TMF i siffror Statistik om den svenska trä- och möbelindustrin

Nr 2 oktober 26 TMF i siffror Statistik om den svenska trä- och möbelindustrin Välkommen till ett nytt nummer med statistik om den svenska trä- och möbelindustrin. TMF i siffror publiceras två gånger per år med uppdaterad statistik och kommentarer om branschens utveckling. Detta nummer speglar första halvåret 26. I TMF i siffror hittar du i varje nummer en marknadsrapport som är producerad av Prognoscentret i samarbete med TMF, se sidan 7. Rapporten följer regelbundet faktorer som påverkar medlemsföretagens marknader. Övrig statistik sammanställs av TMF från egna och andra källor. Statistiken är inriktad på byggande och boende och visar siffror för produktion, export och import för bl.a. trähus, möbler, köks-inredningar, snickerier, dörrar, fönster, trägolv, trätrappor och träkomponenter samt arbetsskadestatistik under rubriken arbetsmiljö. TMF som bransch- och arbetsgivarorganisation företräder cirka 8 medlemsföretag med över 26 anställda inom trä- och möbelindustrin. Hela branschen består av 8 2 företag med 41 anställda. Se marknadsrapporten på sidan 7 Fortsatt ökat bostadsbyggande Antalet påbörjade lägenheter under det första halvåret har ökat kontinuerligt från år 1997 till år 26. Jämfört med första halvåret 1997 då 4 385 lägenheter påbörjades har ökningen varit 283 procent. Under första halvåret 26 påbörjades nybyggnad av hus med sammanlagt cirka 16 8 bostäder, vilket innebär en ökning med 6 procent jämfört med samma period 25. Av dessa var 1 5 i flerbostadshus och 6 3 i småhus. I diagram 1. kan du jämföra halvåren 2-26. Totalt antal beviljade bygglov uppskattas enligt SCB till 8 6 under första halvåret, en ökning med 15 procent jämfört med samma period under förra året. Av dessa avsåg 1 55 bygglov för lokaler och 7 5 avsåg bygglov för bostäder och fritidshus. Uppskattat antal beviljade bygglov för bostäder är 5 869, en ökning med 2 procent jämfört med samma period förra året. Boverkets senaste prognos pekar dock på att bostadsbyggandet kommer att plana ut under 27. I diagram 2 kan du se nybyggnad av lägenheter i flerbostadshus respektive småhus, färdigställda 1965 25. 25 års siffra är ej uppräknad med den eftersläpning av färdigställda lägenheter som alltid sker. 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Diagram 1. Antal påbörjade lägenheter genom nybyggnad 1:a halvåret 2-26. Källa SCB. Småhus Flerbostadshus 4 15 5 35 6 35 4 1 3 75 3 85 8 57 5 48 9 646 1 5 6 158 6 3 2 21 22 24 25 26 12 Diagram 2. Nybyggnad av lägenheter i flerbostadshus resp. småhus,färdigställda 1965 25. Källa SCB. 1 8 Småhus Flerbostadshus 6 4 2 1965 1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25

Trähus I Svensk Trähusindustri inom TMF ingår 24 medlemsföretag med 1 8 anställda. Den totala trähusindustrin sysselsätter 3 9 anställda. Första halvåret 26 levererade medlemsföretagen 1 97 småhus till den svenska marknaden, jämfört med 1 724 småhus samma period 25, en ökning med 11 procent. Den totala omsättningen, inkl. export, för leveranser ökade till 2,1 miljarder kr, en ökning med 22 procent, under första halvåret jämfört med samma period 25, samtidigt som den totala omsättningen för orderingång inklusive export ökade med 16 procent till 2,6 miljarder kr under första halvåret 26. Diagram 3 visar hur medelpriset per levererad byggsats till styckebyggda småhus har ökat sedan 1993. En stor del av ökningen avspeglar dels den standardhöjning som konsumenterna idag kräver i sitt boende, dels olika insatser för energieffektivisering. Export och import av monteringsfärdiga trähus Under första halvåret 26 ökade den totala exporten av monteringsfärdiga hus av trä med 12 procent till nästan 549 miljoner kr. 75 procent av alla exporterade trähus levererades till Finland, Danmark och Norge. Av den totala exporten levererades 92 procent till länder inom Europa jämfört med 85 procent under samma period förra året. Samtidigt har andelen exporterade hus till Asien minskat till 8 procent jämfört med 15 procent förra året. I diagram 4 kan du se hur Sveriges export fördelas procentuellt på de största länderna. Importen av trähus har ökat med 37 procent till 44 miljoner kr under första halvåret 26. Flest hus importeras från Estland. Ökningen för importen från Estland är 65 procent jämfört med förra året och Estlands andel av den totala importen är 33 procent. 12 1 8 6 4 2 Diagram 3. Medelvärde tkr per levererad byggsats till styckebyggda småhus. Källa TMF:s medlemsföretag. 