Tema: Möte med ett nytt land. 4-5 veckor



Relevanta dokument
Individuell studieplan

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

Erik på fest Lärarmaterial

Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;

Vad har du gjort på semestern?

Kapitel 3. Här är en karta över ön

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2018

Författare: Can. Kapitel1

Vilken termin ska man åka?

Utbildning i svenska för invandrare: Sammanställning av kunskapskrav kurs A (A1-/A1)

KURS C Motsvarande i CEFR A2-/A2+ (Gemensam europeisk referensram för språk)

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Statens skolverks författningssamling

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

SVENSKA FÖR INVANDRARE

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix

Utbildning i svenska för invandrare. Kursplan och kommentarer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Erik står i mål Lärarmaterial

6. SVENSKA OCH BILD ÅK 5

Vad svarade eleverna?

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare

Statens skolverks författningssamling

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

en cigarett en flaska ett rum ett äpple en kurs en kompis en turist en buss en gurka ett brev

Vänersborg Samlevnadskurs

Elever vid Kista folkhögskola berättar om. Min första tid i. Sverige

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Kap,1. De nyinflyttade

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Den magiska dörren. By Alfred Persson

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Olle

RÖDA TRÅDEN ENGELSKA ÅK 2 ÅK

Kursplan för svenskundervisning för invandrare

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt


Bedömda elevexempel i årskurs 4 6

kapitel 4 en annan värld

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Thomas Halling

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Kurs B Motsvarande i CEFR A1/A2 (Gemensam europeisk referensram för språk)

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Kursplan - Grundläggande engelska

Spanska höstterminen 2014

Jojo 5B Ht-15. Draken

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg.

att göra enkla sammanfattningar

Lokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6

SVENSKA Inplaceringstest A

Statens skolverks författningssamling

POLEN Jesper Hulterström. V10 s

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

Ämnesplan i Engelska

Jag är en häxa Lärarmaterial

Veronica s. Dikt bok 2

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Visa vägen genom bedömning

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

runt innan vi blev körda till vårt boende. I Kessel blev vi mötta av Emile Hendrix och hans fru Hilda som hälsade och var jättetrevliga.

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

KURS D Motsvarande i CEFR B1-/B1+ (Gemensam europeisk referensram för språk)

Nu är jag snart på väg! Jag älskar att resa!

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9

Förord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Om barns och ungas rättigheter

STADSLEDNINGSKONTORET

KURS D Motsvarande i CEFR B1-/B1+ (Gemensam europeisk referensram för språk)

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6

Resan ORDLISTA HANS PETERSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

V.A.T lärstilstest och studieteknik

BOKHATAREN Lärarmaterial

Den kidnappade hunden

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Tala, skriva och samtala

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

Sune slutar första klass

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken

Lenas mamma får en depression

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn:

ÖVNINGSHÄFTE. Världen&Vi nr 1: Tema: Rasismen och jag

"Siri och ishavspiraterna"

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Innehållsförteckning. Introduktion. Kapitel 1Introduktion. sid 1. Kapitel 2Bilhandlarn. sid 3. Kapitel 3Döskallemasken. sid 5

Utvärdering deltagare

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig.

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. facebook.com/muistiliitto

Transkript:

Tema: Möte med ett nytt land 4-5 veckor D-kurs, spår 3 Lag 3: Knarig Asplund, Jeanette Danielsson, Jolanta Vasiljeva och Åsa Johansson

Vad vi vill att eleverna ska ha lärt sig när temat är över? Vi har planerat ett tema för 4-5 veckors arbete för en D-grupp. Bland annat kommer vi att arbeta med detta: När temat är över vill vi att eleverna ska kunna a) berätta för läraren och gruppen om sin första dag i Sverige, (muntlig produktion) b) sammanfatta en muntlig berättelse från läraren (hörförståelse) c) förstå muntliga instruktioner från läraren (hörförståelse) d) samtala om skillnader i boendesituationen mellan ursprungslandet och Sverige (muntlig interaktion) e) svara på frågor från läraren och andra elever om skillnader mellan ursprungslandet och Sverige (muntlig interaktion) f) läsa malltexter (två av lärarnas egna berättelser om Min första dag i Sverige ) och Sanja Weiss artikel Lägenheterna i Bosnien är bättre i tidningen Världen & vi och sammanfatta dem skriftligt (läsförståelse/skriftlig produktion) g) läsa och tolka enkla diagram och tabeller i Världen & Vi nr 3, s.3 och 7 (läsförståelse) h) skriva en beskrivande och berättande text om sin första dag i Sverige. Skriva en beskrivande och argumenterande text om skillnader mellan boendesituationen i ursprungslandet och Sverige. Eleven ska också skriva och förbättra texten efter lärarens markeringar och kommentarer, tillsammans med andra elever (skriftlig produktion) i) använda hjälpmedel som t ex lexikon eller malltexter vid skrivandet. (skriftlig produktion)

