L Y B Y R E N I N G S V E R K H Ö R B Y K O M M U N

L Y B Y R E N I N G S V E R K H Ö R B Y K O M M U N M I L J Ö R A P P O R T 2 0 1 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Grunddel... 1 Uppgifter om huvudman... 1 Textdel... 2 1. Verksamhetsbeskrivning... 2 Verksamhetsområde... 2 Ledningsnät... 2 Belastning... 3 Avloppsvattenrening... 3 Mekanisk behandling... 4 Biologisk behandling... 4 Kemisk behandling... 5 Filtrering... 5 Slambehandling... 6 Kemikaliehantering... 6 Verksamhetens påverkan på miljön... 6 Recipientpåverkan... 6 Bräddningar... 7 Buller och lukt... 7 Mediaförbrukning och avfall... 8 Kemikalieförbrukning... 8 Elförbrukning... 9 Gällande beslut... 10 Tillstånd enligt miljölagstiftningen... 10 Föreläggande/anmälan/beslut under året... 11 Gällande villkor med kommentarer... 11 2. Mätningar och undersökningar...17 Inkommande och utgående vatten... 17 Provtagning i recipienten... 17 Provtagning på slam... 18 Bräddningar... 18 3. Driftförhållanden under året...18 4. Riskanalys...18 5. Miljöförbättrande arbete...18 6. Undertecknande...19 Bilagor 1. Anslutning och ledningsnätsuppgifter 2. Inkommande avloppsvatten och externslam 3. Bräddning och bräddningsmängder 4. Brädd från ledningsnätet 5. Bräddning vid avloppsverket 6. Utgående vatten 7. Grovrens, sand och slammängder 8. Slamanalyser 9. Kemikalier, metalltillförsel med fällningsmedel, farligt avfall 10. Utförda åtgärder på ledningsnät och pumpstationer 11. Sammanställning av månadsmedelvärden på utgående vattens föroreningsrester 12. Anläggningsschema 13. Kvalitets- och miljöpolicy för slamhanteringen på Lybyverket 14. Köldmedelsrapport

G R U N D D EL Miljörapporten avser år 2011 Anläggningens namn Lyby reningsverk Anläggningens nummer 1266-50-001 Fastighetsbeteckning Hörby Lyby 5:8 Besöksadress Hörby Lyby 5:8 Kommun Hörby kommun Kontaktperson angående verkets drift Maria Persson (Va-ingenjör) 0415-183 08, 0733-31 83 08 maria.persson@horby.se Kontaktperson angående miljörapporten Sonja Jones (Miljösamordnare) 0415-183 11, 0733-31 83 11 sonja.jones@horby.se Verksamhetsbeskrivning Rening av avloppsvatten Kod enl SFS1998:899 90.10 B Utsläppspunktens koordinater: RT 90 2,5 gon V 0:-15 X 1363669,184 Y 6192893,972 Z 67,991 Sweref 99 13 30 X 158061,860 Y 6191388,872 Z 67,963 Tillstånd enligt Miljöskyddslagen, daterat 1995-06-15 Senaste beslut är daterat 2011-09-08 Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen i Skåne Tillsynsmyndighet Miljöledningssystem Länsstyrelsen i Skåne Nej UPPGIFTER OM HUVUDMAN Huvudman Hörby kommun Organisationsnummer 212000-1108 Gatuadress Ringsjövägen 4 Postnummer och ort Kontaktperson 242 80 Hörby Stefan Winberg (Samhällsbyggnadschef) Telefonnummer 0415-18000 Telefaxnummer 0415-18333 E-postadress tekniska@horby.se 1(19)

T E X T D E L 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING VERKSAMHETSOMRÅDE Reningsverket tar emot och renar avloppsvatten från Hörby tätort samt från samhällena Lyby, Ludvigsborg, Osbyholm, Ringsjöstrand och Satserup. Under 2010 anslöts även Röinge samt Örnakärr (Höörs kommun) till det kommunala avloppsnätet. Avloppsvattnet härrör från hushåll, externslam, internbelastning och industrivatten samt lakvatten från Ekeboda avfallsupplag. Vid mycket nederbörd kan det även förekomma att lakvatten från Stavröds avfallsupplag pumpas till reningsverket. Större industrier som påverkar belastningen är främst Team Ugglarp AB (slakteriet). Under året har Econova AB (fd Weibull Torv) lagt ner sin verksamhet i Hörby och kondensatvatten från Rindi Hörby AB har kopplats bort från spillvattennätet. LEDNINGSNÄT 2011 fanns sammanlagt 125 952 meter avloppsledningar som ansluter till Lybyverket, varav 99 317 m är självfallsledningar, 27 313 m är tryckledningar och 2016 m vaccumledningar. Häggenäset är anslutet till Höörs reningsverk via 3354 m tryckledning. Det finns 32 st pumpstationer, 140 LTA-anläggningar och 40 vaccuum-anläggningar på ledningsnätet. Mängden tillskottsvatten (%) jämfört med nederbörden (cm) sedan 2005 redovisas i nedanstående diagram. Mängden tillskottsvatten följer nederbördsmängderna, vilket tyder på felkopplingar av dagvatten och otäta ledningar. Kommunen åtgärdar ledningsnätet fortlöpande för att minimera mängden tillskottsvatten. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Nederbörd (cm) Ovidkommande vatten (%) Under 2010 har flödesmätning på utgående vatten förbättrats vilket kan ha betydelse i jämförelsen mellan de olika åren. 2(19)