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 Diagram 4. Sveriges export av trähus fördelat på de största länderna, procent. Källa: SCB. Tyskland 8% Storbritannien 5% Japan 7% Övriga 6% 23 24 25 26 Finland 29% Dörrar Antal anställda inom dörrindustrin under första halvåret var drygt 1 6, en ökning med 4, procent jämfört med 25. Den svenska marknaden levererade under första halvåret 961 dörrar till ett försäljningsvärde av drygt 1,1 miljarder kr, en ökning av antal levererade dörrar med cirka 6,4 procent jämfört med halvåret 25. Innerdörrar ökade 1 procent och oklassade institutionsdörrar ökade med 9 procent. Exporten av den totala produktionen dörrar ökade med fem procent, men andelen 54 procent är oförändrad jämfört med 25. Norge och Danmark svarade för hela 86 procent av den totala exporten. Antal levererade dörrar som importerades under första halvåret var nästan 1 till ett försäljningsvärde av 16 miljoner kr, en ökning av importerade dörrar med 14 procent. Andelen av den svenska marknaden är oförändrad, 18 procent, jämfört med 25. Diagram 5 visar att den svenska marknaden för institutionsdörrar har ökat kraftigt 26 jämfört med 25. Inst. dörr klassad = brand- och/eller ljudklassad institutionsdörr. Varmförrådsdörr Kallförrådsdörr Ytterdörrar Spegeldörrar Inst.dörr, oklassad Inst.dörr, klassad Innerdörrar Norge 17% Danmark 28% Diagram 5. Dörrar totalt svensk marknad januari - juni 26 jämfört med 24 och 25, (produktion - export + import), tusen st. Källa TMF. Halvår 24 Halvår 25 Halvår 26 5 1 15 2 25 2

Fönster Under första halvåret var 2 564 (varav 486 tjänstemän) anställda inom fönsterindustrin, en ökning med 6,2 procent jämfört med 25. Omsättningen för första halvåret beräknas till nästan 1,9 miljarder kr jämfört med 1,6 miljarder under samma period 25. Antal levererade luft under första halvåret 26 var totalt 89 jämfört med 814 fönsterluft under samma period 25, en ökning med 9 procent. Av den totala volymen var 39 procent av trä/aluminium, 54 procent ytbehandlade och resterande fönster 7 procent ej ytbehandlade. Se diagram 6. Av totalt levererade luft exporterades 53 luft, (6, procent). 69 procent av exporten gick till Storbritannien, 16 procent till Japan och 8 procent till Norge. Fönsterluft En luft är ungefär detsamma som en fönsterbåge. Ett fönster kan alltså innehålla flera luft, d v s flera bågar i samma karm. Trägolv Trägolvindustrin omfattade cirka 3 företag med 2 6 anställda år 25. Den totala omsättningen för trägolv helåret 25 var 4,3 miljarder kr. Den största andelen av försäljningen av massiva trägolv är golv av furu och gran. Försäljningen av massiva trägolv inklusive import uppskattas till cirka,7 miljoner kvm och försäljningen av lamellgolv inklusive import uppskattas till 3,1 miljoner kvm, totalt 3,8 miljoner kvm. Definitiva siffror kommer att finnas i nätversionen på TMF:s hemsida inom kort. I diagram 7 finns motsvarande siffror för halvåren 23-25. TMF uppskattar att exporten är cirka 73 procent av den totala produktionen av trägolv. Den registrerade importen av trägolv är ca 1 procent av den totala svenska marknaden. Därutöver finns ett stort mörkertal när det gäller byggvaruhusens egna importer från, bl.a. Tjeckien, Polen, Baltikum, Tyskland, Danmark och Kina. De årliga volymerna för byggvaruhusens egna importer uppskattas till ungefär 5 tusen kvm. Trappor Trappindustrin omfattade år 25 cirka 3 anställda. Försäljningen av trappor under första halvåret 26 för medlemsföretagen var nästan 141 miljoner kr jämfört med 122 miljoner kr förra året, en ökning med 15 procent. Av första halvårets försäljning var 77 procent, (18,5 miljoner kr) försäljning i Sverige. Försäljningen i Sverige ökade med 17 procent under första halvåret 26. Till de nordiska länderna exporterades trappor för 22,5 miljoner, en ökning med 42 procent i jämförelse med föregående år. Exporten till Tyskland har minskat med 41 procent till 4,3 miljoner kr och exporten till övriga länder har minskat med 15 procent till 5,5 miljoner kr. Se diagram 8. Utåtg. 2-glas Utåtg. 3-glas Inåtgående Vridfönster Fasta fönster 2-glas kopplade Fönsterdörr Övriga 45 4 35 3 25 2 15 1 5 16 14 12 1 8 6 4 2 Diagram 6. antal levererade fönsterluft, januari-juni 26. Källa: TMF. Ytbehandlade Ej ytbehandlade Trä- alum 5 1 15 2 25 3 Diagram 7. Försäljning av trägolv på den svenska marknaden januari - juni 26 jämf. med tidigare år, tusen kvm. Källa TMF och GBR Massiva trägolv Lamellgolv 2224 76 775 697 Halvår 23 5,4 5,7 26,3 2,1 11, 12, 63,2 62,3 2442 Halvår 24 5,6 14,2 14,8 7,5 2845 Halvår 25 5,6 12,9 15,9 79,9 6,5 7,3 15,8 93, 31 7 Halvår 26 Diagram 8. Fakturerade trappor, januari - juni 21-26, miljoner kr. Källa: TMF medlemsdföretag. Sverige Tyskland Övriga Norden Övriga länder 5,5 4,3 22,5 18,4 21 22 23 24 25 26 3

