HÅLL SVERIGE RENT. Rädda kusten från skräpet

HÅLL SVERIGE RENT en rapport från Kusträddarna 2012 Rädda kusten från skräpet Pernilla Andersson är ambassadör för Kusträddarna Följ med Kusträddarna på skräpplockning Så löser vi problemet med marin nedskräpning Håll Sverige rent kusträddarna 1

välkommen innehåll Vi tror att kampanjer som Kusträddarna är avgörande kampanjer som förutom att de leder till att enskilda människor kan göra skillnad sprider kunskap om problemet genom många olika kanaler. Skräp i havet är en viktig fråga Rapport från stora Kusträddardagen 4 Så Kusträddarna mycket skräp ihop samlade 8 Svenska om nedskräpningen kommuner 10 Marin nedskräpning är ett allvarligt internationellt miljöproblem. Det är också ett problem som kräver många olika lösningar på lokal nationell och internationell nivå. Det finns ett regelverk och det finns många engagerade människor men det räcker inte. Vi måste höja medvetenheten kring problemet och få alla människor i sina respektive roller att ta ansvar för att vi inte använder våra hav som en soptipp. Vad är egentligen problemet? 12 Kusträddarnas egna 14 bilder från stränderna Björn Risinger ska rädda våra hav 16 I det sammanhanget tror vi att kampanjer som Kusträddarna är avgörande kampanjer som förutom att de leder till att enskilda människor kan göra skillnad sprider kunskap om problemet genom många olika kanaler. Jag vill därför passa på att tacka alla fantastiska Kusträddare som kom till stränderna den 21 april och plockade ihop mer än elva ton skräp! Jag vill också säga tack till alla våra vänner som vi samarbetat med under kampanjen. Hoppas vi ses nästa vår! Anna Linusson VD Håll Sverige Rent Pernilla Anderssons kärlek till havet 18 Skräp? Nej konst! 20 Världens initiativ för att rädda haven 22 Håll Sverige Rent arbetar för att motverka nedskräpningen öka återvinningen och främja miljömedvetandet hos individer och organisationer. Arbetet bedrivs genom kampanjer och projekt genom utbildning i skola och förskola samt genom miljömärkningar. Det här är en rapport om Kusträddarna en kampanj som finansierats av Havs- och vattenmyndigheten. Kusträddarna är en del Nationella Skräpplockardagarna. Redaktion Redaktör: Ola Jacobsen och Petra Holgersson. Skribenter: Ola Jacobsen Petra Holgersson Emma Martinelle Olle Agebro. På omslaget: Pernilla Andersson. Foto: Ola Jacobsen. Grafisk form: Fanny Lundstedt. Tryck: Ineko certifierade enligt ISO 9001 ISO 14001 Svanen Certifierad grafisk produktion (CGP) och FSC. Papper: Omslag 300 g Cocoon offset inlaga 115 g Cyclusprint. Kontaktuppgifter: Stiftelsen Håll Sverige Rent Box 4155 102 64 Stockholm info@hsr.se www.hsr.se telefon växel: 08-505 263 00. Mäta skräp därför är det så viktigt 24 Samarbete för att rädda turismen 26 Vinnarbilden i Håll Sverige Rents tävling 28 2 Håll Sverige rent kusträddarna Håll Sverige rent kusträddarna 3

reportage Dags att rädda Sveriges kuster Den 21 april samlades nära 1 500 frivilliga på stränder utmed kuststräckan Simrishamn till Strömstad. Utrustade med handskar och plastpåsar plockade de tillsammans drygt elva ton skräp. Det är en viktig insats men för att nå problemets kärna krävs ännu mer. Nu hoppas miljöministerns statssekreterare Anders Flanking på kraftfullare internationella konventioner. >> text olle agebro foto ola jacobsen Under Kusträddardagen 21 april samlade nära 1 500 Kusträddare in över 11 ton skräp längs tolv stränder från Strömstad till Simrishamn. Det låga vattenståndet vid Askimsbadet i Göteborg gjorde det lättare att hitta skräp som grävt ner sig i sanden. 4 Håll Sverige rent kusträddarna Håll Sverige rent kusträddarna 5

reportage Kusträddardagen samlade nära 1 500 frivilliga skräpplockare >> Det är tidig lördagsförmiddag i april men på Askimsbadet utanför Göteborg har människor med grönprickiga vantar och gula plastsäckar redan börjat samlas. Det är Kusträddardagen och innan kvällen ska stränder från Strömstad till Simrishamn rensas från skräp. Problemet är helt enkelt att folk slänger för mycket skräp säger Anna Linusson VD för Håll Sverige Rent. Här på västkusten får problemet dessutom en ytterligare dimension i och med att så mycket skräp från havet också flyter i land här. På Askimsbadets strand har det samlats ett åttiotal personer som vandrar längs stranden och plockar skräp för hand. Barn i dagisåldern får sällskap av föräldrar men på stranden syns också politiker kommunanställda och representanter från näringslivet som helt frivilligt lägger några timmar av sin lördag på att städa en av Göteborgs populäraste badstränder. Jag har hittat hur mycket skräp som helst idag mest småskräp men också stora prylar som ett handfat och tre par skor säger Pernilla Andersson artist och ambassadör för Kusträddarna. Bildäck och fiskenät Tittar man efter i sanden hittar man cigarettfimpar pappersförpackningar och plastpåsar men när vattnet drar sig tillbaka blottar sig även gamla bildäck och fiskenät. Det är uppenbart att strandens besökare måste bli bättre på att hålla reda på sitt skräp men när man ser vad som ligger i strandbrynet står det snabbt klart att det inte bara är badgäster som orsakat nedskräpningen. Den marina nedskräpningen är ett gigantiskt problem. För att komma åt det här behövs det kraftfullare internationella konventioner mot nedskräpning. Det gäller att man arbetar med både bevakning och påföljder så att man kan hindra att skräpet sprids från början säger Anders Flanking statssekreterare hos miljöminister Lena Ek. Han är övertygad om att det krävs krafttag för att komma åt de stora aktörerna som orsakar mycket av nedskräpningen men under Kusträddardagen ser han ändå vikten av att själv ta en gul plastsäck och plocka skräp på Askimsbadets strand. Jag tror att Håll Sverige Rents insatser är jätteviktiga på det här området. Har man själv varit ute och plockat upp skräp så kommer man inte att skräpa ner själv. Jag tror att allt måste börja hos individen och det är ju även den enskilde individen som också är sjökapten på stora båtar och har möjlighet att hindra nedskräpningen från att ske från början. Jag tror att vi måste börja förändra den här attityden redan i skolan och hitta tillbaka till en inställning som säger att det är självklart att man plockar upp efter sig och aldrig skräpar ner säger Anders Flanking. En kraftfull manifestation Kusträddardagen är på så sätt en del i en pågående attitydförändring och en solig dag som denna vill såväl förskolebarn som representanter från snabbmats- och elektronikindustrin dela med sig av sitt engagemang. Om man bara betraktar den här dagen som en städning är det en ganska kortlivad insats. Men det är en kraftfull manifestation att så många människor är beredda att ta av sin fritid för att städa upp och visa att man vill ha ett skräpfritt Sverige säger Anna Linusson. Vid klipporna ovanför stranden kommer Istvan Balog utbytesstudent vid Göteborgs universitet släpande på två plastsäckar fyllda med skräp. Skräpet gömmer sig bland klipporna konstaterar han nöjt medan han visar upp innehållet i säckarna. Han kommer från Ungern och har aldrig varit vid Askimsbadet tidigare men ser fram emot att kunna komma tillbaka för att bada på en ren strand i sommar. Problemet är att skräpet kommer in från havet under hela året och det efter några veckor kan ligga lika mycket skräp bland vassen och på sandstranden vid Askimsbadet. Idag är strandstädningen en fråga för kommunerna även om skräpet är nationellt eller internationellt och det kostar mycket pengar att hålla stränderna rena. Det måste till mer pengar om vi ska klara av att hålla skräpet borta från stränderna. Vi måste utöka strandstädningarna och de måste pågå under en större del av året om vi ska få bukt med problemet. I dagsläget hinner vi städa stränderna en gång under sommaren och ur mitt perspektiv är det egentligen bara en kostnadsfråga säger Lauri Perälä på Park- och naturförvaltningen i Göteborgs stad. Tillfälliga lösningar Ansvaret för strandstädningen är en tung ekonomisk börda för kommunerna och även om statssekreterare Anders Flanking ser möjligheterna med ett stöd från staten när kommunernas ekonomi inte går ihop lyfter han individansvaret för en ren miljö som ännu viktigare. Oavsett vilken attityd vi i Sverige har till nedskräpning kommer snabbmatskedjor fortsätta paketera maten i förpackningar med hög skräppotential båtar på internationella farvatten kommer att tappa last och redskap över bord och plastindustrin kommer att fortsätta producera produkter som efter att de förbrukats hamnar i våra hav. Det vi håller på med nu är egentligen tillfälliga lösningar de är nödvändiga men Den marina nedskräpningen är ett gigantiskt problem. För att komma åt det här behövs det kraftfullare internationella konventioner. inte tillräckliga. En manifestation som Kusträddardagen är ett bra sätt att lyfta frågan. Staten måste hjälpa till att lösa de här problemen men vi måste också lyfta frågan internationellt och hitta en långsiktig strategi och jobba mot att producera mindre plast både här hemma och i andra länder säger Björn Sjöberg avdelningschef på Havsoch vattenmyndigheten. Alla kan ju göra något Det kommer att dröja innan man kan ana resultaten av Havs- och vattenmyndighetens långsiktiga strategier men under tiden har alla Kusträddare som engagerats från Strömstad till Simrishamn gjort en insats i rätt riktning. Framförallt kommer de sannolikt aldrig själva bidra till nedskräpning för de vet att någon till slut kommer att bli tvungen att städa upp det. Ingen kan göra allt men alla kan ju göra något. Det skulle kännas så pinsamt att se kommande generationer växa upp i en värld som vi har sabbat bara för att vi inte orkade städa upp efter oss säger Pernilla Andersson. Skräpet sorteras av Kusträddarna direkt på stranden. Sorteringen är nödvändig eftersom det är en förutsättning för effektiv återvinning. 233 Kusträddare hjälptes åt att samla in skräp på Askimsbadet i Göteborg. De samlade bland annat in 154 kilo plast och 42 kilo metallskrot. Har man själv varit ute och plockat upp skräpet så kommer man inte att skräpa ner själv säger Anders Flanking statssekreterare. Pernilla Andersson artist och Anna Linusson VD för Håll Sverige Rent hjälper till att städa stränder under Kusträddardagen. >> Läs en intervju med Pernilla Andersson på sidorna 18 19 >> Vad kan man göra med skräpet? Kolla in sidorna 20 21 >> Kusträddardagen i siffror på nästa uppslag 6 Håll Sverige rent kusträddarna Håll Sverige rent kusträddarna 7

