträde 2010-12-07 att låta utarbeta en plan för utvecklandet av en ny forskningsstrategi. Planen för själva strategiprocessen fastställdes av styrelsen 2011-02-08. Styrelsen beslöt att utvecklingsarbetet skulle vara fullständigt transparent med användande av en webbportal i vilken samtliga intresserade skulle kunna inkomma med förslag på hur Stiftelsen borde arbeta, både vad gäller utlysningsformer och områden/delområden inom vilka den borde finansiera forskning. Dessutom skulle aktiva forskare, både yngre och väletablerade, fakultets- och universitetsrepresentanter samt forskare och andra företrädare för företag, forskningsinstitut samt relevanta delar av samhället i övrigt inbjudas till hearings, där de i gruppdiskussioner skulle kunna bidra med sina erfarenheter och synpunkter. Som en bakgrund för den nya strategiprocessen sammanställdes ett Startdokument, som tillhandahöll en bakgrund i form av Stiftelsens stadgar, gällande policydokument och den då gällande strategiska planen; en översikt över det svenska forskningsfinansieringssystemet och SSFs roll i detta; en översiktlig beskrivning över SSFs hittillsvarande verksamhet och nuvarande arbetssätt. Detta dokument lades ut på Stiftelsens hemsida tillsammans med en plan för den nya strategiprocessen och en inbjudan att delta i denna. Samma inbjudan skickades via ett nyhetsbrev ut till dryg 3000 personer, som på olika sätt haft något med Stiftelsens verksamhet att göra eller skulle kunna ha detta. Stiftelsens webb-portal öppnades 2011-08-15 och stängdes 2011-09-02 (Fas 1 i strategiprocessen). Då hade c:a 110 förslag samt några kommentarer till dessa lagts in. Därefter genomfördes tre olika hearings i form av gruppdiskussioner. Ett 50-tal forskare från universitet och högskolor, många yngre, hörsammade Stiftelsens inbjudan och diskuterade 2011-09-06 i både ämnesspecifika och ämnes-övergripande grupper ämnesområden och utlysningsformer. 2011-09-13 deltog representanter för berörda fakulteter och universitet/ högskolor, men även en hel del forskare i liknande diskussioner och 2011-09-14 bidrog representanter för företag, forskningsinstitut och samhället i övrigt med sina synpunkter. Samtliga diskussioner dokumenterades. Stiftelsen hade dessutom under 2010 inbjudit universitet/högskolor, forskningsinstitut och relevanta branschorganisationer att inkomma med förslag till ämnesområden för programutlysningar. Totalt inkom då 44 stycken. Dessa förslag, tillsammans med de förslag som inkom genom strategi-processens Fas 1 skrevs samman till en första version av SSFs forskningsstrategi, som lades ut på SSFs webbplats. Denna diskuterades vid styrelsens sammanträde 2011-10-24, då det beslutades att de individuella forskningsprogrammen Framtidens forskningsledare, Ingvar Carlsson Award och Strategisk mobilitet skall bibehållas. Dessutom beslutades att en genomgång av forskningsprogrammet ProViking2 skulle genomföras, för att få ett underlag till hur eventuell finansiering av produktutveckling skall ske i framtiden. Stiftelsens webb-portal hölls återigen öppen 2011-11-14 till 2011-12-04 (Fas 2) då c:a 75 nya förslag och kommentarer till Version 1 av SSFs forskningsstrategi inkom. Vid sammanträdet 2012-02-08 fattade styrelsen beslut om att även i fortsättningen finansiera forskning inom Materialvetenskap, Elektronik/Fotonik, Informations-, Kommunikations- och Systemteknik samt inom Life Sciences. Styrelsen kommer under sina övriga sammanträden under våren 2012 fastställa vilka andra huvudområden och delområden Stiftelsen kommer att finansiera forskning inom, samt vilka utlysningsformer som kommer att användas,