List och Limfog List och limfogsföretagen inom TMF lämnar kontinuerligt statistik om försäljning. Efter ett par negativa år för list och limfogsföretagen ser det ut som försäljningen har börjat öka igen. Observera att våra siffror för list- och limfog inte är totalt Sverige. Lister Den totala försäljningen av lister för de medlemsföretag som lämnar statistik inom TMF var för perioden januari juni 218 miljoner kr, en ökning med 1,3 procent jämfört med samma period förra året. Av den totala försäljningen var 72 procent byggnadslist och 55 procent av barrträ. Antal anställda var 282 jämfört med 297 förra året, en minskning med 5, procent. Se diagram 9. Limfog Den totala försäljningen av limfog för medlemsföretagen inom TMF var för perioden januari - juni 122 miljoner kr, en ökning med 1,8 procent jämfört med 25. Av detta var 78 procent limfog av barrträ. Av den totala fakturerade försäljningen exporterades 49 procent, en ökning med 9 procent jämfört med föregående år. Antal anställda i medlemsföretagen var 149 jämfört med 185 förra året, en minskning med 19 procent. Se diagram 9. Träskivor Träskiveindustrin omsätter cirka 1,5 miljarder kr och sysselsätter cirka 9 anställda. Spånskivor Produktionen av spånskivor ökade under första halvåret 26 till 291 m 3, en ökning med över 15 procent, jämfört med samma period förra året. Helåret 25 var produktionen 487 m 3. Se diagram 1 a. Den totala exporten av spånskivor minskade däremot under första halvåret med 17 procent till 38 m 3. Leveranserna till Danmark har minskat med 25 procent jämfört med föregående år och uppgår nu till 56 procent av den totala exporten. Se diagram 1 b. Importen av spånskivor har ökat med 9 procent till 222 m 3. Då är inte OSB/Waferboard inkluderat. Importen från Tyskland har ökat med nästan 22 procent till 6 m 3, 27 procent i andel av den totala importen. Plywood och träfiberskivor Den sammanlagda produktionen av plywood och träfiberskivor (MDF är ej inkluderat) under första halvåret 26 uppgår till drygt 79 m 3, en ökning med 11 procent jämfört med 25 då produktionen var drygt 71 m 3 under samma period. Se diagram 1 a. Produktionen av träfiberskivor (exkl MDF) har ökat med 13 procent under första halvåret 26, jämfört med samma period 25. Andelen export är 26 procent. Exporten av träfiberskivor har ökat med 7 procent i jämförelse med förra året. Importen av träfiberskivor har ökat med 8,5 procent till 65 m 3 samtidigt som importen av MDF har ökat med nästan 2 procent till 65 m 3. Produktionen av plywood har ökat med 1 procent under första halvåret 26. Andelen export av totala antalet leveranser var 43 procent under första halvåret. Exporten av plywood minskade med 2,5 procent under första halvåret 26 jämfört med 25. Den totala importen av plywood minskade med 8 procent till knappt 94 m 3 under samma period. Importen från Finland minskade med 33 procent och Finlands andel uppgår till 32 procent av den totala importen till Sverige. 26 24 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Diagram 9. Försäljning av list - och limfog, miljoner kr. Källa TMF:s medlemsföretag. 216 Lister 218 Källa: TMF medlemsdföretag. 35 3 25 2 15 1 5 291 Spånskivor 252 12 7925 Jan-juni 25 Jan-juni 26 122 Limfog Diagram 1 a. Produktion av spånskivor, plywood och träfiberskivor under januari - juni 26 jämfört med 25, m 3. 34% 26 25 71366 Plywood och träfiberskivor exkl. MDF Diagram 1 b. Export av spånskivor fördelade på länder. Källa: TMF 8% 2% 56% Danmark Norge Tyskland Övriga länder 4

Möbler och köksinredningar Möbler Exporten av möbler ökade med 15 procent under första halvåret 26. Möbelindustrin omfattar cirka 7 företag med 12 5 anställda. Produktionen för möbler och köksinredningar är beräknad till 2,5 miljarder kr under 25. Under perioden januari juni 26 har Sveriges export av möbler ökat till nästan 7, miljarder kr, en ökning med 15 procent i jämförelse med samma period förra året. Samtidigt ökade importen under samma period med 15 procent till 6,4 miljarder kr. Se diagram 11. Den totala handelsbalansen är positiv med 68 miljoner kr. Det största exportlandet för möbler är Norge som har en andel av den totala exporten med 3 procent, vilket är en ökning med 17 procent i jämförelse med förra året. Därefter kommer Danmark med 11 procent i andel. Se diagram 12. Kontorsmöbler, sovrumsmöbler och möbeldelar har ökat mest när det gäller export under första halvåret. För kontorsmöbel-segmentet som ökade med hela 