resultat Kusträddardagen i siffror 11 ton skräp på en enda dag Farligt avfall fiskeredskap plastdunkar träspill och mycket annat på bara några timmar samlade nära 1 500 lördagslediga människor in mer än elva ton skräp på tolv stränder mellan Strömstad och Simrishamn under Kusträddardagen den 21 april. Mest plast samlades in i Strömstad 630 kilo bara på en enda strand. text petra holgersson foto ola jacobsen petra holgersson På de tolv stränderna där Håll Sverige Rent anordnade aktiviteter på Kusträddardagen samlades allt från föreningar scoutkårer surfare enskilda medborgare barnfamiljer till politiker och tjänstemän för att plocka skräp. Utöver dessa tolv stränder ordnade kommuner privatpersoner och föreningar aktiviteter även på andra platser. Lokala naturskyddsföreningen i Tanum ordnade till exempel strandstädning på ön Trinisla vilket lockade omkring 15 personer. Glommens samhällsförening ordnade aktiviteter som lockade ett 70-tal Kusträddare. insamlat skräp i kilo Plast plast plast. Den övervägande delen av det insamlade skräpet bestod av plast. Sopsäckarna fylldes snabbt I Kåseberga deltog Skånes vågsurfare och på Nordiska Akvarellmuseet på Tjörn fanns möjlighet att skapa konst av skräpet. (Läs mer om det på s. 20.) Mest skräp samlades in i norra Bohuslän men på alla orter fylldes sopsäckarna snabbt med skräp. Mycket av skräpet som samlades var ilandflutet men även skräp som slängts på stranden förekom flitigt. Kusträddarna samlade in runt 100 kubikmeter skräp som sammanlagt vägde drygt elva ton. Totalt samlades 11 367 kilo Båstad skräp in under Kusträddardagen på de tolv stränder där Håll Sverige Rent var på plats. 177 kilo farligt avfall Stena Recycling hjälpte till med insamling och omhändertagande av skräp från Strömstad Kungälv Göteborg Varberg Halmstad Båstad Helsingborg Landskrona och Simrishamn. I Tanum Sotenäs och Lysekil stöttade Rambo AB med insamling och omhändertagande av skräpet. Det vanligaste skräpet var plast följt av trä och skrot. Hela 177 kilo farligt avfall samlades in som spillolja sprayburkar och batterier. Mycket av skräpet bestod av fiskeredskap förpackningar och plastdunkar men även möbler en rökgranat lampor bildäck bilbarnstolar tvättställ fyrverkerier kläder cyklar och skor hamnade i de gula säckarna. På www.kustraddardagen.se finns fler siffror. Tanum Strömstad Kungälv Göteborg Varberg Halmstad Helsingborg Landskrona Simrishamn Sotenäs Lysekil Totalt Brännbart 320 2185 322 125 495 78 139 123 60 80 900 200 5 027 Plast 630 352 154 78 0 55 99 86 120 280 350 140 2 344 Trä 360 627 425 127 0 399 484 537 80 0 0 30 3 069 Skrot och metaller 0 99 42 10 30 0 0 0 21 0 0 0 202 Deponi 0 297 57 40 0 0 0 0 99 25 0 30 548 Farligt avfall 30 0 0 5 0 0 0 0 0 22 100 20 177 Totalt 1 340 3 560 1 000 385 525 532 722 746 380 407 1 350 420 11 367 Det brukar vara skräpigt här. Det är mycket som blåser in från havet säger Jenny Toth som får hjälp att samla skräp av dottern Ida Nygren på Askimsbadet. Anita Tullrot och Stefan Husar från Kosterhavets nationalpark tillsammans med Håll Sverige Rents personal John Jäverbrink och Carina Victorin. Plastdunkar samlades in på nästan alla stränder. På Västra Rossö deltog många Kusträddare som tillsammans fick ihop massor med skräp. Sofia Arvidsson ansvarig på återvinningsföretaget Stena Recycling för att samla in och återvinna skräpet från Kusträddardagen. Stena Recycling: Det var mer än vi räknat med Efter att Kusträddarna rensat stränderna från skräp har Stena Recycling ansvarat för hämtning och återvinning vid nio av tolv stränder. Redan på stranden har skräpet sorterats enligt Stenas anvisningar. De vanligaste fraktionerna från Kusträddardagen är plast och trä. Träet energiåtervinns alltså förbränns till värme medan plasten återvinns så långt det går. När man pratar om plast och återvinning är det framförallt mjukplasten som är åtråvärd. Tyvärr var mjukplasten som samlades in i samband med Kusträddardagen förorenad och därför svår att återvinna till ny plast. Istället energiåtervinns den säger Sofia Arvidsson Key account manager på Stena Recycling i Göteborg. Hårdplasten från stränderna är däremot renare så den går att återvinna i högre grad. Den återvunna plasten blir råvara till nya plastförpackningar. Kusträddarna har även samlat in en hel del farligt avfall som sprayburkar spillolja batterier. Oljerester går inte att få ut ur dunkarna så de förbränns i verk med speciell rening för förbränning av farligt avfall. Sofia Arvidsson är imponerad över mängden skräp som kusträddarna lyckades samla in. Det har överlag kommit in mer skräp under Kusträddardagen än vad vi hade förväntat oss. Det är tråkigt att det är så mycket skräp på stränderna men det är ju fantastiskt att alla de här människorna har samlat in det och att det är borta från våra stränder. ola jacobsen 8 Håll Sverige rent kusträddarna Håll Sverige rent kusträddarna 9