BELASTNING Enligt Länsstyrelsen får verket belastas med 1 260 kg BOD/dygn, inklusive internbelastning 140 kg BOD/dygn. Detta ger en dimensionering på 18 000 pe. Uppmätt belastning under 2011 uppgår till 622 kg BOD/dygn, internbelastning inkluderat. Beräknat antal personekvivalenter utifrån inkommande BOD-belastning uppgår till ca 8900 (6 575) pe (baserat på 70 g BOD 7 /dygn och person). Antal faktiska abonnenter anslutna till Lybyverket är 3085 st. Enligt folkbokföringen var 8 738 personer anslutna inom verksamhetsområdet 2010. Beräknat pe gentemot faktiska personer överensstämmer nu sedan flödesmätningen förbättrats under 2010 och nu är tillförlitlig enligt kontrollmätning.. BELASTNING FRÅN INDUSTRIN Team Ugglarp AB:s belastning på Lybyverket minskade något i år jämfört med tidigare år. BOD 7 -utsläppen har minskat till 125 kg/dygn, kväveutsläppen ligger på ca 35 kg/dygn och fosforutsläppen på strax under 4 kg/dygn. Belastningen från Team Ugglarp redovisas i nedanstående tabell. Belastning Team Ugglarp BOD P-tot N-tot Enhet 2007 108,3 1,8 18,8 kg/dygn 2008 141,4 1,7 23,6 kg/dygn 2009 222,1 4,9 38,3 kg/dygn 2010 214,7 4,0 39,5 kg/dygn 2011 125,4 3,7 35,1 kg/dygn Belastning från externslam redovisas i nedanstående tabell. Vid bedömningen av belastning från externslam har följande specifika föroreningsvärde använts P-tot, 11 g/kg TS; N-tot:45 g/kg TS, detta är medianvärde fr Ellingeverket i Eslöv som provtagit externslam under lång följd av år. Belastning externslam P-tot N-tot Enhet 2007 2 10 kg/dygn 2008 2 9 kg/dygn 2009 2 9 kg/dygn 2010 2 9 kg/dygn 2011 2 9 kg/dygn AVLOPPSVATTENRENING Vid reningsverket genomgår avloppsvattnet mekanisk, biologisk och kemisk rening samt filtrering. En schematisk bild över reningsverket finns i bilaga 12. 3(19)

MEKANISK BEHANDLING Pumpledningarna som går till reningsverket mynnar i en samlingsbrunn, som även tjänar som stenficka. Därefter passerar vattnet ett maskinrensat inloppsgaller där papper, trasor och andra grövre partiklar tas bort. Därefter avrinner vattnet vidare till ett luftat sandfång, där sand och grus avskiljs, samtidigt som vattnet syresätts genom luftinblåsning vid bassängens bottendel. Efter sandfånget kan inkommande flöden som överstiger 4 Q dim ledas förbi i en bräddränna placerad i fördelningsbrunnen. Förbilett flöde leds till klorkontaktbassängen och därefter ut från reningsverket. Från sandfånget leds avloppsvattnet via ett mätskibord och vidare via en samlingsbassäng till biosteget. Dimensionering för mekanisk rening Rening Anmärkning Inloppsgaller, spaltvidd (mm) 2 Dimensionerande flöde galler: 6 Q Dim Luftat sandfång (m 3 ) 150 Uppehållstid vid Q Dim (min) 27 BIOLOGISK BEHANDLING Biosteget är uppdelat i två parallella linjer, vardera omfattande en slamluftningsbassäng med en anox zon, en aerob samt en aerob/anox zon. Reningsverket är byggt för att drivas med kvävereduktion enligt fördenitrifikationsmetoden. Från biobassängerna avrinner avloppsvattnet till mellansedimenteringsbassängerna där det biologiska slammet avskiljs. En del av slammet återförs till slamluftningsbassängerna som returslam, och en del tas ut som överskottsslam. Från mellansedimenteringen rinner vattnet ihop i mellanbassängen och därefter vidare till den kemiska fällningsanläggningen. Dimensionering för biologisk rening. Bassänger Linje 1 Linje 2 1Slamluftningsbassänger Volym, m 3 : 288 236 Vätskedjup, m: 3,6 2Anox zon, selektor, m 3 : 92 75 Anox, övrig volym, m 3 : 148 129 3Aerob/Anox zon, m 3 : 264 268 4Aerob zon, m 3 : 792 708 Total volym resp. linje m 3 : 1584 1416 Total volym linje 1+2, m 3 : 3000 BOD 7-bel. (vid Q Dim), kg BOD 7: 0,47 Mellansedimenteringsbassänger Vätskedjup m: 3,6 3,6 Total yta m 2 : 150 150 Ytbelastning vid Q dim, m 3 /m 2 *h: 1,1 1,1 4(19)