16 Verksamhetsåret 2011 i tillägg till de redan beslutade individuella programmen. Forskningsstrategin kommer sedan att redigeras, i enlighet med styrelsens beslut. Framtida utveckling SSF har fortsatt sju programkommittéer eller motsvarande grupper, fyra programkommittéer för de pågående rambidragsprogrammen inom livsvetenskaper, materialvetenskap, IT och Elekt ronik/fotonik, en programkommitté för ProcessIndustriellt Centrum, en programkommitté för ledarskapsprogrammen för Framtidens Forskningsledare och Ingvar Carlsson Award samt en styrelse för ProViking2. Under 2012 kommer en programkonferens att hållas för rambidragsprogrammet inom Programvaruintensiva System. Denna konferens kommer att samla både de seniora forskarna och doktorander inom de olika projekten. Konferensen kommer att hållas gemensamt med Vinnova. Eftersom Stiftelsens strategiprocess ännu inte är avslutad, går det inte att förutsäga vilka forskningsprogram, som kommer att utlysas under de närmaste åren, förutom att de individuella utlysningsformerna Framtidens forskningsledare, Ingvar Carlsson Award och Strategisk Mobilitet kommer att användas även i fortsättningen. Den ekonomiska förvaltningen Kapitalförvaltningen Stiftelsen är en oberoende forskningsfinansiär inom det offentliga forskningsfinansieringssystemet. Regeringen tillförde startkapitalet på 6 Mdr kr och utser från och med juli 2010 två av tio ledamöter i styrelsen. Stiftelsens kapital utgörs av de medel som genom regeringens beslut överfördes till Stiftelsen 1993. Genom god förvaltning under 17 år är Stiftelsens totala förmögenhet per den 31 december 2011 nästan 9,5 Mdr kr efter att ha delat ut ca 10 Mdr kr som forskningsbidrag under åren 1994-2011. Stiftelsens styrelse har det yttersta ansvaret för att förmögenheten förvaltas på ett betryggande sätt så att riskerna begränsas och möjligheterna till god avkastning tillvaratas. På delegation har en kapitalförvaltningskommitté bestående av 5 ledamöter, varav 4 externa, tillsammans med Stiftelsens administrativa direktör värderat marknader och investerat Stiftelsens kapital. Kapitalutskottet har under 2011 haft följande sammansättning: Björn Franzon (ordf), direktör Per Afrell, direktör, fr o m september 2011 Flerårsöversikt (milj kr) 2011 2010 2009 2008 2007 Beviljade anslag (not 13) 784 217 267 467 538 Totalt utbetalt 542 605 550 504 595 - varav kassaflöde från bidragsverksamheten 494 555 488 439 551 Resultat från övriga finansiella anläggningstillgångar (not 7) 226 101 300-518 688 Årsresultat 441 395 580-244 960 Eget kapital (bokfört värde) (not 13) 6 873 7 115 6 900 6 586 7 296 Förvaltat kapital (marknadsvärde) (not 8, 9, 10, 12) 9 200 9 939 9 523 8 662 10 064 Ann-Katrin Croon, administrativ direktör Magnus Eriksson, direktör AP4 fr o m mars 2011 Marie Giertz, chefekonom Länsförsäkringar Lennart Låftman, direktör t o m september 2011 Pia Sandvik Wiklund, VD Länsförsäkringar Jämtland fr o m oktober 2011 (styrelsens representant) Riskhantering och placeringspolicy Förvaltningen av kapitalet skall bedrivas på ett konservativt och balanserat sätt i syfte att säkerställa en tillfredsställande avkastning med låga förvaltningskostnader och hög administrativ effektivitet. Uttryckt i finansiella termer är målsättningen att tillgångarna över en femårscykel skall ge minst en sammanlagd real avkastning på i genomsnitt 4 % per år. Stiftelsens förmögenhet skall därvid förvaltas på ett sådant sätt att Stiftelsen fram till år 2020 kan dela ut i genomsnitt 600 Mkr årligen i 2011 års penningvärde. Enligt placeringspolicyn får kapitalet placeras i olika tillgångsslag såsom aktier, räntebärande värdepapper, alternativa investeringar och likvida medel. Historiskt kan man konstatera att aktier på lång sikt gett en bättre avkastning än räntebärande placeringar. Samtidigt som aktier på lång sikt är att föredra som placeringsform, är aktiemarknaden tid efter annan utsatt för mycket stora värdesvängningar, vilket var fallet under stor del av året. Aktieandelen har sedan förra årsskiftet minskats med 10 procentenheter och vid 2011 års utgång var aktieandelen ca 40 % att jämföras med den genomsnittliga aktieandelen på ca 45 % sedan starten 1994. Stiftelsens totala portfölj steg med 3 % det fjärde kvartalet medan avkastningen för år 2011 summeras till -2,0 %, vilket skall jämföras med det