31 procent till nästan 1,2 miljarder kr under första halvåret 26, går hela 32 procent av exporten till Norge. För möbeldelar som har störst andel av Sveriges totala export ökade exporten med 21 procent till 1,6 miljarder kr. Till EU-länder exporterades 54 procent av den totala exporten av möbler. Till Europa inklusive EU-länderna exporterades den största andelen möbler, hela 87 procent. Sveriges import av möbler under samma period fördelad på länder var från Danmark 13 procent, Polen 13 procent, Kina 14 procent, Tyskland, 11 procent, Italien 5 procent och Norge 6 procent. Importen från Kina ökade till 876 miljoner kr, en ökning med 35 procent i jämförelse med förra året. I diagram 13 kan du se hur exporten och importen av möbler fördelar sig på produktgrupper under första halvåret. Köksinredningar av trä Exporten av köksinredningar av trä ökade till 366 miljoner kr under första halvåret 26, en ökning med 15 procent jämfört med förra året. Exporten till Norge ökade med 13 procent till 229 miljoner kr under första halvåret 26. Vi exporterar flest köksinredningar till Norge, vars andel av totalt exporterade köksinredningar är 62 procent. Därefter kommer Storbritannien med 2 procent i andel och sedan Danmark med 1 procent i andel Importen av köksinredningar ökade med 18 procent till 25 miljoner kr under första halvåret 25. 61 procent av den totala importen av köksinredningar importeras från Danmark. Därefter kommer Litauen med 12 procent i andel. 8 7 6 5 4 3 2 1 Diagram 11. Export och import av möbler, januari - juni 26/ 25, miljoner kr. Källa SCB. 642 Export 6965 25 26 5551 Import 6357 Diagram 12. Sveriges export av möbler januari - juni 26 fördelad på de största länderna, procent. Källa SCB Tyskland 8 % Storbritannien 8 % Finland 8 % USA 5 % Danmark 11% Norge 3% 5 1 15 2 16 Köksmöbler 42 Export 3 Import Rottingmöbler 54 33 Plastmöbler 43 Butiksmöbler 27 76 352 Sovrumsmöbler 178 366 Köksinredningar 25 377 Madrasser 311 39 Övriga sittmöbler 628 57 Stoppade möbler 895 Matrumsmöbler Kontorsmöbler Övriga Möbler Delar av möbler Digram 13. Sveriges export och import av möbler januari-juni 26, fördelat på produktgrupper, miljoner kr. Källa SCB. 37 758 699 115 133 1128 166 1731 5

Arbetsmiljö Diagrammen visar antalet arbetsskador inom trämanufakturindustrin. Trämanufaktur definieras som trävaruindustri (exklusive sågning och hyvling av trä samt impregnering) + möbelindustri. Siffrorna för de senaste åren är förmodligen något underskattade p.g.a eftersläpning av anmälningar uppgifterna avser läget tom augusti 26. Denna eftersläpning är extra betydande för arbetssjukdomar. Arbetskador definieras som arbetsolycksfall, arbetssjukdom och färdolycksfall. Diagram 14 visar godkända arbetsskador fördelade på företagens storlek De flesta godkända arbetsskadorna inträffar i företag med 2 5 anställda. Diagram 15 visar orsakerna till allvarliga arbetsolycksfall 21-25 och att maskinolyckorna dominerar allvarliga olycksfall inom träindustrin. Med allvarliga arbetsolycksfall avses arbetsolycksfall som lett till sjukskrivning i mer än 3 dagar och/eller medicinsk invaliditet. Diagram 16. Statistiken visar godkända arbetsskador (arbetsolyckor, arbetssjukdomar och färdolyckor) mellan åren 21-25. Dessa utgör skador som givit rätt till ersättning från AFA Försäkring. Antal arbetsolycksfall har legat på ungefär samma nivå under 21 till 23. 24 minskade arbetsolycksfallen något för att öka igen under 25. TMF har i samverkan med Prevent tagit fram enkla maskinchecklistor med bilder som underlättar att hitta brister och fel i de vanligaste träbearbetningsmaskinerna. Systematiskt arbetsmiljöarbete, artikelnr 326 kan beställas från www.prevent.se. Källa: AFA försäkring som är benämningen på tre försäkringsbolag, AFA Trygghetsförsäkring, AFA Sjukförsäkring och AFA Livförsäkring. Försäkringarna lämnar ersättning vid arbetsskada, nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom, dödsfall samt arbetsbrist. Källa: AFA Försäkring. Antal anställda 1-4 5-9 1-19 2-49 5-99 1-199 2-499 5-999 1-1499 3-3999 Arbete med maskin Övrigt/ okänt Fall från höjd Fall inomhus Fall utomhus Lasta, lossa bära Handhållet verktyg Akut överansträgning Truck Diagram 14. Antal godkända arbetsskador, fördelade på anställningsklasser, 21-25, trämanufaktur. 84 134 159 236 259 299 313 449 472 492 5 1 2 3 4 5 6 Diagram 15. De vanligaste orsakerna till allvarliga arbetsolycksfall 21-25, trämanufaktur. Källa AFA Försäkring. 69 69 62 5 47 39 89 453 591 1 2 3 4 5 6 7 Diagram 16. Antal godkända arbetesskador, trämanufaktur 21-25. Källa AFA Försäkring. 8 7 6 Arbetsolycksfall Arbetssjukdomar Färdolycksfall 38 21 49 27 24 25 4 38 14 25 5 4 3 65 634 648 565 599 2 1 21 22 23 24 25 6