Mellanbassäng Övergår till gemensam 1 linje Vätskedjup m: 3,4 3,4 Volym m 3 : 22 23 KEMISK BEHANDLING Den kemiska behandlingen sker i en flockningsbassäng, vilken följs av två parallella slutsedimenteringsbassänger. Flockning sker med propelleromrörare försedda med frekvensomformare. Som fällningskemikalie används Pax XL 100 (aluminiumhydroxidklorid). Flockarna som bildas efter kemikalieinblandningen sjunker ner i slutsedimenteringsbassängerna och skrapas till en slamficka, varifrån slammet pumpas till slamförtjockarna. Dimensionering för kemisk rening Flockningsbassänger Slutsedimenteringsbassänger Antal linjer, st: 1 2 Antal bassänger, st: 2 2 Vätskedjup, m: 3,4 3,4 Total volym (2 bassänger) m 3 : 170 1 020 Uppehållstid vid Q Dim min: 31 Ytbelastning vid Q Dim, m 3 /m 2 *h: Totalt 1,1 FILTRERING Efter den kemiska behandlingen passerar vattnet fyra parallellkopplade sandfilter. Spolvattnet från sandfiltren leds via en spolavloppsvattenbassäng tillbaka till reningsverkets inloppsbassäng. Efter sandfiltren går vattnet till nya utloppet i källaren, där provtagning samt flödesmätning sker. Vattnet leds sedan ut med självfall vid normalflöde. Mängder över 660 m 3 (2*Qdim) går genom gamla utloppet via klorkontaktbassängen och vidare ut till recipienten. Precis som tidigare finns där en flödesmätare samt provtagningsmöjlighet. Dimensionering för sandfilter och spolvattenbassänger. Sandfilter Spolvatten Klorkontaktbassäng Antal (parallella) filter, st: 4 Total filteryta, m 2 : 80 Ytbelastning vid Q Dim, m 3 /m 2 *h: 4,1 Volym, m 3 : 150 150 5(19)

SLAMBEHANDLING Det biologiska överskottsslammet tas ut med automatik, som styrs av slamhalten i luftningsbassängerna. Slammet rinner till slamförtjockarna via en självfallsledning. Från förtjockarna pumpas slammet med en gemensam pump till ett stort slamlager med omrörare. Möjlighet till luftning finns under uppehållstiden. Efter slamlagret pumpas slammet in i hydropressen där polymer tillsätts före avvattning. Som polymer används Zetag 7550. Rejektvatten från pressen pumpas via Lyby pumpstation tillbaka till inkommande. Det avvattnade slammet lagras på en slamplatta. Under året har 2564 ton slam bortforslats av Rosenhäll AB samt Näsby Eko AB. Slammet har spridits på åkermark (merparten salix). TS-halten har varierat mellan 15-19% under 2011, men efter lagring på slamplattan är TS-halten 10-12 %. Slam från slamavskiljarna på de mindre reningsverk i kommunen tas emot vid reningsverket. Även slam från trekammarbrunnar och andra mindre anläggningar tas emot. Transporten till verket av slam från trekammarbrunnar och slutna tankar sköts av Ohlssons genom det kommunala renhållningsbolaget MERAB. Tömning av slamavskiljare på de mindre reningsverken sköts av PULS AB. Allt externslammet släpps i inkommande och genomgår alltså alla steg i reningsprocessen. KEMIKALIEHANTERING Som fällningskemikalie används Pax XL 100 som levereras av Kemira med tankbil och pumpas in i lagringstanken, som är invallad och inomhus på reningsverket. Polymeren Zetag 7550, som används i slamavvattnaren vid förtjockning av slam, hanteras i säckar vid en polymerstation. Nutriox används i ledningsnätet för att motverka svavelvätebildning. Nutriox förvaras i invallat kärl på Ludvigsborgs pumpstation där det doseras i ledningsnätet. Övriga kemikalier (oljor mm) förvaras i avloppslöst utrymme. VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖN RECIPIENTPÅVERKAN Utgående vatten från Lyby reningsverk mynnar i Hörbyån och går vidare till Ringsjöarna, som i sin tur avvattnas via Rönneå till Skälderviken. Ringsjöns vattenråd svarar för Lybyverkets recipientkontroll. Hörbyån står för ca 45 % av fosfortillförsel och 45 % av kvävetillförseln till Ringsjöarna. (Ringsjö vattenråds vattenundersökningar, 2010), varav Lyby reningsverk svarar för 2,9 % av fosfor- och 2,2 % av kvävetillförseln till sjön. VATTENDIREKTIVET Vattendirektivet eller ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 6(19)

