Flerårsplan 2010-2013 Utveckling - Tillväxt Välfärd
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 5 Flerårsplanen i praktiken... 5 Begrepp i flerårsplan... 5 Uppföljning... 5 Nämndernas verksamhetsplan... 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR... 6 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET... 7 FALKÖPINGS VISION DET GODA LIVET!... 8 FALKÖPINGS KÄRNVÄRDEN... 8 Megalitkulturen... 8 Kommunikationerna... 9 Falbygdsmaten... 9 Platåbergen... 9 Grundläggande värderingar... 10 STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN... 10 SAMHÄLLE I UTVECKLING... 11 Boende... 11 Tillväxt... 12 Kommunikation... 16 BRUKAREN I FOKUS... 17 Barnomsorg... 17 Utbildning... 17 Äldreomsorg... 19
MEDBORGAREN I CENTRUM... 20 Falköping En attraktiv kommun... 20 Folkhälsa... 21 Bemötande... 22 Inflytande... 22 HÅLLBAR UTVECKLING... 24 Ekonomi perspektiv... 24 Miljö perspektiv... 25 Socialt perspektiv... 26 MEDARBETARSKAP & LEDARSKAP... 27 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 29 Tio år en ekonomisk översikt... 30 Resultatbudget... 31 Finansieringsanalys... 31 Balansbudget... 32 Driftsram per nämnd... 33 Investeringsplan... 34 Kommentarer till investeringsplanen... 34 ÖVRIGA BESLUT...36 VERKSAMHETSPLANER... 36
INLEDNING Flerårsplanen i praktiken I Falköping kommuns flerårsplan presenteras de av kommunfullmäktige beslutade övergripande målen och ekonomiska ramarna för nämndernas verksamhet. Målen ger uttryck för övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden. Målen kan vara såväl generella som verksamhetsspecifika till sin karaktär Syftet med flerårsplanen är att få en metodik och ett arbetssätt för bättre framförhållning och beredskap för förändringar i verksamheten som kan bli nödvändiga, samtidigt som mål och ambitioner på ett tydligare sätt samspelar med de resurser som kommunen förfogar över. Flerårsplanen inleds med att kommunstyrelsens ordförande har ordet. Med utgångspunkt från Falköpings vision har det sedan definierats ett antal mål för kommunens strategiska utvecklingsområden. I den ekonomiska planen presenteras resultat-, balans- och finansieringsbudget. För nämndernas verksamhet redovisas en driftsram per nämnd. Av investeringplanen framgår planerade investeringar. Begrepp i flerårsplan Vision Strategiskt utvecklingsområde Önskvärt resultat Mål Utfall Ett framtida önskvärt tillstånd Ett samlingsbegrepp för ett antal områden som är politiskt prioriterade Anger i ord vad som är önskvärt att åstadkomma Anger den politiska inriktningen och vad som ska uppnås vid årets slut Anger vad som åstadkommits utifrån en given period och ett givet mål Uppföljning Kommunfullmäktige följer upp de kommunövergripande målen i flerårsplanen. Uppföljning görs i årsbokslutet men för en del mål även i delårsbokslutet. Uppföljningstillfälle anges för respektive mål i flerårsplanen. Vid uppföljning av målen redovisar respektive ansvarig nämnd utfallet för perioden. Mål som följs upp ska kommenteras och en bedömning görs om målet kommer att nås eller ej vid årets slut. Aktiviteter som pågår för att uppnå målet redovisas också. Nämndernas verksamhetsplan I verksamhetsplanen har nämnden beskrivit sina tankar om framtiden och vilka områden som behöver utvecklas och prioriteras. Verksamhetsplanerna är en input till flerårsplanen. Ett utdrag ur nämndens verksamhetsplan presenteras i bilagor till flerårsplanen. Verksamhetsplanen innehåller följande: Verksamhetsbeskrivning Utveckling inom nämndens område för flerårsplaneperioden Måluppfyllelse Investeringar Ansvarsområde, organisation, personal, lagrum som styr verksamheten Omvärlds-, regel- och lagförändringar, volymförändringar verksamhets- och ambitionsförändringar, resursbehov, personalplan Utvecklingsområdet kommenteras kortfattat utifrån förvaltningens möjlighet att bidra till respektive nå måluppfyllelse Förvaltningens målarbete beskrivs Inventarier, det löpande behovet Fastighet och anläggningar, prioriterade investeringar Sid 5
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Förra höstens kollaps på de finansiella marknaderna innebar ett tvärstopp i det internationella handelsutbytet. Den svenska exporten föll som en sten och parallellt härmed industrins investeringar. Den finansiella turbulensen i kombination med en kraftigt försvagad framtidstro bidrog också till att andra investeringar och hushållens konsumtionsutgifter backade. Sammantaget föll BNP med hela 5 procent mellan tredje och fjärde kvartalet 2008. Det är en mycket omfattande nedgång också i ett historiskt perspektiv. Eftersom det i modern tid aldrig tidigare på så kort tid inträffat ett så påtagligt fall i produktionen är det naturligtvis svårt att med säkerhet och precision förutsäga den fortsatta utvecklingen. Vad vi vet är att den finansiella oron har dämpats och att bristen på krediter inte längre är lika uppenbar. Kurserna på Stockholmsbörsen har sedan årsskiftet stigit med omkring 40 procent samtidigt som företagens och hushållens framtidsförväntningar blivit betydligt mera positiva. En viss återhämtning i ekonomin har också börjat skönjas. Beroende på det tidigare fallets omfattning kommer det dock att ta tid innan nedgången på arbetsmarknaden hejdas. Vi räknar med att BNP växer med omkring 2½ procent såväl 2010 som 2011. Trots det bedöms sysselsättningen 2011 bli lägre än vad den är i år samtidigt som arbetslösheten förutses öka. Att tillväxten i produktion och efterfrågan inte förmår stoppa en fortsatt försvagning av arbetsmarknaden beror på att det tidigare produktionsbortfallet var så stort. Det låga resursutnyttjande som fallet resulterat i kan inte rättas till enbart genom en ökad efterfrågan utan måste också mötas med reducerad produktionskapacitet. Det senare innebär fortsatta neddragningar och friställd arbetskraft. Även om företagens orderläge nu förbättras så kommer det att ta ytterligare något år innan en vändning kan konstateras på arbetsmarknaden. Det innebär att skatteunderlaget fortsätter att minska i reala termer nästa år och att nivån 2011 kommer att vara lägre än vad den är i år. Efter 2011 väntas utvecklingen bli starkare både vad gäller skatteunderlag och sysselsättning. Den starka utvecklingen vilar på förutsättningen att den svenska ekonomin fortsätter att stabiliseras samtidigt som arbetsmarknadsläget på sikt normaliseras. 