Verksamhetsåret 2011 17 uppsatta avkastningsmålet på 4 % realt. Under de senaste fem åren har Stiftelsens totalportfölj avkastat 3,2 % på årsbasis, vilket är 1,2 procentenheter över den riskfria räntan. Valutasäkringen stängdes vid årets utgång. Stiftelsens förvaltade kapital utgjorde vid årets början 9 939 Mkr och vid årets slut 9 200 Mkr. Totalt utbetalades under året 542 Mkr varav 494 Mkr i forskningsstöd. Styrelsen beslutade under 2011 om nya åtaganden för knappt 200 Mkr och det låga bidragsbeloppet hänförs till att styrelsen under stor del av året arbetat med en ny strategisk plan och utlysningar av forskningsprogram har av det skälet varit få. Vid utgången av året var summan av beviljade ännu ej utbetalda bidrag över 2 MdKr. Stiftelsens portfölj utgjordes vid årets slut av ca 20 % svenska aktier, ca 20 % internationella aktier, ca 45 % räntebärande värdepapper och ca 15 % specialfonder inkl fastigheter. Sedan förra årsskiftet har andelen aktier minskat med ca 10 %-enheter medan specialfonder har ökat med ca 6 %- enheter och räntebärande värdepapper har också ökat något. Målsättningen är att ha räntebärande placeringar till ett belopp som motsvarar de närmaste tre årens förväntade utbetalningar, för närvarande ca 2 Mdkr. Sammanfattningsvis kan förvaltningsresultatet bedömas som gott. Avkastningen från ränteportföljerna, som utgör nästan hälften av Stiftelsens investeringar, bidrog till att årets resultat i kapitalförvaltningen blev bättre än befarat. Avkastningen måste kunna garantera en lång livstid för Stiftelsen och möjlighet för Stiftelsen att hålla en jämn utbetalningsförmåga till förmån för framtida svensk, strategisk forskning. År 2011 var ett år som präglades av oro med revolutioner i Nordafrika, tsunamikatastrof i Japan, sänkt kreditbetyg i USA och insikt om en djup skuldkris i Europa. Sista delen av året sänktes prognoserna successivt för den globala ekonomiska tillväxten. Svensk ekonomi kommer att påverkas negativt av den europeiska skuldkrisen då två tredjedelar av svensk export går till Europa. Placeringar i aktier och andra riskfyllda tillgångar gynnas av ett lågt ränteläge. Riksbanken sänkte reporäntan vid flera tillfällen under 2011 och har fortsatt så in på 2012. Placeringar i säkerställda bostadsobligationer och företagsobligationer med låg risk kan dock vara bra investeringar även under 2012. Världens alla börser har vänt upp igen och mycket av förlusterna har återhämtats. Det kommer positiva signaler om bättre ekonomiska utsikter från USA och tillväxtmarknaderna sänker sina styrräntor för att motverka en lägre tillväxt. Skatter Stiftelsen är begränsat skattskyldig då dess ändamål är forskning. För skattebefrielse skall enligt gällande praxis minst 80 % av kapitalets avkastning exklusive realisationsresultat användas för stiftelsens ändamål. Begränsad skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (7 kap 3 ) förutsätter att tre krav är uppfyllda. Ändamåls-, verksamhets- och fullföljdskraven. Stiftelsen uppfyller alla tre kraven och beskattas därför inte för kapitalinkomst och förmögenhet. Resultat och ställning Balanserat resultat skall bl a fungera som en buffert i den mån nedskrivningar i framtiden kan behöva göras av det bokförda värdet på stiftelsens finansiella tillgångar. Redovisat årsresultat för år 2011 uppgår till 441 087 kkr. Under året har anslag beviljats för 683 835 kkr. Balanserat resultat har minskat med 242 748 kkr till 872 534 kkr (se not 13). Eget kapital uppgår vid årets slut till 6 872 534 kkr (se not 13), varav allt är disponibelt kapital.