2000/60/EG) fastslår en ram för den europeiska gemenskapens vattenpolitiska samarbete. Vattendirektiv som är bindande lagstiftning - gäller unionens ytvatten (sjöar och vattendrag), grundvatten och kustvatten. Ringsjöarna ingår i Rönneås avrinningsområde och tillhör Västerhavets vattendistrikt. Kvalitetskravet för kemisk ytvattenstatus avseende kvicksilver och kvicksilverföreningar i Östra Ringsjön uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. I övrigt uppnås dock god kemisk ytvattenstatus. Östra Ringjöns ekologiska status bedöms som dålig där bl.a. övergödning, morfologi och miljögifter anges som miljöproblem. God ekologisk status förväntas uppnås 2021. Samma miljökvalitetskrav gäller för Hörbyån, men god ekologisk status förväntas enligt Vattenmyndigheten kunna uppnås till 2015. BRÄDDNINGAR Bräddningar kan förekomma vid hydraulisk överbelastning. Orenat eller otillräckligt renat avloppsvatten kommer då ut i ån, vilket kan ha en negativ inverkan på dess miljö. På ledningsnätet finns en bräddpunkt, vilken är belägen på Nygatan. Sedan 2005 registreras bräddningar (2008 var loggern ur funktion stora delar av året), se årlig bräddmängd i nedanstående diagram. Under 2011 har inga bräddningar registrerats. Insatser har gjorts på ledningsnätet för att kunna undvika hydraulisk överbelastning, vilket förhoppningsvis nu börjar ge resultat. Vid Lyby reningsverk sker endast förbiledning och allt avloppsvatten passerar den mekaniska reningen och går till utsläppspunkten med tillhörande utgående provtagningsutrustning och flödesmätning. I övrigt är pumpstationerna i Hörby, Hee, Hellmanarp, Kvarngården, Ludvigsborg och Osbyholm försedda med nödavlopp. Det förekom ett mindre nödutsläpp på Hellmanarp PS under 2011. BULLER OCH LUKT Närmaste boningshus ligger 300 m från reningsverket och störs ej av buller från verksamheten. Inga klagomål på lukt har inkommit sedan 2006. 7(19)

MEDIAFÖRBRUKNING OCH AVFALL KEMIKALIEFÖRBRUKNING Under året har 129 ton fällningskemikalier (PAX XL 100) förbrukats, vilket är en ökning sedan föregående år. Mängden inkommande fosfor har dock också ökat, men kg kemikalier per kg inkommande fosfor har ändå ökat till 18,7 kg. Ett ständigt arbete pågår med att optimera processen och begränsa kemikalieåtgången. En sammanställning över kemikalieförbrukningen (totalt och per kg P) sedan 2002 finns i nedanstående två diagram. 8(19)

ELFÖRBRUKNING Elförbrukningen uppgick 2011 till 1 232 018 kwh, vilket innebär 5,1 kwh per kg inkommande BOD. Luftarmembranen byttes i båda linjerna under året, och bör bidra till att energiförbrukningen kan minska framöver. En sammanställning över energiförbrukningen (totalt och per kg BOD) sedan 2002 finns i nedanstående två diagram. Energiförbrukningen per kg inkommande BOD för 2006 stämmer ej, då inkommande mängder BOD räknats upp för högt (se miljörapport 2007). AVFALL Rens från rensgallret samlats upp i containrar och transporterats till det kommunala renhållningsbolaget (MERAB). Rens består av sådant som inte hör hemma i avloppet, t ex tops, tamponger osv). Mängden rens har minskat markant detta året från 41 ton till 27 ton. Mängden rens per abonnent uppgår därmed till 8,6 kg, vilket innebär 3 kg per folkbokförd person. Information om vad som inte bör hamna i avloppet skickas ut med VA-räkningen varje år. Förhoppningsvis är det resultatet av denna information som nu börjar ge resultat. 9(19)