Vilka av kursmålen kan jag "bocka av" efter temat? Vi har hämtat formuleringarna från kursplanen för kurs D. Det finns flera mål för kursen som får vänta till framtida undervisningsmoment. Vi har anpassat antalet mål efter den tid vi har bestämt för temastudiet. Muntlig produktion: berätta och beskriva erfarenheter och åsikter med visst flyt och variation använda strategier för att förbättra kommunikationen Hörförståelse: sammanfatta en tydligt berättad muntlig berättelse, agera utifrån en detaljerad och tydlig instruktion på ett i huvudsak fungerande sätt Muntlig interaktion: uttrycka och bemöta åsikter med argument, samt framföra och efterfråga tankar och information Läsförståelse: sammanfatta beskrivande, berättande och argumenterande texter hämta information i faktaorienterade texter och föra enkla resonemang om informationen Skriftlig produktion: skriva beskrivande, redogörande och argumenterande texter med viss struktur, variation och grammatisk säkerhet använda strategier för skrivande

Bedömningsuppgift 1: Berätta om din första dag i Sverige Situation: Läraren sitter tillsammans med fem-sex elever runt ett bord. Eleverna berättar med hjälp av lärarens stödfrågor. Ämnet har redan introducerats i undervisningen under temat, så eleverna är förberedda. Vad som testas: Om eleven kan berätta om en personlig erfarenhet. Exempel (uppgiftsalternativ): Berätta om din första dag i Sverige: - När var det? - Vart kom du? - Hur kom du dit? - Vilka träffade du först? - Vad tänkte/kände du? - Vad gjorde du sedan? - Stämde dina upplevelser med dina förväntningar? Bedömning: Eleven klarar uppgiften om hon eller han självständigt kan återge ett minne. Läraren får ställa stödjande frågor, men ska inte lägga orden i munnen på eleverna. Berättelsen ska vara sammanhängande, begriplig, ha flyt och variation. Om elevens språk inte räcker till kan eleven använda strategier (som gester, omskrivningar etc.) för att ta sig vidare. Exempeltexter se bilagor nr 1, 2, 3 och 4 Bedömningsuppgift 2: Sammanfatta någon annans berättelse om sin första dag i Sverige (som läraren läser) Situation: Läraren berättar om någons första dag i Sverige för de andra i gruppen. Berättelsen är en konkret händelse som många kan identifiera sig i. Instruktionen till eleverna är att skriva nyckelord medan de lyssnar, och sedan sammanfatta berättelsen skriftligt. Vad som testas: Om eleven kan sammanfatta huvudinnehållet i muntligt framförda berättelser och beskrivningar, samt om eleven kan agera utifrån en detaljerad, tydlig instruktion. Bedömning: Eleven har klarat uppgiften om det i sammanfattningen framgår att hon eller han har förstått huvudpoängen i berättelsen, alltså att det bästa barndomsminnet är farfar eller besöken hos farfar. Kniven, att handla med farfar eller trapporna är inte rätt. För att visa att eleven kan följa instruktionerna ska hon eller han dessutom ha antecknat relevanta nyckelord. Bedömningsuppgift 3: Läsa, tolka och sammanfatta texter Situation: Eleverna får läsa två texter enskilt, dels en malltext (en av lärarnas egna berättelser om Min första dag i Sverige ) och dels Sanja Weiss artikel Lägenheterna i Bosnien är bättre i tidningen Världen & vi och sammanfatta dem skriftligt. De ska även svara på frågor om tabellen och diagrammet på s.3 och 7 i Världen & Vi nr 3.

Vad som testas: Om eleven kan agera utifrån tydliga instruktioner samt sammanfatta huvudinnehållet i berättande, beskrivande och argumenterande texter om välbekanta ämnen. Om eleven hämtar specifik information i faktaorienterade texter. Texter/uppgifter: Deluppgift 1: Läs malltexten Min första dag i Sverige. Stryk under viktiga ord och skriv en kort sammanfattning om huvudinnehållet. Exempel på malltexter se bilaga 1, 2, 3 och 4 Deluppgift 2: Läs Sanja Weiss artikel Lägenheterna i Bosnien är bättre i tidningen Världen & vi och svara på frågorna. Deluppgift 3: Läs tabellen på s.3 och diagrammet på s. 7 och svara på frågorna. Bedömningsuppgift 4: Skriva en beskrivande och argumenterande text Situation: Eleverna får utifrån Sanja Weiss artikel Lägenheterna i Bosnien är bättre i tidningen Världen & Vi skriva en egen text där de jämför boendesituationen i sitt ursprungsland med den i Sverige Vad som testas: Om eleven kan skriva en beskrivande, redogörande och argumenterande text med visst flyt, struktur, variation och grammatisk säkerhet. Texter/uppgifter: Deluppgift 1: Läs Sanja Weiss artikel Lägenheterna i Bosnien är bättre i tidningen Världen & Vi. Stryk under användbara fraser och skriv en text där du på liknande sätt jämför boendesituationen i ditt ursprungsland med den i Sverige. Använd passande fraser från artikeln. Gör först en tankekarta. Strukturera sedan upp punkterna från tankekartan i lämplig ordning.