1 Falköpings kommun ska möta den kommande uppgången med offensiva satsningar på infrastruktur och nya tillväxtområden för att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Tillväxt förutsätter ytterst tillgång till mark för bostäder och etableringar. Det krävs en framförhållning i denna fråga för att kunna svara upp mot etableringsförfrågningar av olika karaktär såsom bostäder, industri, handel logistik m.m. Falköpings strategiska läge vid Västra Stambanan och med koppling till Södra Stambanan ger förutsättningar för pendling och vidgar arbetsmarknaden. Bra kommunikationer i kombination med bra bostäder och god service skall få Falköping att växa. En ökande befolkning är den enskilt viktigaste insatsen för att öka skatteunderlaget och för att kunna leverera en god service och välfärd på längre sikt, visionen att nå 35.000 invånare 2020 ligger fast. 1 Källa Sveriges kommuner och landsting cirkulär 09:58 Sid 6
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Falköpings kommun ska vara en bra kommun att leva och bo, samt driva företag i. I Falköping ska varje individ kunna växa och utvecklas. Vi vill utveckla det hållbara samhället, det innebär en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov samt ge en hållbar utveckling inom ekonomi, miljö och socialt. Omvärldens förändringar har gjort sig påmind i allt större utsträckning under det senaste året. Det gäller främst de stora varsel och uppsägningar som skett i olika företag, kommunen är en spegel av händelser i vår omvärld. Det är viktigt att konstatera att vi lever i en alltmer globaliserad värld och beslut i andra delar av världen påverkar också vår verklighet i Falköping. Kommunen har aktivt arbetat med att möta de som drabbas av arbetslöshet genom satsningar på utbildning och praktik från Lärcenter och genom samverkan inom Kommunalförbundets Skaraborgsprogram. En fortsatt aktiv omvärldsbevakning och samverkan regionalt är därför nödvändig för att klara framtidens utmaningar, samtidigt som vi aktivt arbetar med att skapa förutsättningar för ett starkare näringsliv. För Falköpings kommun är det av yttersta vikt att det inom kommunen finns ett starkt och differentierat näringsliv. Vår satsning på de fyra tillväxtområdena logistik, miljö, entreprenörskap och upplevelsenäring/kultur är strategiskt viktig för vår långsiktiga utveckling. De etableringar som planeras för såväl utbyggnad av terminal området för Logistik, som utbyggnaden av vindkraft i vår kommun stärker kommunens profil med hållbarhet som kännetecken. Den kommunala ekonomin har drabbats hårt av nedgången och prognoserna i början av 2009 redovisade minskningar med ca 7% av skatteintäkterna. Efter regeringens vår-och höstbudget har det genom särskilda statsbidrag reducerats och neddragningen är i denna budget ca 3%. Kommunal verksamhet är i huvudsak tjänster som utförs, därför är alla förändringar märkbara för invånarna. Den budget som kommunfullmäktige nu beslutar har en stark profil av socialt ansvar, verkar för att möta arbetslöshet med utbildning och skapar förutsättningar för jobb i arbetsmarknadsregionen, genom bra kommunikationer. Trots neddragningar är det min förhoppning att vi alla skall känna stolthet över vår kommun och dess verksamhet. Falköpings kommun växer och utvecklas, den satsning på boende som inletts under 2009 fortsätter och det innebär att utbyggnaden av nya områden för byggnation av enfamiljshus kan fortsätta, behovet av bra bostäder för hela livet är också prioriterat och s k seniorboende planeras på flera håll i kommunen. Nya bostäder i flerfamiljshus kommer att skapas och målet om 35.000 invånare 2020 ligger fast vilket innebär en nettoökning med ca 250 invånare per år. Falköpings kommun har stora förutsättningar att möta framtiden med offensiva satsningar, genom inflyttning och genom prioriteringar av de kommunala kärnverksamheterna vill vi erbjuda såväl gamla som nya invånare det goda livet. Falköping den 3 november 2009 Ulf Eriksson Kommunstyrelsens ordförande Sid 7
FALKÖPINGS VISION DET GODA LIVET! Vi tar livskvalitetsfrågorna på allvar. Ett kvitto på denna ambition är vårt medlemskap i det internationella nätverket Cittaslow. Falköpings kommun är Sveriges första Cittaslow. Medlemskapet innebär dels ett förhållningssätt och ett bejakande av det lugnare tempot som en mindre stad erbjuder, dels ett styrsystem för att öka välbefinnande och trivsel för kommuninvånare inom nyckelområdena miljö, infrastruktur, stadsplanering, lokal produktion, information/engagemang och gästfrihet. För att uppfylla de drygt femtio kriterierna arbetar vi på olika nivåer; internt, lokalt, nationellt och internationellt. Internt har en handlingsplan tagits fram med uppdrag till nämnderna/förvaltningarna med de mest prioriterade åtgärderna inom deras respektive område. Cittaslow blir på så sätt ett levande och konkret styr- och kvalitetssystem. Lokalt engageras företagare genom att diplomeras för deras ambitioner att stödja en utveckling för en miljösmart och hållbar kommun. Cittaslow är en logisk följd av vår varumärkesarbete och ett kraftfullt verktyg för att förankra vår vision bland lokala företagare och övriga kommuninvånare. Engagemang och delaktighet ger en tydlig identitet och ökar kommunens attraktivitet. En framgångsfaktor är att tydliggöra kommunens särprägel och unikhet. Idag är vi drygt 31 000 invånare. Visionen är att vi år 2020 ska vara 35 000 invånare. FALKÖPINGS KÄRNVÄRDEN Varumärket Falköping vilar på fyra kärnvärden som på olika sätt bekräftar vår identitet, gemenskap och stolthet. Våra fyra kärnvärden kännetecknar det som är unikt för Falköping. Megalitkulturen Kommunikationerna Falbygdsmaten Platåbergen Megalitkulturen Cirka två tredjedelar av Sveriges kända storstensgravar finns i Falköpings kommun. Vad säger det om vår historia? Megalitgravarna gör Falbygden unikt i världen. En fördjupad kännedom om vårt kulturarv och en ökad marknadsföring runt megalitkulturen ger oss stolthet och kunskap om vår roll i regionens och landets utveckling. Falbygdens museum och Ekehagens forntidsby ska öka vår kunskap om forntiden och Falbygdens unika ställning. Sid 8