Även kommunens renhållningsbolag MERAB har informationsinsatser om vad som inte bör hamna i avloppet. GÄLLANDE BESLUT TILLSTÅND ENLIGT MILJÖLAGSTIFTNINGEN Beslut från länsstyrelsen 1995-06-15 (dnr 246-7920-94) om tillstånd enligt miljöskyddslagen till fortsatt utsläpp av renat avloppsvatten till Hörbyån från Lyby reningsverk, med prövotid för att klarlägga vilka slutliga villkor som skall gälla. Resthalterna i utgående avloppsvatten skall vara för BOD7 <10 mg/l och för P-tot <0,2 mg/l som månadsmedelvärde samt för N-tot <15 mg/l som årsmedelvärde. Om försök görs med biologisk fosforreduktion kan det tillfälligt tillåtas högre utsläppshalter. I och med detta beslut upphörde tidigare beslut att gälla. Beslut från Länsstyrelsen daterat 2006-11-09 (dnr 551-6856-01). Resthalten ammoniumkväve får som riktvärde och medelvärde för perioden juni-oktober högst uppgå till 3 mg/l samt högts 5 mg/l räknat som årsmedelvärde. Dom i MD daterad 2007-11-01 (mål nr M3287-06). Villkor 2-4, 10 (andra stycket), 11 (andra stycket) och 14 upphävda. Villkor 14 ersatt av nytt med följande lydelse: Resthalten i utgående behandlat avloppsvatten får, utöver vad som följer av gällande föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (SNFS 1994:7), uppgå till högst följande värden: Parameter BOD7 Totalfosfor Värde och beräkningsmetod 10 mg/l, riktvärde och månadsmedelvärde 10 mg/l, gränsvärde och årsmedelvärde 0,3 mg/l, riktvärde och månadsmedelvärde 0,3 mg/l, gränsvärde och årsmedelvärde Under perioden juli-september skall halten totalfosfor som riktvärde högst uppgå till 0,25 mg/l under perioden. 10(19)

Beslut från Länsstyrelsen daterat 2011-09-08 (dnr 551-15409-10). Resthalten totalkväve i utgående avloppsvatten får högst uppgå till 15 mg/l räknat som årsmedelvärde FÖRELÄGGANDE/ANMÄLAN/BESLUT UNDER ÅRET 2011-04-15 LST godkänner miljörapport för 2010. 2011-05-03 tekniska kontoret informerar angående underhållsarbete i biosteget (linje 1) gällande byte av luftarmembran. 2011-09-08 beslutar LST om slutliga villkor gällande totalkväve 2011-09-09 tekniska kontoret informerar angående underhållsarbete i biosteget (linje 2) gällande byte av luftarmembran. 2011-11-23 Tekniska kontoret anmäler driftstörning gällande byte av returslampumpar. GÄLLANDE VILLKOR MED KOMMENTARER Gällande villkor är citerade från Länsstyrelsens beslut 1995-06-15. Villkor 2-4, 10 (andra stycket) och 11 (andra stycket) är upphävda, villkor 14 har ändrad lydelse enligt beslut daterat 2007-11-01 i Miljödomstolen (mål nr M3287-06). Villkor 15 är under prövotid till 2012 enligt beslut daterat 2009-04-23 i Miljööverdomstolen (mål nr M8588-07). Nytt villkor 16 enligt Länsstyrelsen beslut daterat 2006-11-09 vann laga kraft i och med ovanstående dom. 1. Om inte annat framgår av övriga villkor eller föreskrifter skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i ärendet. Mindre ändringar av anläggning eller processer får dock vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten förutsatt att ändringen inte bedöms kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten. Kommentar: Verksamheten bedrivs i överensstämmelse med ansökan. I maj 2009 kopplades kvävereningen bort efter dom i MÖD (mål nr M8588-07). Effekten av detta blev inte den förväntade utan utsläppen av kväve ökade endast marginellt. Kommunen gjorde bedömningen att utsläppsmängderna inte skulle öka under prövotiden och att några konsekvenser av ett ökat kväveutsläpp i Östra ringsjön därmed inte kunde påvisas. Kommunen ansökte därför om fastställande av slutliga kvävevillkor 2010-11-12. Länsstyrelsen fastställde slutliga villkor 2011-09-08. Anmälningar görs alltid till Länsstyrelsen angående betydande driftunderhåll eller driftförändringar. 2. Reningsverket skall byggas ut med målsättningen att begränsa resthalterna i det renade avloppsvattnet till högst 10 mg BOD7 och 0,2 mg totalfosfor per liter vatten räknat som månadsmedelvärde samt till högst 12 mg totalkväve per liter som årsmedelvärde. Kommentar: Villkoret upphävt enligt dom i MD daterad 2007-11-01 (mål nr M3287-06) 3. Det utbyggda reningsverket skall vara färdigt att tas i drift senast den 1 augusti 1998. Kommentar: Villkoret upphävt enligt dom i MD daterad 2007-11-01 (mål nr M3287-06) 11(19)