96:3 97:1 97:3 98:1 98:3 99:1 99:3 :1 :3 1:1 1:3 2:1 2:3 3:1 3:3 4:1 4:3 5:1 5:3 6:1 TMF:s MARKNADSRAPPORT 2/26 I SAMARBETE MED PROGNOSCENTRET AB Text: Thomas Ekvall, Prognoscentret AB, Tel: 8-44 93 67 Byggmarknaden i Sverige Marknadsrapporten är ett samarbete mellan TMF och Prognoscentret AB för att regelbundet följa faktorer som påverkar medlemmarnas marknader. I dessa rapporter följer vi utvecklingen för faktorer som 1) påverkar marknaden generellt, 2) påverkar marknaden för bostäder nya som befintliga, samt 3) påverkar marknaden för yrkesbyggnader, d.v.s. byggnader som används för yrkesmässigt bruk. Under andra kvartalet växte den svenska ekonomin med 5,5 procent vilket är den högsta tillväxttakten för ett enskilt kvartal sedan början av år 2. Störst bidrag till ökningen stod hushållens konsumtion för med en tillväxt på 3,2 procent. Den förbättrade konjunkturen börjar nu synas även på arbetsmarknaden där den öppna arbetslösheten i juni låg på 6,3 procent jämfört med 7,1 procent i fjol. Således tycks Riksbankens lågräntepolitik slutligen fått effekt och ytterligare räntehöjningar tycks realistiska för att inflationen inte skall klättra uppåt eller bostadsmarknaden överhettas. Konjunkturinstitutet tror på en fortsatt stark ekonomi och reviderade i augusti upp sin prognos för tillväxten under 26 till 4,1 procent. Även under 27 och 28 tror KI på en fortsatt god utveckling, dock inte lika starkt som 26. Att ekonomin troligen toppar i år har flera orsaker. Den internationella efterfrågan är god och även om den amerikanska marknaden tycks mattas av något så seglar istället Tyskland upp och övertar positionen som Sveriges största handelspartner. Andra faktorer är exempelvis den relativt generösa finanspolitiken som bedrivits under detta valår samt en god utveckling i privat konsumtion. När den privata konsumtionen driver tillväxten borgar detta för en långsammare ekonomisk avmattning än när tillväxten drivs industriellt. Detta beror på att människor generellt sett har svårare än företag att skära i kostnader när ekonomin blir sämre. Byggmarknaden går för tillfället bra och bristen på arbetskraft börjar nu bli en trång sektor. Framförallt går bostadsbyggandet bra och denna utveckling kommer att fortsätta under 27 och 28. Även produktionen av övriga byggnader kommer troligen att växa något i år och framförallt under 27. Under 28 speglar den vikande konjunkturen av sig och aktiviteten sjunker troligtvis något. Konsumentindex Konsumentindex (CCI) är ett sammanvägt mått på hur hushållen bedömer sin egen och Sveriges ekonomi samt hushållens planerade inköp, det s.k. HIP-värdet. Sedan hösten 21 har CCI varierat uppåt och nedåt ganska kraftigt. Under 23 har vissa indikatorer som mäter stämningen i ekonomin svängt lite fram och tillbaka. Under det första halvåret av 23 var hushållen pessimistiska, men sedan kvartal 3 23 har hushållen haft en allt mer optimistisk syn. Under 24 rådde en klar optimism i marknaden, något som även speglade fjolåret. Under andra kvartalet 25 dippade förtroendet för ekonomin något men har därefter fortsatt uppåt. Andra kvartalet 26 vek dock ned något vilket antagligen beror på att man förväntar sig stigande räntor. Inköpschefsindex Inköpschefsindex (ICI) avspeglar hur inköpscheferna i tillverkningsföretagen upplever utvecklingen för orderingång, leveranstider, produktion, sysselsättning och lager. Överstiger indexet 5, brukar man säga att det råder högkonjunktur för industrin. I diagram 2 ser vi att ICI-värdet var som mest positivt under första halvåret 2. Därefter har ICI varierat kraftigt precis som CCI. ICI har varit oavbrutet positivt (över 5) sedan första kvartalet 21. Indexets utveckling visar att högkonjunkturen för tillfället är stark och inga direkta tecken på avmattning i år finns. Värdet för andra kvartalet låg på knappt 64 (kan ej utläsas av diagrammet). 3 25 2 15 1 5-5 -1-15 Diagram 1 Konsumentindex. Källa: Konjunkturistitutet, bearbetning Prognoscentret AB Hushållen optimistiska 96:1 96:3 97:1 97:3 98:1 98:3 99:1 99:3 :1 :3 1:1 1:3 2:1 2:3 3:1 4:3 5:1 Hushållen pessimistiska 5:3 6:1 7 65 6 55 5 45 4 35 Diagram 2. Inköpschefsindex. Källa: Föreningssparbanken, bearbetning Prognoscentret AB 96:1 Lågkonjunktur Högkonjunktur 7