Kommunikationerna Järnvägen är något av stadens själ. Här byggdes Västra stambanan 1858 och när Södra stambanan (Falköping Malmö) blev klar kom Falköping att bli den strategiskt viktiga järnvägsknut den fortfarande är. Järnvägen blev ett konkret uttryck för förbindelsen med omvärlden. Stadens utveckling är nära förknippad med järnvägens utveckling i Sverige. Idag har vi tre tågstopp utmed Västra stambanan Falköping C, Floby och Stenstorp. Etableringen av Logistic Center Skaraborg (Railport Falköping) är en ny fas i vår järnvägshistoria som skapar nya möjligheter inom sektorn för logistik. Falbygdsmaten Falbygden har en lång tradition som jordbruksbygd. Vi är en av Sveriges kotätaste kommuner och det öppna landskapet samt olika entreprenörer inom landsbygdsnäringen utgör en viktig del av det lokala näringslivet. Tillsammans med företagare och organisationer arbetar vi aktivt med att utveckla närproducerade livsmedel och lokala råvaror. Platåbergen Falköping är en av Sveriges högst belägna kommuner. Höglandskapet ger en unik horisontlinje kantat av de uråldriga platåbergen. Mösseberg och Ålleberg, Gerumsberget, Varvsberget, Plantaberget och Borgundaberget, Brunnhemsberget och Billingen alla ger de Falbygden sin speciella karaktär. Sid 9
Grundläggande värderingar Grundläggande värderingar är ett löfte inför oss själva som medarbetare inom Falköpings kommun, men också gentemot kommuninvånare och externa besökare. De grundläggande värderingarna sammanfattas i ledorden: Stolthet Öppenhet Gemenskap För att våra kärnvärden ska fungera som ett sammanhållande kitt i organisationen är det viktigt att överföra dessa påtagliga kärnvärden till attityder och grundläggande värderingar. STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN I Falköping har vi definierat strategiska utvecklingsområden och perspektiv för hållbar utveckling för att nå Falköpings vision Det goda livet! I de strategiska utvecklingsområdena Samhälle i utveckling, Brukaren i fokus och Medborgaren i centrum beskrivs hur den politiska majoriteten i Falköping vill utveckla kommunen. En förutsättning för att utveckla kommunen och uppnå verksamhetens mål är engagerade och motiverade medarbetare och ledare. I det strategiska utvecklingsområdet Medarbetarskap och ledarskap beskrivs vilka områden som är viktiga att utveckla. Begreppet Hållbar utveckling innehåller tre perspektiv som är ömsesidigt beroende av varandra det ekonomiska, det miljömässiga och det sociala perspektivet. Hållbar utveckling är en förändringsprocess med en utveckling som går i en hållbar riktning. Den vanligaste definitionen på hållbar utveckling är en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. En positiv utveckling ska ske inom de strategiska utvecklingsområdena och samtliga perspektiv samt avspeglas i kommunens alla verksamheter. Sammantaget bidrar detta till Falköpings vision Det goda livet! Vision Falköping Det goda livet! Strategiska utvecklingsområden Samhälle i utveckling Brukaren i fokus Medborgaren i centrum boende tillväxt kommunikation barnomsorg utbildning äldreomsorg Falköping en attraktiv kommun folkhälsa bemötande inflytande Ekonomiskt perspektiv Miljö perspektiv Socialt perspektiv Hållbar utveckling Medarbetarskap & ledarskap Sid 10
SAMHÄLLE I UTVECKLING Boende Av kommunens översiktsplan framgår att viljeinriktningen år 2020 är att Falköpings kommun erbjuder ett variationsrikt boende med hög servicenivå både i tätorter och på landsbygden Att skapa en god livskvalitet för medborgarna och bygga för det goda livet är utgångspunkten för den kommunala verksamheten. Det gäller i alla skeden i livet och i de olika kontakter som medborgarna har med den kommunala organisationen. Falköpings kommuns förutsättningar för att utvecklas både som bostadsort och utveckling av företagande bör tas till vara. Den viktigaste prioriterade uppgiften är att planera områden för bostadsbyggande, särskilt för flerbostadshus i centrala lägen. Tomter skall erbjudas för såväl boende som verksamheter och finnas i alla tätorter. Ny form av seniorboende med god tillgänglighet och service skall utvecklas i samverkan mellan fastighetsägare, kommun, bostadsföretag, organisationer och enskilda. Ett exempel på detta är den tänkta utvecklingen av fd äldreboendet Björktuna i Stenstorp. Kommunen har överlag en god planberedskap och alla tätorter har byggklara tomter för såväl småhus som verksamheter. Redan idag finns planberedskap för minst 350 småhus totalt i kommunen. Det innebär, tillsammans med de utbyggnadsområden som anges i översiktsplanen, att behovet av småhustomter fram till 2020 är tillgodosett. Kommunen vill öka nybyggnationen på landsbygden, en tomtbank med register över avstyckade tomter ska inrättas i syfte att öka kontakten mellan fastighetsägare och nybyggare. Önskvärt resultat I Falköping ska det finnas boende utifrån de behov och önskemål man har Mål Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Mål 2010 Mål 2011 Mål 2012 Mål 2013 1 Antal småhustomter som alltid ska finnas till försäljning i Falköpings tätort --- 6 st 40 st 40 st 40 st 40 st 2 Antal tomter för flerbostadshus som alltid ska finnas till försäljning i Falköpings tätort --- 0 st 3 st 3 st 3 st 3 st Må Ansvarig för åtagande Ansvarig för uppföljning När l 1 Kommunstyrelsen SBF - Planeringsberedningen Juni, dec 2 Kommunstyrelsen SBF - Planeringsberedningen Juni, dec Sid 11
Tillväxt Av kommunens översiktsplan framgår att viljeinriktningen år 2020 är att Planlagd mark för nyetablering och expansion finns alltid tillgänglig. Jordbrukets intressen går före annan bebyggelse på landsbygden. Ett livskraftigt näringsliv är grunden för välfärden och kommunen har en viktig roll att spela för att skapa förutsättningar för ett växande näringsliv lokalt. Ett ökat omvärldsberoende och en allt mer konkurrensutsatt industri med snabbare förändringar ställer krav på större flexibilitet och anpassningsförmåga. Kvalitet är nyckelbegrepp för att klara framtidens krav. Kraven ökar också på att finna den lokala profil för kommunen som kan skapa nya utvecklingsvägar. Vi måste lära oss att förstå omvärlden och utifrån detta våga pröva nya vägar i utvecklingsarbetet. Vi kan dock inte bara vara anpassningsbara utan måste också arbeta uthålligt utifrån de ambitioner och inriktningar vi tidigare fattat beslut om. För Falköpings kommun är det av yttersta vikt att det inom kommunen finns ett starkt och differentierat näringsliv. Inom arbetsmarknadsregionen har