4. Avloppsreningsverket skall utformas så att möjligheterna till biologisk fosforreduktion tillvaratas. Den närmare utformningen av avloppsreningsverkets utbyggnad liksom planerad drift under utbyggnadstiden skall före byggstart redovisas till och godkänns av tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkoret upphävt enligt dom i MD daterad 2007-11-01 (mål nr M3287-06) 5. Byte av fällningskemikalie och andra kemikalier som tillsätts reningsprocessen skall redovisas till och godkännas av tillsynsmyndigheten. Flytande kemikalier skall förvaras inom invallad, avloppslös yta med tätt underlag. Kommentar: Endast godkända kemikalier används och flytande kemikalier förvaras invallade på reningsverket. 6. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall ske i den omfattning som hälsovårdande myndighet finner erforderligt. Kommentar: Klor kan levereras med kort varsel och det finns möjlighet att dosera detta i utgående avloppsvatten. Länsstyrelsen har anvisat hur doseringen av klor ska beräknas. 7. Slam och avfall som uppkommer i reningsverkets verksamhet skall lagras och omhändertas på sätt som tillsynsmyndigheten kan godkänna. Kommentar: Slam förvaras på cementerad platta utanför verket och har under 2011 bortforslats av Rosenhäll AB samt Näsby Eko. Övrigt avfall omhändertas av MERAB och Sysav. 8. Om olägenheter t ex i form av lukt uppstår till följd av verksamheten skall kommunen efter samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder för att begränsa olägenheterna. Kommentar: Inga klagomål har inkommit under 2011. 9. Buller från reningsverket skall begränsas så att verksamheten inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 55 db (A) dagtid (kl. 07-18), 50 db (A) kvällstid (kl. 18-22) och 45 db (A) nattetid (kl. 22-07) vid bostäder. Den momentana ljudnivån på grund av verksamheten får nattetid vid bostäder inte överstiga 55 db (A). Om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter kall angivna ekvivalenta värden sänkas med 5 db (A)- enheter. Kommentar: Eventuellt buller från reningsverket når ej några bostäder. 10. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes, att slammet inte kan användas inom jordbruket eller att särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen eller i recipienten. En inventering av till reningsverket anslutna verksamheter samt deras avloppsvatten skall redovisas till länsstyrelsen senast 31 december 1996. Det fortlöpande industrikontrollarbetet skall redovisas i den årliga miljörapporten. Kommentar: Slammet understiger de gränsvärden som finns för att slam skall kunna spridas på åkermark, med undantag för toluen. Mycket tyder dock på att toluen kan bildas i reningsverksslam, och mätning av ämnet i slam är inte längre obligatoriskt. Efter påtryckning 12(19)

av Svenskt Vatten tillåter kommunen inte att slammet sprids på livsmedelsproducerande grödor så länge slammet inte är certifierat. Ett samarbete har inletts med Ystad,Tomelilla och Sjöboför att certifiera slammet enligt REVAQ. REVAQ är ett certifieringssystem som VA-branschen, tillsammans med LRF, Lantmännen och dagligvaruhandeln startade 2008 för att utveckla och systematisera reningsverkens uppströmsarbete och samtidigt möjliggöra en återföring av det växtnäringsrika slammet till jordbruksmark. Syftet med REVAQ är att säkra: att växtnäring från avloppsfraktioner produceras på ett ansvarsfullt sätt och att kvaliteten uppfyller fastställda krav att certifieringssystemet skall erbjuda alla aktörer en öppen och transparent information om hur slammet producerats och om dess sammansättning att vara såväl en nationell som lokal drivkraft för en fortlöpande ytterligare förbättring av kvaliteten på det till reningsverken inkommande avloppsvattnet och därmed på växtnäringen från slammet. En allt bättre kvalitet på avloppsvattnet in till reningsverken kommer också att ha stor betydelse för den framtida miljöbelastningen på våra sjöar, vattendrag och kustområden. I dagsläget kan verket dock inte bli certifierat pga vi inte klarar kraven på hygienisering och stabilisering samt har för hög Cd/P kvot i slammet. Tekniska kontoret jobbar dock som om vi vore certifierade med det viktiga uppströmsarbetet. Att arbeta uppströms innebär att tekniska kontoret ska verka för att det vatten som kommer till reningsverket ska vara av bra kvalitet och innehålla så lite farliga ämnen som möjligt. För att uppnå det jobbar tekniska kontoret på två sätt, dels gentemot yrkesmässiga verksamheter och dels med information till allmänheten. Närmast i tiden planeras informationsinsatser om kadmium till konstnärer och om zink och kadmium till biltvättar. Tekniska kontoret samarbetar med miljökontoret som utifrån en checklista kontrollerar kemikalier och vad som hamnar i avloppet på alla de verksamheter de har tillsyn på. Tekniska nämnden har antagit en miljö- och kvalitetspolicy (Bil 13). Information om vad som inte bör hamna i avloppet skickades ut med VA-räkningen i december. Andra stycket är upphävt enligt dom i MD daterad 2007-11-01 (mål nr M3287-06) 11. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av regn, grundvatten och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. Det fortlöpande saneringsarbetet skall redovisas inom ramen för den årliga miljörapporteringen. Förslag till förnyad saneringsplan och tidsbunden åtgärdsplan skall redovisas till tillsynsmyndigheten senast den 31 december 1996. Åtgärder och tidsplan skall godkännas av länsstyrelsen. Kommentar: Åtgärder under året redovisas i bilaga 10. En VA-plan fastställdes 2010. Tillsynen för ledningsnätet har sedan 2008 övergått till kommunens nämnd för miljöfrågor. Andra stycket är upphävt enligt dom i MD daterad 2007-11-01 (mål nr M3287-06) 12. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt fortlöpande uppnås. Vid driftstörningar i avloppsreningsverket eller i avloppsledningsnätet eller om del av anläggningen tas ur drift för underhåll mm skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att motverka vattenförorening och/eller andra 13(19)

