Mineralogy. 1. Definitions of a mineral, mineraloid, rock. 2. Chemical bonding in minerals. 3. Physical properties

Relevanta dokument
MOLECULAR SHAPES MOLECULAR SHAPES

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Atomen och periodiska systemet

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén

PERIODISKA SYSTEMET. Atomkemi

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

Periodiska systemet. Namn:

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN!

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK FÖRKLARA BEGREPPEN proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda av. Protonerna finns i atomkärnan, i

Resan till jordens inre. Athanasius Kircher(1665) Mundus Subterraneus Jules Verne (1864)

Material lektion 1. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna...

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner

Intermolekylära krafter

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Isometries of the plane

Intermolekylära krafter

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm

Windlass Control Panel v1.0.1

Jonföreningar och jonbindningar. Niklas Dahrén

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

Module 6: Integrals and applications

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

Efternamn:...Mapp nr.. OBS! TEXTA TYDLIGT! Förnamn:... Personnr:... Totalsumma: Resultat: OBS! MYCKET VIKTIGT!! FÖRSE VARJE SIDA MED MAPP NUMMER!

Isolda Purchase - EDI

Rev No. Magnetic gripper 3

JONER. Joner är partiklar med elektrisk laddning. Både ensamma atomer och molekyler kan bilda joner.

Dokumentnamn Order and safety regulations for Hässleholms Kretsloppscenter. Godkänd/ansvarig Gunilla Holmberg. Kretsloppscenter

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Här växer människor och kunskap

Framkalla fingeravtryck med superlim. Niklas Dahrén

Kemiska bindningar. Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt Märit Karls

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG]

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

12.6 Heat equation, Wave equation

MONTERA SÄKERT ATTACH SECURELY KIINNITÄ TURVALLISESTI FEST SIKKERT VEDHAEFT SIKKERT TOOLS

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Number 14, 15, 16, and 17 also in English. Sammanställning av tentamensuppgifter Kvant EEIGM (MTF057).

Rastercell. Digital Rastrering. AM & FM Raster. Rastercell. AM & FM Raster. Sasan Gooran (VT 2007) Rastrering. Rastercell. Konventionellt, AM

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

TN LR TT mg/l N b) 2,6-Dimethylphenole

Instuderingsuppgifter

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Preschool Kindergarten

The test can be performed on the following devices. In addition, the required cuvette and the absorption range of the photometer are indicated.

The Municipality of Ystad

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

Skola i Mariehäll Public School - Mariehäll. Gustaf Boström. Supervisor. Examiner

Blommensbergsskola/kemiht13/HSA Minivariant 1

Förskola i Bromma- Examensarbete. Henrik Westling. Supervisor. Examiner

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Family appendix for applicants Appendix D

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur

Atomen och periodiska systemet

Här kan du svara t.ex. När våra förfäder blev sjuka försökte de att få fram botemedel. Det betyder att de har sysslat med kemi.


Beijer Electronics AB 2000, MA00336A,

TENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: 1 november 2010

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch

Föreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering

Historia De tidigaste kända idéerna om något som liknar dagens atomer utvecklades av Demokritos i Grekland runt 450 f.kr. År 1803 använde John Dalton

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

2. Starka bindningar

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler

Arctic. Design by Rolf Fransson

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler

TEXTURED EASY LOCK BLOCK INSTALLATION GUIDE. australianpaving.com.au

Transkript:

Mineralogy 1. Definitions of a mineral, mineraloid, rock 2. Chemical bonding in minerals 3. Physical properties

Minerals: the building blocks of rocks Definition of a Mineral: naturally occurring inorganic solid characteristic crystalline structure definite chemical composition

MINERALOID A mineraloid is a mineral-like substance that does not demonstrate crystallinity. Mineraloids possess chemical compositions that vary beyond the generally accepted ranges for specific minerals. Common mineraloids Amber (bärnsten), non-crystalline structure Jet (beckkol), non-crystalline nature Native mercury, non-solid Obsidian, volcanic glass - non-crystalline structure Opal, non-crystalline silicon dioxide Petroleum, liquid Pyrobitumen, non-homogeneous, non-crystalline structure Vulcanite, vulcanized natural or synthetic rubber, thus not a mineral due lack of crystalline structure