Falköpings kommun aktivt arbetat med att utveckla pendlingsmöjligheterna mot främst Stockholm (Skövde), Göteborg och Jönköping för att därigenom kunna erbjuda möjligheten till fler arbetstillfällen och en större arbetsmarknad för kommunens invånare. Kommunens ambition är att lokalt skapa goda förutsättningar för det befintliga näringslivet samt stimulera och stödja uppkomst av nya företag. Kommunen har också ambitionen att erbjuda goda lokaliseringar för olika externa etableringar som söker sig till området. En god planberedskap är en förutsättning för detta. Tillgången på byggbar mark för verksamheter av olika slag måste vara god och det är av yttersta vikt att en hög ambitionsnivå finns. En speciell satsning gäller utvecklandet av en ny logistikpark på Marjarp, Logistic Center Skaraborg. Önskvärt resultat I Falköpings kommun ska det alltid finnas beredskap och mark för nyetablering och expansion Mål Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Mål 2010 Mål 2011 Mål 2012 Mål 2013 3 Verksamhetsmark för försäljning i Falköpings tätort --- 110 kv m 400 kv m 400 kv m 400 kv m 400 kvm Må Ansvarig för åtagande Ansvarig för uppföljning När l 3 Kommunstyrelsen SBF - Planeringsberedningen Juni, dec Kommunstyrelsen har det strategiska ansvaret för näringslivsutveckling. Att skapa goda förutsättningar för näringslivsutveckling kräver både ett kraftfullt lokalt engagemang och att man finns med som en aktiv och naturlig part i det regionala, nationella och internationella utvecklingsarbetet. Falköpings kommun skall upplevas som en kreativ och drivande kommun med tillväxt i fokus. Logistik Miljö Entreprenörskap Upplevelsenäring Tillväxtarbetet koncentreras på huvudområdena logistik, miljö, entreprenörskap samt upplevelsenäring kopplat till natur och kultur. Arbetet bedrivs strategiskt och omvärldsorienterat utifrån ett hållbarhetsperspektiv (processer och projekt). Härutöver fokuseras särskilt på att utveckla Sid 12
kommunikationerna vilket är ett av kommunens fyra kärnvärden. Inom ovanstående huvudområden läggs speciellt fokus på; Utvecklandet av konceptet Logistic Center Skaraborg (logistik), Utvecklandet av biogaskonceptet (miljö), Etablerandet av ett Megalitcenter inom ramen för ett större delregionalt upplevelseprojekt samt att tillsammans med övriga kommuner i Skaraborg utveckla och genomföra en hållbar turiststrategi där arbetet påbörjats av Skaraborgs kommunalförbund (upplevelsenäringen) Avknoppning från egen verksamhet/nyföretagande och ständig förbättring av företagsklimatet (entreprenörskap). Kommunen ska arbeta fram en strategi för hur man mer tydligt kan involvera kulturområdet som en motor i det framtida tillväxtarbetet. Falköping Nu Falköping Nu är en ekonomisk förening som ägs gemensamt av kommunen och enskilda delägare. Falköping Nu har genom ett avtal med Falköpings kommun till uppgift att utföra uppdrag åt kommunen. En av dessa är att skapa goda relationer med befintliga företag och bygga nätverk dels mellan olika företag, dels mellan kommunen och företag. I ett avtal gällande perioden 2009-2012 regleras de områden som föreningen ska arbeta med. Samverkan Samverkan mellan högskola, kommun och näringsliv ska fortsätta utvecklas. Den lokala arbetsmarknaden och dess företag behöver ständigt kompetensutveckling. En ökad synergi mellan behov och utbildningsinriktningar måste ske. System för detta ska utvecklas och behöver prioriteras för att framtida arbetstillfällen ska lokaliseras till kommunen och att företag i kommunen kan ges växtkraft. Behovet av kompetent arbetskraft måste kunna tillgodoses. Entreprenörsanda En entreprenörsanda ska genomsyra kommunens hela utbildningssystem, från förskola till vuxenutbildning. Därigenom skapas en grogrund för nya försörjningsmöjligheter och fler människor använder sin drivkraft, vilket skapar förutsättning för tillväxt. Utbildning kommer att erbjudas anställda i kommunen som önskar överta och driva nuvarande verksamhet i företagsform. Kommunen kommer att göra en egen enkät för att mäta hur företagen upplever företagsklimatet i Falköping. Önskvärt resultat Befintliga och nya företag ska uppleva att Falköping är en bra kommun att verka i Mål Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Mål 2010 Mål 2011 Mål 2012 Mål 2013 4 Andelen företagare som upplever att företagarklimatet i Falköping är bra eller mycket bra ökar till --- --- 65 % 70 % 70 % 70% 5 Antal nya företag i kommunen ska årligen uppgå till 5 nya företag/1 000 invånare 119 företag 128 företag företag 150 företag 150 företag 150 företag 150 företag Må Ansvarig för åtagande Ansvarig för uppföljning När l 4 Samtliga nämnder KLF - Egen undersökning Dec Kompetens- o arbetslivsnämnden 5 Barn- o utbildningsnämnden Kommunstyrelsen KLF - Statistik Bolagsverket Dec Sid 13
Miljömedvetenhet I kommande upphandlingar ska miljökriterier få en ökad tyngd. Företags konkurrenskraft på marknaden avgörs alltmer av certifiering inom miljöområdet. Miljödiplomeringsarbetet har utvecklats positivt och utgör ett uppskattat stöd till de mindre företagens miljöarbete. Kommunen kommer att aktivera arbetet med miljödiplomering för att stärka Falköpingsföretagens möjligheter. Nya utbildningar inom miljöområdet kopplat till pågående eller kommande projekt planeras och ska etableras vid Lärcenter i samverkan med intresserade högskolor/universitet. Önskvärt resultat Företagen i Falköping ska ha en hög miljömedvetenhet Mål Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Mål 2010 Mål 2011 Mål 2012 Mål 2013 6 Antal företag i kommunen som är miljödiplomerade 6 företag 7 företag 17 företag 20 företag 23 företag 25 företag Må Ansvarig för åtagande Ansvarig för uppföljning När l 6 Kommunstyrelsen Kompetens- och arbetslivsnämnden KLF - Egen mätning Juni, dec Arbetsmarknad Den lokala arbetsmarknaden för ungdomar i kommunen har under flera år varit bekymmersam. Många ungdomar har svårigheter att få inträde på arbetsmarknaden och ungdomsarbetslösheten är hög även vid en nationell jämförelse. Det senaste årets lågkonjunktur har ytterligare försämrat ungdomars arbetssituation. Ett ökat samarbete mellan Arbetsförmedlingen, kommunen och arbetsgivare måste komma till stånd där gemensamma resurser används på ett kreativt sätt så att ungdomar vinner inträde på arbetsmarknaden. Här skall särskilt möjligheten att utveckla nya lärlingsutbildningar och ett arbetsintegrerat lärande beaktas. En annan viktig grupp är de som står längst från arbetsmarknaden och som har lång tid bakom sig i olika arbetsmarknadsåtgärder. Utvecklingen av den sociala ekonomin visar på möjligheter och är idag den snabbast växande sektorn för arbetsmarknadsinsatser. Definitionen av social ekonomi, enligt regeringens arbetsgrupp för den sociala ekonomin (sept. 1999) formuleras enligt följande: Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn". Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft." Kommunen är intresserad att i samverkan med den sociala ekonomins organisationer arbeta för utveckling av nya jobb i denna sektor. Ett särskilt program utarbetas i samverkan mellan kommunen och den sociala ekonomins organisationer lokalt. Det är också viktigt att vi som kommun fortsätter att arbeta med förebyggande insatser och utbildningar för att rusta de som står längst bort från arbetsmarknaden. Självförsörjning och delaktighet är målet för alla de insatser som vi arbetar med. Självförsörjning och oberoende för att människor ska känna att de kan påverka sin livssituation. Den delaktighet och det sammanhang som ett arbete ger är viktiga faktorer i en väl fungerande demokrati. Validering av nyanlända svenskars kunskaper som ger inträde till arbetsmarknaden måste ske. Kompetens- och arbetslivsnämnden har tillsammans med Kommunstyrelsen ett samordnande ansvar för att dessa insatser kommer till stånd. Samverkan med bl a Västra Götalandsregionen, Arbetsförmedlingen och andra aktörer ska ske. Sid 14
Önskvärt resultat Personer som får inträde på arbetsmarknaden ska öka Mål Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Mål 2010 Mål 2011 Mål 2012 Mål 2013 7 8 Andelen ungdomar som går till arbete eller studier ökar till (Med ungdomar avses personer i åldern 18-24 år, som erhåller försörjningsstöd och deltar i arbetsmarknadsaktiviteter som syftar till jobb eller studier) Antal fasta årspraktikplatser i kommunen ökar till 53 % 49 % 75 % 80 % 80 % 80% 38 st 60 st 70 st 100 st 100 st 9 Antal fasta årspraktikplatser i näringslivet ökar till 15 st 25 st 30 st 40 st 40 st Må Ansvarig för åtagande Ansvarig för uppföljning När l 7 Kompetens- o arbetslivsnämnden Socialnämnden KAN Egen mätning Juni, dec 8 Samtliga nämnder KAN - Antal anmälda platser i platsbanken Juni, dec 9 Kompetens- o arbetslivsnämnden Kommunstyrelsen KAN - Antal anmälda platser i platsbanken Juni, dec Sid 15
Kommunikation Av kommunens översiktsplan framgår att viljeinriktningen år 2020 är att Falköpings kommun har hållbara system för person- och godstransporter. Infrastruktur och goda kommunikationer är avgörande för kommunens och samhällets utveckling, detta gäller för transporter av både människor och gods. En samordning och prioritering av väg- och järnvägsinfrastrukturen i regionala och nationella sammanhang är därför naturlig. Kommunen ska vara en aktiv part i detta arbete. I samarbete med det regionala ägarrådet i Skaraborg ska kollektivtrafikfrågornas utveckling i Skaraborg särskilt diskuteras. Goda kommunikationer är viktigt för utveckling av pendlingsmöjligheter och att skapa en växande arbetsmarknad för invånarna i vår kommun. Pendlingsmöjligheter med tåg ska bevakas och kontakter med utövarna för trafiken ytterligare förstärkas. Falköpings kommun eftersträvar ett långsiktigt hållbart samhälle, med en väl fungerande kollektivtrafik. Genom trafikförsörjningsplanen ska kollektivtrafiken löpande förbättras i samverkan med trafikhuvudmannen och andra intressenter som berörs av kollektivtrafikens utveckling. För att öka det kollektiva resandet, krävs att kommunen har en väl fungerande regional busstrafik såväl som ett nät av lokaltrafik inom kommunen. Resmöjligheterna tillsammans med en utbyggd och anpassad infrastruktur ger invånarna förutsättningar för ett kollektivt resande. Önskvärt resultat Medborgarna upplever att möjligheterna till kollektivt resande i tätorten ska öka Mål Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Mål 2010 Mål 2011 Mål 2012 Mål 2013 10 Resandet med stadstrafiken ökar till 183 698 resor 206 807 resor 210 000 215 000 220 000 220 000 resor resor resor resor M Ansvarig för åtagande Ansvarig för uppföljning När ål 10 Kommunstyrelsen KLF - Västtrafiks verksamhetsplan Dec Sid 16
BRUKAREN I FOKUS Utvecklingsområdet Brukaren i fokus vänder sig till alla de som kommer i kontakt med kommunens verksamhet. Barnomsorg De tidiga åren i ett barns liv är avgörande för varje människas utveckling. Falköpings kommun skall erbjuda ett stort antal valmöjligheter för familjer att lösa sitt vardagspussel på bästa sätt. Satsningen 2009 för att öka personaltätheten inom förskolan fortsätter och vårdnadsbidraget behålls. Dessa åtgärder stärker kvalitén för barnen och förbättrar arbetsmiljön för personalen. Genom kontakt med högskolor stärks förutsättningarna för en verksamhet med hög andel utbildad personal. Önskvärt resultat Kvaliteten inom barnomsorgen ska öka Mål Utfall 2007 Utfall Utfall Mål Mål Mål 2008 2009 2010 2011 2012 Mål 2013 11 Andelen förskollärare inom barnomsorgen ska vara fortsatt hög 73 % 71 % 73 % 73 % 73 % 73% 12 Antalet inskrivna barn per årsarbetare minskar till 6,1 barn 6,2 barn 5,8 barn 5,8 barn 5,8 barn 5,8 barn Andelen vårdnadshavare som 13 --- --- 85% 85% 87 % 87% upplever god kvalitet ska öka Må Ansvarig för åtagande Ansvarig för uppföljning När l 11 Barn- o utbildningsnämnden BU - Skolverkets statistik Dec 12 Barn- o utbildningsnämnden BU - Skolverkets statistik Dec 13 Barn- o utbildningsnämnden BU Egen mätning Dec Utbildning Skolan i Falköping ska ligga i framkant när det gäller bra förutsättningar för elevers lärande. Varje elev ska få utvecklas utifrån sina förutsättningar och mötas med höga förväntningar oavsett bakgrund. Alla elever skall ha rätt till en individuell utvecklingsplan som stöd för sitt lärande och ha möjligheter att själva påverka inriktningen på sina studier. Genom att sätta in insatser i tidig ålder vill vi öka förutsättningarna för att ingen elev ska behöva lämna grundskolan utan behörighet till studier på gymnasieskolan. Det är viktigt att den ämneskompetens som finns hos lärare tas tillvara på bästa sätt. Profilspår införs på årskurs 6-9 för att öka integrationen och ge eleverna större möjligheter att välja mellan olika skolor och ämnesinriktningar. Gymnasiet står inför stora förändringar i samband med införandet av GY 11. Sid 17