18 Verksamhetsåret 2011 Tillgångsslag Kapitalet Kapitalet (not 8, 9, 10, 12) 31 dec 2011 31 dec 2010 tkr % tkr % Svenska räntebärande 4 078 44,3 4 001 40,2 Svenska aktier och fonder 1 845 20,1 3 242 32,6 Specialfonder 1 458 15,8 1 003 10,1 Europeiska fonder 100 1,1 259 2,6 Amerikanska fonder 419 4,5 292 2,9 Övriga Asien fonder 723 7,9 672 6,8 Emerging Markets 468 5,1 478 4,8 Globala fonder 109 1,2 - Valutaterminer - -8 Summa marknadsvärde 9 200 9 939 Utbetalt per bidragsform 2011 (Mkr) Forskarskola 0 Forskningsförberedande skola 0 Individuellt bidrag 75 Rambidrag 301 Strategiskt centrum 101 Övrigt 17 Utbetalt per forskningsområde 2011 (Mkr) Bioteknik och teknik för livsvetenskaperna 42 Elektronik och fotonik 78 Informationsteknik och tillämpad matematik 80 Livsvetenskaper 155 Materialvetenskap och -teknik 60 Produktframtagning och processteknik 74 Övrigt 5 Utbetalt per förvaltande organisation 2011 (Mkr) Chalmers 107 GU 23 Institut 13 KI 61 KTH 66 LiU 52 LTU 5 LU 63 Mindre högskolor 6 SLU 8 SU 24 UmU 4 UU 38 Övrigt 23
Verksamhetsåret 2011 19 Utbetalt per bidragsform (Mkr) Övrigt Strategiskt centrum Rambidrag Individuellt bidrag Forskningsförberedande skola Forskarskola 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Utbetalt per forskningsområde 1 (Mkr) Övrigt Produktframtagning och processteknik Materialvetenskap och -teknik Livsvetenskaper Informationsteknik och tillämpad matematik Elektronik och fotonik Bioteknik och teknik för livsvetenskaperna 1 Forskningsområde väljs av den sökande själv vid ansökningstillfället. I vissa fall har fler områden valts, vilket dock inte framgår i statistiken endast det först valda forskningsområdet ingår i underlaget. Vissa program har en tydlig tvärvetenskaplig inriktning, t ex utlysningen Bio-X, vilket inte framgår i statistiken. 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2002 20032 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Utbetalt per förvaltande organisation 1 (Mkr) Övrigt UU UmU SLU SU Mindre högskolor LU LTU LiU KTH KI Institut GU Chalmers 1 I vissa program är förvaltande organisation part mot SSF och förmedlar sedan bidrag vidare till andra organisationer. I dessa fall blir statistiken skev. Ett exempel på detta är programmet ProViking, där Chalmers är förvaltande organisation för hela programmet och slussar medel vidare till andra organisationer. 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
20 Resultaträkning 2011 Resultaträkning (Belopp i kkr) Stiftelsens intäkter Not 2011 2010 Aktieutdelningar 155 613 173 959 Ränteintäkter 1 108 979 165 802 Resultat från övriga finansiella anläggningstillgångar 7 225 622 101 225 Övriga intäkter 4 - Summa intäkter 490 218 440 986 Stiftelsens kostnader Finansiella omkostnader 2-11 764-10 513 Administrationskostnader 5-11 373-10 953 Övriga externa kostnader 3-5 643-5 539 Personalkostnader 4-20 101-19 043 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 6-250 -175 Summa kostnader -49 131-46 223 Redovisat årsresultat 441 087 394 763
Balansräkning 2011 21 Balansräkning (Belopp i kkr) Tillgångar Not 2011-12-31 2010-12-31 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier 6 481 348 481 348 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andra andelar 8 4 379 432 4 487 109 Obligationer 9 3 444 138 3 485 980 Långfristiga fordringar 10 232 677 94 197 8 056 247 8 067 286 Summa anläggningstillgångar 8 056 728 8 067 634 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga fordringar 2 294 7 562 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 11 15 729 65 443 18 023 73 005 Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar 12 400 000 29 951 400 000 29 951 Kassa och bank 8, 9 63 232 435 837 63 232 435 837 Summa omsättningstillgångar 481 255 538 793 Summa tillgångar 8 537 983 8 606 427 Eget kapital och skulder Eget kapital 13 Stiftelsekapital 6 000 000 6 000 000 Balanserat resultat 872 534 1 115 282 Summa eget kapital 6 872 534 7 115 282 Långfristiga skulder Beviljade ej utbetalda anslag 1 053 361 868 277 Summa långfristiga skulder 1 053 361 868 277 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1 312 2 493 Beviljade ej utbetalda anslag 603 062 598 645 Övriga skulder 3 796 17 916 Upplupna kostnader 14 3 918 3 814 Summa kortfristiga skulder 612 088 622 868 Summa eget kapital och skulder 8 537 983 8 606 427 Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser - Investeringsåtaganden i finansiella anläggningstillgångar 253 357 215 732 - Utlysningar 390 000 1 002 296