Utprovning och introducering av ögonstyrning till dator för personer med svåra rörelsehinder kliniska erfarenheter



Relevanta dokument
COGAIN. Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction

COGAIN Communication by Gaze Interaction

COGAIN. Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction. DART, Sweden

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Kliniska erfarenheter. Gaze-controlled communication technology for children with severe multiple disabilities:

Att styra dator med huvudmus - ett projekt 2002

ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART

Hur går utredningen till?

MyTobii P10. Lathund kring de vanligaste funktionerna i själva styrsystemet i ögonstyrningsutrustningen P10 från MyTobii. Habilitering & Hjälpmedel

Tobii C12. Grunderna för hur du kommer igång och arbetar med Tobiis C12 och ögonstyrningen CEye. Habilitering & Hjälpmedel

ATT ANMÄLA EN PATIENT TILL DART

Ögonstyrning tillsammans med The Grid 2

Kognitiv ergonomi i arbetet

Hur går utredningen till?

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen

Att jag inte kan prata betyder inte att jag inte har något att säga Alternativa kommunikationssätt för personer med tal- och språksvårigheter

SPRIDA Kommunikationscenter. Centrum för hjälpmedel

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Resursverksamheten Barn- och ungdomshabiliteringen Lundbystrand Göteborg och Södra Bohuslän LEK & AKTIVITET VID DATORN

Eva Holmqvist Sofia Wallin Sandra Derbring Arbetsterapeut Leg logoped Datalingvist och tekniker. Ögonstyrd dator

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Detaljerad checklista belysning/synergonomi, i första hand för ergonomer/arbetsmiljöingenjörer och andra specialister

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar

CNS - aspekter av synstörningar efter TBI: Märta Berthold-Lindstedt Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm

Appar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen

Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS):

Praktisk information. Grundläggande föräldrainformation. om Cerebral Pares. Dag 1. om Cerebral Pares

Praktisk användning av appar och surfplattor för AKK på DAHJM

Filurerna eller prickarna har olika färger beroende på vilken siffra de motsvarar för att visuellt förstärka inlärningen.

Läxan. Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning. Att prata med sitt barn om barnets funktionsnedsättning

Annelie Westlund och Helene Fägerblad, rådgivare SPSM

Tillgänglighetsgranskad & Kvalitetssäkrad Appinformation

4/10/2019. Vem kan ha nytta av ögonstyrd dator? Ge mig chansen, och jag tar den!

Habiliterings- och rehabiliteringsenheten (HabRehab) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Våren 2019

Workshop om tydlighet under samtal - kommunikativt och kognitivt stöd

Detta gör DART. Tekniska hjälpmedel för kommunikation. Snacka om appar! Telefoner och surfplattor = appar som hjälpmedel

DART 2013 en kort presentation

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

Förutsättningar för lyckade förskrivningar

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

COGAIN. Network of Excellence on Communication by Gaze Interaction. DART, Sweden

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Hjälpmedelsfunktioner i ios för ipad och iphone

Omgivningskontroll ur ett barns perspektiv. Hanna Gullskog LD Hjälpmedel, KLOK Kommunikation, Larm, Omgivningskontroll, Kognition

Va V d a d ä r ä r A K A K K? K?

Kognition. Kognition, interaktion och användare. Överblick - kognition. Data-information-kunskap. Nivåer av kognition. Dä ä bar å åk.

Presentation. Helena Hörkeby Leg. Logoped. Kommunikationsenheten och IdéTorget

Skärmtangentbordet som är enkelt att använda både med mus, touchskärmar och interaktiva whiteboards

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

Ergonomi. (Ergon = arbete Nomia = Kunskap)

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet

Definitioner. IT och funktionshindrade. Hur uppstår ett handikapp? Olika typer av funktionshinder. Synskador. Synskador och IT

Hjälpmedelsinstitutet

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Hösten 2019

Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta?

Cerebral pares - ett mångfacetterat tillstånd. En paraplydiagnos

Arbetsterapeuter kan bidra i skolan

Snabbguide. IntelliGaze. Art.nr och version 4. Rev A SE

Att stimulera växande och utveckling genom metoden Köra för att Lära i elrullstol


Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Vad gör en barnfysioterapeut?

Muskeldag NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden. Falkenberg

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från Handikapp och Habilitering

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

PRAGMA. Pragmatiskt organiserade kommunikationskartor för barn med omfattande kommunikationssvårigheter

Diagnostisering av cerebral pares

Att leva hela livet 2014

Komma igång med MyTobii P10

Tidig hjärnskada hos barn. Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna)

Funktionshinderkonferensen Sammanställning av grupparbeten.