Arbete pågår för att se över programsturktur och dimensionering både i Falköping och inom samarbetet Gymnasium Skaraborg mot bakgrund av elevantal och söktryck. Under de närmaste åren kommer det att göras stora satsningar för att lösa det långsiktiga lokalbehovet för Ållebergsgymnasiet. Falköpings gymnasieskola ska även i fortsättningen vara en attraktiv skola för ungdomar i Falköpings kommun. Önskvärt resultat Ungdomar och vuxna som har behörighet för vidare studier eller arbete ska öka Mål Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Mål 2010 Mål 2011 Mål 2012 Mål 2013 14 Andelen ungdomar som lämnar gymnasieskolan med slutbetyg ökar till 67,6 % 71 % 77 % 78 % 80 % 80% 15 Andelen ungdomar som har behörighet att komma in på gymnasieskolans nationella program ökar till 92,2 % 90 % 94 % 95 % 96 % 96% Må Ansvarig för åtagande Ansvarig för uppföljning När l 14 Barn- o utbildningsnämnden BU - Skolverkets statistik Dec 15 Barn- o utbildningsnämnden BU - Skolverkets statistik Dec Sid 18
Äldreomsorg Seniorernas erfarenheter är en resurs i arbetslivet och för hela samhället. En större andel av befolkningen når högre ålder vilket är en utveckling som är positiv. Detta kan också innebära att trycket på den kommunala äldreomsorgen ökar. Vi vill satsa på hälsoaktiviteter och möjligheter att få ett friskt liv. Ingen ska dock tveka om att kommunen kan erbjuda de insatser som var och en behöver när så efterfrågas. Arbetet med den antagna demensutredningen fortsätter för att omvandla särskilda boendeplatser till demensboendeplatser. I olika jämförelser som gjorts t ex LUFSA 2 visas att Falköpings kommun har en hög kvalitet till en låg kostnad för vår äldreomsorg och under 2010 kommer vi fortsätta med olika kvalitetshöjande arbete såsom genombrottsmetoden. Den höjning av personaltätheten som gjordes hösten 2008 visar på att kvaliteten ökat för brukarna och att arbetsmiljön blivit bättre, vilket vi ser i minskade sjukskrivningstal. Fortsätta att utveckla arbetet med kontaktmannaskapet inom hemtjänsten för att kunna ge kontinuitet och trygghet för de som fortfarande bor kvar hemma och för deras anhöriga. Under året kommer ev LOV 3 :en att införas vilket betyder att vi måste se över ersättningen till hemtjänstområdena för att ge alla en rimlig ekonomisk ersättning. Ökade valmöjligheter att välja vård och boende för användarna ska ytterligare utvecklas och fler aktörer uppmanas att bidra till en utveckling av vården. Anställda ska få stöd för att överta verksamheter. Fortsatt satsning på avlastning för personer som vårdar sina äldre hemma samt utveckling av anhörigstöd i olika former. Projektet med avlastning i hemmet för att fortsätta stödja anhöriga i sitt arbete. Utreda möjligheten att erbjuda yttre hemtjänst såsom trädgårdsarbete, snöskottning mm för hemmavarande äldre och detta ska ses som ett komplement till den säkerhetsservice som vi idag erbjuder. Säkerhetsservice för äldre prövas så äldre kan bo kvar hemma längre om de så önskar. Önskvärt resultat Kvaliteten inom äldreomsorgen ska öka Mål Utfall 2007 Utfall Utfall Mål Mål Mål Mål 2008 2009 2010 2011 2012 2013 17 Personaltätheten inom äldreomsorgen ökar till 0,52 vårdpers onal dag/ boende 0,60 vårdpers onal dag/ boende 0,60 vårdpers onal dag/ boende 0,64 vårdpers onal dag/ boende 0,64 vårdpers onal dag/ boende Må Ansvarig för åtagande Ansvarig för uppföljning När l 17 Socialnämnden SOC - Egen mätning Juni, dec 2 3 Ett jämförelseprojekt lett av Sveriges Kommuner och Landsting Lag om Valfrihetssystem Sid 19
MEDBORGAREN I CENTRUM Falköping En attraktiv kommun Av kommunens översiktsplan framgår att viljeinriktningen år 2020 är att Tätortsnära ströv- och rekreationsområden har bibehållits och utvecklats. Falköpings kulturvärden är en resurs för turism och entreprenörskap. Naturvärdena med stor biologisk mångfald är en tillgång för kommunens attraktionskraft. Falbygden är ett vackert kulturlandskap där odling har bedrivits i tusentals år. Det högt belägna och öppna landskapet bildar tillsammans med platåbergen i horisonten en speciell och karakteristisk linje. Mösseberg och Ålleberg erbjuder fantastiska vyer med milsvid utsikt över bygden. Just boendemiljön i kombination med en god service och ett välförsett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter är av stor betydelse för människors trivsel och val av bostadsort. Genom föreningar skapas en god hälsa och sociala nätverk som positivt bidrar till människors utveckling och välbefinnande Med ca 450 föreningar och ett stort antal föreningsägda eller kommunalt ägda anläggningar, skapas året runt förutsättningar för ett rikt aktivitetsutbud. Idrotten är den mest utbredda fritidsaktiviteten i kommunen. Efter renovering- ombyggnad nyinvigdes i början av 2009 Odenhallen, kommunens största idrottshall, ett välkommet bidrag i den fortsatta utvecklingen av Oden Sportcenter för kommuninnevånare och externa idrottsutövare. I alla framgångsrika samhällen spelar kulturen en viktig roll för utveckling. Med sin unika historia och med ett stort antal eldsjälar och ideellt engagemang i kulturföreningar är Falköping en kulturkommun med både bredd och djup. Kultur och fritidsnämnden har från kommunfullmäktige ett uppdrag att ta fram förslag på ett kulturpolitiskt program för kommunen. Inriktningen är att programmet ska antas under 2010 och sedan ligga till grund för kommunens kulturpolitiken under de närmsta åren. Genom vår vackra natur och fortsatt satsning på ett rikt kultur- och fritidsutbud ska vi vidareutveckla Falköping som en attraktiv boendekommun med det goda livet som förebild. Önskvärt resultat Andelen medborgare som är stolta över sin hembygd ska öka Mål Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Mål 2010 Mål 2011 Mål 2012 Mål 2013 18 Andelen medborgare som tycker att Falköpings kommun är en bra plats att bo och leva på ökar till 60 % 58 % 64% 65% 66% 67% 19 Andelen medborgare som är nöjda med den kommunala verksamheten ökar till 50 % 48 % 54% 55% 56% 57% Uppfyllandet av kriterierna för 20 86 % 86 % 88% 89% 90% 90% Cittaslow uppgår till Må Ansvarig för åtagande Ansvarig för uppföljning När l 18 Samtliga nämnder KLF - SCB medborgarundersökning Dec 19 Samtliga nämnder KLF - SCB medborgarundersökning Dec 20 Samtliga nämnder KLF - Årlig revision Dec Sid 20