Bilaga 1 Min första dag i Sverige - Enrique Jag kom till Sverige 1995. Jag kom tillsammans med min svenska flickvän. Vi kom med flyget från New York till Stockholm. Det var en solig dag i september. Solen sken men det var kallt. Min flickväns föräldrar kom och hämtade oss på flygplatsen. Det var första gången jag träffade hennes föräldrar. Vi försökte förstå varandra. Jag och min flickvän pratade mitt språk, spanska, och hennes föräldrar pratade mest svenska. De kunde bara lite engelska. Min flickvän fick vara tolk så att jag och hennes föräldrar skulle förstå varandra. Det blev ett ganska roligt möte. Jag tänkte på hur många blonda människor det fanns överallt. Jag har aldrig sett så många blonda människor någonstans. Språket lät lite konstigt. Vi åkte hem till min flickväns föräldrar i Linköping och åt middag. Vi åt kött, kokt potatis och sås. Jag saknade att ha ris till maten. Jag blev inte mätt. Efter middagen satt vi på altanen och pratade. Vi pratade bland annat om mitt land Ecuador. Efter den första dagen i Sverige så tänkte jag på hur lugnt och tyst det var här. Jag var van vid mycket ljud och liv från mina hem i Ecuador och New York. I Sverige var det så få människor ute på gatorna och jag hörde inga bilar som tutade. Jag minns också att jag tyckte att det var så rent på gatorna. Detta stämde med mina förväntningar av Sverige. Min flickvän hade berättat mycket för mig om Sverige.

Bilaga 2) Jolanta version - svår Min första dag i Sverige Jag kom till Sverige för första gången under höstlovet 1998. Jag var 16 år gammal och jag skulle hälsa på min pojkvän som studerade sista året på gymnasiet på Rodengymnasiet i Norrtälje. Vi hade träffats och blivit kära när vi gick i gymnasieskolan i min hemstad i Lettland. Min gymnasieskola hade sammarbete med Rodengymnasiet och varje år fick en eller två av de duktigaste eleverna chans att studera om sista året på en svensk gymnasieskola och bo hos en svensk familj. Det låg mycket prestige i att få åka och studera i Sverige efter gymnasiet. November 1998 kom jag till Norrtälje för att få träffa min pojkvän, som var en av de lyckliga studenterna. Jag åkte färja från Riga till Stockholm. Det var mycket spännande. Jag hade hört så mycket om Sverige och allt var bara positivt. Jag hade hört om de höga bergen, de karga klipporna, de mörka skogarna, de otaliga öarna i skärgården. Nu skulle jag få se och uppleva allt detta själv. Jag var ivrig och förväntansfull när jag klev ombord på färjan i Lettland. Om 10 timmar skulle jag vara i Sverige för första gången! Jag väntade med spänning. Vi var två ombord på färjan som hade samma resmål vi skulle hälsa på våra kära, jag på min pojkvän och han på sin flickvän. Vi gick omkring på däck och tittade ut över havets vågor, samtalade, skrattade och väntade. Vi hade inte så mycket pengar och hade inte köpt plats i sovhytt utan vi fick sitta och sova. Det gick bra vi var ju så unga. På morgonen vaknade vi av att kaptenen ropade ut i högtalarna att vi snart var framme i Stockholm. Då sprang vi upp på däck och njöt av utsikten många små öar. På nästan varje liten ö fanns det en röd stuga med vita knutar och en flaggstång med vajande vimpel i svenska flaggans färger. Vilken syn! Snart var vi framme i hamnen och gick av färjan. Min pojkvän väntade på mig där. Jag var jätteglad att se honom och att vara i Sverige. Luften var annorlunda, det blåste rätt mycket, det var kallare än i Riga, men ett par gråblå ögon värmde mig med blicken. På något konstigt sätt kände jag mig fri i Sverige. Kanske berodde det på att jag var helt själv utomlands för första gången, kanske berodde det på att jag inte förstod vad folk sade. Jag vet inte varifrån mina känslor kom, men jag lovade mig själv där och då att någon gång i mitt liv ska jag flytta till Sverige. Därefter åkte vi hem till min pojkvän och åt middag. Jag blev överraskad att den svenska familjen var så snäll och nyfiken. De ville veta var jag kom ifrån och vad jag gjorde och hur jag hade lärt känna min pojkvän. De visade runt i huset och bjöd på mat. De var jättetrevliga och det var den