1996 97:2 98:1 98:2 96:1 96:3 97:1 97:3 98:1 98:3 99:1 99:3 :1 :3 1:1 98:3 98:4 97:4 98:2 99:1 99:2 98:4 99:2 99:3 99:4 99:4 :2 :1 :2 :3 :4 :4 1:2 1:1 1:2 1:4 2:2 1:3 1:4 1-3 2:1 2:2 2-1 2-3 3-1 3:2 3:4 2:4 3:1 4:1 4:2 3:2 3:3 3-3 4-1 4-3 3:4 4:1 4:3 4:4 4:2 4:3 5:1 5:2 5-1 5-2 5-3 5-4 6-1 6-2 4:4 5:1 5:3 5:4 5:3 5:4 6:1 6:2 6:1 6:2 Bostadsindex Bostadsindex mäter antal bostäder i byggloven, påbörjade nya och ombyggda bostäder. Eftersläpningen i statistiken gör att vi räknar upp de senaste kvartalen, dock gäller detta endast påbörjade och beviljade bostadsbygglov. Byggandet av bostäder fortsätter att öka och det har hittills i år påbörjats knappt 168 bostäder medan det hittills beviljats knappt 191 vilket tyder på en fortsatt ökning. Eftersläpningen i inrapporteringen för moderniseringar av befintliga bostäder är av erfarenhet väldigt stor men är svår att mäta. Dessutom ingår inte gör det själv marknaden som växt under senare år varför läget antagligen är bättre än vad det ser ut. 35 3 25 2 15 1 5 Diagram 3. Bostadsindex rullande Helår 1996=1. Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB Bygglov nybygg Påbörjade nybygg Påbörjade moderniseringar 2:4 Svensk Trähusindustris orderingång och leveranser Den rullande 12-månaderscykeln i diagram 4 speglar den kvartalsvisa utvecklingen för orderingång och leveranser av prefabricerade trähus, enligt sammanställd statistik från TMF:s medlemsföretag. Under åren 1999 och 2 låg orderingången stadigt på ca 4 enheter men föll sedan till något under 3 enheter under början av 21, för att sedan fortsätta ytterligare nedåt under 22. Den negativa trenden bröts under 23 och såväl orderingången som leveranskurvan jobbade sig uppåt, en positiv trend som höll i sig under hela 24 och 25. Under 26 har både orderingången och antalet leveranser ökat. Den genomsnittliga 12-månaderstrenden låg på knappt 47 respektive 37 enheter under kvartal 2. 5 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 Diagram 4. Svensk trähusindustri/tmf:s orderingång och leveranser. Källa: Trähusfabrikanterna, bearbetning Prognoscentret AB Orderingång Leveranser Småhus- och bostadsrättsbarometern Diagram 5 visar den genomsnittliga prisutvecklingen i riket för småhus respektive bostadsrätter från år 1996. I tabell 4 framgår även de regionala prisnivåerna. I riksgenomsnittet väger givetvis storstadsområden som Stockholms län tungt. Generellt sett kan man säga att prisutvecklingen utanför storstäderna uppvisar stora variationer och att det är ett antal lokala faktorer i varje delmarknad som avgör prisnivåerna. Inga direkta tecken på avmattning i prisstegringarna kan skönjas och framförallt bostadsrättspriserna fortsätter att öka. Med hänsyn taget till köpkraftsparitet ligger prisnivån i Stockholms stad nu till och med högre än i Oslo. Som diagram 5 visar har båda boendetyperna slagit prisrekord nästan varje kvartal under det senaste året. Det genomsnittliga priset för en svenska villa var under andra kvartalet knappt 1,6 miljoner kronor och genomsnittspriset för en borätt var 173 kronor per kvadratmeter. Investeringar och planer i befintliga bostäder Genom konsumentundersökningar som Prognos-centret AB genomför varje kvartal följer vi bland annat den så kallade Gör-det-själv-marknaden, GDS. GDS inkluderar alla åtgärder, interiört som exteriört, i bostaden där bostadsinnehavaren står som beslutsfattare oavsett vem som utför arbetet. Vi talar med andra ord om den konsumentdrivna delen av marknaden. Tabell 1 speglar vår mätning för det andra kvartalet 26 fördelat på bostadstyp. 6 5 4 3 2 1 Diagram 5. Småhus- och bostadsrättsbarometern. Källa: Mäklarsamfundet, samt SCB, bearbetning Prognoscentret AB Småhus Bostadsrätt Tabell 1. GÖR DET SJÄLV-MARKNADEN" ByggMonitorn kvartal 2 26, siffrorna avser kvartal 3 Källa: Prognoscentret AB 2:3 5:2 Villa Radhus Bost.rätt Hyresrätt Planerar göra något 66% 65% 47% 27% Planerar inte göra något 33% 32% 51% 73% Vet ej 1% 3% 2% % 8 s

99:1 99:3 :1 :3 1:1 1-3 2-1 2-3 3-1 3-3 4-1 4-3 5-1 5-3 6-1 Tabell 2. Antal bygglov per byggtyp. 22-26, Q1-Q2. Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB 22 23 24 25 26 Fritidshus 934 1 23 1 98 1 92 1 384 Kontor 121 14 65 81 87 Affär 17 114 115 95 111 Hotell/rest. 72 46 37 59 68 Undervisning 119 19 6 79 15 Kultur/sport 91 17 86 76 62 Sjukvård 21 18 21 19 27 Summa 1 465 1 521 1 482 1 53 1 763 Yrkesbyggnader och fritidshus I dessa rapporter följer vi olika faktorer som påverkar hur marknaden för yrkesbyggnader och fritidshus utvecklas. Att fritidshus ingår i yrkesbyggnader och inte i bostäder beror på att de inte avser permanent boende. Vi ser på sökta bygglov för vissa typer av yrkesbyggnader, industrins investeringar, orderingång och leveranser samt Konjunkturinstitutets barometer avseende övriga hus (d.v.s. det vi kallar yrkesbyggnader). Detta presenteras för landet som helhet. Byggloven finns även länsvis indelade i slutet av rapporten 35 3 25 2 Tabell 3. Projektstorlekar, i byggloven per byggtyp i m 2 22-26 Q1-Q2. Källa: SCB, bearbetat av Prognoscentret. 