aktuellt Ny Sifo-studie: 25 av 27 kommuner har problem med skräp Strandskräpet kostar miljoner 100 Bedriver ni i kommunen något förebyggande arbete för att minska den marina nedskräpningen? Sifo har på uppdrag av Håll Sverige Rent genomfört tre undersökningar. En där kommuner undersöktes och två med boende i kommuner längs Västerhavet och södra Östersjön från Strömstad till Simrishamn. 27 kommuner och 1 200 boende har intervjuats. 100 Finns det en särskild pott i kommunens budget för årlig strandstädning? För kommunerna längs västkusten och södra Östersjön är problemen med ilandflutet avfall stora. Bara 2 av 27 undersökta kommuner uppger att de inte har problem med skräp på sina stränder. För de värst drabbade kommunerna kostar problemet miljontals kronor varje år. Det visar en Sifo-undersökning som Håll Sverige Rent genomfört i samband med kampanjen Kusträddarna. text ola jacobsen petra holgersson Emma Martinelle 0 Ja: 41 % Nej 48 % Vet ej: 11 % Källa: Kommunundersökning Har du den senaste tiden uppmärksammats på problematiken kring marin nedskräpning och skräp längs stränder? 0 Ja: 55 % Nej 45 % Källa: Kommunundersökning Problemet med marin nedskräpning märks längs hela västkusten och södra Östersjön bara 2 av 27 undersökta kommuner uppger i Sifo-undersökningen att nedskräpning inte alls är ett stort problem. 41 procent av de tillfrågade kommunerna uppger att det har mycket stora eller stora problem med marin nedskräpning. I norra Bohuslän som är värst drabbat av ilandflutet avfall kostar strandstädningen stora summor. Fem kommuner uppger att de lägger mer än en miljon kronor om året på städning. Skräp från Tyskland och England Även om strandskräpet längs Västkusten till en del består av glasspapper och fimpar från badgäster är det det ilandflutna skräpet som är det största problemet enligt kommunerna i undersökningen. På vissa kuststräckor uppskattas att 100 procent av det skräp som ligger på kusten är ilandflutet. Enligt kommunerna i Sifo-undersökningen kommer skräpet främst från Tyskland England Polen och Danmark. Plast vanligast En annan slutsats från Sifo-undersökningen är att plast är det vanligaste skräpet. Nästan alla kommuner uppger att de har en uppfattning om vad för skräpmaterial som dominerar på deras stränder och plast är det material som dominerar. Efter plast kommer trä virke samt aluminiumburkar och glasflaskor. Vår undersökning visar tydligt att kommunerna upplever att den marina nedskräpningen är ett stort problem. Med vår kampanj Kusträddarna vill vi sätta fokus på frågan och öka medvetenheten kring problemet säger Anna Linusson VD på Håll Sverige Rent. Vår undersökning visar tydligt att kommunerna upplever att den marina nedskräpningen är ett stort problem. 50 Tycker du att marin nedskräpning är ett globalt miljöproblem? Stämmer mycket bra: Nej 38 % Vet ej: 1 % Källa: Attitydsundersökning (uppföljande) Ja: 61 % 100 Organiseras årlig strandstädning i er kommun? 5 av 6 boende upplever avfallet som ett problem 87 procent av de boende längs kusten i Skåne Halland och Bohuslän upplever skräpet på stranden som ett problem. Det visar en attitydsundersökning som Sifo genomförde i början av kampanjen på uppdrag av Håll Sverige Rent. Undersökningen som bygger på intervjuer med 1 200 personer speglar väl problemet med stora mängder ilandflutet avfall längs norra Bohuskusten. 12 procent av de boende där upplever att skräp längs stränderna är ett stort problem. Men även längs den skånska och halländska kusten upplever 6 9 procent av de boende att skräp längs stränderna är ett stort problem. I hela undersökningsområdet är det bara knappt 11 procent som upplever att skräp längs stränderna inte är något problem. Uppfattningen att marin nedskräpning är ett globalt miljöproblem är starkast bland de boende längs Bohuskusten. Det är också här man tycker att nedskräpningen har ökat mest de senaste åren. En uppföljande Sifo-undersökning med samma urvalsgrupp och antal intervjuer visar vidare att personer boende vid Bohuskusten i stor utsträckning uppmärksammats på problematiken kring marin nedskräpning den senaste tiden (67 procent). 0 Södra Skåne: 26 % Öresund: 32 % Halland och norra Skåne: 34 % Källa: Attitydsundersökning (nuläge) Bohuskusten: 37 % 0 Ja: 81 % Nej 15 % Vet ej: 4 % Källa: Kommunundersökning 10 Håll Sverige rent kusträddarna Håll Sverige rent kusträddarna 11