exakta motsatsen till vad jag hade hört om svenska människor förut att de var kalla och tillbakadragna. Jag fick mina fördomar motbevisade. Jag hade en viss förutfattad mening om hur Sverige skulle vara och hur svenska människor är, hur maten smakar och hur språket låter. När jag kom till Sverige för första gången fick jag några av mina fördomar bekräftade, men andra motbevisade. Lite visste jag då att jag en gång skulle stå inför ett klassrum fullt med nyfikna vuxna elever och berätta om det.

Bilaga 3) Jolanta version medelsvår Min första dag i Sverige Jag kom till Sverige första gången i november 1998. Jag var 16 år gammal och åkte färja till Sverige. Min pojkvän studerade i en svensk skola och jag ville hälsa på honom. Han bodde i Norrtälje och studerade på gymnasiet. Jag visste inte så mycket om Sverige innan jag kom på besök. Min pojkvän berättade för mig att det finns många berg, mycket skog och att det ofta är kallt och blåsigt väder. Jag hade mycket varma kläder med mig på resan. Jag åkte färja från Riga till Stockholm. Det tog ungefär 10 timmar. När jag kom till Stockholm väntade min pojkvän på mig. Det var jätteroligt att träffa honom igen. Vi promenerade i Stockholm. Jag såg slottet, Riksdagshuset, många statyer och många broar. Jag tyckte att Stockholm var jättestort och mycket fint. Gator i Stockholm var breda med fina trottoarer. Jag gillade att det fanns mycket plats och inte så många människor. Luften var ren. Det var mycket lugnare än i mitt land. Det fanns ingen stress. Jag förälskade mig i Sverige. Efter promenaden i Stockholm åkte jag tunnelbana för första gången i mitt liv. Det var så spännande och konstigt samtidigt! Jag åkte buss med min pojkvän från Stockholm till Norrtälje. Det tog en timme. Jag blev överraskad därför att bussen i Sverige körde mycket snabbare än bussar kör i mitt land. När bussen körde uppför och nerför berget blev jag mycket yr. På kvällen åt jag middag. Jag åt köttbullar med sås och potatismos, kokta morötter och lingonsylt. Jag skrattade när min pojkvän frågade om jag vill ha lingonsylt. Jag hade aldrig tidigare ätit kött med sylt. Jag tyckte att det var jättekonstigt. Jag smakade, men jag tyckte inte om smaken. Efter maten satt vi och pratade. Jag lyssnade på när min pojkvän pratade svenska med sina kompisar. Det lät så roligt. När de pratade lät det som en sång. Då bestämde jag mig för att flytta till Sverige och lära mig svenska någon gång i mitt liv. Nu har jag bott i Sverige i 10 år och jobbar som lärare i svenska för invandrare i Göteborg.

Bilaga 3) Jolanta version lätt Min första dag i Sverige Jag kom till Sverige första gången i november 1998. Jag var 16 år gammal. Jag var turist då. Jag kom och besökte min pojkvän. Han studerade i Sverige, i Norrtälje. Jag åkte färja från Riga, i Lettland till Sveriges huvudstad Stockholm. Resan var lång 10 timmar. Jag åkte på kvällen och kom fram på morgonen nästa dag. Det var roligt därför att jag åkte färja för första gången i mitt liv. Jag sov på båten. På morgonen kom jag till Stockholm. Jag stod på däck och tittade när vi åkte genom skärgården. Det fanns många öar. På många öar fanns små röda hus. Det var roligt att se. I Stockholm träffade jag min pojkvän. Han väntade på mig. Vi träffades, pratade och promenerade i Stockholm. Jag såg kungens slott, Riksdagshuset och många broar. Jag såg en stor stad för första gången i mitt liv. Jag tyckte mycket om Stockholm. Vi åkte tunnelbana och buss på väg hem. Jag hade aldrig åkt tunnelbana förut. Det finns inte i mitt land. Jag blev yr därför att tunnelbanan och bussen körde snabbt. På kvällen åt jag köttbullar och potatis. Det var konstigt att äta lingonsylt till köttbullarna. Jag hade aldrig ätit sylt med kött förut. Jag tyckte inte om det. Min första dag i Sverige var fin. Jag var glad. Då gjorde jag många saker för första gången i mitt liv.