Flexiboard. Lathund kring hur du kommer igång med att skapa egna överlägg till Flexiboard. Habilitering & Hjälpmedel

CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling

Habilitering och Hjälpmedel, Landstinget i Uppsala län. ATT BLI ÄLDRE En broschyr om att bli äldre för personer med utvecklingsstörning

Problemlösningsmetod från ALA Goal Attainment Scaling, GAS Vad är Eldorado? Vilken målgrupp vänder vi oss till? Fördelar med metoden


Observationsschema. Socialt nätverk

Verksamhetsberättelse RSIS 2013

Tydlighet och struktur i skolmiljö

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Autismspektrumtillstånd

Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter

Ögonmusklerna: Aldrig trötta och sällan sjuka

Arbetsterapeutens viktiga roll och funktion

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Välkomna till kurs om Kommunikations- och kognitionshjälpmedel

Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna

Transkript:

Utprovning och introducering av ögonstyrning till dator för personer med svåra rörelsehinder kliniska erfarenheter Eva Holmqvist Arbetsterapeut Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg eva.holmqvist@vgregion.se Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning COGAIN Commununication by Gaze Interaction Eu-projekt EU-projekt: inom 6:e utvecklingsprogram Startade september 2004 5-årigt projekt avslutades augusti 2009 Network of Excellence 1

Brukare som deltagit i COGAINprojektet på DART 52 deltagare - i åldrarna 2 till 63 år med diagnos som CP-skada (ffa dyskinetiskt syndrom), MS, ALS, SMA, Duchenne s muskeldystrofi, förvärvad hjärnskada, hjärnstamsblödning, metabolisk sjukdom, Retts syndrom Alla med svåra rörelsehinder, men med mycket varierande funktioner kognitivt och visuellt Vem kan ha nytta av ögonstyrning? Ögonstyrning kräver ofta mindre energi än andra styrsätt. Vi ser också minskad tonus och mindre av ofrivilliga rörelser och reflexer. Mindre åtgång av energi gör att personen kan jobba i längre sessioner Hitta en avspänd arbetsställning för bästa resultat Justerbar bildskärm (för flexibelt sittande och möjlighet att variera arbetsställning) Tänk på att första gångerna man provar ögonstyrning kan vara tröttande speciellt för ögonen. Pausa! 2

Inför en utprovning är det viktigt att ta reda på vad användaren vill kunna göra med sitt hjälpmedel och analysera de aktuella ögonstyrningssystemens egenskaper Erica Eye tech 3 Visioboard MyTobii P10, C12 och C15 Rolltalk och Intelligaze Utredning Introduktion av ett nytt datorstyrsätt innebär alltid ett behov av att utreda brukarens och omgivningens förutsättningar t ex: Motorik och sittställning Syn och perception Kognition Möjligheter och begränsningar i omgivningen 3

Bästa arbetsställning? Klick dwell, blink, externt? Har användaren visuella problem? Hur fungerar ögonrörelserna? Annat som kan påverka ögonstyrning som problem med att öppna ögonen, skelning etc.? Andra aspekter, som kognition, hörsel, läs- och skrivförmåga m.m. Introduktion av ett nytt datorstyrsätt innebär alltid ett behov av att se över sitt- och arbetsställning Utgå från kunskaper kring ergonomi för alla. Anpassa efter användarens förutsättningar 4

Men. för vissa brukare som använder ögonstyrning, fungerar det bättre när bildskärmen placeras något högre än generellt. Det beror på att personen öppnar ögonen mer när han/hon tittar upp, och systemet kan ha lättare att uppfatta var på skärmen brukaren tittar. Då är det viktigt att vara uppmärksam för att undvika nackbesvär. Använd alltid ett bra nackstöd! Justerbar skärm Ge möjlighet att ändra arbetsställning Introduktion När en person provar ögonstyrning för första gången är det lämpligt att börja med väldigt enkla aktiviteter. Det är viktigt att lyckas och att det är motiverande. Aktiviteterna väljs för att passa användarens intressen, förmåga och ålder. Ha roligt! Öka successivt till mera komplexa aktiviteter allteftersom användarens kompetens ökar. 5

Var inte rädd för att prova något nytt. Ha roligt! Pausa! Ljus Tänk på placering av skärm Undvik reflexer och direkt solljus Kalibrering Innan man påbörjar kalibreringen är det viktigt att användaren har fått en demonstration och vet vad som förväntas av honom/henne. I vissa system kan man anpassa kalibreringen för varje användare, exempelvis med storlek och träffyta, färger, valfria bilder och ljud. Ibland är det nödvändigt att arbeta vidare med kalibreringen vid flera tillfällen. 6

Förlora dig inte i teknikens möjligheter! Det viktigaste för användaren är att systemet fungerar, är driftssäkert och kräver minimalt med underhåll. Mer information; Bok om ögonstyrning kommer till hösten; Gaze Interaction and Applications of Eye Tracking: Advances in Assistive Technologies 7

SAW music en anpassning för att spela musik http://www.oatsoft.org/software/sawresources/downloads/2.2/ 8