inblick Därför är det så viktigt att minska nedskräpningen många lösningar på stort problem Den marina nedskräpningen är ett allvarligt miljöproblem. Varje år hamnar ofantliga mängder skräp i våra hav. Skräpet skadar de djur som lever i och av havet samtidigt som nedskräpningen också har andra miljömässiga sociala och ekonomiska effekter. Men det finns lösningar. text & foto petra holgersson ola jacobsen Noaa expertens tips Per Nilsson lektor i marin ekologi vid institutionen för biologi och miljövetenskap Göteborgs universitet: 3 aspekter av marin nedskräpning 1. Påverkar människor Nedskräpningen kan göra kuster och stränder fula tråkiga och farliga att vistas på. Vi går miste om en friluftsupplevelse och blir mindre benägna att själva hålla ordning. Dessutom finns en risk för skador att man helt enkelt skär sig på avfallet eller får i sig kemikalier oljerester eller annat skadligt avfall. Frågan om marin nedskräpning är komplex. Skräpet hamnar i havet både från hav och land och färdas långa sträckor med strömmar och stormar. Och skräpet ställer till med enorma problem. Mängder av sjöfåglar fiskar och marina däggdjur dör eller skadas när de trasslar in sig i skräpet eller misstar det för mat. Förutom de omfattande skadorna på det marina livet kostar nedskräpningen även stora summor genom nödvändiga städinsatser skadade fartyg och minskade turistintäkter. Åtgärder mot nedskräpningen måste ske genom en rad olika åtgärder på såväl lokal som regional och internationell nivå. Genom kampanjen Kusträddarna vill Håll Sverige Rent lyfta frågan om marin nedskräpning. Att medvetandegöra problemet är en viktig åtgärd. Genom att göra människor medvetna om problemet är det möjligt att påverka beteenden att helt enkelt få människor att inte vilja skräpa ned. Stötta andra viktigt Samtidigt vill Håll Sverige Rent stötta de organisationer runt om i landet exempelvis KIMO Sverige och KIMO Baltic Sea Västkuststiftelsen Attraktiv kust och Tillväxtkontoret i Bohuslän kommuner och ideella föreningar som precis som Håll Sverige Rent arbetar aktivt för att minska den marina nedskräpningen. Mycket arbete genomförs redan idag bland annat genom kostsamma städinsatser samt lobbyarbete 2. Påverkar djur och natur Marint skräp dödar djur fåglar och fiskar dels genom insnärjning och dels genom att de äter skräpet och kan dö av svält. Här finns också en tickande bomb i form av den plast som bryts ner till så kallade mikropartiklar. Studier visar att vanliga blåmusslor tar upp mikroplast i sitt cirkulationssystem. mot beslutsfattare på olika nivåer. Ett viktigt led i arbetet är att få koll på skräpet längs vår kust. Idag finns det mycket knapphändiga data längs den svenska kusten förutom i norra Bohuslän där skräpmätningar genomförts under en längre tid. Håll Sverige Rent kommer under året att genomföra ett antal skräpmätningar längs hela Sveriges kust för att ta reda på mer om den marina nedskräpningen. (Läs mer om skräpmätningar på sidorna 24-25.) Andra åtgärder kan vara effektivare infrastrukturlösningar bättre avfallshantering skärpt lagstiftning och kraftfullare övervakningsåtgärder samt åtgärder i både producent- och konsumentledet. 3. Påverkar ekonomin Det marina skräpet kostar pengar. Allt från insnärjning av plast i fartygens propellrar plast i vattenintagen och motorerna till uteblivna inkomster från turism om man inte städar stränderna alternativt höga kostnader för städning om man städar. Ekonomin är ett starkt incitament för att ta itu med problemet eftersom det är lätt att sätta en prislapp på vad det kostar att inte göra någonting. Så här kan det se ut på en helt vanlig svensk strand idag. Den här bilden är tagen på Kusträddardagen på Västra Rossö utanför Strömstad. Håll Sverige Rents arbete mot marin nedskräpning några projekt Fishing for litter projekt där yrkesfiskare tar med sig skräp in i hamn i samarbete med KIMO Baltic Sea. Marlin Baltic Marine Litter internationellt projekt kring marin nedskräpning i Östersjön. Spökgarn yrkesfiskare draggar efter borttappade fiskegarn i samarbete med KIMO Baltic Sea. Baltic Sea Waste Campaign a wake up tour turné om skräp kring Östersjön med Folke Rydén. Blå Flagg miljöutmärkelse som Håll Sverige Rent administrerar. visste du att... Omkring 20 000 ton skräp dumpas i Nordsjön varje år. Endast 15 procent av skräpet flyter i land resten sjunker till botten eller flyter runt. Ungefär 75 procent av skräpet är plast. Kampanjer För strandskräp handlar det till exempel om att inte slänga skräpet. Här spelar kampanjer och rätt placerade och skötta soptunnor stor roll. Lätt att göra rätt För avfallsdumpning till havs handlar det dels om att enas om gemensamma förbud. Men det är viktigt att avfallsmottagningen i hamn är så enkel att fartygen verkligen använder den. Det ska löna sig att återvinna Förbättra möjligheterna till återvinning genom att införa högre pantavgifter och pant på fler grejer. Det måste löna sig att återvinna. Bättre hantering Förbättra och bygg ut avfallshanteringen i fler länder. Idag är det fort farande vanligt med öppna soptippar som avfallet kan blåsa och sköljas bort från. Inte en lösning Det handlar i grunden om hela vårt materialflödessamhälle. Det finns inte en lösning utan många olika lösningar för olika källor. 12 Håll Sverige rent kusträddarna Håll Sverige rent kusträddarna 13

tävling En viktig del i Kusträddardagen var att fånga nedskräpningen på bild så att frågan kan föras vidare. Därför anordnade Håll Sverige Rent en fototävling och det var många som plockade fram kameran eller deltog genom att ladda upp sina bästa skräpbilder med Håll Sverige Rents app. Här är de tre vinnarbilderna och ett axplock av alla medtävlande. skräpbilder Kusträddarnas egna foton 1:a pris Håll Sverige Rent är Kusträddaren Michaela Enereds uppmaning och med den bilden kammade hon hem 10 000 kronor i vinstpengar i kategorin Privatperson. Anna Norman blev god tvåa med sin skräpgubbe (till höger) och vann därmed 5 000 kronor. Missionskyrkans scoutkår i Trollhättan (mitten) vann kategorin Förening och fick 10 000 kronor i vinst. Grattis! 2:a pris de satt i juryn Juryn gjorde sin bedömning utifrån vad det var för skräp på bilderna samt bildens komposition. Juryn bestod av Anna Linusson VD Håll Sverige Rent; Pernilla Andersson artist och ambassadör för Kusträddarna; Bengt Wallin båtmässan i Göteborg (som bidrog med vinstpengar till tävlingen); Kristian Pohl fotograf och Maud Larsen kommunikationschef Havs- och vattenmyndigheten. Många av deltagarna i fototävlingen använde Håll Sverige Rents mobilapplikation som man även kan rapportera nedskräpning med. Appen finns för både Android och Iphone och heter Håll Sverige Rent. 14 Håll Sverige rent kusträddarna Håll Sverige rent kusträddarna 15