Mineral versus rock Rock or stone is a naturally occurring solid aggregate of minerals and/or mineraloids. Kalksten består av kalcit (CaCO 3 ) Sandsten består av SiO 2

Bonding in minerals - Ionic (NaCl) - Covalent (diamond, H 2 ) - Metallic (Fe, Au, Cu ) - Hydrogen bond (ice, water, hydrous minerals)

Model of atom Atomic number = number of protons Mass number = number of protons+neutrons

Chemical bonding in NaCl

Jonbindning följer av elektrostatisk attraktion mellan joner bildade genom elektronöverföring. A. Då natrium reagerar med klor bildas joner. Den ensamma elektronen i natriumatomens yttre elektronskal går över till kloratomens yttre skal med sju valenselektroner. De bildade jonerna får härvid båda yttre elektronskal innehållande åtta elektroner, dvs. ädelgasstruktur. Elektronövergången mellan natriumatomen och kloratomen och hur radierna hos de härvid bildade jonerna skiljer sig från atomernas framgår av bilden. B. Natriumjonerna och kloridjonerna kristalliserar till koksalt. I ett salt är jonerna regelbundet anordnade i rymden så att laddningarna bildar ett jongitter. I koksalt omges varje natriumjon av sex kloridjoner och varje kloridjon av sex natriumjoner. C. Bindningsavståndet mellan en positiv och en negativ atomjon svarar mot ett minimum i jonparets lägesenergi E. E kan ses som sammansatt av attraktionsenergin E a mellan två punktformiga laddningar q 1 och q 2 (enligt Coulombs lag, E a = k q 1 q 2 /R, där R är avståndet mellan jonerna och k en konstant) och en repulsionsenergi E r. Den senare beror på att när R minskar tränger sig atomernas elektronmoln alltmera in i varandra (överlappning ger Pauli-repulsion); vid tillräcklig minskning av R ökar repulsionskraften mycket hastigt, vilket är förklaringen till minimumet i E = E a + E r som funktion av R.

Kovalent bindning innebär att elektroner sprids ut så att de blir gemensamma för två eller flera atomer. A. Molekylföreningar bildas liksom jonföreningar genom att de ingående atomerna får ädelgasstruktur. I en vätemolekyl får de båda väteatomernas elektronmoln heliumstruktur genom att de två elektronerna samtidigt tillhör båda atomerna. Ett sådant gemensamt elektronpar kallas bindande elektronpar (markeras som ett streck mellan atomerna). B. En klormolekyl består av två kloratomer som var och en har sju valenselektroner. I klormolekylen blir vardera atomen omgiven av åtta elektroner genom att två elektroner blir gemensamma. C. I diamant bildar kolatomer ett tetraedriskt nätverk av kovalenta enkelbindningar. Alla valenselektroner är då parade till bindande elektronpar delade mellan två kolatomer så att var och en omges av åtta valenselektroner. Si O tetrahedron fundamental building block of silicates Within tetrahedron, silicon and oxygen atoms are held together by covalent bonds

Metallbindning I en metall bildar en eller flera valenselektroner från varje atom ett elektronmoln som är gemensamt för alla atomer. Detta ger upphov till god ledning av elektrisk ström.

Väte bindning Väte bindning kan endast ske mellan molekyler som har ett eller flera väte bundna till fluor (F), syre (O) eller kväve (N). Hydrogen bond (indicated by dashed line ) between oxygen (red) and hydrogen (white) belonging to two different water molecules. Inside a molecule, oxygen and hydrogen are covalently bonded. Hydrogen bonding in hydrous minerals Hydrous minerals contain water, e.g. gypsum CaSO 4.2H 2 O, mineraloid opal SiO 2.nH 2 O

How do we identify minerals? Physical properties: Color Luster Hardness Crystal shape Cleavage Specific gravity Other

Physical Properties of Minerals Crystal shape (or form): external expression of a mineral s internal atomic structure planar surfaces are called crystal faces angles between crystal faces are constant for any particular mineral Quartz (SiO 2 ) Hexagonal crystals with Pyramidally-shaped ends Pyrite (FeS 2, fool s gold) cubic crystals Pyrite