22 23 24 25 26 Fritidshus 89 9 94 98 11 Kontor 1 59 1 87 971 1 221 1 385 Affär 2 298 2 96 1 723 2 335 1 954 Hotell/rest. 41 735 351 865 1 11 Undervisning 1 241 838 775 861 649 Kultur/sport 869 985 1 248 1 278 1 22 Sjukvård 774 1 7 2 167 983 1 181 Totalt 542 456 389 441 44 exkl. fritidshus 1 337 1 28 1 233 1 354 1 238 Diagram 6. Bygglov yrkesbyggnader och fritidshus i antal m 2. Helår 21-26. Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB Beviljade bygglov Av tabell 2 framgår att antalet projekt har ökat under första halvåret 26 jämfört med samma period 25, eller från cirka 15 bygglov 25 till drygt 176 bygglov under 26. När det gäller projektens storlek, enligt tabell 3, kan vi se att de återigen har fallit vilket främst beror på mindre affärs- och kultur/sport projekt än under det första halvåret 25. I diagram 6, jämför vi utvecklingen mellan 21 och 26 för de olika byggtyperna inom det som definieras som TMF-medlemmarnas marknad av yrkesbyggnader. Under första halvåret 25 beviljades bygglov på drygt 7 m 2. Det preliminära utfallet för 26 är nästan precis lika stort efter uppräkning för genomsnittligt släp. En positiv utveckling har framförallt fritidshus, hotell/restaurang och vård medan kultur/sport backar kraftigt. 21 22 23 24 25 26 15 1 5 Fritidshus Kontor Affär Hotell/Rest. Skolor/underv. Kultur/Sport Sjukvård 1 8 6 4 2-2 -4-6 -8 DIAGRAM 7. Byggföretagens orderläge, yrkesbyggnader. Nuläge & Förväntningar. Källa; Konjunkturinstitutet, bearbetning Prognoscentret AB Optimism över -strecket Pessimism under -strecket Nuläge byggandet Förväntat byggande Nuläge orderstock Byggföretagens orderläge Konjunkturinstitutets månadsbarometer (augusti 26) tecknar en lite mer pessimistisk bild än de andra indikatorerna. De tre faktorerna pekar alla nedåt sedan årsskiftet, även om orderläget åter vänt uppåt. Alla tre faktorerna har varit positiva sedan mitten av 24 vilket visar att synen på marknaden är, och har varit, positivt. Månadsvärdena, som ligger till grund för kvartalsstatistiken, varierar kraftigt månad för månad varför ytterliggare statistik krävs för att kunna dra slutsatser om den nedåtgående trenden är bestående eller tillfällig. 9

Industrins bygginvesteringar, orderingång och leveranser De senaste mätningarna av industrins orderingång och leveranser visar på en nivå i paritet med år 2. Värdena är inte säsongsjusterade men trenden har under de senaste åren varit klart uppåtgående. Vad gäller industrins bygginvesteringar har vi från detta nummer en ny källa inom SCB och har reviderat våra beräkningsmetoder. Investeringar har sedan år 2 sjunkit (justerat m.h.a KPI) men har sedan mitten av 24 planat ut och ligger för tillfället på en jämn nivå. Länsindelade indikatorer En del av den information som har behandlats i de tidigare avsnitten finns även nedbruten på länsnivå och presenteras i tabellerna 4-6. Diagram 8. Industrins investeringar, orderingång och leveranser. 2=1. Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB Index 2=1 14 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 98:1 98:2 98:3 98:4 99:1 99:2 99:3 99:4 :1 :2 :3 :4 1:1 1:2 1:3 1:4 2:1 2:2 2:3 2:4 3:1 3:2 3:3 3:4 Investeringar Orderingång Leveranser 4:1 4:2 4:3 4:4 5:1 5:1 5:2 5:3 5:4 1) = Egna hem 2) = Bostadsrätt Tabell 4 Småhus & Bostadsrättsbarometern Första halvåret 25-26 25 EH 1) BR 2) 26 EH 1) BR 2) Tabell 5 Bygglov för bostäder Första halvåret 25-26 Tabell 6 Bygglov för yrkesbyggnader Första halvåret 25-26 25 26 25 26 Antal Areal m 2 Antal Areal m 2 Antal Areal m 2 Antal Areal m 2 Stockholm 2 566 2 259 2 856 24 845 3 764 466 52 4 392 584 58 195 171 615 186 29 24 Uppsala 1 564 12 187 1 778 14 339 954 19 663 1 249 186 328 75 38 64 118 63 712 Södermanland 1 257 5 155 1 431 5 755 52 77 459 528 9 53 134 42 135 85 54 98 Östergötland 1 256 5 234 1 43 6 184 652 85 397 1 67 134 88 115 63 744 123 88 325 Jönköping 981 5 968 1 98 6 519 532 86 253 49 12 272 137 88 724 158 14 955 Kronoberg 869 5 399 983 7 263 348 47 288 23 39 57 5 28 512 99 86 531 Kalmar 85 4 756 959 4 67 145 22 569 546 64 47 11 37 642 138 61 32 Gotland 1 264 9 912 1 365 12 72 174 22 388 276 35 345 84 8 289 125 13 819 Blekinge 898 5 28 988 6 453 148 27 778 82 13 859 62 17 864 23 5 313 Skåne 1 532 9 568 1 754 1 965 2 71 41 125 3 526 553 472 17 213 658 248 121 312 Halland 1 59 7 62 1 777 1 