inblick Generaldirektörens väg mot målen Uppdrag: Rädda haven Kampanjer som Kusträddarna är helt avgörande för att Sverige ska kunna leva upp till de ambitiösa målen i den nya havsmiljöförordningen. Det säger Björn Risinger generaldirektör på Havs- och vattenmyndigheten. text ola jacobsen petra holgersson foto ola jacobsen björn risinger Yrke: Generaldirektör på Havs- och vattenmyndigheten. Ålder: 51 år. Familj: Fru fyra barn. Drivkraft: Att få arbeta med ett ämnesområde som jag brinner för och få vara med och bygga upp en helt ny myndighet. Bor: I Falun och Göteborg. När jag inte jobbar: Lyssnar när resten av min familj spelar folkmusik badar och fiskar signalkräftor. Som generaldirektör för den nyinrättade Havsoch vattenmyndigheten HaV ska Björn Risinger se till att havsmiljöförordningens mål uppfylls. Till år 2020 ska både Nordsjön och Östersjön nå god miljöstatus. Ett av de stora problemen är marin nedskräpning. Det är ju alltid fel att skräpa ner och det blir inte mindre fel bara för att man lämnar skräpet i havet. Ute till havs är problemet stort till exempel tar plastdelar i vattnet död på fåglar och marina dägg djur. Men vi ser även tydliga problem i norra Bohuslän där det driver iland skräp säger Björn Risinger. Det ilandflutna skräpet är ett genomsnitt av allt skräp som flyter runt i Nordostatlanten. I norra Bohuslän är det allt från mjölkkartonger från alla Europas länder till trossar och dunkar. Till det kommer skräp med olja. Det rör sig om oavsiktligt eller avsiktligt utsläppt olja från fartyg både bränsle och maskinolja. Har tagit fram stor rapport Den svenska havsmiljöförordningen innehåller bland annat målsättningen att nå god miljöstatus i Nordsjön och Östersjön senast år 2020. På myndigheten pågår arbetet för fullt för att nå målen. Just nu har vi tagit fram en stor rapport med mål och miljökvalitetsnormer för haven. Men i väldigt stor utsträckning handlar det om ett informationsoch kommunikationsarbete. Alla samhällssektorer bidrar och vi behöver alla vara aktsamma om havet. Public Awareness en viktig del Ett sätt att nå målen är genom internationella förhandlingar där Havs- och vattenmyndigheten stöttar regeringen. Ett annat sätt är genom olika informationsprojekt som till exempel Kusträddarna. Vi tycker att det är ett bra projekt och har därför bidragit till verksamheten. Kusträddarna skapar uppmärksamhet samtidigt som man gör någonting. Kampanjen mobiliserar dels alla dem som redan är intresserade av frågan men ett ännu viktigare syfte är att sprida kännedom och öka intresset bland fler. Att plocka upp skräpet är bara att behandla symptomet men om man lyckas med kampanjen är det ett sätt att väcka intresse för att åtgärda källan till problemet. Björn Risinger ser Public Awareness som en viktig del i arbetet med att nå målen i havsmiljödirektivet och havsmiljöförordningen. Jag tror att det är helt avgörande. Det finns ingen snabb lösning på problemen utan det behövs en bred samsyn kring att vi alla har ansvar. Vi tycker att det är ett bra projekt och har därför bidragit till verksamheten. Kusträddarna skapar uppmärksamhet samtidigt som man gör någonting. Havs- och vattenmyndigheten ska bland annat se till att Nordsjön och Östersjön når god miljöstatus. Mycket slängs i våra hav bland annat stolar. att slänga skräp är förbjudet här är lagarna som styr Nationell lagstiftning I Sverige är det sedan länge förbjudet att skräpa ned. Miljöbalken Ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Havsmiljöförordning Marint avfall finns med som en av elva så kallade deskriptorer i EU:s havsmiljödirektiv och Havs- och vattenmyndigheten tar fram en miljökvalitetsnorm för marint avfall som innebär att avfallsmängderna ska minska. Internationell lagstiftning Det finns en rad internationella överenskommelser som förbjuder dumpning av avfall till havs. För att internationell lagstiftning ska gälla i en stat måste staten skriva på konventionen och dess protokoll. Några av de internationella överenskommelserna är: FN:s havsrättskonvention. En global FN-konvention om världshavet och dess resurser. Innehåller skrivningar om hur havsmiljön ska skyddas. Sekretariat i New York. International Convention for the Prevention of Pollution from Ships Marpol. Innehåller regler som ska förhindra fartyg från att förorena miljön. Efter en revidering av konventionen förra året är det helt förbjudet att kasta avfall i havet förutom visst avfall som till exempel matrester och vatten som använts för att städa däck. Reglerna är införlivade i svensk lagstiftning genom Sjöfartsverkets föreskrifter. Londonkonventionen och Londonprotokollet. Konvention om förhindrandet av havsföroreningar till följd av dumpning av avfall och annat material. All dumpning av varje form av avfall eller ämne på internationellt vatten och i parternas territorialhav är förbjuden. Dock finns det undantag för vissa avfallskategorier till exempel muddermassor avloppsslam fiskrens och naturligt organiskt material. Den internationella sjöfartsorganisationen IMO sköter den dagliga administrationen av konventionen och protokollet. OSPAR-konventionen. Skydd av den marina miljön i Nordostatlanten. Innehåller regler mot förorening genom dumpning. OSPAR-kommissionen har ett fristående sekretariat i London. Helsingforskonventionen även kallad Helcom. Konventionen om skydd av Östersjöns marina miljö. Innehåller ett generellt dumpningsförbud samt bilagor där det finns vissa undantag från dumpningsförbudet. Helsingforskommissionen har ett fristående sekretariat som är placerat i Helsingfors. 16 Håll Sverige rent kusträddarna Håll Sverige rent kusträddarna 17

pernilla om... havets betydelse: Det ger mig frihet. Och ödmjukhet. Jag tittar på det varje dag och tänker: Jag är bara en liten fjant jämfört med dig och du har alltid funnits. Alla stora stadsproblem försvinner och jag får distans till mitt liv. att bo i skärgården: För att jag som mina vänner säger är Sveriges mest sociala enstöring. Jag vill kunna välja jag behöver lugn och ro natur och fiske annars blir jag en sämre kopia av mig själv. Att bo i skärgården håller mig sund och vettig. att samarbeta med Håll Sverige Rent: Där finns en positiv vilja att förändra det har varit ett roligt och fint samarbete med några av de trevligaste och mest hängivna människor jag träffat. Jag behöver lugn och ro natur och fiske annars blir jag en sämre kopia av mig själv. För artisten Pernilla Andersson är rena ständer och hav en hjärtefråga. Som skärgårdsbo ser hon problemet med nedskräpningen på nära håll. Vi måste belysa det så mycket vi kan få en skräpplockaranda i folk säger hon. Jag vill få folk att agera Pernilla Andersson slog igenom stort i Melodifestivalen 2011. Nu vill hon använda sin tid i rampljuset till att dra uppmärksamhet till problemet med marin nedskräpning genom att vara ambassadör för Kusträddarna. Varje gång jag går på stranden plockar jag med mig skräp ibland stora bensindunkar säger hon. Hur märker du av problemet med marin nedskräpning? Jag märkte det i samband med att vi flyttade ut i skärgården för sex år sedan jag och min man. Det är ju såklart tråkigt att man är så beskaffad att man måste se problem framför sig för att förstå dem. Jag går väldigt mycket på stränderna på Runmarö och varje gång de senaste tre åren har jag plockat med mig frigolit plast leksaker flaskor ja ibland stora bensindunkar hem. Vad tror du är lösningen? Om det funnits en enkel lösning är jag säker på att den redan tillämpats men jag tror att vi måste belysa problemet så mycket vi kan få en skräpplockaranda i folk. Ofta tror jag att vi människor tänker: det där är inte min skit jag har inte med det att göra. Det är så vi ser hela världen idag man sköter sitt och glömmer att allt måste vara ett samarbete. Även om det inte är jag som kastat bensindunkar i havet så är det viktigt att jag plockar upp den när jag ser den annars gör det skada på den natur vi alla ska leva i. Jag tror också att vi måste få fram ett gemensamt regelsystem för alla länder för att undvika att man dumpar skräp i andras vatten. Varför är du Kusträddare? Det är väl bra att använda sina 15 minutes of fame till något vettigt. Om jag kan dra uppmärksamhet till den här frågan genom mitt artisteri eller personen jag är så självklart varför skulle jag inte göra det? Jag bor dessutom mitt i skärgården och kanske ser det tydligare än de som bor i stan. Jag hoppas att jag kanske kan få folk att se problemet och agera. Varför är det viktigt att engagera sig? För mig är det viktigt att känna att jag gjort något vettigt och bra för vår miljö. Jag vill inte intervju Pernilla Andersson ambassadör för Kusträddarna: text & foto ola jacobsen pernilla andersson Namn: Pernilla Andersson Dregen. Ålder: 37 år. Yrke: Artist låtskrivare producent. Bor: Runmarö. Familj: Dregen katten Gråben. Bästa strandminne: Indien som 25-åring första långresan kände mig mäktig och modig som åkt över halva jordklotet och nu satt på en liten restaurang med stekt ris och en öl och hade hamnat i en helt ny kultur. Det minns jag än idag som en av de finaste upplevelser jag varit med om. vakna upp om 20 år och säga till mina barn: Titta på havet så fint det är men du kan aldrig bada det är för giftigt och skräpigt. Eller: Kom så åker vi till vattenmuseet och kollar på fiskar. De kunde man fiska när jag var ung men sedan förstörde vi miljön för dem så nu får du titta i akvariet hur de ser ut. Varifrån kommer ditt engagemang? Jag vet inte riktigt kanske var det när vi flyttade ut i skärgården och fisken försvann jag är ju en ivrig sportfiskare. Kanske var det en bensindunk för mycket? En sak som verkligen gjorde mig intresserad av att försöka göra skillnad är mina många resor i Asien. Indien Vietnam Malaysia mängden av skräp som flyter i haven där är fruktansvärd. Jag grät på min senaste resa nere i Malaysia vi skulle snorkla vid ett av världens största rev och tog en båt för att komma dit. Sopor möbler gamla blöjor och mängder med plastflaskor låg hela vägen ut till ön och då åkte vi i två timmar. Det finns till och med plastrev numera som fiskarna bosatt sig under för att få skydd det är stora rev av sopor och plast som trycks ihop till öar och flyter runt i haven. Så vill jag aldrig se svenska skärgården bli. Men så blir det om ingen tar ansvar. Hur tror du att framtiden ser ut för haven? Jag tror att haven måste räddas omgående vi har förstört så mycket och tagit så mycket ifrån det. Ekosystem som vi är beroende av slås ut vi släpper ut gift och skräpar ner. Jag skäms ofta när jag tänker på att jag tillhör ett släkte som suger ut och förstör så mycket som människan faktiskt gör. Men det positiva är att många människor reagerar nu att barn i skolan får lära sig om miljövård och att vi sakta försöker vända problemet. Hoppas det inte går för sakta bara. Vad är ditt budskap? Kasta inte skräp i havet. Och plocka upp skräpet du ser även om det inte är du som kastat det! 18 Håll Sverige rent kusträddarna Håll Sverige rent kusträddarna 19