Crystal structure of quartz is built up from SiO 4 tetrahedra

Crystal form

Mineral Growth Minerals grow outward from a central seed to fill the available space; their shape is controlled by the shape of their surroundings

7 crystal systems

Förkortningar för enhetsceller

Physical Properties of Minerals Specific gravity: weight of a mineral divided by weight of an equal volume of water Range: from 0.93 (ice I) to 20 (heavy metals Pt, Au) Metallic minerals tend to have higher specific gravity than nonmetallic minerals Galena SG=7.5 Quartz SG=2.67

Physical Properties of Minerals Luster: How a mineral surface reflects light Two major types: Metallic luster Non-metallic luster Metallic example: Galena Non-metallic example: Orthoclase

Color an obvious feature of mineral, but not the reliable one, because even a slight impurity can dramatically change color Hematite Streak (strek) color of mineral in its powdered form (more reliable property than color because it usually does not vary from sample to sample) The powder is produced by rubbing the mineral on a white, porcelain plate. This only works with minerals of hardness<7 since that is the hardness of the porcelain streak plate.

Physical Properties of Minerals Cleavage vs. Fracture: The way a mineral breaks Cleavage: tendency of a mineral to break along planes of weakness Minerals that do not exhibit cleavage are said to fracture Do not confuse cleavage planes with crystal faces Crystal faces are just on the surface and may not repeat when the mineral is broken. Cleavage in mica (muscovite) - Thin sheets

Physical Properties of Minerals Cleavage is described by: Number of planes Angles between adjacent planes These are constant for a particular mineral

Physical Properties of Minerals Cleavage (1 direction): Example: mica

Physical Properties of Minerals Cleavage (2 directions): orthoclase amphibole

Physical Properties of Minerals Cleavage (3 directions): halite calcite

Physical Properties of Minerals Cleavage (4 directions): fluorite

Cleavage (spaltning) Cleavage in mica (muscovite) - weak bonds between thin sheets

Cleavage angles for augite and hornblende

Physical Properties of Minerals Fracture: minerals that do not exhibit cleavage are said to fracture smooth, curved surfaces when minerals break in a glass-like manner: conchoidal fracture Quartz

Hardness a measure of the resistance of a mineral to abrasion or scratching - materials with strong chemical bonds tend to be hard Mohs Scale of Hardness - relative scale - consists of 10 minerals, ranked 1 (softest) to 10 (hardest)

Physical Properties of Minerals Other properties: reaction with hydrochloric acid (calcite fizzes) taste (halite tastes salty) feel (talc feels soapy, graphite feels greasy) magnetism (magnetite attracts a magnet) - fluorescence (ruby, calcite) - luminescence (dolomite) - smell (FeAsS garlic)

Optical properties Example: double refraction of calcite (dubbelbrytning) In the calcite crystal, an unpolarized light is split into two polarized rays, each contributing with an own image of text written underneath the crystal

Pyroelectricity Tourmaline - heating tourmaline up creates an electric charge on its surface Piezoelectricity Upon compression of quartz, an electric charge develops on its surface Numerous technological applications, e.g. piezoelectric lighters, crystal quartz watches Phenomena of pyroelectricity and piezoelectricity are present only for special crystal symmetries, lacking a center of symmetry. Each pyroelectric crystal is also piezoelectric, but only some piezoelectric crystals are pyroelectric.

Lärare och kurslitteratur Peter Lazor Peter.Lazor@geo.uu.se tel. 018-471 -2556 Litteratur och studiematerial: - föreläsningar i pdf form på Studentportalen - bok Earth: An Introduction to Physical Geology, av Tarbuck och Lutgens, Prentice Hall; kapitel 3 Matter and Minerals - kompendiet Mineralkännedom och bergartskännedom av J. Holmgren, 1993 Websidor: http://www.mindat.org www.webmineral.com Testa dina kunskaper i mineralogi : http://www.uwgb.edu/dutchs/exams/exammaster.htm (välj Introduction to Earth Science, välj Minerals )