235 1 45 15 424 444 93 955 17 64 521 19 44 994 Västra Götaland 1 469 12 182 1 565 15 31 3 145 374 885 2 821 41 9 354 179 132 379 225 756 Värmland 731 4 335 824 4 689 376 49 711 352 53 885 1 59 156 178 5 562 Örebro 95 6 281 1 49 6 446 278 43 975 811 112 2 27 6 885 43 18 679 Västmanland 1 162 5 536 1 322 6 37 342 55 247 625 92 155 69 37 436 9 42 4 Dalarna 736 4 461 89 5 519 184 3 787 227 33 423 184 44 157 16 44 341 Gävleborg 764 4 57 87 5 527 67 12 26 152 23 352 47 17 562 28 2 798 Västernorrland 673 3 858 753 4 28 16 18 768 8 11 817 95 51 27 98 74 46 Jämtland 731 9 89 899 1 673 57 9 51 79 15 319 128 25 577 125 47 988 Västerbotten 918 6 717 1 55 7 75 772 71 744 629 82 859 174 31 8 277 47 73 Norrbotten 79 5 735 812 6 772 117 13 563 58 65 762 196 66 16 233 59 67 Sverige 1 441 13 142 1 58 16 28 16 48 2 186 53 19 113 2 789 836 2 613 1 293 695 3 22 1 467 931 1) EH = egna hem, genomsnittligt pris per såld enhet, tusentals kronor 2) BR = bostadsrätt, genomsnittlig kostnad per m2 Källa Tabell 4: SCB och Mäklarsamfundet, bearbetat av Prognoscentret AB Källa Tabell 5: SCB, bearbetat av Prognoscentret AB Källa Tabell 6: SCB, bearbetat av Prognoscentret AB Tendensen för bostadsbyggandet I diagram 9 visas utvecklingen för bostadsbyggandet med avseende på förändringarna i bruttoarealer fördelat på småhus, flerbostadshus och specialbostäder (student- och äldrebostäder). Som det går att utläsa i diagram 9 så lutar trendkurvan för såväl småhus som flerbostadshus uppåt. Motsvarande kurva för specialbostäder visar på en nedåtgående trend men nivåerna här är ändå ganska låga. 8 7 6 5 4 3 2 1 DIAGRAM 9. Bruttoarealen i byggloven för bostäder. Källa: SCB, bearbetning Prognoscentret AB kv:1 1998 Småhus Flerbostadshus Specialbostäder Linjär (Specialbostäder) kv:4 kv:3 kv:2 kv:1 21 kv:4 kv:3 kv:2 kv:1 24 kv:4 kv:3 kv:2 Prognoscentret AB är specialiserat på analyser av utvecklingen i byggandet och alla dess delmarknader. Vi arbetar med att kontinuerligt beskriva vad som sker i marknaden och varför. Det gäller såväl byggandet generellt som specifika byggkomponenter och byggmaterial i Sverige, Norden och Europa. Vi erbjuder våra kunder skräddarsydda marknadsanalyser via Internet som innebär att informationen tillhandahålls snabbare och med frekventa uppdateringar. Besök vår hemsida och se själv: www.prognoscentret.se. Du kan även bli gratiskund för en period för att få tillfälle att prova vårt system. Kontakta Thomas Ekvall på thomas.ekvall@prognoscentret.se eller på telefon: 8-44 93 67 för mer information. 1

Vi bygger hållbar tillväxt Bygginvesteringar i Sverige har sedan 9-talets början varit lägre än i flertalet andra länder, och dessutom betydligt lägre än vad som behövts för att bostadsmarknaden och transportsystemen ska fungera effektivt. Vi har dessutom ett snabbt växande underhållsberg framför allt i miljonprogrammets bostäder. Ökade bygginvesteringar är positivt för den ekonomiska tillväxten, för den sociala hälsan och välbefinnandet och för miljön. Det skulle också bidra till många nya jobb i samhället. Under det senaste decenniet har Sverige i både ett historiskt och ett internationellt perspektiv satsat väldigt lite på nybyggnation av bostäder. Antalet nybyggda lägenheter har varit lägst i Europa. De senaste åren har bostadsbyggandet ökat i god takt och väntas hamna en bit över 3 både 26 och 27. Om Sverige ska bygga lika många nya bostäder per invånare som snittet i OECD, krävs det att det byggs ungefär 5 nya bostäder varje år, istället för nuvarande drygt 3. Mer information hittar du i rapporten Vi bygger hållbar tillväxt som du kan ladda ner från TMF:s hemsida www.tmf.se. Bygginvesteringar som % av BNP 24 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Irland Portugal Spanien Grekland Österrike Finland EU-snitt Frankrike Nederländerna Tyskland Luxumburg Belgien Danmark Storbritannien Italien Sverige Sverige Österrike Slovenien Cypern Frankrike Storbritannien Italien Belgien Slovakien Grekland Tyskland EU-snitt Ungern Nederländerna Tjeckien Danmark Antal färdigställda lägenheter per 1 invånare 21. Källa Eurostat. Estland Finland Polen Portugal Irland Spanien 3 6 9 12 15 11

TMF i nya lokaler Nu har TMF flyttat in i nyrenoverade lokaler i Näringslivets Hus på Storgatan 19. Där delar vi lokaler med Svenskt Näringsliv och flera av Svenskt Näringslivs andra medlemsorganisationer. Storgatan 19 ligger vid T-bana Östermalmstorg, uppgång Östermalmstorg, en hållplats från T-centralen. Box 55525, Storgatan 19, plan 3, 12 4 Stockholm Tel. 8-762 72 5 Fax 8-762 72 24 e-mail: info@tmf.se Internet: www.tmf.se