reportage Samarbeten med andra aktörer Sofia och hennes storebror Marco har samlat skräp på stranden hela eftermiddagen. Jag tror att det här ska föreställa ett fotbollsnät men det är nog mest bara något konstigt förklarar Sofia. Från början var nog det här en slags leksaksboll sen blev det skräp men nu målar jag på den så att det blir ett konstverk berättar Marco. Här blir skräp konst Kusträddardagen den 21 april är inte bara en skräpplockardag på stranden. Projektet har också skapat en rad samarbeten med lokala och regionala aktörer. En av dem är Nordiska Akvarellmuseet där det uppsamlade skräpet blir till konst i museets verkstad. Lena Eriksson. text olle agebro foto ola jacobsen På Tjörn är inte Kusträddardagen över bara för att plastsäcken är fylld med skräp. I samarbete med Håll Sverige Rent har Nordiska Akvarellmuseet engagerat sig i frågan om marint skräp. Under några vårveckor får besökarna göra spruckna frigolitbitar tillknycklade petflaskor sönderslitna fiskenät och missfärgade plastpåsar till konstverk i museets verkstad. Vid en första anblick måste Nordiska Akvarellmuseets havsvik längs med Tjörns västra kust framstå som en av de vackraste platserna i Sverige. Men när man tittar närmre i de kala klippskrevorna eller ner i det klara vattnet ser man snart plastpåsar som flyter runt och trasiga stolar som rostar på havets botten. Under våren har den finska konstnären Anu Tuominen ställt ut sin konst på museet. Hennes installationer är ofta sammansatta av objekt hon samlat på sig över lång tid ofta färgkoordinerade enligt enhetliga scheman. Medan hon samlar på sig material till sina installationer promenerar hon ofta längs med stränderna med två plastpåsar en för skräp som borde ha kastats i en soptunna och en för skräp som kanske kan bli en del i ett konstverk. Samma idé präglar Kusträddarnas verk som under dagen tagit form i museets verkstad. Istället för att slänga alla strandfynd får besökarna möjlighet att skapa något vackert av skräpet. När barnen får jobba med skräpet förvandlas Konstnären Anu Tuominens installationer är ofta färgkoordinerade enligt enhetliga scheman. Leah Fjällbrant torkar sitt skräpverk. Genom att jobba med skräp som inte har något värde vågar man mycket mer säger Lena Eriksson. plötsligt obetydliga prylar till något helt nytt en kam kan bli till en gräsmatta en flaska blir ett träd. När man tar in skräpet och gör konst av det öppnar man också sina ögon för att allt inte behöver vara vad det först ser ut som förklarar Lena Eriksson pedagogisk ledare på Nordiska Akvarellmuseet. Även den mest obetydliga frigolitbiten blir en del i ett konstprojekt som ställer frågor som rör våra förutfattade meningar och vår begränsade förmåga att se tingens fullständiga potential. Det belyser problemet med att det som kastas aldrig bara försvinner det är snarare så att det som kastas fortsätter att finnas det flyter bara omkring i haven. När man ser de här konstverken kan man inte låta bli att ställa sig frågan om när något är skräp och när det blir något annat. Men det finns också en poäng med att låta människor som i vanliga fall inte sysslar med konst få prova på det i det här sammanhanget. När man skapar är det väldigt frigörande att jobba med skräp man vågar testa saker som man inte hade vågat på ett dyrt akvarellpapper. Det vita pappret blir hämmande för kreativiteten och genom att jobba med skräp som inte har något värde vågar man mycket mer säger Lena Eriksson. anna-karin s. öjerskog Ålder: 45 år. Yrke: Egenföretagare inom personlig ledarskapsutveckling och affärsutveckling. Hemsida: www.a-head.se Bor: Lilla Edet. Familj: Gift två barn. När jag är ledig: Åker längdskidor jagar och seglar. Övrigt: VM-guld VMsilver utsedd till Årets seglare av Svenska Seglarförbundet. oumbärliga kommuner Utan samarbetet med kustkommunerna från Strömstad till Simrishamn hade Kusträddarkampanjen varit svår att genomföra. I de kommuner där Håll Sverige Rent anordnade aktiviteter på Kusträddardagen hjälpte kommunerna till med att rekrytera Kusträddare och på många håll deltog kommunen i samband med själva dagen. En del kommuner valde också att anordna egna aktiviteter på Kusträddardagen. Men även surfare scoutföreningar lokala naturskyddsföreningar samhällsföreningar och företag bidrog stort. Det är bara att gå rätt ut och göra något åt det För egenföretagaren och världsmästaren i segling Anna-Karin S. Öjerskog är marin nedskräpning ett uppenbart problem. Hon seglar mitt bland skräpet när hon är ute med sin familj längs Bohuskusten. Därför var det självklart att engagera sig i Kusträddarna. Det är väldigt tillfredsställande att dra på sig stövlar och handskar och göra något konkret. Att jobba ett par timmar och se hur fint det blir. Jag känner ansvar för att visa mina barn att man inte bara ska sitta ner och klaga det är bara att gå rätt ut och göra något åt det. Naturligtvis ska man inte slänga skräp själv heller säger hon. Förutom att plocka skräp under själva Kusträddardagen har hon bidragit ekonomiskt till projektet. För mig är naturen otroligt viktig. Både privat och som egenföretagare. Jag investerar fem procent av min omsättning i naturen varje år. Jag ser det som en investering inte som välgörenhet. Många storföretag delar med sig av sin vinst genom sponsring och gåvor men Anna-Karin S. Öjerskog bestämde sig för att avsätta pengar redan innan hon tjänat sin första krona. Jag är helt beroende av naturen för att lyckas med mina affärer eftersom den ger mig de bästa kreativa idéerna. Min revisor blir galen på mig för att jag vill ta det på omsättningen och inte på resultatet men jag är stolt över det och tycker att fler borde göra som jag gör. Samarbete med kommuner är en förutsättning för renare kuster. 20 Håll Sverige rent kusträddarna Håll Sverige rent kusträddarna 21