olägenheter för omgivningen. Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast underrätta tillsynsmyndigheten. Kommentar: Länsstyrelsen underrättas alltid vid driftstörningar. Eftersom reningsverket bitvis har två parallella linjer, kan den ena linjen vid underhåll tillfälligt stängas, så till vida det inte är för höga flöden. 13. Förslag till kontrollprogram skall redovisas till tillsynsmyndigheten för godkännande senast den 1 november 1996 (utgår och ersätts med förordning om egenkontroll). Kommentar: Tekniska kontoret bedriver egenkontroll i enlighet med förordningen. 14. Resthalten i utgående behandlat avloppsvatten får, utöver vad som följer av gällande föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (SNFS 1994:7), uppgå till högst följande värden: Parameter BOD7 Värde och beräkningsmetod 10 mg/l, riktvärde och månadsmedelvärde 10 mg/l, gränsvärde och årsmedelvärde Totalfosfor 0,3 mg/l, riktvärde och månadsmedelvärde 0,3 mg/l, gränsvärde och årsmedelvärde Under perioden juli-september skall halten totalfosfor som riktvärde högst uppgå till 0,25 mg/l under perioden. Kommentar BOD: Utgående BOD 7 -halter understeg riktvärdet 10 mg/l under hela 2011. Det högsta månadsmedelvärdet var 3,8 mg/l och årsmedelvärdet var mindre än 3,2 mg/l. Högsta tillåtna belastning för Lybyverket är 1 260 kg BOD/dygn, inklusive internbelastning. 14(19)

Kommentar: Belastningen under 2011 uppgick till 622 kg BOD 7 /dygn exkl. intern belastning och 659 kg BOD 7 /dygn inkl. intern belastning. Denna belastning underskrider de nivåer som angivits av Länsstyrelsen och i tillståndsansökan med god marginal. Kommentar fosfor: Halten totalfosfor underskred villkoren under 2011 med god marginal. Det flödesviktade årsmedelvärdet var 0,15 mg/l med max månadsmedelvärde 0,24 mg/l. Medelvärdet för perioden juli-sept var 0,14 mg/l. De redovisade medelvärdena är beräknade på två stycken dygnsprov per månad som analyserats av ackrediterat laboratorium enligt egenkontrollprogrammet. Sedan 2008 finns larm på fosforn för att kunna vidta åtgärder om villkorat riktvärde riskerar att överskridas. 15. Resthalten totalkväve i utgående avloppsvatten får högst uppgå till 15 mg/l räknat som årsmedelvärde (Gäller från 2011-09-08) Enligt dom i MÖD daterad 2009-04-23 (mål nr M8588-07) skjuts avgörandet angående vilket villkor som ska gälla för utsläpp av kväve upp. Kommunen ska senast den 1 september 2012 till Länsstyrelsen i Skåne län, Miljöprövningsdelegationen, lämna in resultatet av utredningen under prövotiden med förslag till slutliga villkor. Kommentar: Kvävereningen stängdes av i maj månad 2009. Det flödesviktade årsmedelvärdet 2011 för halten utgående totalkväve var 14,6 mg/l. Villkoret gäller dock inte förrän 2011-09-08 och årsmedelvärdet blir då 7,2 mg/l, vilket klart underskrider riktvärdet 15 mg/l. Provtagning i Hörbyån enligt kommunens åtagande i kvävedomen avslutades 2011 när de slutliga villkoren fastställdes. 15(19)