Folkhälsa Falköpings kommun har fokus på folkhälsofrågor och arbetar långsiktigt enligt en fyraårig folkhälsoplan. Genom olika insatser skapas förutsättningar för kommunens invånare så att en god hälsa kan uppnås i livets alla skeden oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund eller funktionshinder. Folkhälsorådet, ett politiskt sammansatt råd mellan Västra Götalandsregionen och kommunen, skapar varje år konkreta, aktivitetsbaserade verksamhetsplaner och samverkar med olika aktörer för att nå folkhälsoplanens mål. Efter Folkhälsoinstitutets nationella mål har Falköping valt att prioritera följande målområden; Goda matvanor och säkra livsmedel, Ökad fysisk aktivitet, Minskat bruk av alkohol och tobak, Ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande, Trygga och goda uppväxtvillkor, Delaktighet och inflytande, Ekonomisk och social trygghet och Trygg och säker sexualitet. Folkhälsorådet prioriterar också familjestödjande verksamheter samt har en vilja att utöka samverkan med föreningslivet och studieförbunden i Falköping. Trygghet är en viktig faktorer för att skapa det goda livet. Falköping ska uppfattas som en trygg kommun att bo, leva och verka i. Attraktiva och säkra närmiljöer är viktigt för att människor ska känna sig trygga. Kommunen har ett fokus på brottsförebyggande arbete och trygghetsfrågor. Under 2010 startar kompetensutveckling kring suicidpreventivt arbete. Genom folkhälsoarbetet organiseras brottsförebyggande rådet, som är en partsammansatt grupp med representanter från olika delar av samhället. Gruppen är viktig för att utveckla metoder och arbetssätt. Rådet skall ges möjlighet att till alla förvaltningar framföra de synpunkter och behov som behöver åtgärdas i den lokala miljön. Förebyggande arbete bland ungdomar för att senarelägga alkoholdebut och förhindra användningen av andra droger prioriteras. En drogförebyggande samordnare leder detta arbete. Kommunens viljeriktning är att allt våld mot kvinnor och ungdomar som blir utsatta för hedersrelaterat förtryck, hot och våld samt att människohandel för sexuella ändamål (trafficking) är helt oacceptabelt. Inom kommunen ska det finnas en förvaltningsövergripande grupp som ansvarar för att samtliga förvaltningar handlar i enlighet med den politiska viljeriktningen. Önskvärt resultat Falköping ska vara en trygg kommun att bo, leva och verka i Mål Utfall Utfall Utfall Mål 2007 2008 2009 2010 Mål 2011 Mål 2012 Mål 2013 21 Andelen medborgare som känner sig trygga ökar till 45 % 43 % 53 % 54% 55% 55% Må Ansvarig för åtagande Ansvarig för uppföljning När l 21 Samtliga nämnder KLF - SCB medborgarundersökning Dec Sid 21
Bemötande Kommuninvånarna ska få ett bra bemötande i kontakten med kommunens anställda. Servicegraden är hög och alla ska bemötas med respekt samt få sakkunnig information, stöd och hjälp. Ingen ska särbehandlas på grund av etnisk bakgrund, kön, religion, funktionshinder, hudfärg eller sexuell läggning. Kommuninvånarna ska uppleva att det är enkelt att ha kontakt med kommunen och att man får besked inom utlovad tid. Kontaktytorna ska öka genom att kommuninvånarna ska kunna lämna synpunkter, förslag och klagomål via kommunens hemsida. Kvaliteten i kontakten ska förbättras genom en gemensam synpunktshantering för kommunens alla verksamheter. Arbetet med medborgarservice och 24-timmars myndighet ska utvecklas. Önskvärt resultat I kontakten med kommunens anställda ska tillgänglighet och bemötande öka Mål Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Mål Mål Mål Mål 2010 2011 2012 2013 Andelen medborgare som upplever 22 att det är lätt att komma i kontakt 61 % 59 % 65 % 67% 69% 71% med kommunens anställda ökar till 23 Andelen medborgare som upplever att de får ett bra bemötande ökar till 61 % 59 % 65 % 67% 69% 71% Må Ansvarig för åtagande Ansvarig för uppföljning När l 22 Samtliga nämnder KLF - SCB medborgarundersökning Dec 23 Samtliga nämnder KLF - SCB medborgarundersökning Dec Inflytande Möten mellan individer med skilda bakgrunder, erfarenheter och referensramar är nödvändiga för samhällsutvecklingen. Mångfald i befolkningen kan med rätt förutsättningar skapa en god samhällsutveckling och ekonomisk tillväxt. Ett centralt kommunalt uppdrag är att ge sådana förutsättningar att alla invånare ska kunna leva och verka i samhället på lika villkor. Får man gensvar och kan ta del av andras erfarenheter skapas den delaktighet som på många olika sätt är förutsättningen för en levande demokrati. Demokratin behöver stärkas och jämställdheten mellan kvinnor och män öka för att klyftorna i samhället ska kunna minska. En stark demokrati bygger på engagerade och aktiva medborgare som själva bidrar till samhällsbygget. Genom att utveckla och förankra medborgardialogen som metod har kommunen föresatt sig att låta invånarna vara med och påverka såväl i de vardagliga ställningstagandena i exempelvis skola, arbetsliv och i boendet som i de övergripande besluten på kommunal nivå. Inrättande av en demokratiberedning har skett. Beredningen ska följa demokratifrågor i kommunen och särskilt se över kommunfullmäktiges arbetsformer som tex allmänhetens frågestund. Beredningen ska ta fram förslag på hur medborgarnas delaktighet och demokrati kan stärkas i det kommunala beslutsfattandet. Sid 22
Dialog på webben har också införts för att ge möjlighet för medborgarna att ha synpunkter på pågående processer. Nya arbetsformer som stormöten eller fokusgrupper har startats för att inhämta synpunkter från både brukare och medborgare. Dessa arbetsformer kommer att utvecklas ytterligare. Önskvärt resultat Delaktigheten för medborgarna ska öka Mål Utfall Utfall Utfall Mål Mål Mål Mål 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 24 Andelen medborgare som upplever att möjligheterna till inflytande på kommunens verksamheter och beslut ökar till 39 % 35 % 40 % 42% 44% 46% Må Ansvarig för åtagande Ansvarig för uppföljning När l 24 Samtliga nämnder KLF - SCB medborgarundersökning Dec Sid 23
HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innehåller tre perspektiv det ekonomiska, det miljömässiga och det sociala perspektivet. Hållbar utveckling förutsätter ett helhetstänkande där hänsyn tas till alla tre perspektiven. En positiv utveckling ska ske inom samtliga perspektiv och avspeglas i kommunens alla verksamheter. Ekonomi perspektiv En stabil och välskött ekonomi är en förutsättning för att kunna garantera kommuninvånarna den service de efterfrågar idag och i framtiden. Kommunens ekonomi är också grunden för de satsningar på tillväxt och framtidstro som vi gör. Med långsiktig planering och en medveten strategi kommer kommunen även i fortsättningen att ha en stabil ekonomi. Grunden för detta är att kommuninvånarna har arbete och att kommunens resurser används på ett effektivt sätt. Kommunens budgeterade resultat behöver vara större än noll av flera anledningar: 1. Oförutsedda händelser eller förändringar i kommuninnevånarnas behov kan plötsligt göra verksamheten dyrare. Om man då snabbt reagerar på förändringen kan det leda till kortsiktigt handlande eller felaktiga beslut. 2. Kostnaden för pensioner kommer att öka kraftigt de närmaste åren och kommunen behöver redan nu ta höjd för detta i sin resultatnivå. Sedan 2005 görs detta i Falköping genom att sätta av 7 miljoner kronor av årets resultat. 3. När gamla investeringar har slitits ut behövs det nya, i kommunens resultat skapas ett utrymme för dessa investeringar genom årets avskrivningar. Men om kommunen behöver, eller vill, göra större investeringar än avskrivningarna så måste dessa finansieras antingen genom lån eller från kommunens resultat. Den finansiella kris som pågår har gjort det uppenbart att vår finansiella målsättning behöver omformuleras. Tidigare fokuserade målet på årets resultat i % av skatter och generella statsbidrag. Nuvarande formulering innebär att 2% målet gäller för en rullande fyra-årsperiod. Önskvärt resultat Kommunens ekonomi ska vara stabil och i balans Mål Utfall Utfall Prognos Mål 2007 2008 2009 2010 25 Resultatet i procent av skatte- och statsbidragsintäkter, sett över en fyraårsperiod, uppgår till 2 % Mål 2011 Mål 2012 Mål 2013 3,0 % 2,7 % 1,6 % 0,7 % 0,7 % 0,9 % 1,7 % Må Ansvarig för åtagande Ansvarig för uppföljning När l 25 Samtliga nämnder KLF - Delårsbokslut, bokslut Juni, dec Sid 24
Miljö perspektiv Av kommunens översiktsplan framgår att viljeinriktningen år 2020 är att Falköpings kommun har långsiktiga och uthålliga försörjningssystem som möjliggör expansion Kommunen ska skapa en ekologiskt hållbar utveckling och öka miljömedvetandet hos Falköpings invånare. Den kommunala verksamheten ska arbeta mot de nationella miljökvalitetsmålen som är tillämpliga på Falköping och ha ett miljöarbete som genomsyrar all verksamhet och vara en förebild inom kommunen. Detta ska bland annat göras genom att hela den kommunala verksamheten ska miljödiplomeras. Falköpings kommun har stora förutsättningar att utveckla näringar inom den gröna sektorn. I första hand gäller detta inom energiområdet. Vi vill skapa en marknad för lokalt producerad energi, här ska vi gå före i kommunens egen organisation inom transporter, elanvändning och uppvärmning. En satsning inom detta område är att kommunen investerar i lokal vindkraft för att producera sin egen använding av miljövänlig el. Vinsterna av ett sådant engagemang är tydliga och uppfyller alla tre dimensioner i hållbar utveckling. Miljömässigt genom att det bidrar till att miljövänlig el produceras, ekonomiskt genom att intäkterna från vindkraftsetableringarna hamnar på lokal nivå samt socialt genom en ökad delaktighet och tidig information. Vi fullföljer inriktningen att kommunens fordon ska vara klassificerade som miljöfordon enligt Vägverkets rekommendationer. Kretsloppsprincipen ska beaktas inom all verksamhet. Vi kommer också att öppna upp för lokala producenter av livsmedel att få möjlighet att sälja produkter till den kommunala verksamheten. Den upphandling som sker ska göras så att förutsättningar finns för dessa att lämna anbud inom de villkor som de har förutsättningar för. Utredningen om köksorganisation och samordnade transporter ska också underlätta för lokala producenter att delta i kommunal upphandling. Önskvärt resultat Kommunens verksamhet ska vara långsiktigt hållbar Mål Utfall 2007 Utfall 2008 Utfall 2009 Mål 2010 Mål 2011 Mål 2012 Mål 2013 26 Andelen ekologiska livsmedel i kr som kommunen köper in ökar till 0 % 0 % 20 % 20 % 25 % 25 % Utsläpp av koldioxid per 27 3,2 ton 3,1 ton 2,3 ton 2,2 ton 2,1 ton 2,1 ton kommuninvånare minskar till 28 Andelen kommunala bilar som är klassificerade som miljöfordon ökar till --- 38 % 60 % 65 % 65 % 70 % 29 Miljödiplomering av kommunala verksamheter ökar till 17 % 31 % 90 % 100 % --- --- 30 Elförbrukningen i ägda fastigheter minskar till 75,9 Kwh/BRA 67,5 Kwh/BRA 70 Kwh/BRA 67 Kwh/BRA 64 Kwh/BRA 61 KwH/BRA (BRA=Brukningsarea) Sid 25
Må Ansvarig för åtagande Ansvarig för uppföljning När l 26 Tekniska nämnden SBF - Inköpsstatistik Juni, dec 27 Samtliga nämnder KLF - Statistik från SCB Dec 28 Samtliga nämnder SBF - Anläggningsregister Juni, dec 29 Samtliga nämnder KLF - Årlig miljörevision Juni, dec 30 Samtliga nämnder SBF Egen mätning Juni, dec Socialt perspektiv Samverkan mellan olika aktörer på den lokala arbetsmarknaden krävs för att skapa jobb lokalt. Kompetens och kunskapsutveckling som överensstämmer med arbetsmarknadens behov måste prioriteras, detta gäller såväl ungdomar som vuxnas lärande. Det framåtsyftande arbete som sker i samverkan med bl a kompetens- och arbetslivsnämnden ska fortsätta och integration genom arbete ytterligare förstärkas. Kommunen bör vara ett föredöme att erbjuda praktikplatser och anställningar till personer med utomnordisk bakgrund. Integration i samhället genom bl a föreningslivet och kulturlivet är viktiga och naturliga mötesplatser. Stöd till föreningar och organisationer som arbetar med integration skall ske genom att reglerna för föreningsbidrag förändras och stimuleras så att de föreningar som arbetar med integration särskilt stimuleras. Önskvärt resultat Nyanlända som får inträde på arbetsmarknaden ska öka Mål Utfall Utfall Utfall Mål Mål Mål Mål 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 31 Andelen deltagare i det kommunala introduktionsprogrammet som efter 2 år går vidare till egen försörjning ökar till 52 % 53 % 57 % 60 % 60 % 60% Må l 31 Ansvarig för åtagande Ansvarig för uppföljning När Kompetens- o arbetslivsnämnden Socialnämnden KAF - Egen mätning Juni, dec Sid 26