Världens utblick Internationell kamp mot skräpet insatser Kusträddarnas arbete är ett lokalt initiativ för att uppmärksamma ett globalt problem. Lyckligtvis finns liknande initiativ över hela världen. Från Östersjön till Stilla Havet arbetar enskilda volontärer och världsomspännande organisationer för en bättre havsmiljö. text olle agebro Foto: Jordglob.se Förbjuden plast Den genomsnittlige EU-invånaren använder 500 plastpåsar om året totalt handlar det om drygt 3 miljoner ton plast som ofta slängs och hamnar i havet. EU letar nu efter en lösning och både förbud mot plastpåsar plastpåseskatt och biologiskt nedbrytbara alternativ har diskuterats. trålar i atlantens Plastsoppa Sedan 25 år tillbaka har närmare 7 000 studenter från Sea Education Association trålat med finmaskiga fiskenät i Atlanten för att rensa havet från plast. På en kvadratkilometer kan det finnas så mycket som 200 000 plastbitar ofta så små att fåglar och fiskar sväljer dem som mat. Turister sätts i arbete På den västindiska ön Bonaire har dykcentret Yellow Submarine hittat ett sätt att ta hjälp av turisterna istället för att se dem som en orsak till nedskräpningen. Under en dag per år engagerar de turister och lokala dykare i en städexpedition på havsbotten. Det resulterar i omkring 2 000 uppsamlade föremål och en ökad medvetenhet om nedskräpningens effekter hos turisterna. rökning förbjuden på kanarieö Kommunstyrelsen i orten Mogán på Gran Canarias sydkust har infört rökförbud på alla sina stränder. Och det är inte röken som är orsaken utan alla fimparna som innebär att stränderna måste städas ofta. Initiativ av oceaniska mått Under en enda helg 2011 organsierade Ocean Initiatives 42 000 volontärer för att städa upp stränder i 35 länder. Samtidigt som stränderna blev rena spred de budskapet om en värld där vi undviker plastförpackningar minskar användningen av plastpåsar återanvänder och återvinner prylar istället för att slänga dem. 7 000 kilo skräp plockas årligen upp av drygt 400 volontärer inom projektet Keep Bermuda Beautiful. Projektet riktar sig direkt mot individer som i små grupper engagerar sig i strandstädningar flera gånger per år med det uttalade syftet att bevara den unika miljö som finns på och kring Bermudaöarna. 55 000 000 Cigarettfimpar har ideella krafter inom The Ocean Conservancys städprojekt i kustområden över hela världen plockat upp under de senaste 26 åren. Om man skulle bygga ett torn av alla cigarettfimpar skulle det bli lika högt som 3 613 Empire State Buildings staplade på varandra. I Norge är man precis som på den svenska västkusten hårt drabbad av ilandflutet skräp. Här genomförde Hold Norge Rent en första strandstädardag i september 2011 som lockade över 2 000 människor som hjälptes åt att rensa stränderna från skräp. Foto: Bo Eide. Sälar fastnar lätt i skräp som flyter omkring i havet de snor in sig i trasiga fiskenät men fastnar ofta också i plastpåsar och gummislangar. Om sälarna inte får hjälp av människor väntar ofta en plågsam död. Foto: Noaa seas at risk sätter press på regeringar Seas At Risk är en europeisk paraplyorganisation för ideella miljöorganisationer som bland annat arbetar med att säkerställa att regeringar världen över tar den marina nedskräpningen på allvar. fiskare hjälper till att samla skräp KIMO (Kommunernas internationella miljöorganisation) bedriver lobbyarbete forskning och projekt för en minskad marin miljöförstöring och finns i bland annat Sverige Norge och Polen. I Sverige finns KIMO Sverige och KIMO Baltic Sea. Ett av KIMO:s projekt är Fishing for Litter där yrkefiskare tar med sig det skräp som fastnar i fiskeredskapen in i hamn där skräpet sedan vägs mäts dokumenteras och tas omhand. 20 000 ton plast spolas årligen upp på Japans stränder. En stor del är avfall som kommer direkt från plastindustrin och Japans miljöministerium driver nu en riktad kampanj mot branschen och arbetar för hårdare lagstiftning som reglerar hur plast hanteras under tillverkning för att minska utsläppen. The Ocean Conservancy bevarar världens hav Sedan närmare 40 år har The Ocean Conservancy varit en av de mest tongivande organisationerna i arbetet för att bevara miljön i världshaven. Drygt en halv miljon ideella engagerar sig i organisationens arbete och under åren har de bland annat initierat globala strandstädningsevenemang. I de norra delarna av Stilla havet flyter en av världens största skräpansamlingar omkring. Inom Project Kaisei studeras skräpansamlingarna genom stora expeditioner. Man provar också metoder för att plocka upp delar av skräpet utan att samtidigt skada djurlivet. Foto: Ocean Conservancy 22 Håll Sverige rent kusträddarna Håll Sverige rent kusträddarna 23

aktuellt Nu får vi fakta om nedskräpningen För att öka kunskapen om problemet och visa möjliga källor till det marina skräpet längs hela den svenska kusten genomför Håll Sverige Rent skräpmätningar på stränder. Kunskapen ger möjlighet att bedöma vilka åtgärder som kan sättas in. renare stränder när man mäter skräpet text Emma Martinelle Ola Jacobsen foto Ola Jacobsen detta hittade vi I samband med Kusträddardagen genomfördes fyra mätningar på fyra stränder i Simrishamn Helsingborg Varberg och Göteborg. Vid mätningarna hittades mest plastskräp. I Göteborg mättes skräpet vid Lillebybadet och där fanns 434 stycken skräpföremål/100 meter. Så här såg fördelningen ut: Det är två grader varmt och regnar lätt i blåsten när Alayza Farah Jemaludin Ahmed Cafer Görgulu Raymond Kask och Ronnie Larsén från IF Warta samlas på Lillebybadet i Torslanda utanför Göteborg för att genomföra en skräpmätning. Skräpmätningar enligt den metod som Håll Sverige Rent har tagit fram genomförs tre gånger per år. Det första mättillfället vid Lillebybadet genomförs i samband med Kusträddardagen. Vi har tagit fram en metod för skräpmätning på stränder för att kunna mäta och följa upp nedskräpningen längs stränder. Det har genomförts skräpmätningar på stränder i Bohuslän tidigare enligt en metod utvecklad inom ramen för OSPAR-konventionen men det har saknats jämförbar statistik för hela vår svenska kust. Med den metod som Håll Sverige Rent har tagit fram hoppas vi kunna jämföra och följa upp skräp längs stränder i hela Sverige över tiden säger Tomas Thernström projektledare på Håll Sverige Rent. Metoden som Håll Sverige Rent tagit fram är baserad på UNEP/IOC:s internationellt harmoniserade riktlinjer vilket gör resultatet jämförbart med bland annat länder kring Östersjön. För att tillgängliggöra resultat från mätningar har Håll Sverige Rent även utvecklat en databas för inrapportering och lagring av statistik. Databasen gör det även enkelt att dra ut rapporter. Kunskapen från mätningarna ger kommuner och myndigheter möjlighet att bedöma vilka åtgärder som kan sättas in för att minska den marina nedskräpningen. Resultat från mätningar kan även användas för att lyfta problemet. Kan ha förebyggande effekt Havs- och vattenmyndigheten arbetar med havsmiljöförordningen som bland annat har som målsättning att nå god miljöstatus i Nordsjön och Östersjön senast år 2020. I och med att marin nedskräpning är något vi mäter och sätter mål för vill vi hitta bra mätmetoder. Den här metoden är så pass ny så jag kan inte säga något om den men jag hoppas att vi Plast = 827 % Metall = 46 % Tyg = 44 % Trä = 16 % Skumplast = 14 % Gummi = 09 % Fotnot: Andelen organiskt och övrigt skräp uppmättes till noll. Papper och kartong = 32 % Glas och keramik = 12 % kommer kunna använda den säger Björn Risinger generaldirektör på Havs- och vattenmyndigheten. Tomas Thernström på Håll Sverige Rent har goda erfarenheter från liknande mätmetoder i andra miljöer. Vår förhoppning är att det här ska leda till renare stränder. Vi har tidigare genomfört skräpmätningar i städer och vet att det är ett bra sätt att sätta fokus på frågan. Om mätningen lyfts upp i kommunikationen så kan det också ha en förebyggande effekt säger han. Alayza Farah och Raymond Kask från IF Warta mäter skräpet på Lillebybadet i Torslanda utanför Göteborg. Det känns bra att man faktiskt kan göra något för att hjälpa till att förbättra miljön säger Alayza Farah. SÅ GÅR EN MÄTNING till Vid en skräpmätning ska stranden delas in i tre överlappande mätytor. Ytorna ska ge en representativ bild av stranden utifrån läge och geografiska förutsättningar samt ur ett nyttjandeperspektiv. Skräpet samlas in räknas klassificeras och kategoriseras efter materialslag och skräptyp. All data registreras i en databas. Mätyta 1: Här räknas cigarettfimpar och portionssnus. Mätyta 2: Skräpföremål mellan 25 och 50 centimeter som längst (ej fimpar eller snus). Det räcker att uppskatta storleken på skräpet. Föremål som kan vara gränsfall till exempel en kapsyl ska dock räknas. Mätyta 3: Alla skräpföremål som är längre än 50 centimeter. varför mäta? Skräpmätningar bidrar till kunskap om problemet med marin nedskräpning och kan i förlängningen bidra till renare stränder. Metoden ska vara ett stöd för att: Kvantifiera och kategorisera skräp på stränder och i förlängningen utveckla metoder för att stoppa marin nedskräpning. Identifiera möjliga källor till det marina skräpet. Tillhandahålla jämförbara data för globala nationella regionala och lokala bedömningar av nedskräpningen. Öka allmänhetens medvetande om problemet med nedskräpning vid våra kuster. Öka kunskapen om hur nedskräpning påverkar marina ekosystem. 24 Håll Sverige rent kusträddarna Håll Sverige rent kusträddarna 25