16. Resthalten ammoniumkväve får som riktvärde och medelvärde för perioden junioktober högst uppgå till 3 mg/l samt högst 5 mg/l räknat som årsmedelvärde. Kommentar: Det flödesviktade årsmedelvärdet var 7,3 mg/l, vilket överskrider riktvärdet 5 mg/l. Medelvärdet för perioden jun-okt var dock 0,3 mg/l, vilket underskrider riktvärdet 3 mg/l med god marginal. Anledningen till de förhöjda värdena i början på året beror på att den biologiska reningen fungerade dåligt pga av den extremt långa och kalla vintern. Åtgärder har vidtagits för att riktvärdet inte ska överskridas igen. En processtekniker är anställd och nya rutiner för uppföljning av processen är införda, bl a tätare kontroller av syrehalten i de olika zonerna. Luftarna byttes i båda linjerna under 2011 vilket innebär att syrehalten nu är jämnare i alla zoner. Medelvärdet för vinterperioden 2011/2012 (nov-feb) var 0,17 mg/l. 16(19)

2. MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR Flödesmätning och provtagning sker på inkommande avloppsvatten (efter sandfång) samt på utgående, behandlat avloppsvatten. Det eventuella förbiledda, mekaniskt renade vattnet samt eventuellt förbilett vatten förbi sandfilterna flödesmäts tillsammans med både inkommande och utgående vatten och ingår i provtagningarna på samma ställen. INKOMMANDE OCH UTGÅENDE VATTEN Följande parametrar har analyserats på 2 dygnsprov/månad på utgående och inkommande vatten enligt egenkontrollprogrammet Inkommande vatten Utgående vatten BOD 7 BOD 7 N-tot P-tot P-tot COD cr Susp. N-tot NH 4 -N PROVTAGNING I RECIPIENTEN Provtagning sker enligt kontrollprogram för Ringsjön och sköts av Ringsjöns vattenråd. Vattenrådets rapport för 2010 finns att ladda ned http://www.ringsjon.se/rapporter/ringrap10_web.pdf Parametrar som kontinuerligt undersöks är: Vattenkemi: Temperatur, ph, alkalinitet, konduktivitet, färg, syrehalt, syremättnad, PO 4 -P, Tot-P ofiltrerat, Tot-P filtrerat, NO 3+2 -N och Tot-N Siktdjup: Fiskar: Växter: Fåglar: Siktdjup, klorofyll A, växtplankton och djurplankton Sammansättning Inventeringar av vattenväxter Inventering av rastande fågel Sedan juni 2009 sker även provtagning av N, NO 3 -N och NH 4 -N, ph och Cl i Hörbyån uppströms reningsverket (20 m), nedströms (50 m) samt vid bron i Ringsjöstrand (östra sidan) samt före och efter kvarndammen i Osbyholm. Detta enligt kommunens åtagande med anledning av kvävedomen (Villkor 15). Provtagningen avslutades 2011 efter att prövotiden upphävts och slutliga villkor fastställts. 17(19)

PROVTAGNING PÅ SLAM Slammet analyseras enligt nedanstående tabell 8 ggr/år 8 ggr/år 1 gång per år Torrsubstans Kvicksilver Nonylfenol Glödningsförlust Nickel PAH Bly Zink PCB Kadmium Totalkväve Toluen Koppar Ammoniumkväve Krom Fosfor BRÄDDNINGAR Det finns en bräddpunkt på Nygatan i Hörby. Nivåer och bräddning loggas digitalt via exomatic. Loggen avläses varje månad och eventuell bräddning dokumenteras. Under året har inga bräddningar registrerats i bräddpunkten på Nygatan. 3. DRIFTFÖRHÅLLANDEN UNDER ÅRET Luftarmembranen bytta i båda linjerna Returslampumparna bytta i båda linjerna samtidigt renovering av slamskrapor Renovering av slamskrapa i slutsedimenteringen Rensgallret renoverades 4. RISKANALYS En riskanalys är utförd på verksamhetens kritiska delar, se rapport daterad 2009-10-28. 5. MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Samarbete har inletts med Ystad, Sjöbo och Tomelilla angående att certifiera slammet enligt REVAQ. Utredning har inletts angående förutsättningar att samröta slam med ett antal kommuner i nordöstra Skåne och Blekinge. Tekniska kontoret har för avsikt att under 2012 genomföra en periodisk besiktning. I de kortsiktiga målen för va-verksamheten ingår dessutom att göra en energikartläggning på reningsverket. Denna kommer utföras inom ramen för den periodiska besiktningen. 18(19)

6. UNDERTECKNANDE Hörby 2012-03-26 Stefan Winberg Samhällsbyggnadschef 19(19)