vänner Kommuner i projekt för en attraktiv kust Samarbete ska rädda turismen Längs kusten i norra Bohuslän hotar det ilandflutna avfallet områdets viktigaste näring turismen. Det har fått fyra kustkommuner att gå samman i projektet Attraktiv kust för att försöka göra något åt saken. Kusträddarna hjälper dem att lyfta frågan. text ola jacobsen foto petra holgersson Det räcker med att visa några bilder på hur det ser ut här för att folk ska förstå hur allvarligt problemet är säger Elsie Hellström processledare Tillväxt norra Bohuslän. Elsie Hellström leder Attraktiv kust ett samarbetsprojekt mellan fyra nordbohuslänska kommu ner som tillsammans arbetar mot det marina skräpet. Det handlar dels om att forsla bort det ilandflutna marina skräpet och dels om påverkansarbete. Skräpet är ett konkret problem för oss jag jobbar med tillväxtfrågor och besöksnäringen och ser vilket hot som det här är. Men det är inte vi som skapar det här problemet vilket gör att vi inte heller kan lösa det själva säger Elsie Hellström. Därför arbetar hon långsiktigt med att medvetandegöra problemet med marin nedskräpning både regionalt nationellt och på europanivå. Det är klart att jag blev glad när jag hörde talas om Kusträddarna eftersom kampanjen på ett effektivt sätt lyfter de frågor som vi jobbar med varje dag. Men det är viktigt att tydliggöra skillnaden mellan strandskräp och ilandflutet avfall. För oss handlar det inte om slängda glasspinnar och ölburkar här hos oss handlar det om en massiv yttre påverkan. Ilandfluten plast dödar korna I norra Bohuslän är det den ilandflutna plasten som är det största problemet. Tas den inte snabbt omhand bryts den ner av sol salt och vind och återförs i havet eller gräver ner sig ner i stränderna. Plasten orsakar stor skada på miljön i havet både djur och växter men även på strandängarna i norra Bohuslän skördar plasten offer. Kor som betar längs stränderna har avlidit sedan de ätit plast som sedan trasslat in sig i deras magar. Elsie Hellström har arbetat med tillväxt- och miljöfrågor inom offentlig förvaltning i många år. Hon vet hur viktigt samarbete och långsiktighet är för att lyckas. Jag är miljöintresserad och tycker att det här är en oerhört viktig fråga. Därför känns det bra att vi har stöd från Håll Sverige Rent i vårt långsiktiga arbete mot marin nedskräpning säger Elsie Hellström. elsie hellström Yrke: Processledare i nätverket Tillväxt Bohuslän. Ålder: 56. Familj: Ja. Bor: I norra Bohuslän. Drivkraft: Jag tror att man kan förändra genom engagemang och kunskap. När jag inte jobbar: Motionerar vistas i naturen eller på sjön och tar hand om en gammal gård. Jag jobbar med tillväxtfrågor och besöksnäringen och ser vilket hot det här är säger Elsie Hellström Tillväxt Bohuslän. Bild från Västra Rossö. ett stort tack till alla våra vänner Håll Sverige Rent har fått många många vänner inför Kusträddardagen. Vi vill tacka alla för samarbetet och hoppas vi ses snart igen. Anna-Karin S. Öjerskog Båstads kommun Electrolux Göteborgs kommun Halmstad kommun Havs- och vattenmyndigheten Helsingborgs kommun KIMO Baltic Sea KIMO Sverige Kosterhavets nationalpark Kosterhavets nationalpark hjälpte Håll Sverige Rent att sprida information och rekrytera Kusträddare. Nationalparken hjälpte även till att ordna Kusträddardagen i området. Kungälvs kommun Kävlinge kommun Landskrona kommun Lomma kommun McDonald s Förutom att tillsammans med sina medarbetare aktivt delta i städaktiviteten hjälpte McDonald s Håll Sverige Rent att sprida information om och rekrytera Kusträddare genom att kommunicera med alla sina gäster. Naturskyddsföreningen Tanum Naturskyddsföreningen Tanum driver projektet Attraktiv skärgård och städade en strand på ön Trisila i Fjällbackaskärgården. Naturskyddsföreningen Österlen Föreningen har medlemmar som medverkat som statister i film och hjälpte oss med genomförande av skräpmätningar. Pernilla Andersson Samhällsföreningen Resö-Galtö Samhällsföreningen Resö-Galtö var med och anordnade Kusträddardagen den 21 april med utgångspunkt från Resö hamn och spred information om kampanjen. Simrishamns kommun Sotenäs kommun Sportfiskarna Stena Recycling Stena Recycling AB stöttade kampanjen genom att hämta och hantera skräpet som plockades. Surfers Surfers var med och manifesterade mot nedskräpningen och hjälpte till att sprida information och ordna aktiviteter. Surfers finns i Varberg. Surfriders foundation Svenska mässan i Göteborg Tillväxt Bohuslän Varbergs kommun Västkuststiftelsen Västsvenska Turistrådet Västsvenska Turistrådet hjälpte till att sprida information om och rekrytera Kusträddare. 26 Håll Sverige rent kusträddarna Håll Sverige rent kusträddarna 27

SVERIGE PORTO BETALT B Returadress: Håll Sverige Rent Box 4155 102 64 Stockholm Vinnarbilden i Håll Sverige Rents fototävling tagen av Michaela Enered. Fler foton finns på sid 14 15.